FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN

Transkript

1 PROTOKOLL 4/ Tid: kl. 19:30-21:30 Plats: s sessionssal FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE ÄRENDEN Rubrik Sida 26 Konstituering av sammanträdet 4 27 Behandling av bokslutet för Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år Personalberättelse Direktiv för upprättande av budgeten och ekonomiplanen NTM-centralens i Nyland framställan till kommunerna i Nyland om mottagande av flyktingar 32 Flyttning av verksamheten vid hälsocentralens vårdavdelning Ekkulla till Esbo nya sjukhus 33 Kostnadsutredning över evakueringen av hälsostationen och förslag om tilläggsanslag Val av ny förtroendevald (Laurila) Val av ny förtroendevald (Romantschuk) Svar på fullmäktigemotion om kvaliteten på och servicen av ventilationsanläggningarna i stadens fastigheter Svar på fullmäktigemotion (pausutrymme för taxichaufförer) Avtal mellan staten och Helsingforsregionens kommuner om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) Kasavuoren koulukeskus, modernisering av hustekniken och lokalerna; C-och D-korridorerna samt lärarrummen; tilläggsanslag Den första ekonomiska delårsrapporten 2016 per Fullmäktigemotioner 37

2 PROTOKOLL 4/ Närvarande: Rehn-Kivi Veronica ordf. Ala-Reinikka Tapani I vice ordf. Pesonen Juha II vice ordf. Alapappila Annukka Ant-Wuorinen Lauri Artjoki Risto Berg Finn Colliander-Nyman Nina Eklund Pertti Fellman Veronica Hallbäck Johan Hammarberg Johanna Herkama Pekka Johansson Johan Jääskeläinen Tapani Karlsson-Finne Anna Lena Kivelä Marianne Kurkela Heikki Lamberg-Allardt Christel Limnell Patrik Miettinen Taisto Nyberg Daniel Nystén Tiina Peltovirta Margit Rintamäki-Ovaska Tiina Savander Johanna Sederholm Camilla Skogster Alf Stenberg Stefan Stolt Sofia Sunabacka Ulf-Johan Tuohioja Pauli Viherluoto-Lindström Irmeli Wahlstedt Virva Tupamäki Olavi ersättare Masar Christoffer sd Söderlund Gun stadssekr. Jahnsson Markus inf.sekr. Boström Mikael ekonomidir. Tikkanen Ulla soc.häls.dir. Frånvarande: Jämsén Martta Underskrifter Veronica Rehn-Kivi Gun Söderlund ordförande sekreterare Godkänts per e-post Behandlade ärenden 26-41

3 PROTOKOLL 4/ Protokollet justerat Protokolljusterare Daniel Nyberg Margit Peltovirta Justerats per e-post Justerats per e-post (datum) (datum) Protokollet hålls offentligt framlagt Grankulla Intygar Karola Nyman ansvarig för anslagstavlan

4 PROTOKOLL 4/ Konstituering av sammanträdet STF STF - konstaterar att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört Beslut: - väljer två protokolljusterare. STF - konstaterade att sammanträdet är lagenligt sammankallat samt efter nam nup prop att sammanträdet med hänsyn till antalet när va rande leda möter är beslutfört - valde ledamtor Daniel Nyberg och ledamot Margit Peltovirta till pro tokoll jus te ra re.

