Analysrapport Kommunfullmäktiges mått

Transkript

1 Analysrapport 2014 Kommunfullmäktiges mått

2 Innehåll 1 Inspirerande livsmiljö 1 Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin Mått 3:2: Andelen miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka Inspirerande lärande 21 Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka Mått 5:5: Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, ska öka Inspirerande arbete 30 Mått 6:1: Nöjd Kund Index (NKI), ska öka Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, år, som förvärvsarbetar ska öka Inspirerande organisation 38 Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna år 2011 och nivån ska bibehållas Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet Mått 9:1: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Mått 9:2: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vidmandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper

3 Uppföljning av kommunfullmäktiges mått 2014

4 1 Inspirerande livsmiljö Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Kommunövergripandemål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå Öka jfrt föregående år Jämförelse med andra Ingen jämförelse Nulägesanalys Befolkningsminskningen i Arboga under 1990-talet och början av talet har efter några år av oförändrad befolkning ersatts av en ökande befolkning. De senaste fyra åren har befolkningen ökat och mellan åren 2013 och 2014 har en ökning skett med 138 personer till Det som påverkar befolkningsförändringar är födelsenettot, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och döda samt flyttningsnettot OBS! Bruten axel Befolkningsutveckling i Arboga Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än personer som flyttar från Arboga. Inflyttningsnettot har det senaste åren varit positivt i de flesta åldersklasser utom bland åringar, då man ofta flyttar för bland annat studier. 1

5 Att födelsenettot är negativt beror främst på att kommunens invånare har blivit allt äldre. År 2000 var antalet invånare 65 år och äldre ca 20 % av befolkningen. År 2014 är 25 procent av kommunens invånare 65 år och äldre. Färre personer i barnafödande ålder avspeglar sig också i relativt låga födelsetal de senaste åren. Med en åldrande befolkning har födelsenettot varit negativt under flera år i följd med mellan personer per år. Åldersgruppen 25 till 64 år var år 2000 ca 52 procent av befolkningen. År 2012 var åldersgruppen ca 47 procent av befolkningen. Inflyttningen har under året fortsatt öka mer än antalet utflyttade både för inrikes och utrikes flyttningar. Utflyttningen till övriga kommuner i länet är även för år 2014 större än inflyttningen. Befolkningsökningen mellan åren 2013 och 2014 beror även på ett ökat antal födda och färre döda. 2

6 En jämförelse av de flyttandes ålder mellan år 2013 och 2014 visar att antalet inflyttade i åldern 20 till 29 år ökat liksom även antalet barn och ungdomar i åldrarna 0-9 år. Samtliga åldersgrupper utom 10-14, åringar och åringar visar på en större inflyttning än utflyttning. Flera aktiviteter och åtgärder har utförts för att öka Arbogas attraktivitet. Sammanfattningsvis har det satsats på: God planberedskap och effektivitet i framtagandet av nya planer för att möjliggöra för byggnation av bostäder snabbt och flexibelt. Under året har bostadsområdet i kvarteret Spirean nästintill färdigställts och detaljplan för Åbrinken etapp 1 har antagits. Viktigt är även arbetet med boendeplanering. Arbetet med landsbygdsutveckling är ytterligare faktor som möjliggör fler alternativ. Flera nyetableringar som skapar arbetstillfällen och etablerade företag som växer och nyanställer. YH-utbildningar och Vasagymnasiet med sina utbildningar som görs i samverkan med bland annat lokala företagare. Marknadsföring av Arboga som en attraktiv plats för etableringar, boende och besökare. Samarbeta med andra aktörer för att utveckla och marknadsföra Arboga, (Bland annat genom ViS, Västra Mälardalen i Samverkan) Stort utbud av aktiviteter och många föreningar i kommunen som bidrar till ett aktivt Arboga. Bra kommunala verksamheter med god kvalitet. Gott värdskap, hög nivå på service och bemötande från Arboga kommuns anställda. 3

7 En väl fungerande kollektivtrafik till och från Arboga, en nyckelfaktor för möjligheten att bo i Arboga och arbeta eller studera i kringliggande region. Kollektivtrafiken är även viktig för att kunna utnyttja kringliggande orters utbud av nöjen, kultur och service. Framtiden En viktig målgrupp för tillväxten är unga familjer. För en positiv befolkningsutveckling är det därför viktigt att locka till sig inflyttare i åldersgruppen 25 till 44 år. En annan viktig åldersgrupp för tillväxt är gruppen 45 till 64 åringarna. För att uppnå en målfolkmängd på invånare till år 2020 krävs en ökning av befolkningen i dessa åldersgrupper. Ca 20 invånare fler i resp. åldersgrupp jmf. med förra året. I en sammanfattad analys av synpunkterna från de andra förvaltningarna kan man utläsa att det framförallt är inom tre områden som kommunen kan arbeta för att påverka befolkningsutvecklingen positivt. 4

8 Öka antalet bostäder God planberedskap och effektivitet i framtagandet av nya planer för att möjliggöra för byggnation av bostäder snabbt och flexibelt. Viktigt är även arbetet med boendeplanering. Arbetet med landsbygdsutveckling är ytterligare faktor som möjliggör fler alternativ. Att människor upplever Arboga som en positiv kommun att bo i Flera nyetableringar som skapar arbetstillfällen och etablerade företag som växer och nyanställer. Marknadsföring av Arboga som en attraktiv plats för etableringar, boende och besökare. Bevara en attraktiv och inspirerande stadskärna Bra kommunala verksamheter med god kvalitet. Gott värdskap, hög nivå på service och bemötande från Arboga kommuns anställda. Stort utbud av aktiviteter och många föreningar i kommunen som bidrar till ett aktivt Arboga. Prioritering av aktiviteter för barn- och ungdomar. En väl fungerande kollektivtrafik till och från Arboga. Kommunens interna arbete med målstyrning Kommunens planer och program bör vara tydligt sammankopplade med kommunens mål, mått och den ekonomiska och strategiska planen. Tydliggör styrmodellen, hur nämndernas mål och mått är kopplade till de övergripande målen och måtten. 5

