Pedagogers uppfattning om sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers uppfattning om sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation Teachers ideas about the connection between hobbies and school performance Andreas Mårtensson Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2007 Handledare: Johan Söderman Examinator: Caroline Ljungberg

2 2

3 Abstract Pedagogers uppfattning om sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation. Andreas Mårtensson Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden men även från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6. Slutsatser som kan dras av materialet som jag erhållit är att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan fritidsaktiviteter och skolprestation. Nyckelord: fritid, aktivitet, skolprestation, pedagog 3

4 4

5 Innehåll 1 Inledning Introduktion till problemområde Syfte och frågeställningar Disposition Definitioner Begreppet fritid Begreppet skolprestation Tidigare forskning Fritidens betydelse Icke-fysiska aktiviteter och skolprestation Aktiviteter som gynnar respektive missgynnar skolprestationen Tillvägagångssätt och empirisk studie Metodval Undersökningsgrupp Genomförande Forskningsetiska överväganden Analysbeskrivning Analys Fritidsintressen som gynnar skolprestationen

6 5. 3 Fritidsintressen som missgynnar skolprestationen Skillnaden mellan fysiska och ickefysiska aktiviteter Sammanfattning och slutsatser Diskussion Diskussion och reflektion kring arbetet Förslag på vidare forskning Slutligen Bilaga

7 1 Inledning 1.1 Introduktion till problemområde Fritid är en självklar del av vår vardag och den spelar en viktig roll i våra liv. När jag talar om fritidsintressen menar jag företeelser som barnen utför på sin fritid när de inte är i skolan. Det är inte enbart aktiviteter där barnen är fysiskt aktiva utan även aktiviteter där barnen är stilla och inte rör sig mycket. Efter familj och vänner är fritiden det som av de flesta människorna anses ge mening åt livet (Lindar, 1999). Vad människor är sysselsatta med under sin fritid har en inverkar på hur de är som personer (Friberg & Jonsson, 2003). Jag vill se hur fritiden påverkar barnens skolprestation i denna uppsats och har valt att undersöka huruvida pedagogerna i skolan upplever hur elevernas fritidsintressen påverkar deras prestation och resultat. Jag vill veta om pedagogerna anser att eleverna gör bättre ifrån sig i skolan för att de utövar någon specifik fritidsaktivitet, eller om de möjligen anser att fritidsintressen och skolprestation inte har något samband. Denna undersökning handlar om elever som går i grundskolans tidigare år. Detta ämne intresserar mig därför att det har diskuterats en del i media om att barns fysiska aktivitet har minskat. Konsekvenserna av detta kan bli att en del barn blir trötta, får svårt att koncentrera sig med mera. Detta kan leda till att elever presterar sämre i skolan. Detta fick mig att fundera på om även andra fritidsaktiviteter som inte är fysiska kan påverka skolprestationen. Området intresserar mig även eftersom jag är en person som har många fritidsintressen och är fysiskt aktiv under min fritid. Funderingar har dykt upp kring vilken roll de olika fritidsintressena har för skolprestationerna. Är det exempelvis gynnande för skolprestationen att idrotta i stor omfattning, läsa böcker eller spela datorspel. Finns det aktiviteter som missgynnar skolprestationen och i så fall vilka aktiviteter skulle det kunna vara. Enligt min mening är ämnet relevant därför att fritiden påverkar hur barnen är som person och som pedagog ska man vara insatt i hur barnens personliga situation ser ut (Lärarförbundet, 2002). Då kan pedagogen förstå varför eleverna är på ett visst sätt och varför de fungerar i skolan som de gör. Jag har använt mig av litteratur och artiklar som handlar om fritidens betydelse generellt och om fysisk aktivitets påverkan på skolprestation. 7

8 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att belysa hur pedagogerna talar om eller ger uttryck för barnens fritidsintressens inverkan på skolprestationen. Vidare vill jag undersöka om pedagogerna anser att det finns ett samband mellan att vara duktig i skolan och att erhålla ett bra betyg/omdöme och att göra meningsfulla saker på sin fritid. Ger pedagogerna uttryck för att fritiden påverkar skolprestationen hos eleverna eller anser de att de inte finns ett samband mellan dem. Vilket samband anser pedagogerna det finns mellan barns fritidsintresse och deras prestation i skolan? Vilka fritidsaktiviteter anser pedagogerna gynnar respektive missgynnar prestationen i skolan? 1.3 Disposition Upplägget på uppsatsen är på följande sätt, den kommande delen kallas för definitioner där det skrivs om olika begrepp till exempel vad jag menar med fritid och fritidsaktiviteter. Även vad jag menar med begreppet skolprestation. Nästa rubrik är tidigare forskning som behandlar forskning och studier om fritid och sambandet mellan fritidsaktiviteter och skolprestation. Sedan kommer en beskrivning av metod, vilken metod, varför och hur intervjuerna genomfördes etcetera. Resultatredovisning och analys beskrivs därefter, med en presentation av intervjuerna samt vad pedagogerna ansåg och tänkte kring undersökningsområdet. Därefter följer en diskussionsdel där bland annat materialet diskuteras och arbetet granskas kritiskt. Till sist kommer källförteckningen och en bilaga med intervjufrågorna. Upplägget är utformat i kronologisk ordning eftersom jag anser att det blir enklast att följa med i texten då. 8

9 2 Definitioner 2.1 Begreppet fritid Enligt Nationalencyklopedin (2007a) ( är fritid, den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. Begreppet fritid kan betyda olika beroende på vilken person som tillfrågas. För somliga människor är fritid att vara hemma och läsa en bra bok medan det för andra personer kan vara att handla kläder eller laga mat. Jag ska i denna del försöka att ge en bild om vad fritid kan vara och ta hjälp av litteraturen. Det jag menar med fritidsintressen är vad barnen gör under sin fritid när de inte är i skolan och hur de väljer att fördriva fritiden. Fritid är en företeelse som för många är självklart, naturligt och oproblematiskt. Någonting som människor inte funderar större utsträckning över, utan det bara finns där. Fritid kopplas ihop med den tid som är helt fri från krav och förväntningar, med andra ord när människor inte arbetar eller studerar (Friberg & Jonsson, 2003). Enligt Mats Carlsson (2003) Vad är fritid, i Friberg & Jonsson Fritidskunskap, definieras begreppet fritid utifrån fem olika aspekter: tid, aktivitet, livsstil, sinnestillstånd och sektor. Varje del bidrar till att ge en helhetssyn om vad fritid är. Här nedan följer Carlssons syn på de fem olika begreppen. Tid När det talas om fritid är det vanligast att definiera begreppet precis som det hörs fri tid. Det är den tiden som personen bestämmer över själv och det är tid när han/hon inte är i skolan, på arbetet eller gör någonting som är nödvändigt. Definitionen innebär att det talas om en viss mängd (kvantitet) tid. Det säger dock ingenting om hur fritiden ser ut och vad den innehåller, det vill säga fritidens kvalitet. 9