5 PROTOKOLL 4/ Behandling av bokslutet för / /2016 STF Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Enligt kommunallagen ( 113) ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter rä kenskaps pe rio den och lämna det till revisorerna för granskning samt efter re vision förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni. Till bokslutet hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. En kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern ska upprät ta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut som innehåller koncernens re sul tat räk ning, balansräkning och finansieringsanalys och noter till dem ( 114). I verksamhetsberättelsen ska ingå en redogörelse för hur de mål för verksam he ten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts i kom munen och kommunkoncernen. I verksamhetsberättelsen ska också ingå upp gif ter om sådana väsentliga saker som gäller kommunens och kommun kon cer nens ekonomi som inte ska redovisas i kommunens eller kommun kon cer nens balansräkning, resultaträkning eller finansieringsanalys. Vi da re ska stadsstyrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för ord nandet av stadens interna kontroll och riskhantering ( 115). Bokslutet för 2015 uppvisar ett överskott på ,53 euro. Stadens verk sam hets bi drag skillnaden mellan verksamhetsinkomsterna och verksam het sut gif ter na är 52,1 miljoner euro eller 4,5 miljoner euro lägre än Årsbidraget är 8,6 miljoner euro eller 3,7 miljoner euro bättre än året in nan. Årsbidraget räckte för att täcka avskrivningarna, vilket ger ett po sitivt resultat för räkenskapsperioden. Stadsstyrelsen godkände stadens bokslut 2015 och fö reslog att räkenskapsperiodens överskott på ,53 euro skulle över föras på räkenskapsårets överskotts/underskottskonto i balansräkningen. Bokslutet 2015 bifogas som bilaga till föredragningslistan. Bokslutet kan ock så läsas på REVISIONSNÄMNDEN Mer information: revisionsnämndens ordförande Heikki Kurkela, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Enligt kommunallagen ( 125) ska revisorn för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av re vi-

6 PROTOKOLL 4/ sionen. Berättelsen ska också innehålla ett uttalande om huruvida boks lutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas en em i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavaren inom organets uppgiftsområde (re dovis ningss kyl dig). Enligt kommunallagen ( 121) ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som full mäkti ge ska fatta beslut om. Stadsstyrelsen har godkänt och undertecknat bokslutet Re vi si onssam fun det PwC Julkistarkastus Oy har gett en re vi si on sbe rättel se för räkenskapsperioden 2015 (bilaga). Revisorn förordar i re vi si onsbe rät tel sen att bokslutet godkänns och att de redovisningsskyldiga be viljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Revisionsnämnden har antecknat revisionsberättelsen för 2015 för kännedom och fört den vidare till fullmäktige för kännedom. Vidare har revisionsnämnden föreslagit för fullmäktige att bokslutet för 2015 godkänns och att de ledamöter i förtroendeorganen och de ledande tjän stein ne ha va re i uppgiftsområden som skött stadens ekonomi och förvalt ning beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden STS/Revisionsnämnden: Fullmäktige beslutar - att räkenskapsperiodens 2015 överskott på ,53 euro överförs på överskotts/underskottskontot i balansräkningen, - att anteckna för kännedom revisionsberättelsen för rä kens kaps pe rioden 2015, - att godkänna bokslutet för 2015 och - att bevilja de ledamöter i organen och de ledande tjänsteinnehavare inom uppgiftsområdena som handhaft stadens förvaltning och ekonomi ans vars fri het för räkenskapsperioden Beslut: Beslutsförslaget godkändes.

7 PROTOKOLL 4/ Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år / /2016 STF Mer information: revisionsnämndens ordförande Heikki Kurkela, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Revisionsnämnden ska enligt 121 i kommunallagen bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kom mu nen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och än da mål sen ligt sätt. Resultaten av bedömningen förs fram i ut vär de ringsbe rät tel sen. Fullmäktige behandlar utvärderingsberättelsen i samband med bokslutet. Kommunstyrelsen ger fullmäktige ett utlåtande om de åtgär der som utvärderingsberättelsen föranleder. I praktiken behöver stadss ty rel sen be nämnderna om utredningar angående ut vär de rings berät tel sen, som styrelsen sedan sammanställer till stadsstyrelsens utlåtande som gäller hela staden. Revisionsnämnden har behandlat utvärderingsberättelsen för år 2015 vid si na möten 27.1, 16.3, 13.4, 27.4 och Revisionsnämnden har godkänt och undertecknat revisionsnämndens ut vär derings be rät tel se för år 2015 och beslutat att föra den vidare till fullmäktige för kännedom. Utvärderingsberättelsen, som är godkänd av nämnden, bifogas som bi laga. Revisionsnämnden: Fullmäktige beslutar - att anteckna utvärderingsberättelsen 2015 för kännedom och - att be stadsstyrelsen ge ett utlåtande senast om de åt gärder utvärderingsberättelsen föranleder. Beslut: Beslutsförslaget godkändes.