9 Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga ska öka. Kommunövergripandemål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall Utfall 2012 Ingen mätning Utfall Målvärde 2013 Öka jämfört med 2011 Snitt medb.undersökningen Målnivå 2014 Ingen mätning Nulägesanalys Resultatet av SCB:s senaste medborgarundersökning våren 2013 visar att den upplevda tryggheten i Arboga fick ett index 41 på en skala från 0-100, ju högre värde desto bättre. Det är en minskning jämfört med 2011 års medborgarundersökning då indexet var 46. Totalt var det 494 personer som svarade på enkäten om hur man ser på sin kommun. Genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen under våren 2013 är ett index på 60 i upplevd trygghet. Medelbetyget för kommuner i jämförbar storlek med Arboga var ett index på 63. Brottsstatistiken visar dock att Arboga kommun inte utmärker sig som en speciellt farlig plats att vistas på. En högre andel svarande tillhörde de övre ålderskategorierna i sammanställningen. I gruppen tillfrågade år var svarsfrekvensen 63 %, i gruppen var svarsfrekvensen 72 %. Lägst var svarsfrekvensen i de yngre ålderskategorierna. Faktorn trygghet innefattade tre frågor där graderingen var en skala från 1 till 10. hur trygg och säker man känner sig mot inbrott i hemmet, index 5,1 hur tryggt och säkert man vistas utomhus på kvällar och nätter, index 4,6 hur trygg och säker man kan känna sig mot hot, rån och misshandel, index 4,6 Arboga kommun arbetar aktivt med trygghetsaspekter inom alla verksamheter. Målet är att kommuninvånarna ska känna sig trygga i sin stad. Bland annat har trygghetsvandringar, skolavslutningsarrangemang, Odin, föräldramötesprogram, föräldracafé och åtgärder i den fysiska miljön genomförts under året. 6

10 Den upplevda tryggheten i kommunen är en viktig faktor för att få nöjda invånare. Enligt SCB är trygghet den faktor som behöver prioriteras mest i Arboga för att öka nöjdheten bland invånarna i kommunen. Det är viktigt att frågan lyfts även på regional nivå. Undersökningar visar att känslan av otrygghet är högre i flera av länen i Mälardalen. Arboga kommun deltar i LänsBrå som leds av den brottsförebyggande enheten i Västmanland. Arbogas lokala brottsförebyggande råd ligger under kommunstyrelseförvaltningen och är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun. Rådet är en arena för att lyfta fram och se vad man gemensamt kan göra för att öka tryggheten i Arboga. I Brå finns representanter från alla kommunala förvaltningar, polisen, handeln i centrum och företagarna. I brottsförebyggande rådets verksamhetsberättelse för 2014 beskrivs vilket brottsförebyggande arbete som genomförts under det gångna året. Kommunens förvaltningar har under året gjort ett stort jobb för att öka tryggheten för kommunmedborgarna. Under hösten har tekniska förvaltningen vidtagit flera åtgärder som syftar till att höja trafiksäkerheten och förbättra miljön för gångtrafikanter och resande med kollektivtrafik. Vid gång- och cykelvägen längs Köpingsvägen har hänsyn tagits till att motverka otrygga områden längs sträckan. Stor vikt har också lagts vid projektering för belysning av sträckan. Belysningen spelar en stor roll för att öka medborgarnas upplevda trygghetskänsla i Arboga. Med en genomtänkt belysningsstrategi främjas stadslivet och fler människor kan vistas på gatorna vilket ökar trygghetskänslan. En inventering av kommunens belysningsbestånd har genomförts och utbyte av kvicksilverarmaturer till LED har påbörjats. Trygg dricksvattenförsörjning är också en förutsättning för god livskvalitet. För att säkerställa en långsiktig produktion och leverans av ett hälsosamt och godkänt dricksvatten genomförs kontinuerliga utbildningar av personal, riskanalyser gällande kvalitén, driftsäkerhet samt skalskydd. Socialförvaltningen har ett aktivt arbete för att stärka trygghetsaspekten inom de olika verksamhetsgrenarna. Konkreta trygghetshöjande åtgärder är t ex att färdtjänst ökar möjligheten till sociala kontakter på kvällar och under den mörka årstiden, att arbetsmarknadsenhetens verksamheter ger ökad möjlighet till arbete och försörjning vilket minskar utanförskap och ökar tryggheten samt att boendesamordnare har anställts för att öka tryggheten vid inflyttningen till SÄBO för nya hyresgäster och deras anhöriga. Socialförvaltningen har även andra trygghetsåtgärder, som trygg hemgång med stöd av personal från hemtjänsten och uppsökande verksamhet Senior+. Målet är att öka tryggheten i det egna boendet. I kommunens skolor sätts elevhälsoteamens uppdrag och kompetens mer på sin spets, i och med att elevhälsan fått ett tydligare uppdrag i den nya skollagen. Den nya formuleringen innebär att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande. Elevhälsan ska också, som tidigare, arbeta åtgärdande. 7