10 Aktivitet Fritiden kan också innebära den tid när personen utför någonting. Det kan vara att promenera med hunden, idrotta, umgås med familj och vänner, utföra en hobby av något slag eller att bara vila sig. Ofta mår människor bättre av att vara aktiva på fritiden, både kroppsligt och själsligt. Vilka aktiviteter som väljs beror inte enbart på vilka intressen människor har utan även på ålder, kön, socialt nätverk, fritidsutbud, tid, pengar med mera. Livsstil På sin fritid kan människor uttrycka sin personlighet och visa vem de egentligen är och vill vara. Vad för aktiviteter personer väljer, vilka liv de lever och vilka de umgås med bidrar till att ge en helhetsbild av dem. I varje ungdomsgeneration finns det olika livsstilar som påverkar och formar personer, till exempel skejtare och hiphoppare. För somliga människor påverkar deras fritidsintresse allting de utför. Till exempel vilka kläder de bär, vilka personer de umgås med och vad de vill arbeta med eller arbetar som. Sinnestillstånd När det talas om sinnestillstånd menas det framför allt hur fritiden ger människor glädje och en känsla av frihet. Det kan till exempel vara att få utföra ett intresse som är roligt och utmanande för personen eller att lyckas genomföra en svår uppgift. Vad som ger en person glädje och känsla av frihet är i högsta grad individuellt. Fritidsintressena förändras en del ju äldre en människa blir. Det som är lockande och intressant för en ung människa, är möjligen inte lika lockande när personen blivit äldre. Då finner personen troligen någonting annat som frambringar liknande känslor som tidigare. 10

11 Sektor Fritid kan även ses som en del, en sektor, där flera olika verksamheter ingår. Till fritidssektorn tillhör bland annat idrottsanläggningar, fritidsgårdar och simhallar, men även företeelser som biografer, museer, teatrar med mera. Verksamheter inom fritidsområdet kan delas upp i statlig, kommunal eller privat regi. Fritid är inte något lätt begrepp att definiera. Det finns åtskilliga aspekter att se på fritiden och det finns olika infallsvinklar. Forskare är ännu inte ense om vilken gemensam definition fritid ska ha (Lindar, 2001). 2.2 Begreppet skolprestation När jag talar om skolprestation menar jag hur bra det går för eleverna i skolan. Är barnen bra på att läsa och skriva, hur pass bra det går i matematiken, helt enkelt hur det går för eleverna i de olika ämnena som de har i skolan. Det är även hur deras inlärningsförmåga är. Enligt Nationalencyklopedin (2007b) ( är inlärning ett aktivt tillägnande av viss kunskap eller färdighet. Jag vill undersöka vad pedagogerna anser om sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation. Anser lärarna att somliga fritidsaktiviteter kan påverka hur elevernas inlärning blir i skolan. Om inlärningen förbättras eller försämras på grund av att eleverna till exempel spelar mycket datorspel eller ofta läser böcker på sin fritid. I undersökningen mäts inte skolprestation i betyg, eftersom undersökningen riktar sig mot elever som går i grundskolans tidigare år och där erhåller eleverna inga skriftliga betyg. 11

12 3 Tidigare forskning I denna del lyfter jag fram tidigare undersökningar och forskning som är relevant för min uppsats. Hur fritidsintressen i allmänhet påverkar människor och hur elevernas skolprestation påverkas. Jag har även sett på forskning kring sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestation och även på sambandet mellan ickefysiska aktiviteter och skolprestation. 3.1 Fritidens betydelse Från 1950-talet och fram till idag har fritidens betydelse ökat. Efter familj och vänner är fritiden det som av de flesta människor anses ge mening åt livet (Lindar, 1999). En förklaring till att fritiden värderas högre än arbete är att vi har en relativt stor materiell trygghet som vi inte hade tidigare. Fritiden spelar en stor roll för hur människor formas som individer, det som också kallas socialisation och identitetsutveckling (Lindar, 1999). Enligt Norling och Gunnarson (1994) kan en och samma aktivitet ha flera olika effekter på människor. Den egna upplevelsen och tolkningen av situationen kan påverka effekterna kraftigt. Till exempel kan en person anse att fotboll är roligt, spännande eller tufft, under dessa förhållanden kan effekterna bli goda. Om personen däremot anser att fotboll är tråkigt och möjligen känner sig tvingad att spela av sina föräldrar, kan effekterna bli ogynnsamma. Fritiden uppdelas i fem olika slags effekter som har varierande inverkan på människor: psykiska (ökat självförtroende, mindre depression, stress och ångest), fysiska (bra kondition, muskelstyrka och rörlighet), sociala (social kompetens och gemenskap med andra), medicinska (motståndskraft mot sjukdomar och välbefinnande), ekonomiska (ekonomisk vinst), eventuellt en sjätte effekt, indirekta effekter. Med ekonomisk vinst menas till exempel att en kommuns fritidsgårdar erhåller en ekonomisk vinst i form av minskade kostnader för vandalism och narkomanvård. Nordling och Gunnarsson (1994) påpekar att det finns personer som ägnar sig för mycket åt sina fritidsintressen. De menar att själva fritidsaktiviteten ger en stor positiv effekt, men den åstadkommer indirekt en negativ verkan eftersom utövaren kan glömma 12

