Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier

Transkript

1 Medieobundna nyhetsvanor? MEDIEOBUNDNA NYHETSVANOR? JOSEFINE STERNVIK Tidigare utformades journalistiken utifrån vilka frågor redaktörerna ansåg viktiga och vilka källor tidningarna bedömde som trovärdiga. Nu eroderas detta. (Mats Bergstrand, debattredaktör på Dagens Nyheter, dn.se opinion ) Nyhetsrapportering av i dag handlar inte om att medier berättar för publiken vad som hänt. Istället är det ett pulserande interaktivt flöde [ ] (Martin Jönsson, redaktionschef på Svenska Dagbladet, svd.se ) Citaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier världen över nyheter både som begrepp och fenomen har (och håller på att) omdefinierats. Även om de båda ovanstående citerade opinionsbildarna säkerligen inte är överens om huruvida detta är något bra eller dåligt för nyhetsförmedlingen, kan de utan tvivel enas om att nyhetsförmedling idag är något annat än det var för bara ett par decennium sedan och att vad som är en nyhet och vem som har makten över nyheterna har förändrats. Samtidigt som det sedvanliga nyhetsbegreppet kan ifrågasättas har givetvis också nyhetskonsumtionen förändrats. Nyheter idag kan konsumeras på betydligt fler sätt än någonsin tidigare. Å ena sidan har helt nya nyhetskanaler tillkommit, å andra sidan har de traditionella nyhetsförmedlarna sökt nya plattformar att publicera sig i. Samtidigt blir allt fler nyhetskonsumenter också nyhetsproducenter. I denna artikel kommer nyhetskonsumtionen i Sverige att belysas med fokus på morgondagens nyhetspublik de unga. Det handlar både om att visa hur vi konsumerar nyheter idag, men också vilka förutsättningarna är för nya former av nyhetsanvändning, d.v.s. vad vi kan säga om morgondagens nyhetsanvändning. Nyhetskonsumtion i olika medier Från att i princip varit ensam dominant på nyhetsmarknaden har morgontidningarna genom årens lopp fått konkurrens från flera andra nyhetsförmedlare; radion, kvällstidningarna, televisionen, gratistidningar, internet och nu senast också från mobiltelefonen. Även om det idag finns möjlighet att ta del av nyheter i princip när som helst och var som helst dominerar fortfarande de äldsta nyhetsförmedlarna marknaden, allt oftare kallade gammelmedierna (figur 1). 323

2 Josefine Sternvik Figur 1 Regelbunden nyhetsanvändning i olika medier (procent) Dagstidning Nyheter från SVT * Nättidningar TV4-nyheter Eko-nyheter Mobilnyheter Fråga: (1): Hur ofta brukar du titta på eller lyssna till följande nyhetsprogram I radio och TV? (2): Läser eller tittar du i någon eller några morgontidningar/gratistidningar regelbundet? (3): Läser eller tittar du regelbundet i någon eller några morgontidningar på internet? (4) Läser eller tittar du i följande tidningar [Aftonbladet, Expressen, GT eller Kvällsposten] på papper på internet? (5) Hur ofta brukar du använda mobiltelefonen till följande: använda nyhetstjänster? *2007 har frågan om nätnyheter mätts på annat sätt än i de tidigare undersökningarna. Kommentar: Regelbunden nyhetsanvändning innefattar för dagstidningsläsning de som läser en morgontidning minst 5 dagar i veckan och/eller en gratistidning minst 3 dagar i veckan och/eller en kvällstidning minst 3 dagar i veckan; för de som ser på en specifik nyhetskanal i tv/radio (nyheter från SVT, TV4-nyheter samt Eko-nyheter) minst 5 dagar i veckan; för de som tar del av nätnyheter minst 3 dagar veckan samt för de som tar del av mobilnyheter minst 1 dag i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Men även om de traditionella nyhetsförmedlarna (papperstidningar, Sveriges Television (SVT) och Sveriges Radio (SR)) fortfarande är de mest framträdande kan man konstatera att nyheterna i dessa kanaler tappat publikandelar sedan 1980-talet, samtidigt som konsumtionen av nyheter i de kanaler som tillkommit under och 2000-talets inledning har ökar. Över en tredjedel av den svenska befolkningen tar i dag regelbundet del av TV4-nyheterna och/eller nättidningsnyheter. Användningen av nyheter i mobilen är som synes bara i sin linda (och då är måttet i detta avseende endast en dag i veckan). Det bör i sammanhanget noteras att det vi ser endast avser vanor relaterade till enskilda medier, vilket då inte täcker in den samlade medieanvändningen. Vanemässigheten för enskilda medier kan gå ner, medan den samlade nyhetsanvändningen samtidigt är konstant eller kanske till och med ökar. Resultatet är hur som helst 324