11 Enkätundersökningarna, till vårdnadshavare i förskolan och eleverna i grundskolan och gymnasiet, kommer fortsättningsvis att genomföras årligen. Tidigare gjordes detta vartannat år. Framtiden Det är viktigt att komma ihåg att brottsstatistik och upplevd trygghet inte behöver ha med varandra att göra. Fler av våra omgivande kommuner i Västmanland har fler antal anmälda brott per invånare, trots att den upplevda tryggheten är högre. Flera olika omvärldsfaktorer kan sannolikt påverka det låga betygsindex som Arboga kommun når upp till. Polismyndigheten i Västmanland följer årligen brottsstatistiken i länet och rapporterar utveckling på varje sammanträde med det lokala brottsförebyggande rådet. Brottsligheten i Arboga har under de senaste åren legat på en jämn nivå. I en sammanfattad analys av synpunkterna från förvaltningarna är det följande områden som kommunen bör arbeta vidare med för att öka tryggheten. En viktig strategi för att uppnå en inspirerande, attraktiv och trygg livsmiljö är att försöka skapa ett Arboga där man hellre är ute än inne. Fler satsningar på belysning och trygga utemiljöer behövs. Trygghetsaspekter måste integreras i alla projekt, verksamheter och i den långsiktiga planeringen. Alla förvaltningar behöver fortsätta tänka på trygghet. Direktkontakt med kommuninvånarna är viktigt, t ex genom kommunens olika råd, genom pensionärsorganisationerna och skolan. Kommunen och polisen har tecknat en ny samverkansöverenskommelse för år 2015 för ett Tryggt Centrum. Resultaten av samverkansöverenskommelsen ska spridas. Vägarna mellan skolan och hemmet är en viktig del av den upplevda tryggheten i kommunen. Tekniska nämnden har som ambition att skapa en trafiksäker och tillgänglig miljö vid skolor och förskolor samt att erbjuda säkra och trygga vägar mellan skolan och hemmet. Arboga kommun är kommunens största arbetsgivare och ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en god personalpolitik och skapar grundtrygghet hos medborgarna. 8

12 Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Kommunövergripandemål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Minska jfrt 2012 Jämförelse med riket 15 Nulägesanalys Utfallet för hemtjänsten år 2014 visade ingen förändring mot år Ett utvecklingsarbete för att skapa en god livskvalitet genom ökad personalkontinuiteten påbörjades under år 2013 och har fortsatt under år Under våren genomförde hemtjänsten en omorganisering. Det innebar bl.a. att hemtjänsten delades in i två personalgrupper istället för tidigare fyra. I de två grupper bildades mindre team där personalen arbetar mot ett specifikt område. Planeringsverktyg har införskaffats för att säkerställa kontinuiteten och kvalitetssäkra beviljade insatser hos brukarna. Framtiden Fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med teamsamverkan kring respektive brukare och att använda planeringsverktyget för att kvalitetssäkra beviljade insatser och personalkontinuitet. 9

13 Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Kommunövergripandemål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mätning: Egen mätning årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Minska jfrt föreg. år Jämförelse med andra Ingen jämförelse Nulägesanalys Under 2014 var i snitt 76 hushåll med barn under 18 år aktuella för försörjningsstöd. Snittet per månad för år 2013 var 83 hushåll med barn under 18 år. Under inledningen av året steg antalet nyansökningar för att sedan minska igen. KAK-projektet (Kunskap-Arbete-Kvalitet), vänder sig till personer som har försörjningsstöd och saknar arbete. För de som deltar i projektet ges möjligheter att stärka sin självkänsla, få verktyg för att förändra sin situation och framförallt en möjlighet till praktik med en efterföljande löneanställning. KAK-projektet har bidragit till att minska antalet hushåll med försörjningsstöd med barn under 18 år då de är en prioriterad målgrupp. Av hittills anställda i KAK har 18 personer sammanlagt 30 barn. Under 2014 har 9 personer anställts med sammanlagt 14 barn. Framtiden IFO fortsätter att tillsammans med AME utveckla Arbetslinjen och utveckla arbetsmetoder för ungdomar år och hushåll med barn under 18 år. Samverkan med externa aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Västmanland för att öka den enskildes möjligheter till egen sysselsättning/försörjning. 10

14 Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Kommunövergripandemål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall Utfall 2012 Ingen mätning Utfall Målvärde 2013 Öka jfrt 2011 Utfall 2014 Snitt medborgarundersökning en 2013 Ingen mätning 39 MEDBORGARUNDERSÖKNINGEN Nulägesanalys Nöjd-Inflytande-Index (NII) är ett av tre frågeområden i SCB:s Medborgarundersökning. NII-frågorna handlar om ifall medborgarna upplever att de har inflytande över de beslut som fattas i kommunen och över kommunens verksamheter. Frågeområdet är indelat i fyra faktorer som vardera innehåller ett antal frågor. Resultatet på NII-frågorna i medborgarundersökningen våren 2013 visar att upplevt inflytande i kommunen fick ett index på 42 på en skala från 0-100, ju högre värde desto bättre. Det är samma snittresultat som vid 2011 års medborgarundersökning. Målsättningen för år 2013 har varit att index ska öka jämfört med resultatet år Genomsnittsindex för de kommuner som genomfört undersökningen under 2013 är 39. I Arboga fick faktorerna Information och Kontakt betygsindex 57 respektive 54 vilket är klart godkänt jämfört med snittet (54 respektive 39). På faktorerna Förtroende och Påverkan fick kommunen betygsindex 49 respektive 42. Arboga ligger även här väl över snitten för samtliga deltagande kommuner (44 respektive 39). Totalt fick alla faktorer högst betyg av de äldsta invånarna och lägst av de yngsta. Kvinnor var överlag nöjdare och gav högre betyg än män. För att ytterligare bekräfta bilden av att Arboga kommun är bra på att skapa delaktighet och inflytande kan nämnas att i jämförelsen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) ingår kommunernas förmåga att skapa delaktighet och information för medborgarna som ett perspektiv. Här jämförs NII, kommunernas hemsidor samt hur väl kommunerna skapar förutsättningar för delaktighet på olika sätt. Arboga har bra resultat på alla tre mått. 11

