Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s viktigaste verktyg för att skapa

Transkript

1 Utveckla välfärden Foto: med Europeiska socialfonden Nu länkar vi ihop strategierna i Västra Götaland Samtal med Katja Knuutinen och Marja-Leena Lampinen. 4 Succéprojekt om romernas historia Göteborg lär ut romers historia 6 Reflektions modellen lyft för vård och omsorg ESF-projekt i Tidaholm 3

2 socialfonden i siffror I Sverige har Socialfonden för en total budget på 6,2 miljarder kronor, där minst lika mycket tillkommer i nationell medfinansiering. Arbetet är uppdelat i två olika programområden. Programområde 1 (PO 1) avser projekt som ökar kompetensen hos arbetstagare och egna företagare. Programområde 2 (PO 2) avser projekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 3,6 miljarder kronor har avsatts för PO 1, och 8,4 miljarder kronor för PO 2. För Västsveriges del har 644 miljoner kronor beviljats till 201 projekt inom PO 1 och miljoner kr till 221 projekt inom PO 2. I Västsverige har 360 personer per invånare deltagit i PO1 projekt. Det är den högsta siffran i landet. Flest antal deltagare i PO 2 kommer också från Västsverige. Var femte deltagare, eller 20 procent, var boende i en kommun i Västsverige. Den typiska kvinnliga deltagaren inom PO 1 är 45 år, inrikesfödd med inrikesfödda föräldrar och boende i Västsverige. Hon är högskoleutbildad och har arbetat inom vård och omsorg. Den typiske manlige deltagaren inom PO 1 är 44 år, även han inrikesfödd med inrikesfödda föräldrar, och boende i Västsverige. Han är gymnasieutbildad och har arbetat inom tillverkningsindustrin. Den typiska kvinnliga deltagaren inom PO 2 är 32 år, inrikesfödd med inrikesfödda föräldrar och boende i Västsverige. Den typiske manlige deltagaren inom PO 2 är 30 år, och är i likhet med kvinnan inrikesfödd med inrikesfödda föräldrar och boende i Västsverige. Högsta utbildningsnivå för båda är gymnasiet. Av deltagarna i PO2 i Västsverige är 41 procent utrikesfödda. Det är den nästa högsta andelen i landet efter Sydsverige där drygt 42 procent är utrikesfödda. Motsvarande siffra för hela landet är 34 procent. Göteborgs stad är den projektägare i landet som beviljats flest projekt under programperioden. Andra stora projektägare i Västsverige är Göteborgsregionens kommunalförbund och Folkuniversitetet kursverksamheten vid GU. PRODUCERAD AV: West Studios redaktion: Owe Ivarsson och Jacob Schulze FORMGIVNING: Jonas Arevärn TRYCK: Urban Print Texter: Torsten Thunberg, Jacob Schulze och Johanna Senneby Denna tidning är framtagen av: Processtödet SPeL, Europeiska socialfonden. Texterna även publicerade på och Micael Nord, chef för Svenska ESF-rådets kontor i Västsverige har ordet Europeiska socialfonden gör skillnad i Västsverige Europeiska socialfonden (ESF) är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Fonden är lika gammal som EU och instiftades år Då som nu är målet att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Varje år investerar ESF tio miljarder euro för att öka förutsättningarna för miljontals européer särskilt de som har svårt att få arbete. I Västsverige (Västra Götaland och Halland) har ESF under åren finansierat över 400 projekt för att öka kompetensen hos de som redan har arbete och öka förutsättningarna till arbete eller studier för de som står utanför arbetsmarknaden. Totalt har under samma period västsvenskar deltagit i projekt som finansierats av ESF det är nästan lika många som bor i hela Halmstads kommun! Jämställdhet mellan kvinnor och män, anti-diskriminering och tillgänglighet är viktiga principer inom ESF och centrala delar i de projekt som fonden finansierar. På så sätt påverkar vi strukturer och attityder och förändrar arbetsmarknaden även efter att det enskilda projektet tar slut. Många projekt har levererat hållbara resultat där deltagarna utvecklats i takt med arbetslivets förändring eller gått från arbetslöshet till sysselsättning eller utbildning. Andra projekt har inte haft lika goda resultat. Men så måste det få vara ESF finansierar utvecklingsprojekt som