3 Medieobundna nyhetsvanor? ingalunda förvånande: nya nyhetskanaler skapar förutsättningar för ny nyhetskonsumtion. Dessutom har de traditionella nyhetsmedierna ökat sitt utbud genom t.ex. fler sändningstillfällen men också ökad grad av flerkanalspublicering. Exakt vad detta inneburit för nyhetskonsumtionen totalt sett återkommer jag till strax. Först ska dock de förändrade förutsättningarna belysas närmare. Nya förutsättningar för nyhetsanvändning Inom medieforskningen har länge konstaterats att den tid vi lägger på medieanvändning är oförändrad trots det ökade utbudet. En ansats till förklaring har framför allt stått att finna i att medieanvändning sägs vara förpassad till en viss tid och situation i vardagen. Även om kanaler och utbud mångfaldigats har vi inte möjlighet att konsumera mer, eftersom tidsramarna är desamma vi kan inte sluta jobba för att lyssna mer på radio eller frekvent skippa middagen för tv-tittande. För den sammanlagda medieanvändningen har detta inneburit en ökad fragmentiserad; vi ägnar fler kanaler allt mindre tid (Bergström, 2005; Mediebarometern, 2007, 2008). Detta gäller framförallt medieanvändning generellt, men till viss del också nyhetskonsumtionen specifikt. Det finns dock indikatorer på att nyhetskonsumtionen är mer trögföränderlig i detta avseende. Den tid som exempelvis ägnas åt morgontidningen har inte förändrats genom åren de som läser morgontidningen gör det cirka en halvtimme om dagen, såväl idag som för 25 år sedan (se Ulrika Hedmans kapitel i föreliggande volym). Det finns också problem med detta sätt att se på mediekonsumtion. Användningen av medieinnehåll blir nämligen förpassad till vardagen, d.v.s. tid då vi inte arbetar. Inom medieforskningen har vardagslivet fått en allt högre prioritet i studier av hur medier används, men det är påfallande ofta som begreppet i sig förblir oproblematiserat (Andersson, 2006). Medieanvändning, inte minst nyhetsanvändning, har t.ex. inte sällan setts som rumsligt betingat (Morley, 1986; Lull, 1990; Gray, 1992; Moores, 1996, Gauntlett & Hill, 1999), vilket i allt större utsträckning visat sig vara en grov förenkling långt ifrån all nyhetskonsumtion sker i hemmet (Weibull, 1995). Dessutom har man också ofta talat om medieanvändning som temporalt betingat, d.v.s. vardag kontra helgdag, där vardag (till skillnad från ovan) i huvudsak syftar till arbetstid. Nyhetsanvändningen bör dock också sättas i ett aktivitetsbetingat perspektiv (jfr Andersson, 2006) där skillnaden inte dras mellan fritids- och arbetsliv utan där de bådar överlappar varandra (Gullestad, 1989). Samtidigt menar forskare att vardagslivets närvaro bör ses i livets samtliga sfärer vardagslivet betraktas som en dimension av det vi erfar, gör och säger (Andersson, 2006; Burkitt, 2004). Mot denna bakgrund bör man ställa de nya möjligheter som mediekanalerna ger för att ta del av dess innehåll, eftersom de erbjuder både mobilitet och tillgänglighet på ett helt nytt sätt. Tidsramarna och de rumsliga betingen för konsumtion av medieinnehåll kan därmed sägas ha ökat. Idag är det t.ex. möjligt att ta del av ny- 325