15 Framtiden Nästa Medborgarundersökning kommer att genomföras år 2015 i Arboga. Målet för år 2015 är att index ska öka jämfört med år Eftersom ambitionen är att förbättra resultatet bör kommunen, enligt de slutsatser som dras i medborgarundersökningen, huvudsakligen arbeta med påverkansfrågorna som: Hur väl kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter. Invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut och invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna. I vilken utsträckning medborgarnas åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier. I andra hand bör kommunen arbeta vidare med förtroendefrågorna. Det vill säga hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. Hur ansvarstagande kommunens politiker är. Hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa. Hur väl politiska beslut genomförs. SKL driver sedan år 2006 projektet Medborgardialog som ett led att hjälpa kommunerna att utveckla verksamheten med hjälp av medborgardialoger. Här finns mycket kunskap att hämta i ämnet. ORGANISATIONEN Nulägesanalys Inom kommunens olika förvaltningar pågår arbetet med att förbättra medborgarinflytandet på många olika sätt. Kommunfullmäktiges sammanträden sänds på Arboga kommuns webbplats och på lokal-tv (Västmanlands Television) vilket gör att alla medborgare enkelt kan ta del av de beslut som fattas i kommunen. Alla som är folkbokförda i Arboga har möjlighet att lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. Kommunens Facebooksida har under året fortsatt att växa och är idag ett lättillgängligt sätt för kommunikation med medborgarna. Facebooksidan har fått allt fler besökare som ställer frågor och ger synpunkter. Att arbeta med tillgänglighet, trygghet och service för kommunens medborgare ingår som en självklar del i utformningen av gatumiljö, infrastruktur och detaljplaner. Medborgardialog är till exempel ett viktigt verktyg för att stärka demokratin i samhällsplaneringen. Ett omfattande remissarbete för att lyfta fram medborgarnas synpunkter görs vid framtagandet av alla detaljplaner. Snömöten, pendlarmöten och trygghetsvandringar är andra aktiviteter som genomförts för att stärka inflytande och delaktighet i kommunen. De lokala råd som kommunen samarbetar med i olika frågor, (näringslivsråd, brottsförebyggande råd, handikappråd, pensionärsråd, trafiksäkerhetsråd, anhörigråd, folkhälsoråd och ungdomsfullmäktige) träffas vanligtvis fyra gånger om året. 12

16 Företagsfrukostar och månadsmöten med Arboga i Centrum är andra exempel på möten mellan externa aktörer och Arboga kommun. En enkät skickas ut till alla nyinflyttade, bland annat med frågor om vad man uppskattar med Arboga och vad man vill utveckla. Föreläsningar och utbildningar om gott värdskap har anordnats i viss utsträckning inom kommunen. Arboga kommun har en bra hemsida med lättillgänglig och tydlig information en viktig faktor för delaktighet och inflytande i kommunen. Under året placerade sig Arbogas hemsida på delad 10:e plats över i SKL:s årliga granskning över kommunernas respektive webbplatser. Det är också viktigt att säkra att kommunens hemsida fortsätter att utvecklas och hålla samma höga standard i framtiden som den gör idag. Tekniska nämnden besvarar remitterade medborgarförslag och beaktar inkomna synpunkter. Under året har tekniska förvaltningen besvarat cirka 50 inkomna synpunkter. En rutin för praktisk hantering av synpunkter inom tekniska nämndens ansvarsområde har arbetats fram och antagits av tekniska nämnden under året. Synpunkter som tas om hand på ett bra sätt bidrar till att förbättra verksamheten och höja kvaliteten i de tjänster som förvaltningen tillhandahåller. Inom Social förvaltningens verksamhet visar brukarenkäten på Strandgården att 77 procent av brukarna anser att de har inflytande över beviljade insatser. Brukarundersökningen för boende och daglig verksamhet inom VFF visar att 79 procent upplever att de har inflytande över beviljade insatser. Inom IFO visar brukarenkäten på myndighetskontoret att 95 procent av brukarna uppger att de är nöjda eller ganska nöjda med kontakten och på stödcentrum är 91 procent nöjda eller ganska nöjda med kontakten. På Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida publiceras kvalitetsrapporter årligen (under januari) där varje skolenhet kortfattat beskriver årets utvecklingsarbete. Framtiden I Arboga ska det vara nära mellan kommunen och medborgarna. Vägarna in (medborgarförslag, Facebook, synpunkter mm.) till kommunen kan tydliggöras, uppmuntras och marknadsföras ytterligare. Samhällsutvecklingen innebär ökade krav på inflytande och påverkan från medborgarna. Exempelvis kan nämndernas handlingar i möjligaste mån publiceras på hemsidan. Arboga har i sin stora möjligheter att samverka mellan olika förvaltningar för att öka medborgarnas inflytande. Att kommunen faktiskt vill ha in synpunkter, förslag och idéer, och tar dem till sig, kan tydliggöras för att visa på medborgarnas möjligheter till inflytande. Om ett medborgarförslag, en synpunkt eller liknande har gett resultat bör detta också uppmärksammas. 13

17 Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Kommunövergripandemål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde ,212 MWh/kvm 0,209 MWh/kvm 0,203 MWh/kvm -5 % jfrt 2009, -4,1 % 2014 jfrt 2009 Ingen jämförelse med andra Nulägesanalys Arbetet med att energieffektivisera verksamheterna och minska användningen av fossila bränslen i riktning med kommunens energi- och klimatstrategi är en viktig del i Arboga kommuns verksamhet. Måttet om en minskad energianvändning i kommunens lokaler är kopplat till det strategiska området Inspirerande livsmiljö, mål 3: Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Arboga kommun har beviljats ett statligt stöd för energieffektivisering om kronor per år under perioden Åtagandet omfattar att fastställa en strategi och mål för energieffektivisering och sedan aktivt arbeta för att genomföra dem. Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi1 är en del i detta liksom handlingsplanen som innehåller både nulägesanalys av kommunens fastigheter och transporter, och konkreta mål för år 2014 och år 2020, med år 2009 som basår2. Under 2006 påbörjades ett projekt för energieffektivisering av ca 20 st av kommunens fastigheter gällande optimering av systemen för ventilation och varmvatten. Den utlovade energibesparingspotentialen var 10 %, dock blev utfallet endast 6 %. Under 2009 och 2010 medförde organisationsförändringar att projektet avstannade. Från och med januari 2011 övergick kommunens fastigheter till ett helägt kommunalt fastighetsbolag. Under hösten 2011 skedde en omstart av det avstannade energisparprojektet som nu löper till år Energianvändningen i kommunens fastigheter mäts som förbrukat antal Megawattimmar per kvadratmeter. Mätningen ska göras årligen och den första målnivån avser år 2013 då energiförbrukningen ska ha minskat jämfört med år Energi- och klimatstrategi, Arboga kommun 2009, Antagen av KF, 17/ Handlingsplan för energieffektivisering, Bilaga till Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi, Godkänd av Tekniska nämnden