8 PROTOKOLL 4/ Personalberättelse / /2014 STF Mer information: personalchef Päivi Hytönen, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Syftet med personalberättelsen är att ge information om användningen av per sonal resur ser na, förändringar i dem och framtida ändringsbehov. För att stödja genomförandet av stadens mål och strategi lägger man i per sonalar be tet särskild vikt vid ledarskapet och arbetskulturen i en he terna. Personalens syn på ledarskap och hur organisationen fungerar utreds re gel bun det. Vid arbetsplatsutredningarna kartlägger man utöver fysiska fak to rer på arbetsplatsen också arbetsklimatet och faktorer som eventuellt för hin drar resultatrikt arbete. Den årliga operationaliseringen av de mål som fullmäktige satt upp för sin man dat pe riod presenteras i budgeten. I samma sammanhang fastställs per sonal resur ser na. Sektorerna är förpliktade att bedöma re sur san vändnin gen med beaktande av hur deras verksamhet, arbetsresultat och produk ti vi tet kunde förbättras. Vid personalplaneringen beaktas, förutom even tuell lagstadgad personaldimensionering, de nationella re kom men dationer na samt jämförelser inom regionen. Personalpolitiken under fullmäktigeperioden fokuserar på att ut vec kla ledarskapet och arbetsmiljön så att staden kan trygga ar betshälsan, arbetsförmågan och en längre tid i arbetslivet för sin personal samt möj lig gö ra en resultatrik verksamhet. Personalens förutsättningar att klara av sitt arbete stöds med hjälp av utbildning, träning och ar betshan dledning, samtidigt som staden främjar välbefinnandet vid arbetsenheterna, där mångfald och tolerans står högt i kurs. Vid analysen av den befintliga personalresursen beaktas den lagstadgade ut vec klings- och utbildningsverksamheten för personalen, de anställdas ålder och pensioneringsår, arbetsförmåga och sjukfrekvens samt personalom sätt nin gen vid varje enhet. Ett särskilt fokusområde under året var utvecklandet av premieringen med an led ning av resultatbringande arbete. Grankulla har traditionellt tillämpat en praxis med sporrande lönesättning inom alla avtalsbranscher. Målet var nu att ännu tydligare uppmuntra till individuellt resultatbringande arbete. Antalet anställda var 730 (ett år tidigare 719). I siffran ingår alla ordinarie anställningar (76 %) och visstidsanställningar (24 %) som var i kraft den dagen. I Grankulla var medelåldern hos dem som gick i ålderspension 65,2 år. Per sonalens medelålder är 44,4 år. Den största åldersgruppen är årin gar na. Anställningens genomsnittliga varaktighet var 11,5 år. De anställda var sjuka i genomsnitt 10,5 dagar under året.

9 PROTOKOLL 4/ Personalberättelsen för 2015 delas ut som bakgrundsmaterial till fö redrag nings lis tan. STS: Beslut: Fullmäktige antecknar personalberättelsen 2015 för kännedom. Antecknades för kännedom.