4 Josefine Sternvik heter i väntan på bussen genom mobiltelefonen eller gratistidningen, i mikropausen på jobbet genom att surfa in på nättidningarna på datorn eller under bilresan tid som förut inte kunnat avsättas för mediekonsumtion i någon form. Men samtidigt som möjligheten finns att konsumera nyheter vid fler tillfällen och via fler kanaler är det också tänkbart att de nya konsumtionstillfällena ersätter de gamla: vi skippar tv-nyheterna på kvällen, eftersom vi redan tagit del av nyhetssändningarna på bussen hem ifrån jobbet. Här är vi sannolikt inte ännu, men mycket talar för att detta är en framtida utveckling. Samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Lägg därtill en uppluckrad vardagsstruktur, en mer rörlig och förhandlingsbar gräns mellan arbete och fritid i kombination med ny medieteknik och ett generellt växande medieutbud (se t.ex. SCB, 2008:109; SOU, 2002:49). Detta sammantaget har ökat individens valfrihet i mediekonsumtionens tid och rum. Nyhetskonsumtion i olika åldergrupper De yngre tar i betydligt lägre utsträckning del av nyheter i jämförelse med de äldre. Detta är i och för sig inte är något nytt. Tendensen är att ju äldre och mer insocialiserad vi blir i samhället, desto mer intresserade blir vi av nyheter. I den bemärkelsen är nyhetskonsumtion en fråga om ålder. Men det är framförallt dagens unga som tar del av nyheter i andra kanaler än de s.k. gammelmedierna. Medan de traditionella nyhetsmedierna har en publik som ökar med åldern har de nya nyhetsmedierna: gratistidningar, nät- och mobilnyheter, i princip en publik som minskar med åldern (Färdigh & Sternvik, 2008). Ser vi till de fem vanligaste nyhetskanalerna bland yngre och äldre ser listan tämligen olika ut (tabell 1). Tabell 1 De fem vanligaste nyhetsmedierna som yngre och äldre tar del av minst 5 dagar i veckan (procent) år år 1 Morgontidningar på papper 37 1 Rapport/Aktuellt i SVT 86 2 Kvällstidningar på nätet 30 2 Morgontidningar på papper 82 3 Nyheterna i TV P4 SR 54 4 Dagliga gratistidningar 13 4 Nyheterna i TV Morgontidningar på nätet 12 5 Ekot SR 38 Fråga: se figur 1. Kommentar: Regelbunden nyhetsanvändning innefattar innebär att respektive nyhetsmedium nyttjas minst 5 dagar i veckan. Observera att procentsatserna skiljer sig från figuren innan p.g.a. att måttet för hur många dagar i veckan som man tar del av respektive medium ser olika ut. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

5 Medieobundna nyhetsvanor? En något logisk slutsats som antyds i ovanstående tabell är att vi inte tar del av nyheter i de medier som vi framförallt inte använder generellt sett. Äldre använder t.ex. internet i väldigt liten utsträckning jämfört med yngre. Det finns dock som synes ett stort undantag och det är den tryckta papperstidningen. Denna är den största nyhetskällan bland yngre (om vi ser till nyttjande minst fem dagar i veckan), men sett till medieanvändning generellt ligger inte morgontidningens pappersupplaga i topp bland yngre. Det kanske mest slående är dock att de nya nyhetskanalerna har förhållandevis liten påverkan på de äldres nyhetskonsumtion, men de har lett till helt nya mönster i den yngre publikens nyhetsvanor. Nyhetsvanor beskrivs framförallt i att man tar del av nyheter i ungefär samma utsträckning, vid samma tidpunkt samt från samma nyhetskanaler: morgontidningen vid frukostbordet, radionyheter i bilen på väg till jobbet samt tv-nyheter på kvällen. Forskning om publikens val och uppmärksamhet har antytt att det vanemässiga beteendet blir ännu starkare då det finns fler möjligheter att välja mellan olika medier och kanaler (LaRose & Eastin, 2004), men också svårigheten i att förändra vanor som blivit rutiner (se t.ex. Verplanken m.fl., 1994; Verplanken m. fl., 1997; Biel & Dahlstrand, 2005). Detta kan vara en förklaring till varför de äldre inte påverkas nämnvärt av det nya nyhetsutbudets möjligheter. I det äldre medieglesa samhället fanns det bara några få medier att tillgå och det var i förhållande till dessa som de äldres vanor etablerades. När medieformerna nu luckras upp och nyheterna hela tiden finns på olika plattformar eroderar mediebegreppet. Kanske betyder detta att innehållet tar över. Forskningen har tidigare inte kunnat belägga detta (förutom i vissa specifika avseenden som t.ex. att innehåll som sport och kultur konsumeras på tvärs över medieformarna) utan har pekat på att vanan snarare är kopplad till medierna (Nilsson & Weibull, 2006). Dagens unga skiljer dock ut sig inte bara i jämförelse med de äldre nyhetskonsumenterna, utan också i jämförelse med gårdagens unga. Det är därför inte troligt att dagens åringar kommer att anamma dagens pensionärers nyhetskonsumtion när de själva är i pensionsåldern åringarna är uppväxta med den kraftiga medieexpansion som ägde rum från mitten av 1990-talet och framåt. De är med andra ord uppväxta med internet och mobiltelefon. Samtidigt präglas de av en livsstil som bl.a. karaktäriseras av ökad geografisk rörlighet, förlängd ungdomstid och nya vardagsrutiner (SCB, 2003:100: 2005:108). Mycket tyder således på att den nyhetsvana som präglade äldre generationers förhållande till enskilda nyhetsmedier kan ifrågasättas för den yngre åldersgruppen. De yngres nyhetsvanor utvecklas i det nya mediesamhället och det är mot denna bakgrund troligt att dessa får en annan innebörd än tidigare. Unga har helt andra strategier för att välja och för att slippa välja och de växlar mellan flöde och egenval i sin mediekonsumtion (Kairos Future, 2008). Exakt vad dessa val baseras på och vad de kommer att innebära för nyhetskonsumtionen i ett framtidsperspektiv går visserligen bara att spekulera i, men med utgångspunkt i det vi vet idag är en närmare titt på ungas nyhetskonsumtion med fokus på nya medier av största intresse. 327