18 Nästa målnivå är för år 2014 då energiförbrukningen ska ha minskat med 5 % jämfört med år År 2009 var förbrukningen 0,212 MWh/kvm - År 2010 var förbrukningen 0,212 MWh/kvm - År 2011 var förbrukningen 0,217 MWh/kvm - År 2012 var förbrukningen 0,205 MWh/kvm - År 2013 var förbrukningen 0,209 MWh/kvm - År 2014 var förbrukningen 0,203 MWh/kvm Energiförbrukningen i kommunens fastigheter kan påverkas av både hyresvärden och hyresgästen. Kommunfastigheter i Arboga AB är hyresvärd för merparten av kommunens fastigheter sedan år 2011, men en del fastigheter ägs fortfarande av Arboga kommun. Genom att ha välisolerade byggnader och effektiv ventilation kan energiförbrukningen påverkas avsevärt. Energiförbrukningen påverkas också av temperaturen ute. Det går åt mer energi för att värma upp lokaler en kall vinter jämfört med en förhållandevis varm vinter. Den mätmetod som används för statistiken är tyvärr inte daggradsjusterad vilket innebär att statistiken påverkas av om det varit en kall- eller varm vinter respektive år. Fjärrvärmen utgör i dagsläget ca: 60 procent av den totala energiförbrukningen i kommunens fastigheter. I Rådhuset finns stundtals problem med kalla rum som värms upp med extra element eller fläkt. Sådana åtgärder höjer energiförbrukningen och det blir svårt att mäta effekten av eventuella åtgärder för att minska energiförbrukningen under samma period. Ventilationen i Rådhuset är bristfällig i delar av lokalerna och vissa aggregat saknar återvinning. Under året har arbete pågått med en förprojektering på ny ventilation för Rådhuset. Fritids- och kulturnämndens verksamheter söker förbättringar för att lokaler och arenor ska skötas så energieffektivt som möjligt. Verksamheternas avfall källsorteras och anläggningarnas elförbrukning har minskat under året. Arbetsmarknadsenheten är miljöcertifierade sedan år 2003 enligt ISO och har mål och mått för minskningen av energiförbrukningen för perioden i förhållande till 2011 års förbrukning. 15

19 Framtiden EU:s energitjänstedirektiv ersattes under år 2014 av energieffektiviseringsdirektivet som ställer krav på att Sverige ska ta fram vägledande mål, vilket finns genom målet om minskad energiintensitet med 20 procent till år 2020 i förhållande till år Energieffektiviseringsdirektivet behåller bindande krav på statlig sektor som föregångare, men det blir inte längre obligatoriskt för medlemsländerna att ställa samma krav på kommuner och landsting. Offentlig sektor på lokal och regional nivå uppmuntras dock att följa statens goda exempel och direktivet lyfter fram hela den offentliga sektorn som mycket viktig i energi- och klimatfrågan samt för at nå uppsatta mål till år För att kommunen ska ha rätt till det statliga energieffektiviseringsstödet under projektperioden ska även fastighetsbolaget omfattas av kommunens mål enligt handlingsplanen för energieffektivisering. Kommunfastigheter i Arboga AB (KFIA)använder sedan våren 2012 ett energiuppföljningsprogram. KFIA kommer att genomföra energieffektiviserande åtgärder i den utsträckning som bedöms vara möjlig inom de ekonomiska ramarna. För att kommunens fastigheter ska anses vara energieffektiva krävs dock att stora investeringar genomförs successivt. Det är nödvändigt att fortsätta tilläggsisolera fasader och renovera eller byta ut fönster, för detta ändamål har en värmekamera köpts in för att identifiera värmeläckor i fastigheterna. Andra stora investeringar som behöver göras är att byta ut gamla ventilationsaggregat och termostatsystem. En sänkning av energiförbrukningen inom fastighetsförvaltningen med 5 procent till år 2014 och (10 procent till år 2020 enligt handlingsplanen för energieffektivisering) bedöms inte vara ekonomiskt genomförbart att utan statligt stöd för investeringar. Det pågår ett arbete för att effektivisera lokalanvändningen inom organisationen. Energi- och klimatstrategin bör integreras mer i kommunens arbete och konkretiseras i verksamheterna. I egenskap av hyresgäst kan kommunen arbeta vidare med att lyfta fram skriften Klimatklok på jobbet för att öka medvetenheten hos medarbetarna om hur energianvändningen på arbetsplatsen kan minskas. Ansvaret för energifrågorna i kommunen måste tydliggöras. 16