13 viktiga delar i livet. Det kan vara familj och vänner, men även andra ting beroende på vad personen anser vara viktigt i livet. Fritiden har åtskilliga betydelser, bland annat uttrycker en tysk forskare vid namn Tomas Ziehe att människor idag är kulturellt friställda med det menar han att det inte längre är självklart hur personer skall bete sig, vilken utbildning de väljer och vilket arbete de ska ha (Lindar, 1999). Det begränsas inte längre av ursprung och tradition, utan allting är möjligt. Friställningen är speciellt tydlig under den lediga tiden. Fritiden blir således ett frirum, där det är möjligt att pröva olika möjligheter och identiteter. Andra företeelser som gör fritiden betydelsefull är att människor kan identifiera sig och känna samhörighet med andra individer (Lindar, 1999). De kan markera sin tillhörighet till en bestämd grupp genom fritiden. Skillnader i smak, intressen och stil blir viktiga markörer för att visa samhörighet. Lindar (1999) talar även om att fritiden kan vara en investering för framtiden. Genom att en person uträttar specifika företeelser eller väljer att utföra speciella fritidsintressen erhåller individen utdelning längre fram. Till exempel om personen blir medlem i en förening kan han/hon få värdefulla kontakter som senare kan utnyttjas i livet. Jönsson, Trondman, Arnman & Palme (1993) talar även om detta att fritidssysselsättningar blir en investering för framtiden, där fritids- och kulturaktiviteter bland ungdomar fungerar som ett komplement till skolan. Själva inlärningen eller utövandet av aktiviteten innebär att ungdomarna tillägnar sig vissa förhållningssätt och umgängesvanor som är värdefulla att bemästra som vuxen. 3.2 Fysiska aktiviteter och skolprestation Undersökningar som visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och bättre prestation i skolan är många (Ericsson, 2003, Folkhälsoinstitutet, 1997 och Hannaford, 1997). Jag har emellertid inte funnit litteratur som visar på motsatsen, att det inte finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestation. I Bunkefloprojektet i Malmö har eleverna varje dag en timmes schemalagd fysisk aktivitet. Pedagoger och skolledningen där anser att det har blivit ett lyft för hela skolan och de ser införandet av en timmes daglig fysisk aktivitet som en stor fördel. 13

14 Undersökningen som de har utfört där visar att barnen bland annat har fått bättre koordination och balans, bättre koncentrationsförmåga i klassrummet och högre poäng på många delar av de nationella proven i svenska och matematik än jämförelsegruppen (Fjelkner & Hertting, 2007). Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, motorik och koncentrationsförmåga och mellan motorik och resultat i svenska och matematik (Thors, 2007). Många forskare menar att fysisk aktivitet stärker människors självbild och det kan resultera i elevers förbättring av skolprestationen. Enligt Annerstedt (1990) stärker fysisk aktivitet barns och ungdomars syn på sig själva. Detta utgör förutsättningarna för psykiskt välmående och där eleverna kan ta till sig undervisningen på ett bättre sätt och därmed kan visa upp ett gott resultat i skolan. I studie vid Högskolan Kristianstad fanns samband mellan regelbunden träning och studieresultat (Sollerhed, 1997). Studien pekade på att de elever som uppgav att de tränade regelbundet, minst en till två gånger per vecka, hade högre medelbetyg än dem som inte tränade. Av de elever som hade ett medelbetyg högre än 3,5 tränade 77 % regelbundet. Trots att träningen tog i anspråk en hel del av den tid som kunde ha använts till läxläsning, presterade de tränande eleverna bättre i skolan. Folkhälsoinstitutet (1997) framhåller vikten av rörelse och lek och menar att vi genom allsidig rörelseträning och lek främjar den motoriska utvecklingen hos barn. De menar vidare att man därigenom skapar bättre möjligheter i praktiskt taget alla inlärningssituationer. Även Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993) säger att medveten lek och rörelseträning underlättar och förbättrar förutsättningarna för lärande. Hannaford (1997) anser att rörelse är porten till inlärning och med detta menar hon att rörelse, från den tidigaste spädbarnsåldern och genom hela vårt liv är viktig då det främjar skapandet av nätverk av nervceller, vilket är inlärningens innersta kärna. Hannaford säger följaktligen att nervcellerna förbättras genom motorisk träning vilket gör att signaler kan sändas snabbare i nerven. Detta underlättar inlärningen. Ericsson (2003) beskriver utifrån en tidigare genomförd studie, hur man genom utökad idrottsundervisning och motorisk träning i skolan kan påverka elevers motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Detta sammanfaller med att Folkhälsoinstitutet (1997) refererar till modern inlärningsteori som säger att utvecklingen av förmågan att tänka och vara uppmärksam är beroende av motoriska 14

15 färdigheter. Resultaten från Ericssons (2003) studie visar just på detta, att en ökad fysisk aktivitet och motorisk träning faktiskt har stor betydelse för barns grovmotorik, däremot kan resultaten inte bekräfta att barns koncentrationsförmåga förbättras. Det finns dock en antydan till skillnader gällande koncentrationsförmågan hos barn med god motorik och elever med motoriska brister. Ericsson menar att vara fysisk aktiv ofta kan förstärka inlärningen även i teoretiska ämnen vilket också framkommer i hennes studie. Resultaten visar att prestationerna ökat i ämnena matematik och svenska, framför allt när det handlar om barnets skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning samt taluppfattning/tankefärdigheter. Hon poängterar dock att resultaten måste tolkas med stor försiktighet, då det inte framgår om de positiva effekterna är bestående vid senare ålder. Annerstedt (1988) säger att en allsidig och rätt bedriven motorisk träning har en stor betydelse för hur barn ser på sig själva, vilket ger positiva effekter på barnens självförtroende och självkänsla. Detta är faktorer som i sin tur ökar förutsättningarna för att barnen ska må bra och kunna tillgodogöra sig skolundervisningen bättre. 3.3 Icke-fysiska aktiviteter och skolprestation Det var svårt att finna lämplig litteratur och artiklar om sambandet mellan icke-fysiska aktiviteter och skolprestation. I detta avsnitt kommer det användas forskning som gjorts om fritidens betydelse för barn och ungdomar och även forskning kring idrott och skolprestation. Tidigare har nämnts att Norling och Gunnarson (1994) anser att det finns fem effekter som fritidsaktiviteter innehar på människor. Effekterna är psykiska, fysiska, sociala, medicinska, ekonomiska och det finns även indirekta effekter som till exempel miljö. Elevernas skolprestation kan gynnas och förbättras genom att de erhåller effekter som till exempel ökat självförtroende. Ökat självförtroende kan barnen erhålla genom att utöva fritidsaktiviteter som de anser är roliga, intressanta och har en rimlig svårighetsgrad, så att individen kan lyckas och kan behärska sin aktivitet (Nordling & Gunnarson, 1994). Lind (2004) säger även att det finns ett starkt samband mellan självförtroende och ett bra resultat i skolan. Lind (2004) påstår också att barn som har ett gott självförtroende är mer motiverade i skolan än de elever som inte har det. Nordling och Gunnarson (1994) menar att fritiden har goda förutsättningar att skapa en 15