6 Josefine Sternvik Unga nyhetskonsumenter en ny nyhetsstil Unga har dock, precis som alla andra åldergrupper, så gott som alltid hämtat sina nyheter från den tryckta morgontidningen i störst utsträckning. Sedan början av 1990-talet har televisionens nyhetssändningar hotat morgontidningens ställning i detta avseende och starten av TV4-nyheterna har här haft särskild betydelse (figur 2). Figur 2 Unga vuxnas (15-29 år) nyhetskonsumtion (procent) Morgontidning (papper) Nättidning ** TV-nyheter Gratistidning** 26 Radio-nyheter 12 9 Kvällstidning (papper) Mobilnyheter Fråga: se figur 1. Kommentar: Regelbunden nyhetsanvändning innefattar för morgontidningsläsning de som laser en morgontidning minst 5 dagar i veckan, för gratistidningsläsning samt kvällstidning minst 3 dagar i veckan; för de som ser på en specifik nyhetskanal i tv/radio (nyheter från SVT, TV4-nyheter samt Eko-nyheter) minst 5 dagar i veckan; för de som tar del av nätnyheter minst 3 dagar veckan samt för de som tar del av mobilnyheter minst 1 dag i veckan. **Observera att mätningen av gratis- och nättidningar inte startade förrän 1998 samt att mätningen sett något olika ut de olika åren eftersom frågan om läsning av dessa medier är ställd på olika sätt. Källa: Den nationella SOM-undersökningen för respektive år. Studerar man ungas nyhetsanvändning i ett tidsperspektiv slås man av ytterligare en intressant aspekt: sedan mätningar av det här slaget startade i mitten av 1980-talet kan en generellt minskad nyhetsanvändning bland unga noteras. Samtliga nyhetskanaler tappar unga användare. Nät- och gratistidningarnas entré på marknaden har dock inneburit ett brott på denna trend och fångat upp flera av de unga nyhetskonsumenterna var ungas konsumtion av nyheter i nättidningar för första gången större än andelen unga som tar del av tv-nyheter och därmed är nättidningsnyheter den näst största nyhetskanalen för unga. 328

7 Medieobundna nyhetsvanor? Men vilken betydelse har egentligen de nya nyhetskanalerna för den totala nyhetsanvändningen? Slår vi samman nyhetskonsumtionen från samtliga nyhetsmedier till ett additativt index, kan den sammanlagda nyhetsanvändningen bland de äldre åldersgrupperna säga karaktäriseras av bl.a. att nyhetskonsumtionen blir större och större i takt med att fler och fler nyhetskällor läggs till. För de yngre har tillkomsten av fler nyhetskanaler emellertid inte inneburit att den totala nyhetskonsumtionen ökat. De nya nyhetsmedierna kan i förlängningen inte heller väga upp tappet av unga nyhetsanvändare från gammelmedierna åtminstone inte de senaste åren (figur 3). Figur 3 Index för sammanlagd regelbunden nyhetsanvändning , bland åringar (additativt index) Nyhetskonsumtion genom nya nyhetskanaler** 200 Nyhetskonsumtion genom traditionella nyhetskanaler Fråga: se figur 1. Kommentar: Additativt index. Procentandelarna för alla nyhetskanaler har lagt samman till en summa som vida överstiger 100. Med traditionella nyhetskanaler avses Ekonyheter, lokala nyheter i SRP4, Rapport/aktuellt, Nyheterna i TV4, regionala nyheter i SVT, lokala nyheter i TV4, morgontidningar minst fem dagar i veckan, samt kvälls- och gratistidning minst tre dagar i veckan. Med nya nyhetskanaler syftas till läsning av gratis- och nättidningar samt mobilnyheter. Gratis- och nättidningar syftas till läsning minst tre dagar i veckan samt mobila nyheter minst 1 dag i veckan. **Observera att mätningen av gratis- och nättidningar inte startade förrän 1998 samt att mätningen sett något olika ut de olika åren eftersom frågan om läsning av dessa medier är ställd på olika sätt. Källa: De nationella SOM-undersökningarna för respektive år. 329