20 Mått 3:2: Andelen miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. Kommunövergripandemål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde 51 % 34 % 47 % Öka jfrt 2012 Jämförelse med andra (KKiK) 45 % Från och med första januari 2013 skärptes kraven för definitionen av vad som är en miljöbil. Enligt regelverket är inte gränsen för vilka bilar som befrias från fordonsskatt i fem år absolut, istället är utsläppsgränsen beroende av bilens vikt. Mätningen av andelen miljöbilar av totala antalet fordon inom kommunkoncernen år 2013 och år 2014 har gjorts utifrån 2013 års miljöbilsdefinition. Den nya miljöbilsdefinitionen gäller fordon som registrerats efter den 1 januari 2013 men i kommunens mätning har alltså alla fordon klassats utifrån den nya skärpta miljöbilsdefinitionen. Därav är det färre av kommunens fordon i årets och förra årets mätning som uppfyller kraven för att klassas som miljöbil än det var år För att räknas som miljöfordon utifrån 2013 års definition krävs för en personbil, lätt lastbil, eller lätt buss att det certifierade koldioxidutsläppet (g/km) för ett sådant fordon som bara kan drivas av bensin eller diesel ska vara mindre än ,0457*(M ), där M är tjänstevikten i kg. För fordon som kan drivas på etanol E85 eller fordonsgas är motsvarande formel ,0457*(M ). Elfordon och laddhybrider ska förbruka högst 37 kwh el per 100 km vid ren eldrift. Nulägesanalys Måttet har koppling till det inspirerande området livsmiljö och kommunfullmäktiges övergripande mål att Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Tekniska nämnden bedriver ett aktivt arbete för att bevara och utveckla en god livsmiljö för såväl medborgare som djur och natur. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling arbetar tekniska nämnden bland annat med att öka andelen miljöbilar inom kommunkoncernen (vilket också är ett av tekniska nämnden mål) samt minska koldioxidutsläppen. 17

21 Sedan ett par år tillbaka har projektet Energieffektivisering av kommunala transporter pågått. Projektet drivs av Länsstyrelserna i Västmanlands, Södermanlands och Uppsala län i samverkan med Trafikverket och Energimyndigheten. Projektets mål har varit att minska energianvändningen i de kommunala transporterna med 10 procent samt att minska koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläppen har minskat med hela 50 procent och Arboga var den kommun som lyckades bäst avseende koldioxidutsläppen bland de kommuner som medverkat i projektet. Arboga kommun har också deltagit i förlängningen av projektet under år 2014 som inneburit ett fortsatt arbete med att effektivisera transporter tillsammans med Länsstyrelsen och andra kommuner. Flera av kommunens fordon har bytts ut till miljöbilar. Arboga kommun har idag 23 etanolbilar, fyra biogasbilar, en elbil samt ett elfordon. Utöver det finns även ett tiotal elcyklar. Några av de miljöbilar som finns i kommunens fordonspark ingår i bilpoolen, som är tillgänglig för förvaltningarna inom Arboga kommun. Under året invigde elbilsföretaget Tesla en ny laddningsstation för Tesla elbilar i Arboga. Laddningsstationen är en så kallad Supercharger, det vill säga extra effektiv och en av de första av sitt slag i Sverige. En toppmodern laddningsstation för framtidens elbilar i Arboga är ett steg i rätt riktning mot att ytterligare öka andelen miljöbilar av det totala antalet inom kommunkoncernen, men kanske också bland medborgarna i Arboga kommun. Framtiden Att hitta miljövänliga alternativ för transporter inom kommunen och även att underlätta för medborgarna att göra detsamma är en viktig strategi för framtiden. Utvecklingen mot en fordonsflotta av miljöklassade bilar fortsätter, vid nyinköp av fordon kommer dessa om möjligt fortsatt alltid att vara miljöklassade. För att ytterligare öka andelen miljöbilar bör eventuellt fler laddningsstationer för elbilar och även en gasstation etableras i Arboga. I framtiden kommer arbetet med att förenkla användningen av samt marknadsföra bilpoolen bättre bli allt viktigare. Ett nytt system för bokning av poolbilar ska implementeras. Arboga kommun kommer också delta i en förlängning av projektet Energieffektivisering av kommunala transporter som innebär ett fortsatt arbete med att effektivisera transporter tillsammans med Länsstyrelsen och andra kommuner med utblick mot år 2030 och en fossilfri fordonsflotta. 18

22 Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Kommunövergripandemål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mätning: Egen mätning årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall /13 Svealandsbanan 14/16 Mälarbanan 11/13 Svealandsbanan 14/16 Mälarbanan 11/14 (13/16 i dec) 15/17 Mälarbanan Målvärde /15 jämförelse med andra Ingen jämförelse Nulägesanalys Vid utgångsåret 2011 var det 11 avgående tåg mot Eskilstuna/Stockholm och 13 ankommande tåg från Eskilstuna på Svealandsbanan. På Mälarbanan var det 14 avgående tåg mot Västerås/Stockholm och 16 ankommande tåg från Västerås. Under 2014 har antalet avgångar på Mälarbanan till och från Arboga ökat med en avgång i varje riktning. Under hösten skedde också förändringar till det bättre på Svealandsbanan. Från och med december 2014 förbättrades tågtrafiken längst Svealandsbanan med två avgångar från Örebro via Arboga direkt vidare till Eskilstuna och Stockholm, samt två avgångar i motsatt riktning, utan byte. Avgångarna är förlagda till vardagar morgon och eftermiddag vilket gynnar arbetspendlingen. Avgångar utan byten Örebro - Eskilstuna - Stockholm Örebro Arboga Kungsör Eskilstuna Stockholm Restid Tågnr NY! NY! Stockholm Eskilstuna Kungsör Arboga Örebro Restid Tågnr NY! NY! Sedan årsskiftet 2011/2012 är det de regionala Kollektivtrafikmyndigheterna i respektive län som ansvarar för den regionala 19