syftar till att hitta nya lösningar och testa metoder för ständigt nya utmaningar. Utvecklingsarbete handlar om ett ständigt lärande och det viktiga är att ta vara på, hålla fast vid och sprida de goda exemplen och metoderna. I denna tidning kan du läsa om några av våra goda exempel från Västsverige. Projektet Hälsobefrämjande organisationer har arbetat med kompetensutveckling och samverkan för att förbättra hälsan hos medarbetare på tolv arbetsplatser i Tidaholms kommun. Rom san är du rom? som drivits av Göteborgs stadsmuseum har på flera sätt arbetat för att förändra attityder i samhället så att fler romer kan ta sig in på arbetsmarknaden. Nu påbörjar vi programperioden för Europeiska socialfonden. Målen för insatserna ligger i linje med EU2020-strategin, den nationella arbetsmarknadspolitiken och Västra Götalands och Hallands utvecklingsstrategier. Med gemensamma krafter från både gamla och nya aktörer är jag övertygad om att Europeiska socialfonden kommer att fortsätta göra skillnad för västsvenskar och Västsverige tillsammans förändrar vi arbetsmarknaden! Foto: Peter Svenson

3 Hälsofrämjande organisationer, Tidaholm Maria Johansson, personalchef och Marie Anebreid, projektledare ser fram emot bättre hälsotal efter Socialfondsprojektet. Reflektionsmodellen lyft för vård och omsorg E n liten stad i Västsverige här har kommunen gjort en rejäl satsning för att utveckla vård och omsorg samtidigt som personalhälsan främjas. Hur får man hållbara effekter efter projektet? Framgångsreceptet är en styrgrupp med mandat, förankring i politiken och entusiastisk och drivande projektledare. Utvecklingen av en så kallad reflektionsmodell är ett av de viktigaste resultaten. Reflektionsmodellen är jätteviktig den kan vi använda på flera förvaltingar det blir min roll att föra detta vidare, säger Maria Johansson, projektets styrgrupp och personalchef, Tidaholms kommun Projektet heter Hälsobefrämjande organisationer och målet är att utveckla stödstrukturer för lärande på arbetsplatserna och att främja idéutveckling och innovation för motverka arbetsrelaterad ohälsa. Hela omvårdnadsförvaltningen är engagerad och satsningen syftar till att genom kompetensutveckling och bättre modeller för samarbete, komma till rätta med ohälsotalen. -Vi ser att nya lagar exempelvis kring anhörigstöd ställer större krav på personalen än tidigare, även att de som flyttar in på boende är sjukare och äldre än tidigare, förklarar Maria Johansson. I det lilla kommunhuset är det inte långt mellan arbetsrummen och personalchefen har haft ett nära samarbete med projektledaren Marie Anebreid. Hon anser att det är bra med en lagom distans till ordinarie verksamhet samtidigt som den som driver förändringar måste vara lyhörd för chefernas tankar om verksamheterna: Vi kommer och frågar hur ser ni på det här, vad är det ni ser saknas.? Balansgången mellan det extraordinära försöket och ordinarie vardagsarbete, har Tidaholmsprojektet klarat genom en fortlöpande dialog mellan styrgruppen och ledningen i förvaltningen. Nu i samband med slutspurten i projektet har både förvaltningens chefer och politiker deltagit i en ESF-ledd workshop för implementering. Rutiner för uppföljning På det arbetsmötet framkom att många inslag i projektet redan har förts in i arbetet inom förvaltningen. Framförallt ser det ut som att rutiner för systematisk uppföljning och reflektion fungerar på olika nivåer. Viktig att man redan från början i ett projekt pratar om att det ska leva vidare och därför inte ha för stora utsvävningar. Man ska göra rimliga bedömningar, se vad som är möjligt, anser projektledaren Marie Anebreid Reflektionsmodellen har beröringspunkter ursprungligen med ett annat Socialfondsprojekt och med ett värdegrundsarbete i Socialstyrelsens regi. Teamet har gjort enkäter om utbildningsbehov, genomfört kurser med självkänndom och beteendeanalys för i stort sett all personal. I storleksordningen 500 personer är berörda i omvårdnadsförvaltningen. För olika grupper har projektet sedan haft specialiserade kurser med organisations- och personalutveckling som gemensam nämnare. Olika yrkesområden som sjuksköterskor, psykiatri- och hemvårdspersonal har fått olika utbildningsbehov tillgodosedda. -Genomgående är att vi har pratat om lärande arbetsplatser det är en bärande idé och vi vill att alla ska kunna hjälpa till att sprida kunskaper, säger Marie Anebreid. Ett instrument för att dela med sig efter utbildningsinsatser är lärkortet. Ett litet plastkort som lathund och komihåg för den som har varit på en kurs och som sedan ska redovisa till arbetsgruppen. Här Fortsättning på sidan 5 Utveckla välfärden med eur opei ska soci alfond e n 3