8 Josefine Sternvik Figuren säger emellertid inget om huruvida det är dem som redan konsumerar nyheter regelbundet som lägger på de nya nyhetskanalerna till de gamla eller om de nya nyhetskanalerna fångar nya konsumenter. Istället för att se till den sammanlagda nyhetskonsumtionen bör den totala andelen unga som regelbundet tar del av nyheter i åtminstone någon kanal studeras. Först då kan vi få en bild av vad de nya medierna egentligen haft för betydelse för nyhetskonsumtionen som helhet i denna åldersgrupp. Figur 4 Regelbunden nyhetsanvändning , bland åringar (procent) Nyhetskonsumtion genom nya nyhetskanaler** Nyhetskonsumtion genom 10 traditionella nyhetskanaler Fråga: se figur 1. Kommentar: Andel av total nyhetskonsumtion: summerar till 100 procent. Med traditionella nyhetskanaler avses Ekonyheter, lokala nyheter i SRP4, Rapport/aktuellt, Nyheterna i TV4, regionala nyheter i SVT, lokala nyheter i TV4, morgontidningar minst fem dagar i veckan, samt kvälls- och gratistidning minst tre dagar i veckan. Med nya nyhetskanaler syftas till läsning av gratis- och nättidningar samt mobilnyheter. Gratis- och nättidningar syftas till läsning minst tre dagar i veckan samt mobila nyheter minst 1 dag i veckan. **Observera att mätningen av gratis- och nättidningar inte startade förrän 1998 samt att mätningen sett något olika ut de olika åren eftersom frågan om läsning av dessa medier är ställd på olika sätt. Källa: De nationella SOM-undersökningarna för respektive år. 330

9 Medieobundna nyhetsvanor? Sett till de äldres nyhetskonsumtion blir tillägget av de nya medierna osynligt eftersom dem som nyttjar dessa redan konsumerar nyheter regelbundet ifrån andra kanaler. Detta mönster kan också ses i de yngre åldersgrupperna till en början, d.v.s. tillkomsten av gratis- och nätnyheter innebar inte till en början att fler började ta del av nyheter. Men på senare år har de nya medierna fått en helt annan betydelse i den totala nyhetskonsumtionen bland de unga. De utgör inte längre tilläggsmedier utan de enda nyhetsmedierna för många unga individer. Detta har lett till att den totalt sett minskande andel unga regelbundna nyhetskonsumenter ökat de senare åren. Återstår att se om denna utveckling är en tillfällig pik uppåt eller ett trendbrott. Cirka 80 procent av de unga tar 2008 regelbundet del av nyheter i någon kanal. Detta är en minskning med lite drygt 10 procentenheter om vi jämför med när mätningarna startades. Sedan 2000-talet inledning ökar andelen som regelbundet tar del av nyheter från gratis- eller nättidningar som enda nyhetskanaler successivt och sedan 2006 har andelen unga som enbart är regelbundna gratis- och/eller nättidningsläsare mer än fördubblas. Exakt hur detta ska tolkas är inte givet. Den kan vara så att den totala nyhetskonsumtionen bland unga egentligen hade varit ytterligare 20 procentenheter lägre om inte gratis- och nättidningarna kommit in på marknaden, vilket i så fall skulle kunna tolkas som ett tecken på ett minskat nyhetsintresse. Men det kan också vara så att en större andel unga faktiskt hade konsumerat nyheter i de traditionella kanalerna istället om inte de nya medierna gjort entré. Det som talar för den tidigare tolkningen är att andelen unga som inte alls tar del av nyheter regelbundet i någon nyhetskanal succesivt ökade redan innan gratis- och nättidningarna gjorde entré. Det som dock talar emot en sådan tolkning är bl.a. att såväl det politiska intresset som samhällsintresset i stort bland unga inte minskar. Intressen som traditionellt samkorrelerat med nyhetsintresset. Men framförallt bör det faktum att de senaste årens mätningar har vänt den neråtgående kurvan betraktas som ett tecken på att det kanske inte är nyheter i sig som unga inte intresserar sig för utan att det snarare varit förpackningen av nyheter som hindrat dem kanske också utformningen och innehållet i sig. Redan innan internets genombrott konstaterades att det skett en förskjutning i människors medieanvändning till följd av förändringar i mediernas egna nyhetsutbud (Hvitfeldt, 1994; Reimer, 1994). Där den yngre publiken prioriterar ett lättare material, medan den äldre framförallt betonar det traditionellt informativa (Reimer, 1994; Weibull, 1995) och forskning kring ungdomskulturer visade då som nu att unga är bärare av nya livsstilar och värderingar (Fornäs mfl 1992; Fornäs, Boëthius & Reimer, 1993; SCB, 2003:100; 2005:108). De nya nyhetsformerna kanske mot denna bakgrund kan sägas ha lyckats fylla de ungas behov. Dagstidningarna har ju som bevisats lyckats få läsare att ta del av dem via dator och mobiltelefon (se vidare Hedmans samt Färdigh/Westlunds kapitel i föreliggande volym). Men tidningarna är inte de enda nyhetsmedier som idag publicerar sig i flera kanaler. Också tv och radio är numera tillgängliga i olika plattformar. Detta skulle i så fall innebära att de traditionella nyhetsförmedlarna kvarstår, men 331