23 kollektivtrafiken inom och mellan länen. I Västmanlands län är det landstinget i Västmanland som är regional kollektivtrafikmyndighet. Idag trafikerar SJ tågtrafiken på både Mälarbanan och Svealandsbanan. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken, gäller från och med juni Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik, likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december På Mälarbanan körs tågtrafiken helt kommersiellt, det vill säga ingen trafik är upphandlad av länen. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ kör den tågtrafik de finner lönsam. I december 2012 skickade samtliga kommuner längs Mälarbanan ett skriftligt upprop till SJ och Trafikverket med krav på önskade förbättringar i infrastruktur och tågtrafik. Båda aktörerna lovade bättringar, framförallt när det gäller punktlighet och tågtrafikutbud, inför tidtabell Framtiden De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län storsatsar på regional tågtrafik när Citybanan öppnar år Parterna har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. Trafiken utökas på sex linjer, bland andra Svealandsbanan och Mälarbanan. En turtäthet om 18 tåg per dag och bana eftersträvas, med timmestrafik på vardagar mellan och därutöver insatståg i arbetspendlingstid morgon och kväll. Ett gemensamt biljettsystem ska införas. Arbetet pågår nu med att upphandla nya tåg. För den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem, är tågtrafiken avgörande för Arbogas utveckling, såväl för arbets- och studiependling som för fritidsresor. Arboga kommuns anställda bör också, så långt det går, åka tåg till möten, utbildningar och konferenser med mera för att bidra till kundunderlaget. 20

24 2 Inspirerande lärande Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Kommunövergripandemål 5. Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mätning: Egen mätning vart annat år (från och med 2014 sker mätningen varje år) Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Vårdnadshavare i fsk: Betyg 3,56 Elever i grundskolan: Åk 2 - betyg 3,64 Åk 5 betyg 3,56 Åk 8 betyg 3,55 Elever på gymnasiet: Åk 2 betyg 3,86 Utfall 2013 Ingen mätning Utfall 2014 Vårdnadshavare i fsk: Betyg 3,55 Elever i grundskolan: Åk 2 - betyg 3,71 Åk 5 betyg 3,59 Åk 8 betyg 3,58 Elever på gymnasiet: Åk 2 betyg 3,89 Målvärde 2014 Öka jfrt 2012 Jämförelse med andra Ingen jämförelse Elever inom vuxenutbildningen Betygsskala 1-4, där 4 är högsta betyg. Vuxna elever: Betyg 3,82 Har inte redovisats tidigare Nulägesanalys Frågan om trygghet ingick i de enkätundersökningar som vi genomförde under oktober-december. Undersökningarna var webbaserade och gällde: Vårdnadshavare till barn i förskolan. Urvalet av barngrupp var årets fyraåringar. Svarsfrekvens: 44,1 procent. Elever i årskurserna 1-4 i grund- och grundsärskolan. Urvalet var alla elever och genomförandet skedda på lektionstid. Svarsfrekvens: 95,5 procent. Elever i årskurserna 5-9 på grund- och grundsärskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Urval och genomförande var som för eleverna i åk 1-4. Svarsfrekvens: 91,1 procent. 21

25 Elever inom vuxenutbildningen. Betygsskalan i enkätundersökningen är 1-5 men redovisas här omvandlad till 1-4. Svarsfrekvens: 81,1 procent. Vårdnadshavarenkäten Enkätsvaren visar vad vårdnadshavarna i dagsläget anser vara det viktigaste områdena inom förskolan samt hur de upplever att förskolan lever upp till förväntningarna inom dessa områden. Resultaten gällande påståendet Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse i förskolan visade att det har hög vikt och betyget blev 3,55 (av 4 möjliga). Resultaten från denna enkätundersökning kan användas till att identifiera områden som behöver utvecklas (hög vikt, men med lägre betyg) och inom vilka områden förskolan är framgångsrik (hög vikt och högre betyg). Elevenkäterna Elevenkäten innehåller tolv påståenden som eleverna skattar utifrån hur väl de instämmer i dem. Ett av påståendena är Jag känner mig trygg i skolan. Eleverna instämmer genomgående i lite högre grad idag än för två år sen. För yngre elever ingick trygghetsfrågan gällande fritidshemmen och resultatet visade att 96 procent av eleverna känner sig trygga där. Elevenkäten ligger bland annat till grund för Klassens kvalitetsrapport. Resultaten sammanställas och analyseras på tre nivåer: Klass-, skol- och kommunnivå. Eleverna är delaktiga på klassrumsnivån genom att i tabellform ta del av klassens sammanlagda resultat. Resultaten diskuteras på alla tre nivåerna med fokus på hur vi går vidare. Framtiden Enkäterna kommer vi fortsättningsvis att genomföras varje år, i stället för vartannat som tidigare, och resultaten bidrar som en del till underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet. I årets vårdnadshavarenkät var svarsfrekvensen 44,1 procent, vilket är lågt. Vi kommer att undersöka hur vi kan göra för att öka svarsfrekvensen. Lärdomarna från vårdnadshavarenkäten är att vårdnadshavarna önskar ett mer individualiserat bemötande, det vill säga utifrån barnens egna behov. Vårdnadshavarna signalerar också att de vill ha mer fortlöpande information om barnens trivsel, lärande och utveckling. Elevenkätens svarsfrekvens var hög tack vare att eleverna fick svara på lektionstid. Eleverna och läraren kunde diskutera resultaten i samband med att eleverna svarat på enkäten, då svaren redovisades i realtid (direkt). Syftet med detta upplägg är att synliggöra hur gruppen upplever skolsituationen och ge dem möjligheter att planera och påverka skolsituationen framåt. Det centrala elevhälsoteamet Fyren kommer att bidra till att stärka skolornas elevhälsoteam, bland annat genom riktade fortbildningsinsatser. 22