16 inre motivation hos människor, vilket kan göra att livskvaliteten ökar och det är även en företeelse som kan påverka skolprestationen. Andra effekter som till exempel mindre stress, bättre social kompetens kan också göra att eleverna presterar bättre. Eleverna har möjlighet att erhålla en ökad nyfikenhet på kunskapssökande, att utveckla sin räkneförmåga, att lära sig följa regler med mera genom att ha fritidsintressen (Norling & Gunnarsson, 1994). Att vara aktiv i föreningslivet fyller en social och fostrande funktion för eleverna och skapar kontakter med vuxenvärlden (Larsson, 2005). Det handlar inte enbart om idrottsföreningar utan föreningar i allmänhet. Om barnen kopplar av och har roligt, påverkas deras sinnesstämning och de kan utöva aktiviteter som intresserar dem och är möjliga att prestera goda resultat i vilket ökar deras självförtroende (Lindar, 2001). Det kan i sin tur leda till att elever fungerar bättre i skolan och en förbättring av deras skolprestation. 3.4 Aktiviteter som gynnar respektive missgynnar skolprestationen Fritidsvetaren Ulf Blomdahl påstår att fritidsaktiviteter kan delas in i två olika grupper: instrumentella och expressiva aktiviteter (Friberg & Jonsson, 2003). Instrumentella fritidsaktiviteter är organiserade och styrda av olika mål. I den här typen av aktiviteter skall utövaren delta regelbundet och träna/delta även om det inte alltid är lustfyllt. Det krävs att personen som utövar aktiviteten orkar kämpa, är tålmodig och är uthållig. Belöningen låter ofta vänta på sig, möjligtvis i flera år. Dessa aktiviteter är skolliknande och exempel på aktiviteter är tennis, ridning, vara aktiv i en förening eller spela ett instrument och studera på musikskola. Elever som väljer att utöva denna typ av aktiviteter är ofta de som lyckas prestera bra i skolan. Fritidsforskning visar att det ofta är barn från högutbildade föräldrar som deltar i instrumentella aktiviteter. Expressiva fritidsaktiviteter är löst organiserade och det är aktiviteter där alla kan vara med och delta om de har lust. Exempel på expressiva aktiviteter är att bowla, vara på 16

17 fritidsgård, gå på bio eller ta en fika på ett kafé. Elever som är skoltrötta och inte förmår att läsa läxor, väljer ofta aktiviteter där det inte ställs stora krav på dem och där det inte krävs att deltagarna presterar någonting. Dessa aktiviteter är inte styrda och liknar inte skolans verksamhet som de instrumentella aktiviteterna. Vännerna har en stor betydelse och även upplevelser som är spännande och roliga har en betydande roll i de expressiva aktiviteterna. Barn och ungdomar tränar sin sociala kompetens och det ges stort utrymme för spontanitet och kreativitet. Enligt Per Nilsson (1996), Fritiden Tidsfördriv eller investering? i Krokig väg till vuxen, har studier på fritidens område visat att elever som lyckas bra i skolan och finner sig väl tillrätta där utövar skolliknande fritidsaktiviteter. Omvänt tycks de elever som inte har samma framgång i skolan utöva aktiviteter som inte är skolliknande. Nilsson talar även om att fritiden är nyttig för skolgången och för framtiden och lyfter fram en disciplinerad dansträning och ishockey som exemplariska fritidsaktiviteter som fostrar barnen till framåtanda, hårda tag och effektivitet. Fritidsintressen har flera goda effekter på människors hälsa och livskvalitet, men personer kan bli för fixerade vid sitt intresse och att därmed all ledig tid går till att genomföra den aktiviteten, då kan andra företeelser blir lidande i personens liv. De kanske åsidosätter sina vänner, sin familj och det kan även drabba arbete, skolan och studierna (Nordling & Gunnarsson, 1994). 17

18 4 Tillvägagångssätt och empirisk studie 4.1 Metodval I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Jag funderade till en början på om enkäter utgjorde ett bra alternativ men valde till slut kvalitativa intervjuer eftersom jag ska undersöka vad pedagogerna anser och tänker kring sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation. Det väsentliga är pedagogernas åsikter och inte antalet intervjuade, som fallet är i en kvantitativ studie. Kvalitativa studier används om personen vill förstå hur människor resonerar eller reagerar (Trost, 2005). För att få svar på mina frågeställningar anser jag att kvalitativa intervjuer är lämpligast, så att en analys av materialet sedan kan utföras. Fördelen med samtal är att intervjuaren ofta erhåller utförligare svar och förklaringar på frågorna som ställs och det minskar risken för missuppfattningar. Intervjuer är dessutom bra om den intervjuade misstolkar frågan. Frågan kan då förklaras eller omformuleras på ett sätt som blir lättare att uppfatta (Patel & Davidsson, 2003). I en intervju är möjligheten att erhålla spontana och sanningsenliga svar större, intervjuaren har möjlighet att se vilket kroppsspråk personen använder, om den intervjuade tvekar när frågorna framförs eller om individen omformulerar sig ofta. Sådana företeelser kan avslöja mycket om vilka åsikter den tillfrågade personen har. Att skapa en lugn och trygg miljö för den/de intervjuade är en central del för en god intervjusituation (Trost, 2005). Ofta är tidsramen begränsad under en intervju och om den tillfrågade inte känner sig avslappnad och lugn utan stressad, kan svaren på frågorna bli mindre genomtänkta. Som intervjuare är det betydelsefullt att få personen lugn och känna att det finns gott om tid att svara på frågorna. I intervjuer kan alltid följdfrågor ställas om svaret enbart belyser en del av frågan, när svar uteblir eller om det är helt irrelevant. Eller om svaret är uppenbart förhastat till exempel när det är skämtsamt eller stereotypt och om intervjuaren inte förstår svaret som respondenten gett (Repstad, 1999). Följdfrågor kan även framföras i enkäter men inte spontana frågor som intervjuaren inte har reflekterat över innan eller om ett speciellt svar ges som intervjuaren inte varit förberedd på. Det är viktigt att begrunda hur frågorna framförs till personen/personerna och att frågorna inte är ledande eftersom det kan inverka på 18