10 PROTOKOLL 4/ Direktiv för upprättande av budgeten och ekonomiplanen / /2016 STF Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en bud get för kommunen för det följande kalenderåret. Samtidigt ska full mäkti ge godkänna en ekonomiplan för en planperiod på minst tre år. Bud ge tåret är planperiodens första år. Stadsstyrelsen ansvarar för beredningen av eko no mi pla nen och budgeten. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige fatta beslut om kom munens inkomstskattesats och fastighetsskattesatser. Dessa ska med de las skattestyrelsen kring mitten av november. Ekonomiskt balanseringsprogram Stadens ekonomiska läge har behandlats vid fullmäktiges eko nomiseminari um och i samband med balanseringsprogrammet. Prog ram met för balansering av ekonomin har behandlats i stadsstyrelsen ( ) och godkänts enhälligt i fullmäktige , då fullmäk ti ge i syfte att uppnå en balanserad ekonomi beslutade att fastställa föl jan de gränsvärden och bestämmelser för ekonomin, som ska följas då bud ge ten görs upp för åren : - Verksamhetsbidraget för 2017 får vara högst 59 miljoner euro. - Verksamhetsbidraget för 2018 får vara högst 58 miljoner euro. - Verksamhetsbidraget för 2019 får vara högst 58 miljoner euro. - Med verksamhetsbidrag avses här bidraget för både externa och in terna verksamhetsintäkter och -kostnader. Verksamhetsbidraget in ne håller inte försäljningsvinster för anläggningstillgångar. - Fördelningen av verksamhetsbidraget på organen görs enligt stadss tyrel sens årligen fastställda direktiv för upprättande av budgeten och eko no mi pla nen inom ramen för det balanseringsprogram som har fasts tällts av fullmäktige. - Årsbidraget måste vara positivt. - Om ovanstående gränsvärden inte har kunnat uppnås i stadss ty relsens budgetförslag till fullmäktige, förbinder sig stadsstyrelsen att föres lå en sådan höjning av kommunalskatten och/eller fas ti ghetss kat terna som motsvarar skillnaden. - Balanseringsåtgärderna genomförs utan uppsägningar eller per mit tering av personalen.

11 PROTOKOLL 4/ I samband med budgetberedningen ska sektorerna göra upp en kalkyl (per sonal plan), över den förväntade utvecklingen av per sonal di mensionerin gen under planperioden. I kalkylen ska eventuella pensioneringars in ver kan beaktas. Stadens verksamheter bör organiseras så att det totala an ta let anställda inte växer under åren , om det inte går att påvi sa att det behövs för att bemöta servicebehovet. I samband med ekonomiplanen görs ett investeringsprogram upp för perio den Investeringsprogrammet kommer att studeras separat. I samband med budgeten godkänner fullmäktige också stadens ut vecklings stra te gi. Strategin för den pågående fullmäktigeperioden grundar sig dels på insatsområden som är viktiga för beslutsfattandet under full mäk tige pe rio den, dels på åtgärder som ofta är tväradministrativa. Sektorerna bear be tar och preciserar sina mål för budgetåret på ovan nämnda basis. För driftsekonomin har utarbetats sektorvisa ramar enligt bilagan. Beredningen av ramarna har utgått från bokslutet 2015 och budgeten Sektorerna har granskat resurserna verksamhet för verksamhet, och av dem har begärts information om kommande väsentliga fö rän dringar, som har beaktats i ramberedningen. Dessutom har man beaktat befolk nings till väx ten och de beräknade förändringarna i kommunernas kostnads ni vå enligt finansministeriets prognos (1,3 % år 2017, fi nans mi nis teriet , Ekonomisk översikt, våren 2016) samt effektiveringen om 1,5 % i sektorernas serviceproduktion enligt stadens strategi. Den slut gil tiga ramen har byggts upp så att staden med den uppnår gränsvärdena för verk sam hets bi dra get enligt det balanseringsprogram som fullmäktige godkän de Stadsstyrelsen fastställde riktlinjerna för beredningen av bud geten 2017 och ekonomiplanen enligt föredragningen och godkän de bilagda inkomst- och utgiftsram för sektorerna. Dessutom fö rut sätter stadsstyrelsen att stadens verksamheter under åren bör organiseras så att det totala antalet anställda inte växer, om det inte går att på vi sa att det behövs för att bemöta servicebehovet. STS: Beslut: Fullmäktige antecknar direktiven för upprättande av budgeten för 2017 och eko no mi pla nen för åren för kännedom. Antecknades för kännedom.