26 Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Kommunövergripandemål 5. Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde ,5 planerad 5,6 planerad 5,3 planerad Färre 4,0 verklig 3,8 verklig 4,0 verklig barn/personal jfrt 2012 Nulägesanalys Jämförelse med andra Att Arbogas befolkningsmängd ökade under året har märkts inom förskolan, där antalet barn ökat markant. Bara under hösten har drygt 120 nya barn skrivits in i förskolan och grundskolan. Det ökade behovet av förskoleplatser visade sig vara högre än i vår prognos inför år Många av de inflyttade familjerna är nyanlända och vi har idag 103 förskolebarn med annat modersmål än svenska. Inom förskolan finns familjer som representerar 25 olika språk. Den ökade efterfrågan på förskoleplatser har också berott på att allt fler vårdnadshavare önskar förskoleplacering för sitt barn redan vid 1-års ålder. För att kunna hålla garantitiden på fyra månader har vår utmaning varit att utöka antalet platser, eftersom vi inte tillämpar överinskrivningar. Att vi nått målet att öka personaltätheten är glädjande, speciellt med tanke på vi anser att det är en av förutsättningarna för en trygg förskola med hög kvalitet. I januari stod nya Västergårdens förskola klar med plats för 96 barn och sedan år 2013 finns förskolemoduler i anslutning till Norrgårdens förskola. Under år 2014 har även Meijerska gårdens förskola öppnats tillfälligt. Bullerbyns förskola kommer att öppna under vintern Att rekrytera fler utbildade pedagoger har varit en utmaning, då det generellt råder en brist på förskollärare. Framtiden Vi vet att det föddes fler barn under år 2014 än under de senaste åren. Utifrån vår erfarenhet antar vi att många vårdnadshavare kommer att önska förskoleplats i samband med barnens ettårsdag. Därför räknar vi med ett kontinuerligt flöde av platsansökningar under hela året. Tidigare började många av barnen i förskolan i samband med halvårsskiftena. 23

27 Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Kommunövergripandemål 5. Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mätning: Skolverket (SIRIS), årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Svenska: 59,9 % Matematik: 50 % Svenska: 79,3 % Matematik: 78,8 % Svenska: 86,5 % Matematik: 81,5 % Målvärde 2014 Öka jfrt föregående år Båda ämnena: % Andelen elever i årskurs 3 som nått kravnivån på samtliga delprov. Jämförelse med riket 2014 Ämnesspecifik information finns inte tillgänglig Båda ämnena: 68 % Nulägesanalys Arboga är en av de deltagande kommunerna i SKL:s matematiksatsning PISA Vi har en kommungrupp bestående av politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare. Kommungruppen träffas regelbundet för att diskutera strategier samt deltar i arbetande nätverk där vi delar erfarenheter och goda idéer med andra kommuner. Syftet är att förbättra styrning och ledning gällande undervisning, uppföljning av elevresultat, lärarkompetens och lärarsamarbete, särskilt stöd samt att skapa höga förväntningar. Detta har i praktiken bland annat lett till matnyttigare uppföljningar och analyser av elevresultat samt mer strukturerad styrning och ledning av det kollegiala samarbetet. Det finns 19 förstelärare inom kommunens olika skolformer. 12 av dem är grund- och grundsärskolan. Deras uppdrag är att vara inspiratörer samt vara drivande inom didaktisk utveckling. Vi har skapat bättre förutsättningar för det kollegiala samarbetet; pedagogiska samtal, sambedömningar mm. Det har skett genom att vi lagt in tider för möten i skolornas kalendarium samt styrt frågeställningarna tydligare. Systematiska kvalitetsarbetet är implementerat på alla skolor och alla nivåer, lärar-, rektor- och förvaltningsnivån är delaktiga i utvecklingsarbetet. Ordförande i BUN är också involverad och insatt i arbetssättet. 24

28 Framtiden Alla undervisande lärare i matematik deltar Matematiklyftet under läsåret 14/15. Vi hoppas att effekterna av blir ökad måluppfyllelse, men då måluppfyllelsen redan är hög inser vi att även en bibehållen nivå är positivt. Diagnoser i åk 2 i svenska och matematik samordnas och resultaten ska användas som underlag för kommunövergripande analyser och konkret stöd för att tillsammans utveckla undervisningen. Delta kommer undervisande lärare att göra tillsammans med skolornas berörda specialpedagoger/speciallärare. Deltagandet i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fortsätter även detta år och fokus kommer fortsättningsvis vara på styrning och ledning. Stärkt elevhälsa på skolorna kommer sannolikt att innebära att elevresultaten förbättras, då förutsättningarna för en god lärmiljö ökar. Förstelärarna ska under år 2015 få utbildning gällande sitt utvecklingsuppdrag. Utbildningen ges av Mälardalens Högskola. 25

29 Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Kommunövergripandemål 5. Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall ,5% 90,3% 90,7 % Målvärde 2014 Öka jfrt föregående år Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas, SIRIS Jämförelse med riket Riket: 86,9% Varuproducerande kommuner: 83,6 % Västmanland: 85,7 % Nulägesanalys Vi ligger över genomsnittet i hela riket, i länet samt i jämförelse med andra kommuner som har liknande förutsättningar som Arboga. Arboga är en av de deltagande kommunerna i SKL:s matematiksatsning PISA Vi har en kommungrupp bestående av politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare. Kommungruppen träffas regelbundet för att diskutera strategier samt deltar i arbetande nätverk där vi delar erfarenheter och goda idéer med andra kommuner. Syftet är att förbättra styrning och ledning gällande undervisning, uppföljning av elevresultat, lärarkompetens och lärarsamarbete, särskilt stöd samt att skapa höga förväntningar. Detta har i praktiken bland annat lett till matnyttigare uppföljningar och analyser av elevresultat samt mer strukturerad styrning och ledning av det kollegiala samarbetet. Det finns 19 förstelärare inom kommunens olika skolformer. 12 av dem är grund- och grundsärskolan. Deras uppdrag är att vara inspiratörer samt vara drivande inom didaktisk utveckling. Vi har skapat bättre förutsättningar för det kollegiala samarbetet; pedagogiska samtal, sambedömningar mm. Det har skett genom att vi lagt in tider för möten i skolornas kalendarium samt styrt frågeställningarna tydligare. Systematiska kvalitetsarbetet är implementerat på alla skolor och alla nivåer, lärar-, rektor- och förvaltningsnivån är delaktiga i utvecklingsarbetet. Ordförande i BUN är också involverad och insatt i arbetssättet. 26