19 respondentens svar. Om intervjuaren ställer ledande frågor kan den intervjuade eventuellt svara på ett sätt som i realiteten inte stämmer överens med personens egen åsikt (Trost, 2005). Då erhåller intervjuaren inte den information han/hon efterfrågade, vad den intervjuade i själva verket tyckte och tänkte. Som intervjuare kan man aldrig vara säker på att svaren som ges är sanningsenliga. Jag funderade på vilket av gruppintervjuer eller enskilda intervjuer som lämpade sig bäst i situationen. Slutligen bestämde jag mig för gruppintervjuer eftersom jag anser att det passar ämnet bäst. Det är inget ämne som gör personer obekväma, utan jag anser att utförligare information kan erhållas. I en gruppintervju kan det som sägs av en person följs upp av en annan individ och nyanseras av en tredje (Repstad, 1999). Gruppintervjuer kan få respondenterna att känna sig tryggare och mer bekväma än vad de skulle gjort i enskilda intervjuer. Valet av gruppintervjuer gjordes även därför att jag ville sätta igång en diskussion hos pedagogerna. En nackdel med gruppintervjuer kan vara att dominanta personer påverkar de andra deltagarna och personer håller inne med sina synpunkter och instämmer med den dominanta och att deltagarna möjligtvis samlas kring en åsikt som är lämplig i situationen (Trost, 2005). De individer som är mer tystlåtna kommer inte till tals. Som intervjuare bör man inte provocera dem eller tvinga dem att framhålla sina åsikter inför gruppen. Det kan komma efterräkningar när de är tillbaka i miljön och det är således bättre att diskret fråga om en enskild intervju senare (Repstad, 1999). Gruppintervjuer passar bäst när gruppen är samspelt och är utan större inbördes konflikter. Om det finns konflikter i gruppen kan det lättare bli svar utifrån taktiska överväganden (Repstad, 1999). Eftersom jag känner de intervjuade vet jag att de har ett bra samspel, trivs ihop och där finns inga större konflikter mellan dem. 4.2 Undersökningsgrupp Urvalet av respondenter har gjorts utifrån de personer som jag anser har bäst förutsättningar att svara på mina frågeställningar. De pedagoger som är mest lämpade att svara på frågorna enligt mig är de som har varit yrkesverksamma under en lång tid och som är klasslärare, eftersom de känner sina elever väl och vet ofta vad de gör på sin fritid. Nio pedagoger intervjuades i undersökningen. Samtliga pedagogerna arbetar på samma skola och den ligger i sydöstra delen av Skåne. Det är en relativt liten skola med 19

20 ungefär 150 elever från skolår F till 6. Av de nio pedagogerna är tre fritidspedagoger, tre är klasslärare i årskurs 1 till 3 och de tre sista är verksamma i årskurserna 4 till 6. Alla pedagoger har varit yrkesverksamma i minst 10 år förutom en av fritidspedagogerna som varit yrkesverksam i 2 år och klassföreståndaren för årskurs 6 som arbetat i 4 år. Av de nio pedagogerna som intervjuades var sju kvinnor och två män. Urvalet är en följd av att majoriteten av de anställda på skolan som är utbildade pedagoger är kvinnor. Personalen som intervjuades arbetar med olika åldrar på skolan. Det är både personal från skolan och från fritidshemmet. Arbetet får mer bredd då, till exempel ser fritidspedagogerna eventuellt saker som klasslärarna inte ser. Detta urval gjordes eftersom jag anser att det kan ge mig ett bra material till min uppsats. Jag anser att det är en fördel att intervjua pedagoger som har lång yrkeserfarenhet, eftersom nyexaminerade pedagoger inte har arbetat lika länge och har inte den erfarenheten som de andra pedagogerna. 4.3 Genomförande Jag valde som tidigare nämnts att använda gruppintervjuer eftersom det passade ämnet. De nio lärarna delades in i grupper om tre, en grupp med fritidspedagogerna, en grupp med klasslärarna från årskurs 1 till 3 och den tredje gruppen bestod av klasslärarna från årskurs 4 till 6. Det blev dessa gruppkonstellationer därför att de arbetar mycket inom dessa grupper, eftersom de tillhör samma arbetslag och de känner varandra dessutom väl. Det var tillräckligt att intervjua tre pedagoger åt gången annars hade alla händelsevis inte fått chansen att yttra sig lika mycket, för tanken med gruppintervjuer är att alla ska komma till tals och säga sin mening. Som ett hjälpmedel vid gruppintervjuerna användes en diktafon, eftersom det kändes omöjligt att hinna med att anteckna och lyssna samtidigt. På det här sättet kunde jag koncentrera mig på frågorna och svaren fullständigt. Eftersom jag var ensam intervjuare var det här det smidigaste tillvägagångssättet. Det finns många fördelar med att använda diktafon, bland annat kan intervjuaren lyssna på intervjun flera gånger efteråt och lyssna på tonfall och ordval (Repstad, 1999). Intervjuaren kan ta lärdom av att lyssna på hur han/hon talar och lära av sina misstag, men även ta till sig sådant som personen gjorde bra (Trost, 2005). Det finns även nackdelar med diktafon till exempel tycker en del 20