4 Om Socialfondsprojekten ska påverka och förändra strukturer måste det bakom projekten finnas tydliga strategier, beställningar och aktiva ägarskap. Vi har samtalat med två personer från Västsverige om detta: Katja Knuutinen i stadsledningskontoret i Göteborgs stad och Marja-Leena Lampinen i regionutvecklingssekretariatet i Västra Götalandsregionen. Nu länkar vi ihop strategierna i Västra Götaland Denna gång stämmer regionens arbete med sin tillväxt- och utvecklingsstrategi tidsmässigt med strukturfondsperioden , berättar Marja-Lena Lampinen. Västra Götaland 2020 har kopplats till målsättningar i EU 2020-strategin. På samtliga punkter har regionen ambitiösare mål än EU och också än Sverige. Stor vikt på kompetensfrågor Strategin lägger stor vikt vid kompetensfrågorna. Fem av de 32 prioriterade frågorna handlar om det: Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov. Förenkla vägen till arbetsmarknaden En annan prioriterad fråga i strategin som knyter an till EU 2020-strategin och till Socialfonden är Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering Är detta ett internt arbete inom regionen? Nej, arbetet har engagerat många olika parter från offentlig sektor och privat näringsliv, arbetsmarknadens parter och sociala ekonomin i arbetsgrupperna. Katja Knuutinen (KK) berättar om Marja-Leena Lampinen och Katja Knuutinen. Foto: Owe Ivarsson arbetet med förberedelserna för Socialfonden i Sveriges andra stad, Göteborg: Göteborgs stad bidrar med ett utökat skrivmandat vad gäller Socialfonden. Vi kommer att stämma av med Trollhättan, Borås och Halmstad om de urbana utmaningar vi står inför. Viktigt moblisera rätt aktörer Vilka urbana utmaningar tänker du på? Jo, många områden i Göteborg har en mycket hög arbetslöshet, särskilt ungdomsarbetslöshet, hög andel människor som lever i utanförskap när det gäller arbete, skola, bostad etc. Integrationsfrågorna är viktiga för oss, men också kompetensutveckling och arbete och arbetet mot för tidiga skolavhopp. (KK). I Göteborg har man redan nu arbetat strategiskt med strukturfonderna. Nu, säger Katja Knuutinen är man rustade i stadsdelarna och fackförvaltningarna. Det finns utvecklingsavdelningar på förvaltningarna, där EU-arbetet ligger nära kopplat till det ordinarie arbete som utförs. Planarbetet är inte bara att skriva ner vad vi vill göra. Det handlar också om att mobilisera och få rätt aktörer på banan nu. Vilka är rätt aktörer som ni vill ha upp på banan? Aktörerna är de som kan tänkas ingå i projekt framöver. De involveras och förbereder sig för samarbete över stadsdelar och fackförvaltningar. Där vi kan göra gemensamma stora satsningar i någon given fråga, bör vi också göra det. Göteborg är en stor stad och har vi flera liknande projekt på gång, då är utmaningen att länka dessa projekt och ta vara på de gemensamma resultaten i ett staden-perspektiv. Det är också viktigt att identifiera och hitta samverkan med potentiella partner utanför staden, när det gäller Socialfonden, bland andra arbetsförmedlingen, försäkringskassan, företag, social ekonomi, universitet/ högskola. Hitta de partnerskap vi redan ingår i för att se om det kan användas i våra kommande EU-projekt. Transnationella kontakter viktiga Vi har också många erfarenheter och kontakter i våra transnationella projekt och arbetet genom våra internationella organisationer, såsom Eurocities, erfarenheter som kan bidra med transnationalitet till våra socialfondsprojekt. 4 Utveckla välfärden med europeiska socialfonden