12 PROTOKOLL 4/ NTM-centralens i Nyland framställan till kommunerna i Nyland om mottagande av flyktingar 70/ /2016 STF Mer information: social-och hälsovårdsdirektör Ulla Tikkanen, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi Till personer som får internationellt skydd hör kvotflyktingar, minderåriga som anlänt ensam samt andra asylsökande som fått uppehållstillstånd. För närvarande är antalet kommunplatser otillräckligt. Under 2015 kom det cir ka asylsökande till Finland, och ungefär en tredjedel av dem upps kat tas få uppehållstillstånd. Nylands andel av de invandrare som fått up pe hålls tills tånd och ska placeras i kommuner beräknas vara personer. Enligt NTM-centralens framställan är Grankullas kalkylmässiga andel av de blivande kommunplatserna 12 st. år Därutöver har Grankul la förbundit sig att ta emot 10 kvotflyktingar enligt fullmäktiges beslut från år Enligt migrationsverkets uppskattning kommer det att beviljas allt fler uppe hålls tills tånd under våren Målet är att sprida ut de asylsökande som fått uppehållstillstånd jämnt över Finland i samma NTM-områden där för lägg nin gar na och grupphemmen finns, dvs. även på andra håll än i Helsing fors, Esbo och Vanda. Om NTM-centralen kan anvisa kommunplatser på förhand, sker flytten och integrationen mer planmässigt och kont rol lerat. NTM-centralen i Nyland har i ett brev till kommunerna gjort en frams täl lan om mottagande av flyktingar och bett Nylands kommuner ta ställ ning till frågan genom att behandla ärendet i sina politiska bes lut sorgan senast NTM-centralen vädjar till områdets kommuner speciellt för att få grupp famil je hem och stödbostäder för de minderåriga asylsökande som kommit in i landet. I Nyland fanns i januari asylsökande av vilka 708 var min derå ri ga. Nästan alla förväntas få uppehållstillstånd. Grankulla tog emot sex kvotflyktingar år 2013, sju år 2014 och nio år 2015, dvs. sammanlagt 22 personer. I maj juni förväntas en fem personers familj komma till Grankulla. Dessutom har det kommit flyktingar till staden ge nom familjeåterförening och flyttning på egen hand. Under åren har Grankulla mottagit totalt 66 personer, av vilka 13 har flyttat bort från kommunen. För att få kommunersättningar ska kommunen ingå avtal med NTM-centra len om främjande av integrationen. Det här gäller inte bara mottagandet av kvotflyktingar utan också personer som flyttat på eget bevåg från en för lägg ning. En del av dem som fått uppehållstillstånd via asylförfarandet skaf far sig en bostad självständigt medan en del får hjälp av flyk ting förlägg nin gen.