21 respondenter inte om att bli inspelade och de kan bli hämmade under intervjun och hela situationen blir konstlad. Valet av hjälpmedel under intervjun är individuellt och bör anpassas efter situationen. Det blev tre intervjutillfällen eftersom pedagogerna var indelade i tre grupper. Intervjuerna hölls på skolan där lärarna arbetar och längden på intervjuerna var mellan minuter. Intervjuerna ägde rum i lokaler på skolan där de kunde genomföras ostört och inga barn eller andra pedagoger kunde komma in under samtalet. Intervjuerna med klasslärarna hölls efter skoltid medan intervjuerna med fritidspedagogerna utfördes under deras lunchrast. När intervjuerna var genomförda transkriberades de. 4.4 Forskningsetiska överväganden En grundläggande företeelse att tänka på under en undersökning är de forskningsetiska frågorna som berör individerna som medverkade i undersökningen. De flesta undersökningar innebär att individerna lämnar information till oss på något vis. Vare sig vi hämtar information om individerna eller om individerna själva lämnar informationen, måste vi värna om de enskilda individernas integritet (Patel & Davidson, 2003). Alla uppgifter som har erhållits om och från personerna behandlas konfidentiellt. Detta innebär dels att uppgifterna inte får lämnas till utomstående, dels att det inte ska vara möjligt att identifiera en enskild individ när resultatet presenteras (Patel & Davidson, 2003). Namnet på skolan där intervjuerna genomfördes kommer inte att nämnas i uppsatsen, eftersom det finns en risk att människor som är bekanta med skolan kan förstå vilka som medverkat i intervjuerna. De intervjuade informerades om undersökningens syfte, hur arbetet är upplagt och vad deras medverkan kommer att innebära. Det har även berättats för dem att deras medverkan är frivillig och att de uppgifter som lämnas inte kommer att användas för något annat syfte än arbetet. När min uppsats är färdig kommer det att skickas ut kopior av arbetet till dem som medverkat i undersökningen, för att de ska kunna ta del av resultatet. 21

22 4.5 Analysbeskrivning Jag startade med att sammanställa svaren som framkommit av de olika intervjufrågorna var för sig. Sedan jämfördes svaren från de olika gruppintervjuerna och undersökte om det fanns olikheter i svaren. Jag analyserade även svaren inom grupperna, om personerna i gruppen hade olika uppfattningar om sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation. Därefter kopplades svaren som erhållits i intervjuerna till teorin och jag undersökte om det fanns likheter eller skillnader mellan mitt material och det material som förekom i böckerna och artiklarna. Jag granskade mitt syfte och mina frågeställningar och kontrollerade om de hade besvarats. Slutligen sammanfattades resultatet i analysen och jag drog övergripande slutsatser utifrån svaren på de olika frågorna och skrev min avslutande analys. Pedagogerna svarade relativt lika på intervjufrågorna och det fanns ingen som avvek med annorlunda svar. 22

23 5 Analys Resultatet kommer att redovisas genom en beskrivning av det som diskuterades under intervjuerna och citat från intervjuerna kommer också att visas. Sedan analyseras svaren och kopplas till den tidigare forskning som redovisades i kapitel 3. I slutet görs det en sammanfattning av kapitlet, där bland annat uppsatsens slutsatser finns med. Intervjufrågorna finns med som bilaga i slutet av uppsatsen. Pedagogerna som deltar i undersökningen har erhållit fingerade namn i uppsatsen. Frida är klasslärare i årskurs 1 och hon är 40 år gammal. Klassföreståndaren för klass 2 heter Gunnel, hon är 52 år och en av dem som arbetat längst på skolan. Pedagogen som ansvarar för årskurs 3 heter Anna och är 39 år. Hon har varit yrkesverksam i mer än 10 år men inte arbetat på den här skolan i mer än 2 år. Niklas är 41 år och är klasslärare för skolans 4:or. I årskurs 5 heter klassföreståndaren Eva och hon är 45 år gammal. Klassföreståndaren i årskurs 6 heter Peter. Han är 27 år och är även skolans idrottslärare. De tre fritidspedagogerna heter Sara, Jessica och Maria. Sara är 35, Jessica 37 och Maria är 26. Maria har bara varit yrkesverksam fritidspedagog i 2 år. Första frågan handlade om pedagogerna ansåg sig ha en god uppfattning om sina elevers fritidsintressen. Frågan fanns med på grund av att jag ville se om pedagogerna som intervjuades var insatta i sina elevers fritidsintressen och hade erfarenhet inom ämnet. Om pedagogerna inte är insatta i ämnet och inte vet vad deras elever sysslar med på sin fritid hade det möjligen varit svårt att ha kunskap om hur fritiden påverkar barnens skolprestation. Samtliga pedagoger som medverkade i undersökningen ansåg sig ha en god bild av sina elevers fritidsaktiviteter under deras lediga tid. I två av grupperna som intervjuades talade pedagogerna om att det fanns två typer av elever på skolan när det handlade om fritid. Sara sa: Ja, det finns två läger, de som gör jättemycket på sin fritid och så finns det de som inte gör någonting. Jag anser att samtliga lärarna som var delaktiga i undersökningen hade en god inblick i sina elevers fritid och deras svar var ett bra underlag för mitt arbete. 23

24 5.1 Sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation Samtliga pedagoger som deltog i undersökningen menade att det fanns ett samband mellan fritidsintressen och skolprestation i allmänhet. Ingen av dem tvekade när frågan ställdes, utan de var eniga och övertygade om den saken. Alla de intervjuade menade att fritiden är en betydelsefull del i barnens liv och att den påverkar hur eleverna fungerar i skolan, men även i andra sammanhang. Lärarna hade sett att det fanns ett samband mellan fritidsaktiviteter och skolprestation bland sina egna elever. De menade att eleverna fungerade bättre i skolan och presterade bättre om de hade något fritidsintresse. Jessica sa: Ja, jag tror att det finns ett samband mellan att barnen är aktiva på sin fritid och att de presterar bra i skolan. Jag tror att de får bättre koncentrationsförmåga, blir mer fokuserade och kan få bättre självförtroende genom att vara aktiva inom olika aktiviteter. I gruppen med 1-3 lärare sa Frida: Det är självklart att fritiden påverkar barnen, hur de blir som person och hur de fungerar i skolan. De kan bland annat ta instruktioner bättre, samarbeta bättre och kan känna ett fysiskt välbefinnande. I samma grupp sa Gunnel: Man märker på elever om de håller på med någon sport eller rör sig mycket, för de barnen orkar koncentrera sig längre och är oftast mer lugna. Pedagogerna var som tidigare nämnts eniga om att fritidsaktiviteter och skolprestation har ett samband. De hade sett att fritidsaktiviteter kan påverka skolprestationen på ett positivt sätt. Effekter av fritidsaktiviteter som pedagogerna kunde se var till exempel bättre koncentrationsförmåga, förmåga att samarbeta, förbättrat självförtroende och att barnen kan följa instruktioner bättre. Nordling och Gunnarson (1994) nämner också att självförtroende och fysiskt välbefinnande är effekter som människor kan få av fritidsaktiviteter. Att barnen erhåller bättre koncentrationsförmåga och att de kan sitta stilla och vara lugna under lektionerna var en företeelse som diskuterades i alla grupperna. Jag uppfattade det som att lärarna tyckte att koncentrationsförmågan är en viktig del för att barnen skulle kunna prestera bättre i skolan. Att de kan koncentrera sig på det som ska utföras och inte samtala för mycket med kamraterna bredvid eller tänka på andra ämnen som inte har med skolan att göra. Jag förstod på några av pedagogerna att de ansåg att om eleverna är fysiskt aktiva under sin fritid är de lugnare i skolan och har inte ett behov av att röra sig lika mycket som om de hade varit inaktiva på sin fritid. 24