10 Josefine Sternvik i nya former som kanske bättre är anpassade till det liv som unga människor i Sverige idag lever. Kanske kan man mot denna bakgrund snarare tala om en ny medieobunden nyhetsstil än ett minskat nyhetsintresse. En ny medieobunden nyhetsstil? Medan vuxna personer traditionellt sett är vana att separera olika medieformer, är detta ingen självklarhet för yngre. Tidning, tv och radio är medieformer som på olika sätt flyter samman i såväl medvetande som praktik (Kairos Future, 2008). Att titta på tv innebär nödvändigtvis inte tv-sändningar kopplade till tv-apparaten i hemmet utan kan lika väl syfta till nedladdade tv-serier på internet eller webb-tvsändningar i mobilen. Samma sak är det med radiolyssnande och tidningsläsande. I vilken utsträckning vi tar del av medieinnehåll i nya plattformar som finns tillgängliga, är inte heller helt oväntat till stor del avhängt åldern: yngre har högre konsumtion av nyheter i andra plattformar än de traditionella i jämförelse med de äldre. Detta tillsammans med det som tidigare visats om ålderns betydelse för nyhetskonsumtionen som helhet, ger följande teoretiska tankemodell: Figur 5 Förhållandet mellan nyhetskonsumtion och mediebundenhet NYHETSANVÄNDNING låg hög åringar MEDIEBUNDENHET hög åringar Storleksnivån på de båda parametrarna bör ses i relationen mellan de olika grupperna, där tendensen är att ju äldre du är desto högre grad av såväl nyhetskonsumtion som mediebundenhet och vice versa. Fortfarande kan man dock inte säga att mediebundenheten är låg i någon åldersgrupp. Unga nyttjar, som tidigare visat, nyheter i papperstidning eller traditionella nyhetssändningar på tv i förhållandevis stor utsträckning. Men 16 procent av de unga tar vidare del av tv-sändningar genom persondatorn minst tre dagar i veckan, vilket ska jämföras med 1 procent bland de äldre (se vidare Åsa Nilsson och Lennart Weibulls kapitel i denna volym). Och i ett internationellt perspektiv är unga svenskars nyhetskonsumtion inte heller att betrakta som exceptionellt låg. 332