5 Region Halland ESF som hävstång för innovation och kompetensutveckling I Region Halland tar man också fram en regional tillväxtstrategi, som beräknas bli klar våren Man sammanfattar i skriften Region Halland och Europa 2020 vad regionen kan göra för att bidra till Europa 2020-strategins genomförande. Skriften är ett underlag för den regionala tillväxtpolitiken Regionledningen ser flera ingångar till Socialfonden: Vi tror att vi kommer att kunna ha stor nytta av ESF och vi har haft god nytta av den fond som funnits. Några områden som vi bedömer särskilt viktiga och där fonden kan vara ett verktyg är arbeta med att få funktionshindrade att komma närmare arbetsmarknaden, att arbeta med att få ner ungdomsarbetslösheten generellt men också genom projekt som stärker de grupper av ungdomar som står längst från arbetsmarknaden idag. Projekt med anknytning till socialt företagande kan också vara eller bli aktuella, säger Gösta Bergenheim, regionstyrelsen ordförande Region Halland. I strategin förs ett resonemang om att regionen bör ingå i en plattform för projektinitiering, lärande och uppföljning av Socialfondens insatser tillsammans med arbetsmarknadens intressenter i regionen. Gösta Bergenheim I regionens politik bör tydliggöras hur Socialfonden ska användas och följas upp inom den regionala tillväxtpolitiken Där kan bland annat ingå att Europeiska socialfonden ska användas till att kompetensutveckla arbetstagares innovationsfärdigheter: användas för att främja nyckelkompetenser för livslångt lärande i Hal- land. möjliggöra att den regionala tillväxtpolitiken bidrar till att fler unga arbetar. användas för att främja livslångt lärande hos anställda i näringslivet. vid händelse av regional ekonomisk kris användas för att bygga upp ny kompetens hos drabbade individer. Fortsättning från sidan 3 finns också mottot att förvaltningen vill höja kvalitén i arbetet och hälsa genom att personalen upplever arbetet som meningsfullt begripligt och hanterbart. Efter de linjerna har styrgruppen gjort en handlingsplan för spridning av reflektionsmodellen. Vi har fått mycket förslag från olika håll där de vill ha utbyte även med andra yrkesgrupper och arbetsområden, berättar projektledaren. De synliga och uppenbara effekterna av projektet bedömer projektägaren vara en ökad kompetens över hela linjen, bättre verktyg för hälsofrämjande arbete (reflektionsmodellen) och handlingsplaner för att utveckla arbetsplatslärande. Omedelbar påverkan på hälsa och sjuktal är inte möjligt att utläsa förrän senare. Under projekttiden har man samarbetat kontinuerligt med extern uppföljare och lärande utvärdering. Det är så många processer igång att ta hänsyn till, men jag tror att reflektionsmodellen ska kunna ge resultat om några år och vi har satt igång många processer säger Maria Johansson, personalchef. Som helt eller delvis direkta resultat finns förutom reflektionsmodellen, olika produkter som tillgänglighetsguide för arbetet, utökat samarbete med Högskolan i Skövde kring kommunikationsfrågor och mer operativa jämställdhetsplaner. Vi hade kanske kommit ännu längre om vi haft fokuserat lite mer i projektet på några områden, men vi har kommit långt och förändringarna hade inte skett utan det här projektet, anser Maria Johansson. Hon pekar på några saker som har varit bra för att förstärka långtidsverkan av insatserna från försöket: Viktigt med en styrgrupp som har möjlighet att påverka Styrgruppen bestod av kommunchef, personalchef, omvårdnadchef, socialchef och projektledare Planera från starten så att det inte blir en engångsaktivitet Förankra projekt och förslag i nämnderna Ta hjälp från andra organisationer, även transnationellt Det känns bra avslutar projektledaren Marie Anebreid; Fantastiskt att knyta ihop säcken, och att ha en handlingsplan att fortsätta med. Helt otroligt när man nu ser allt sammantaget. Utveckla välfärden med europeiska socialfonden 5