25 Är barnen fysiskt aktiva under sin lediga tid tillfredsställer de sitt rörelsebehov och behöver till exempel inte gå och vässa pennan tre gånger på samma lektion Fritidsintressen som gynnar skolprestationen Pedagogerna gav många exempel på olika fritidsaktiviteter som de menade kunde gynna elevernas skolprestation. Fritidsaktiveter som berördes åtskilliga gånger under intervjuerna var aktiviteter där barnen rör på sig mycket och är fysiskt aktiva. Allting där barnen får röra på sig gynnar skolprestationen och olika föreningsaktiviteter är också bra. Genom idrotten och föreningslivet tränar de till exempel det sociala, de tränar sin motorik och de får bättre kondition med mera, sa Nicklas. Sara sa: Aktiviteter där man får koncentrera sig och där barnen måste vara fokuserade hela tiden är bra för skolprestationen. Till exempel skytte där de måste sitta stilla och koncentrera sig en längre tid kan nog gynna. I samma grupp sa Maria: Jag tror att lagsporter och sporter allmänt sett gynnar skolprestationen, barnen lär sig att följa regler och idrott är ofta organiserat precis som skolan. Idrott var ett samtalsämne som diskuterades flitigt under intervjuerna. Samtliga pedagoger ansåg att fysisk aktivitet och idrott har en positiv inverkan på skolprestationen och att idrott är ett viktigt ämne i skolan. Hannaford (1997) säger att rörelse är porten till inlärning och hon menar med detta att rörelse är viktig då det främjar skapandet av nätverk av nervceller, vilket är inlärningens innersta kärna. Jag uppfattade att några av pedagogerna önskade fler schemalagda idrottstimmar i skolan och att eleverna egentligen behövde fler idrottslektioner. De intervjuade talade inte enbart om de fysiska aktiviteternas positiva inverkan på skolprestationen utan även aktiviteter där eleverna måste koncentrera sig och där det krävs tålamod. Företeelser som pedagogerna nämnde var till exempel att spela schack och att spela något instrument. Friberg och Jonsson (2003) säger också att fritidsaktiviteter som är skolliknande och organiserade, där barnen måste ha tålamod, uthållighet och kunna kämpa, gynnar skolprestationen. 25

26 Det diskuterades även om fritidsintressen där barnen är tillsammans med andra och samarbetar, hade sociala effekter. Att fritidsintressen där barnen tränar upp sin sociala förmåga och lär sig samarbeta är gynnande för skolprestationen. Det verkade på lärarna som de menade att de sociala effekterna var minst lika viktiga som de fysiska effekterna. Jag uppfattade det som om eleverna trivs med sin situation i skolan, med kompisar och pedagoger kan de prestera bättre än om de inte hade trivts. Mår eleverna bra och tycker det är roligt att gå till skolan på morgonen, har det säkerligen goda effekter på skolprestationen. De sociala effekterna erhåller barnen genom fritidsaktiviteter tillsammans med andra barn, där de kan umgås och samarbeta Fritidsintressen som missgynnar skolprestationen Det var ingen av de intervjuade som antydde att det fanns ett specifikt fritidsintresse som missgynnar elevernas skolprestation. Pedagogerna ansåg att det fanns olika faktorer i fritidsaktiviteter som kunde åstadkomma missgynnande förhållande för skolprestationen. Jessica sa: Om barnen håller på för mycket med sina aktiviteter till exempel om de simmar och de tränar 4 pass i veckan och sen tävlar på helgen, så blir de trötta och orkar inte med skolan. Det blir helt enkelt för mycket för dem. Klassföreståndaren för klass 3 Anna sa: Det är bra att barnen håller på med idrott, men om ledarna är för tävlingsinriktade och alltid toppar laget, tror jag det går ut över barnen. Barnen kan då också bli tävlingsinriktade i skolan och kan få fel inställning till samarbete, när de tror att allting går ut på att vinna. Eva tyckte: Fritidsaktiviteter för inte med sig något bra om barnen inte vill hålla på med dem och blir tvingade av sina föräldrar eller av någon annan. Uppfattningen om huruvida det fanns fritidsintressen som är missgynnande för skolprestationen var relativt lika bland pedagogerna. Det finns inga specifika aktiviteter som är dåliga, utan det berodde på hur situationen såg ut. Om eleverna lägger för mycket tid på sitt intresse, om de blir tvingade att utföra en aktivitet eller att aktiviteten har dåligt inflytande på barnen, till exempel att de blir för tävlingsinriktade. Nordling och Gunnarson (1994) anser också att utövandet av en fritidsaktivitet kan gå ut över andra företeelser som skolarbete om för mycket tid läggs på aktiviteten. Jag tolkar 26