13 PROTOKOLL 4/ Av de flyktingar som kommunen tar emot betalas i kalkylmässig ersättning euro/år för dem som fyllt sju år och euro/år för barn under sju år. Ersättningstiden är tre år för dem som kommit via asylförfarandet och fy ra år för kvotflyktingar och deras familjeemmar. Ersättningen ska an vän das för handledning och rådgivning till personer inom målgruppen samt organisering av verksamhet som stöder deras integration. Utöver ovan nämnda kalkylmässiga ersättningar ersätter staten på separat an sö kan sådana särskilda kostnader inom social- och hälsovården som flyk ting mot ta gan det föranleder enligt det verkliga utfallet. De särskilda kost na der na ersätts i allmänhet under 10 års tid. Tjänsterna för barn och un ga som vistas i landet utan vårdnadshavare ersätts till fullt belopp enligt det verkliga utfallet. Också utkomststödet till flyktingar samt tolkkostnader som uppstår vid integration och vid social- och hälsovårdstjänster ersätts till fullt belopp enligt redovisningar som staden ger. Information om mottagande och integration av asylsökande som fått po sitivt beslut om uppehållstillstånd finns på webbplatsen integration.fi. Även NTM-cent ra ler na stöder arbetet i kommunerna. Om staden beslutar att ta emot 12 personer som kommit via asyl pro cessen och fått uppehållstillstånd, ska det ingås ett särskilt avtal om detta med NTM-centralen. För personer som självständigt flyttat till kommunen betalas ersättning, om kom mu nen har ett gällande avtal och en integrationsplan. Social- och hälsovårdsnämnden har lagt fram ett förslag en ligt beslutsförslaget nedan. Staden har bett NTM-centralen om en förlängd tidsfrist för meddelandet om fullmäktiges beslut, eftersom NTM-centralen hade bett om kom munernas ställningstagande senast , men staden hann inte föra ärendet till fullmäktige före det. Stadsstyrelsen har , förutsatt att fullmäktige godkänner ovans tåen de beslutsförslag, befullmäktigat social- och häl so vårds di rek tören att underteckna avtalet med NTM-centralen. STS: Fullmäktige beslutar att staden förbinder sig att ge kommunplats enligt den kal kyl mäs si ga andel som NTM-centralen anvisat (12 personer) för asyl sökan de som får positivt beslut om uppehållstillstånd.... Ledamot Miettinen föreslog i första hand att beslutsförslaget skulle för kastas och fullmäktige skulle ge följande svar till NTM-centralen: Grankulla stad har förbundit sig att ta emot 10 kvotflyktingar enligt full mäkti ges beslut från år Grankulla har planerat sin verksamhet för mot tagan de av flyktingar och integreringen av dem i enlighet med avtalet med NTM-cent ra len. Grankulla har ingen resursreservering för att kunna uppfyl la ytterligare förpliktelser. Dessutom är bostadsläget i Grankulla dåligt

14 PROTOKOLL 4/ för närvarande, och staden saknar lämpliga lediga bostäder, vilka utgör en fö rut sätt ning för att kunna erbjuda kommunplatser. Därtill har Grankulla stads ekonomiska situation och utsikter för den närmaste framtiden förs vagats, och staden har därför inlett arbetet på ett program för balansering av eko no min. I andra hand föreslog ledamot Miettinen följande kläm till beslutet: De bostadssökande som placeras i staden med stöd av ett separat avtal bör behandlas på lika villkor med andra bostadssökande och bör således in te ges förtur då bostäder delas ut. Under diskussionen stöddes stadsstyrelsens utgångsförslag i ett flertal anfö ran den. När diskussionen avslutats konstaterade ordföranden att varken ledamot Miet tinens ändringsförslag eller hans klämförslag vunnit understöd, varför hon konstaterade att de hade förfallit på grund av bristande understöd. Ledamot Miettinen meddelade att han lämnar avvikande mening mot beslu tet. Beslut: Fullmäktige beslutade att staden förbinder sig att ge kommunplats enligt den kalkylmässiga andel som NTM-centralen anvisat (12 personer) för asyl sö kan de som får positivt beslut om uppehållstillstånd. Ledamot Miettinen lämnade avvikande mening mot beslutet. Bilaga 1 31