6 Göteborgs stadsmuseum öppnade våra ögon Succéprojekt om romernas historia G öteborgs stadsmuseum ville öka kunskapen om romsk historia och därmed minska diskrimineringen av folkgruppen. Med personer som har utbildats och en utställning som setts av , har de kommit en bra bit på väg. Maria Forneheim går upp för de breda trapporna i det för dagen stängda Göteborgs stadsmuseum. Här har hon jobbat med olika EU-projekt i fem år. Ett av dem är det precis avslutade Socialfondsprojektet Rom San, som genom en utställning, seminarier, visningar och utbildning för yrkesverksamma inom exempelvis skola, polis och försäkringskassan, vill göra den lättare för romer att komma ut på arbetsmarknaden. Diskrimineringen av romer var en aktuell fråga och vi på Göteborgs stadsmuseum hade aldrig berättat deras historia. Vi kände att det var viktigt att öka kunskapen och ge den romska kulturen en plats i historien, säger hon. De berättar sin egen historia Tillsammans med initiativtagarna fotografen Maja Christin Nylander, journalisterna Cecilia Köljing och Sofia Hultqvist, och Bagir Kwiek, sakkunnig i romska frågor, samt grundare av föreningen Romer för kulturell utveckling, gjorde de slag i saken. Bagir Kwiek 6 Jag tror att utställningen var ett viktigt första steg för att förändra gemene mans attityd. Att få dem att förstå att romer är människor, människor som känner, tänker och vill, säger han. Ett villkor för projektet var att romerna själva skulle få berätta sin historia för majoritetssamhället och deras delaktighet skulle genomsyra projektets idé, utbildningen och utställningen, och att de skulle vara med i projekt- och styrgrupp. Vi som jobbar på museet har inte kunskapen. Som majoritetsmedborgare har vi inte heller kompetens att förmedla vad som är viktigt och göra det på rätt sätt, ur deras perspektiv. Vi ville att de skulle få berätta sin egen historia medan vi stod för ramarna, säger Maria Forneheim. Förändrar attityder Under det knappa år som projektet arbetat aktivt mot allmänheten har personer sett utställningen där romer från olika grupper porträtteras i bild och text personer har besökt seminarier och gått på visningar och yrkesverksamma har gått den halvdagsutbildning som var huvudfokus i projektet. För att hålla i utbildningarna anställde museet sex romer. Den innefattade en visning av utställningen, studielitteratur och skräddarsydda föreläsningar. De från skolväsendet fick exempelvis lära sig mer om den romska kulturen och utbildning. I den romska kulturen finns en lång tradition av muntligt berättande, i och med utställningen finns nu delar av den romska historien som aldrig tidigare skrivits ned, dokumenterad. Jag ville visa både majoritetsbefolkningen och mitt eget folk vår historia. Ge- U t v e c k l a vä l färd en m ed europ eiska socialfonden FAKTA Projektet pågick: till Kontakt: maria.forneheim@kultur.goteborg.se Antal deltagare: Total budget: kr nom utställningen kunde vi berätta mer än vad man kan muntligt, och besökarna kan ta sin tid och låta intrycken sjunka in, säger Bagir Kwiek. De som gått utbildningen säger att de har förändrat sina attityder. Några organisationer har anställt romer efter att de gått utbildningen. Det är inte projektets huvudsyfte, men det är den samhällsförändringen de vill nå i slutänden. Jag hoppas att deltagarna har lärt sig saker som gör dem bättre på sitt arbete, säger Bagir Kwiek. Utställningen går vidare För museets del har projektet höjt besökssiffrorna ordentligt, och den ordinarie museipersonalen har fått en utmaning att gå från invanda mönster och institutionstraditioner till att arbeta på nya sätt. Vi har fått erfarenheter som man inte bara kastar bort. Vi hoppas att vi lättare ska kunna möta andra grupper som vi vanligtvis inte når, men samtidigt är ju inte projektet en mall som går att applicera på alla. Utställningen har nu delats upp i två delar, den ena delen ska upp på Forum för levande historia och den andra ska ställas ut i Borås, Falköping och Trollhättan. Flera av de romer som jobbade för oss har fått uppdrag i Göteborgs stad i samband med utställningarna och en av dem jobbar kvar här hos oss i receptionen och som guide, avslutar Maria Forneheim.