27 svaren som att lärarna anser att alla fritidsintressen för med sig något gott och de har betydelse för hur eleverna presterar i skolan. Det handlar inte enbart om vilka aktiviteter barnen utövar när skolprestationen skall förbättras, utan på vilket sätt aktiviteterna utförs och vilka människor som är involverade. Vad jag menar med hur aktiviteten utförs är till exempel om den utförs ofta, möjligen för mycket, att de tränar fast det går motigt, om aktiviteten utförs på ett roligt och lekfullt sätt och så vidare. Vilka människor som är delaktiga och leder aktiviteten påverkar också samt hur tränaren och de andra deltagarna som medverkar är som personer. Är tränaren en bra ledare och god förebild, låter han/hon alla få delta och spela när det är match. Pedagogerna delar inte synen på aktiviteter som missgynnar skolprestationen som Nordling och Gunnarson (1994). Pedagogerna säger att alla aktiviteter kan förbättra skolprestationen medan Nordling och Gunnarson påstår att aktiviteter som inte är styrda och inte liknar skolans verksamhet missgynnar. Det kan vara aktiviteter som bowling, bio och ta en fika på ett kafé. 5.4 Skillnaden mellan fysiska och ickefysiska aktiviteter De intervjuade ansåg inte att fysiska aktiviteter är bättre för skolprestationen än ickefysiska och tvärtom. Utan som skrevs tidigare har alla aktiviteter något gott att föra med sig till skolprestationen. Det är personligt, allt passar inte alla barn. Olika saker kan ge stimulans till olika barn sa Maria. Anna menade: Jag tror inte där är någon skillnad mellan dem. De är bra på olika sätt och var och en av aktiviteterna har sina fördelar. Synen bland pedagogerna var att det inte finns några skillnader mellan om fysiska och ickefysiska aktiviteter har en inverkar på skolprestationen. Både fysiska och ickefysiska aktiviteter påverkar hur eleverna presterar på lektionerna. Utifrån svaren tolkar jag att pedagogerna anser att fysiska aktiviteter ger många effekter som är positiva och att även ickefysiska aktiviteter ger goda effekter men inte samma. Det ena är inte bättre än det andra. Alla barn är olika och de behöver olika sorters aktiviteter för att de ska bli stimulerade. Ett barn passar kanske bäst i fysiska aktiviteter där han/hon får röra sig mycket och får ut bäst effekter av det, medan ett annat barn får ut de bästa effekterna 27

28 genom lugna aktiviteter där det eventuellt krävs mer koncentration och tänkande. Enligt Norling och Gunnarson (1994) kan en och samma aktivitet ha olika effekter på olika människor. Den egna upplevelsen och tolkningen av situationen kan påverka effekterna kraftigt. 5.5 Sammanfattning och slutsatser Jag anser att pedagogerna svarade relativt lika i de olika frågorna som ställdes under intervjuerna och det var ingen av lärarna som avvek från de andras svar. Här ska jag försöka sammanfatta slutsatserna och mönstren utifrån mitt resultat. Slutsatsen som jag kan dra utifrån svaren på intervjufrågorna är att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan fritidsintressen och skolprestation. Samtliga lärare var övertygade om sambandet och ingen av de intervjuade var tveksamma till det eller hade en annan uppfattning. De menade att effekter av fritidsaktiviteterna kan påverka skolgången positivt och hur pass bra eleverna presterade under lektionerna. Nordling och Gunnarsson (1994) menar att fritidsintressen har olika effekter på människor. Dessa effekter kan göra att eleverna kan prestera bättre i skolan. Exempel på effekter kan vara ökat självförtroende, att känna välbefinnande eller att få en gemenskap med andra och att lära sig samarbeta. När det handlar om vilka fritidsintressen som gynnar och missgynnar skolprestationen uppfattade jag att lärarna inte ville framhålla någon specifik fritidsaktivitet som var bra för skolprestationen. Jag förstod att de tyckte att alla fritidsaktiviteter har något att bidra till att barnen presterar bättre i skolan. Slutsatsen av detta är att pedagogerna ser det som positivt att deras elever är aktiva under sin fritid och att de är sysselsatta. Det har ingen större betydelse vad de gör, för alla aktiviteter bidrar till ett bättre resultat i skolan. Som tidigare nämnts i analysen var fysiska aktiviteter någonting som diskuterades flitigt och ofta berördes. Pedagogerna hade mycket gott att säga om fysisk aktivitet och såg många fördelar med att eleverna var fysisk aktiva. Det gavs många exempel på vad barnen fick för goda effekter av att vara fysisk aktiva som de sedan hade användning för i skolan. Slutsatsen av resultatet blir att pedagogerna menar att fysisk aktivitet är bra för barnen och att de menar att den har en positiv inverkan på elevernas skolprestation. 28

29 Folkhälsoinstitutet (1997) framhåller också vikten av rörelse och menar att vi genom allsidig rörelseträning främjar den motoriska utvecklingen hos barn. De menar vidare att man därigenom skapar bättre möjligheter i praktiskt taget alla inlärningssituationer. Pedagogerna själva hade sett att deras elever fungerade bättre i skolan på grund av att de var aktiva med någon slags fritidsaktivitet. Lärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att eleverna var fysiskt aktiva och att de kunde koncentrera sig bättre i skolan. Enligt Thors (2007) finns det ett samband mellan fysisk aktivitet, motorik och koncentrationsförmåga samt mellan motorik och resultat i svenska och matematik. På frågan om vilka aktiviteter som missgynnar barnens skolprestation blir slutsatsen att pedagogerna inte tycker att det finns aktiviteter som är speciellt negativa för skolprestationen. Utan det är själva situationen som kan påverka skolprestationen negativt. Det kan vara att barnen utövar aktiviteten för mycket och att skolan, familj och kompisar kommer i andra hand. Eleverna kan vara trötta när de kommer till skolan på grund av att fritidsaktiviteterna tar alla energi från dem. En dålig situation kan också vara att ledarna för fritidsaktiviteten har fel inställning till hur den ska bedrivas. Att han/hon är för tävlingsinriktad och att det drabbar barnen som då blir tävlingsinriktade och även får det beteendet i skolan. Pedagogerna ansåg att det inte var en fördelaktig egenskap att äga i skolsammanhang och det kunde gå ut över skolprestationen. Om en person är för engagerad i sitt intresse och all ledig tid går till att göra den aktiviteten, kan andra saker bli lidande i den personens liv. De kanske försummar sina vänner, sin familj och det kan också påverka saker som deras arbete eller skolan och studierna (Nordling & Gunnarsson, 1994). Resultatet som har redovisats i detta kapitel visar vad den utvalda undersökningsgruppen anser om frågeställningarna men den är inte den absoluta sanningen. Om ett annat urval hade gjorts kunde resultatet blivit annorlunda. Eftersom jag valde att intervjua pedagoger från samma skola kan det avspegla sig i resultatet genom att pedagogerna möjligtvis har samma värderingar och tankesätt, därför att de arbetar tillsammans och träffas ofta. 29