15 PROTOKOLL 4/ Flyttning av verksamheten vid hälsocentralens vårdavdelning Ekkulla till Esbo nya sjukhus 521/05.00/2015 STF Mer information: social-och hälsovårdsdirektör Ulla Tikkanen, tfn Esbo sjukhus byggs inom Jorvs område och kommer att stå klart under år Preliminära diskussioner på tjänsteinnehavarnivå har förts med Esbo stad om att flytta verksamheten vid hälsocentralens vårdavdelning Ekkul la till det nya sjukhuset. På basis av diskussionerna har ärendet avance rat så långt att det är ändamålsenligt att föredra det för nämnden för ett bes lut om fortsatt beredning. Frågan om att lägga ned verksamheten vid Ekkulla bäddavdelning har tagits upp i samband med att tillbyggnaden av Villa Breda behandlats. I sam band med analysen av olika alternativ för ordnandet av äldreomsorgen god kän de nämnden ett alternativ som går ut på att Villa Bre da byggs till och boendeservicen i Ekkullaområdets enheter flyttas till nya Villa Breda. Social- och hälsovårdsnämnden beslutade ( 92), efter att vid sam mant rä det ha hört ledande läkaren för Esbo sjukhus Jorma Teittinen som expert, att beredningen av flyttningen av Ekkullas verksamhet till Esbo sjukhus skulle fortsätta. Kyrkslätts kommuns vård- och omsorgsnämnd godkände förs laget att kommunens bäddavdelningsverksamhet i framtiden ordnas av Esbo stad. Grankullas material som gäller flyttningen av verksamheten har hu vud sa kli gen beretts utgående från material som Esbo och Kyrkslätt berett redan tidigare. Faktorer som gäller verksamheten och befolkningen Den centrala verksamhetsidén för Esbo nya sjukhus är att erbjuda stödtjäns ter för service som ges hemma, och dess tjänster integreras till de tjäns ter som Jorv ger inom specialiserad sjukvård mm. På det sättet kan man försöka skapa optimalt enhetliga vårdkedjor. Det stora sjukhuset erbju der naturligtvis också bredare kompetens inom olika områden än Grankul las nuvarande hvc-bäddavdelning, vilket förväntas leda till minskad använd ning av bl.a. dyr specialiserad sjukvård. Den viktigaste användargruppen för bäddavdelningsservice är ålderstigna per soner. Befolkningstillväxten för de äldres del skapar i varje fall ett stort kost nadst ryck på sjukhusverksamheten inom såväl primärvården som den spe cia lise ra de sjukvården, och även inom serviceboendet med hel dygnsom sorg. Det här kostnadstrycket kan dämpas genom bl.a. effektivering av sjukhusverksamheten i primärvården. Effektiveringen inbegriper både tyd lig integration med den specialiserade sjukhusvården och utveckling av den geriatriska och multiprofessionella rehabiliteringen såväl inom sjuk huset som hemma hos patienten efter hemkomsten. Bl.a. Esbos höftexpress,

16 PROTOKOLL 4/ som förutsätter tätt samarbete med den specialiserade sjukvården, är ett exem pel på en enskild effektiveringsåtgärd som genomförts. Grankulla har en ålderstigen befolkning jämfört med resten av Nyland. Enligt befolkningsdata från 2014 hade 9,3 % av befolkningen fyllt 75 år. I Esbo är motsvarande siffra 5 %. Befolkningens åldersstandardiserade sjuk lighet sin dex (2012) är å andra sidan låg i Grankulla jämfört med hela landet, 59,4. I Esbo är motsvarande indextal 72,4. På grund av äldreomsorgens struktur är andelen personer som inte bor i sitt eget hem 8,4 % av alla dem som fyllt 75 år enligt 2014 års statistik. I Es bo är motsvarande siffra 8,1 %. Heldygnsvården har så bred täckning att det finns en stor potential för att stävja kostnaderna. Inom området för sam kom mu nen Eksote har man lyckats minska omfattningen av hel dygnsvår den avsevärt med hjälp av samma typ av effektivering av re ha bi li te ringen och sjukhusverksamheten som planeras för Esbo sjukhus, kombinerad med utveckling och förstärkning av öppenvårdstjänsterna. Esbo eftersträvar en sänkning av heldygnsvårdens täckningsgrad till 6,5 % i och med att sjukhusverksamheten och hemrehabiliteringen minskar. Det kommer att utarbetas en med detaljerad servicebeskrivning för Esbo sjuk hus senare i samarbete mellan de medverkande kommunerna, fö rutsatt att avtalet godkänns. Servicebeskrivningen föreläggs nämnden under hös ten Personalens ställning Tillsammans med frågan om flyttning av bäddavdelningsverksamheten har man också berett en överföring av Ekkullas personal till Esbo stads tjänst en ligt principerna för överlåtelse av rörelse. Personalen består av en avdel ningss kö ta re, tolv sjukskötare, åtta närvårdare, fyra anstaltsvårdare och en byråföreståndare. Alla anställda har erbjudits möjlighet till överföring, och hittills har 18 personer anmält intresse. Genom överlåtelse av rörelse tryg gas personalens ställning. De anställda övergår som s.k. gamla arbets ta ga re i Esbo stads tjänst. Esbo stad tillämpar naturligtvis samma kollek ti vav tal mm. som Grankulla stad på sin personal. Kostnadsjämförelse Vårddygnsprissättningen vid det nya sjukhuset kommer att grunda sig på själv kost nads vär det i Esbos serviceproduktion utan marginal. Grankulla kö per två produkter (vårddygn på jouravdelning och vårddygn på sjukhusav del ning) enligt faktisk användning. Nettopriserna för produkterna är föl jan de år 2017: - Vård på jouravdelning 514,00 /vårddygn - Vård på bäddavdelning 382,00 /vårddygn - Som jämförelse nettodygnspriset på Ek kul la år ,98 /vårddygn Ekkulla bäddavdelnings existerande verksamhet är inte fullt jämförbar med verk sam he ten på Esbo nya sjukhus. Ekkulla har utöver sedvanlig bäd davdel nings verk sam het även tillhandahållit långtidsvård, vilket sänker net to-