11 Medieobundna nyhetsvanor? Av de unga som regelbundet tar del av nyheter ifrån radion eller televisionen är det förhållandevis många som nyttjar radio- och tv-sändningar i flera olika plattformar. 62 procent av de i åldern år som tar del av Ekonyheterna regelbundet tar t.ex. regelbundet del av radiosändningar i radioapparaten, 51 procent tar del av radiosändningar via bilradion, 26 procent via datorn, 13 via mobilen och 10 procent via mp3-spelaren. För de äldre är det i princip bara de traditionella plattformarna som gäller. Mönstret gäller samtliga grupper. De allra flesta tv-nyhetsanvändare tar exempelvis del av tv-sändningarna i tv-apparater, men bland åringar är det också mellan en sjätte- och en femtedel som tar del av tv-sändningar via datorn. Två saker ska poängteras i sammanhanget för att inte tabell 1 ska bli missvisande. Det första är de låga N-talen, speciellt bland de unga och speciellt vad gäller radionyheter, som gör att resultaten måste betraktas med viss försiktighet. Det andra är att tabellen inte säger något om att det är just nyheter som konsumeras i de olika plattformarna. Tabell 1 Regelbundna användare av radio- och tv-nyheter totalt samt i relation till hur unga och äldre tar del av mediet i olika plattformar 2008 (procent) Tar regelbundet del av radionyheter Tar regelbundet del av tv-nyheter år år år år Eko-nyheterna Privat lokalradio Lokalnyheterna i P4 Eko-nyheterna Privat lokalradio Lokalnyheterna i P4 Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT TV4 Nyheterna Lokala nyheter TV4 Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT TV4 Nyheterna Lokala nyheter TV4 Totalt N-värde: Tar del av radio respektive tv minst 3 dagar/ veckan i radio-/tv-apparat bilradio offentlig plats persondator mobiltelefon mp3-spelare N-värde: Fråga: (1): Hur ofta brukar du titta på eller lyssna till följande nyhetsprogram i radio och TV? (2) Hur ofta brukar du lyssna på radioprogram i följande? (3) Hur ofta brukar du titta på tv-program i följande? Kommentar: Regelbunden användning avser 3 dagar i veckan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen

12 Josefine Sternvik Trots de nämnda begränsningar är tabellen intressant. Det är t.ex. rimligt att anta att om du redan tar del av tv-sändningar i mobiltelefonen och samtidigt har ett nyhetsintresse (tar regelbundet del av tv-nyheter), är chansen stor att det är just nyheterna du konsumerar i mobiltelefonen (även om det naturligtvis inte måste vara så). Och även om det inte förhåller sig på detta sätt så är bara det faktum att det finns ett intresse för såväl den nya medieplattformen som för nyheter i sig, en väldigt god förutsättning för att nyhetskonsumtion på detta sätt torde ligga nära till hands. Noteras ska också att exakt samma mönster som framträder i tabellen för tv- och radiokonsumtion också går utläsa beträffande dagstidningarna, vilket ytterligare stärker antagandet (men nivåerna är då betydligt högre inte minst beträffande läsning i datorn, se vidare Hedmans samt Färdigh/Westlunds kapitel i denna volym). Utifrån detta resonemang, ger tabellen ytterligare belägg för att den unga publiken blivit allt mer obunden medieformatet, medan den äldre fortfarande gör stor skillnad mellan de olika medierna. Mediekonsumtion är för åringar inte längre knutet till medieformatet på samma sätt som det, som tidigare visats, inte heller är knutet i tid och rum. Men detta i sin tur visar också på en ökad konvergens i själva tekniken, där en ökad grad av nyhetsanvändning sker genom internet oavsett plattform, oavsett medium. Även om denna verklighet fortfarande är i ett tidigt stadium, visar alla tecken på en utveckling i denna riktning. Inte minst därför att det är de unga som allt mer anammar denna och som är morgondagens nyhetskonsumenter. Detta skulle också kunna innebära att de unga i figur 5 ovan flyttar sig åt höger nyhetskonsumtionen blir högre. Det är också rimligt att anta att de snarare hade gått i motsatt riktning om inte de nya nyhetsformerna tillkommit. Förändrade nyhetsförutsättningar ger framtida avtryck? De förändrade förutsättningarna för nyhetsförmedling, som inledningsvis illustrerades genom de båda citaten, har alltså skapat en förändrad nyhetskonsumtion åtminstone bland den yngre delen av den svenska befolkningen. De nya mediekanalerna har t.ex. frambringat nya möjligheter för de unga vuxna att ta del av nyheter. Tillkomsten av gratis-, nättidningar och mobilnyheter har visserligen tagit nyhetsanvändare ifrån de traditionella nyhetskanalerna, men en svikande nyhetskonsumtion bland unga fanns redan innan dessa medieformer uppstod. Detta kan tolkas som att de traditionella nyhetsmedierna inte längre förmådde att förmedla nyheter som var ackommoderade med den yngre generationens nya livsstil och värderingar. I ett sådant perspektiv har de nya nyhetskanalerna lyckats fånga upp de unga just genom att anpassa nyhetsförmedlingen både sett till innehåll och tilllämpning. Detta ställer också frågan om vad som ska betraktas som nyheter på sin spets. Men detta är en egen diskussion i sig som finns anledning att återkomma till. 334