7 Sjuhärads kommunalförbund Med ESF projektet som katalysator för en företagsam skola PÅ NAVET, MÖTER MAN CIRKA LÄRARE VARJE ÅR OCH UTVECKLINGS- ARBETET FORTSÄTTER. Ett kompetenslyft för mer än 2000 Västsvenska pedagoger och skolledare har genomförts i projektet STEPS. Via skolors lärarlag och rektorer stimulerades en entreprenöriell, företagsam och jämställd anda. Syftet var att skolan tydligare ska spegla arbetslivets och samhällets behov. Projektet blev startskottet för ett fortsatt utvecklingsarbete bland pedagoger och övrig personal. Kan elever äga sitt eget lärande? Vad har entreprenörer att göra med skolundervisning? Enligt Skolverkets definition handlar det bl a om att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Alltså mer ett förhållningssätt, än faktakunskaper. Att vara entreprenöriell eller företagsam, är samma sak. På Navet, Borås science center, tror man att man hittat ett sätt organisera sig för att stimulera lärandeprocesser som ökar elevers motivation och kvaliteten i undervisningen. Jag tycker att debatten har låst fast sig vid faktakunskaper, de behövs men vi vet inte vilken nytta eleverna har av dem i framtiden. Drivkraften du får med ett entreprenöriellt lärande i ett ämnesövergripande perspektiv ett helt annat sätt att se på undervisningen har uppmärksammats mer och mer, säger, Anna Gunnarsson, pedagog och projektledare, Navet science center i Borås. Synsättet och ansatsen grundas också på rapporter från OECD och EU; pedagogisk kvalitet kan inte begränsas till ämnen utan måste även inkludera skolans arbetsmetoder och processer. Tråden har tagits upp av regering och myndigheter i Sverige. Navet var genom Sjuhäradsbygdens kommunalförbund en av fem projektägare i STEPS. De fem delprojekten har arbetat utifrån olika förutsättningar i totalt 120 skolor. Verksamhetens kärna var, kompetensutveckling, med olika specialistkompetens hos respektive processledare. Med en stor satsning fick man möjlighet att pröva olika modeller och engagera flera grupper i arbetet, anser Anna Gunnarsson. Vi har haft ett bra utbyte mellan olika regioner och god samverkan som även har fortsatt efter att STEPS avslutats, förklarar Gunnarsson. Enligt utvärderingen och projektägarna har ett av lyften för skolorna varit katalysatoreffekten. En resurs utifrån som har kommit in och drivit på coachning och processhandledning. Detta har uppfattats positivt i lärarlagen. Skolledarnas engagemang och vilja till organisationsutveckling har varit nödvändiga villkor för projektets framgång. Vi har tidigt definierat skolledare som en nyckelgrupp och fortsättningsvis kommer vi alltid att involvera både ledning och alla lärarlag på en skola i det entreprenöriella arbetet, säger Anna Gunnarson, Navet. På Navet, möter man ca lärare varje år och utvecklingsarbetet fortsätter. Projektet STEPs har blivit början på en process som fortsätter med nya samarbetsformer och med fortsatt fokus på skolutveckling. Fokus på företagsamhet som förhållningssätt i skolprojektet STEPS Foto: Navet science center FaKTa: STEpS Startade 2010 och avslutades Skaraborgs kommunalförbund var projektägare. Samverkansparter var Sjuhärads, Fyrbodals och Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland. 40 kommuner, 80 hela skolor, 41 skolor med minst 1 arbetslag, 127 skolledare, 2310 pedagoger och 59 Studie och yrkesvägledare i för-, grund-, gymnasie- och särskola under perioden. Projektbudget 18 miljoner kronor. UTVECKLA VÄLFÄRDEN MED EUROPEISKA SOCIALFONDEN 7