13 Medieobundna nyhetsvanor? Referenser Andersson, Magnus (2006) Hemmet och världen. Rumsliga perspektiv på medieanvändningen. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Biel, Anders & Dahlstrand, Ulf (2005) Values and habit: a dual-process model. In: Krarup, S. & Russel, C.S. (ed.) Environment, Information and Consumer Behaviour. New Horizons in Environmental Economics. Northampton, MA: Edward Elgar Cheltenham, uk. Burkitt, Ian (2004) The Time and Space of everyday Life, Cultural Studies. Vol 18(2/3): Fornäs, Johan m.fl. (red.) (1992) Unga stilar och uttrycksformer. FUS-rapport nr. 4. Stockholm/Stehag: Symposion. Fornäs, Johan; Boëthius, Ulf & Reimer, Bo (1993) Ungdomar i skilda sfärer. FUSrapport nr. 5. Stockholm/Stehag: Symposion. Färdigh, Mathias & Sternvik, Josefine (2008) Svenska folkets nyhetsvanor. I Holmberg & Weibull (red.) Skilda världar. SOM-rapport nr. 44. Göteborg: SOM-institutet. Gauntlett, Davis & Hill, Anette (1999) TV Living: Television, Culture and Everyday Life. London: Routledge. Gray, Ann (1992) Video Playtime: The Gendering of a Leisue Technology. London: Routledge. Gullestad, Marianne (1989) Kultur og hverdagsliv: på sporet av det moderne Norge. Oslo: Universitetsforlaget. Hvitfeldt, Håkan (1994) Kommersialisering av nyheter. Förändrad berättarteknik I svenska TV-medier. PM Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Kairos Future, (2008) Inte utan min uppkoppling. En mobiletnografisk studie. Stockholm. LaRose, Robert & Eastin, Matthew S. (2004) A Social Cognitive Theory of Internet Uses and Gratifications: toward a New Model of Media Attendance. In: Journal of Broadcasting & Electronic Media. 48(3). Lull, James (1990) Inside Family Viewing. Ethnographic Research on Television Audience. London: Routledge. Mediebarometern (2007) Nordicom. Göteborg Mediebarometern (2008) Nordicom. Göteborg Moores, Shaun (1996) Satellite Television and Everyday Life: Articulating Technonolgy. Luton: London University Press. 335

14 Josefine Sternvik Morely, David (1986) Family Television: Culture Power and Domestic Leisure. London: Routlege. Nilsson; Åsa & Weibull, Lennart (2006) Medier eller innehåll I Holmberg & Weibull (red.) Lyckan kommer, lyckan går. SOM-rapport nr. 36. Göteborg: SOM-institutet. Reimer, Bo (1994) The Most Common of Practices On Mass Media Use in Late Modernity. Ph.D. dissertation. Göteborg: Department of Journalism and Mass Communication, Göteborg University, Sweden. SCB, Statistiska Centralbyrån (2008:109) Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö Levnadsförhållanden. Rapport nr 109, Stockholm. SCB, Statistiska Centralbyrån (2005:108) Ungdomars etablering. Generationsklyftor Levnadsförhållanden. Rapport nr 108, Stockholm. SCB, Statistiska Centralbyrån (2003:100) Välfärd och ofärd på 90-talet. Levnadsförhållanden. Rapport nr 109, Stockholm. SOU, (2002) Arbetstiden livets gränser. Skrift från kommittén för nya arbetstidsoch semesterregler (Knas) Stockholm: Näringsdepartementet. Weibull, Lennart (1995) Dagspressen inför I: Weibull, L. & Kratz, C. (red.) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Verplanken, Bas; Aarts, Henk; van Knippenberg, Ad & van Knippenberg, Carina (1994) Attitude versus general habit: Antecedents of travel mode choice. In: Journal of Applied Social Psychology, 24. Verplanken, Bas.; Aarts, Henk & van Knippenberg, Ad (1997) Attitude versus general habit: Antecedents of travel mode choice. In: European Journal of Social Psychology,