8 Vad kan Socialfonden spela för roll inom ditt område? Kerstin Svennarp, Kompetenssamverkan i Strömstad. Jag ser att det är väldigt värdefullt vi driver ett kompetensutveckingprtojekt i Bohuslän för anställda i bland annat handel och turistnäring. Företagen har en del internutbildning men det blir ju inte den jättesatsning vi kunnat göra med ESF. Sverker Berglund, huvudsekreterare i strukturfondspartnerskapet i Västsverige Historiska minnesmärken från den gångna perioden Camilla Eklund-Hagel, HR utvecklare, Halmstad kommun. Socialfonden har hjälpt oss att pröva saker vi inte kunnat göra annars. Vi kan testa kreativa och innovativa metoder med helt andra möjligheter i projektform. Efter ett väl genomfört förarbete med skrivning av den regionala planen för Socialfonden kom genomförandet igång på ett mycket bra sätt i Västsverige. Antalet projekt som kom in överträffade alla förväntningar. Detta innebar ett digert arbete för såväl ESF rådets handläggare genom att godkänna ansökningar liksom för partnerskapet att prioritera. Konkurrenssituation uppstod och upp mot 2/3-delar av projekten fick bortprioriteras, inte minst på grund av att medel helt enkelt saknades, men också av kvalitetsmässiga skäl. Mottot blev Må bästa projekt vinna. Alex Bergström (S) Regionråd, Västra Götalandsregionen. Socialfonden är viktig för att få fler personer i sysselsättning. Där det finns duktiga eldsjälar och tjänstemän i organisationerna, där gör stödet god nytta. Utmaningen för ESF är att anonymiteten är alldeles för stor. Susann Meah, projektledare Trollhättans Stad. Med tanke på att arbetsmarknaden är så oförutsägbar ökar behovet av sådana projekt som vi bedriver. I takt med att industrier läggs ner och konjunkturen förvärras så gör projekten enorma skillnader. Anna Kareld, Restaurangassistans, ansvarig hotellpersonal. Vi har fått hjälp med matchning. Praktikanterna som kommit hit via Projekt 100 har varit utvalda. Utan projektet hade vi kanske inte gjort något för de här personerna. Västsverige har under hela programperioden haft bra inflöde av projektansökningar där projekten verkligen har utsatts för konkurrens sinsemellan. Samarbetet mellan ESF-rådet och det Västsvenska strukturfondspartnerskapet har under hela programperioden fungerat mycket bra. Flexibla lösningar har hittats de få gånger meningarna har gått isär. Partnerskapet har, förutom att prioritera bland godkända projekt, också varit tydligt delaktig i val av inriktning på de olika utlysningarna och har på så sätt kunnat koppla dessa tydligare till de regionala utvecklingsstrategierna och över tid till de uttalade behoven på arbetsmarknaden. Detta märktes inte minst under krisåren från hösten 2008 och år 2009, då krisprojekten som prioriterades kom igång redan tidigt under år Handläggningstiderna förkortades och överhuvudtaget gjordes ett gediget arbete för att lindra krisen inom framförallt tillverkningsindustrin. Detta arbete gav viktiga lärdomar för framtiden och många aktörer lärde sig vikten av att arbeta mer strategiskt med sina projekt. Inför framtiden knyts den regionala handlingsplanen än tydligare mot de regionala utvecklingsstrategierna. I Västra Götaland har sedan hösten 2011 skrivits en ny strategisk utvecklingsplan (VG2020) och denna ligger nu till grund för all verksamhet som kommer att bedrivas med hjälp av bland annat EU-stöd, oavsett fond eller program. Motsvarande strategi finns i Halland. Vikten av att de regionala strategierna ligger till grund för ett lyckat såväl program som genomförande kan inte tillräckligt noga understrykas. Det är på den regionala nivån kunskapen finns om den lokala och regionala situationen. Det är där ansvaret för utvecklingen ligger. Det är också på denna nivå som aktiviteterna genomförs. I detta sammanhang är det också viktigt att betona återkoppling av resultat, analyser och utvärderingar till de regionalt utvecklingsansvariga för att få ett strategiskt lärande och långsiktighet i nya verksamheter. Det regionala och lokala ledarskapet är också mycket viktigt för att genomförandet av programmen skall få genomslag och visa på goda resultat som skall tas till vara i nya, utvecklade verksamheter till gagn för ökad smart, hållbar tillväxt med sysselsättning för alla.