17 PROTOKOLL 4/ dygns pri set främst tack vare högre intäkter i form av klientavgifter. Till öv riga delar beror skillnaderna i vårddygnspriset på de större resurser som Es bo sjukhus har i fråga om exempelvis läkarservice och socialarbete. Esbo sjukhus har som mål att vårdperiodens genomsnittliga längd blir 13 dagar. På Ekkulla var vårdperiodens medellängd 13,1 dagar 2015 och 15,7 da gar Nedan presenteras en riktgivande kostnadsjämförelse mellan Ekkulla (2015) och Esbo sjukhus: Vårddygn inom korttidsvården på Ekkulla Vårddygn inom långtidsvården på Ekkulla Produktifierat vårddygnspris på Ekkulla 242 Jämförelsekostnad, Ekkulla 2015 (netto) Riktgivande exempelkalkyl efter omställningen: Kostnad för korttidsvård på Esbo sjukhus (3556 dagar) Kostnader för serviceboende med heldygnsomsorg (5871 dagar), om vårddygnspriset är 142,65 (Villa Anemo ne 2015) Jämförelsekostnad totalt efter omställningen (netto) Skillnad Kalkylen ovan utgår från antagandet att Grankullaklienters behov av korttids vård håller sig på samma nivå som år 2015 och att behovet av långtids vård uppfylls med serviceboende med heldygnsomsorg som är be tydligt förmånligare än vården på Ekkulla. I verkligheten kan man anta att den ef fek ti ve ring av verksamheten som Esbo sjukhus medför kommer att mins ka antalet vårddagar som behövs. Kalkylen är känslig för förändringar i antalet vårddygn, och variationen från år till år kan vara stor. Dessutom kan man konstatera att dygnspriset 514 euro på jou rav del ningen är lägre än dygnspriset på jouravdelning enligt HNS prislista, som är 850 euro. År 2015 fakturerade HNS Grankulla stad för endast ett dygn på jou rav del ning. Kostnadsjämförelse för den specialiserade sjukvården Esbo sjukhus förväntas också ha en sänkande effekt på kostnaderna för spe cia lise rad sjukvård. Någon exakt beräkning går inte att göra över detta, men nedan presenteras Grankullas och Esbos kostnader år 2015 för specia lise rad sjukvård för personer över 65 år: Antal patienter Fakturering/patient Grankulla Esbo

18 PROTOKOLL 4/ Faktureringen per patient var alltså på ungefär samma nivå i Grankulla och Esbo År 2014 var emellertid skillnaden ca 100 euro/patient till Es bos fördel. Inrättande av ett hemgångsteam De korta vårdperioderna på Esbo sjukhus kommer att kräva til läggs satsnin gar av staden på vården av patienter som skrivs ut. Därför ingår det i pla ner na att inrätta ett nytt hemvårdsteam. Beredningen fortsätter och teamets inverkan på personalkostnaderna utreds. Sammanfattningsvis kan man konstatera att nettodygnspriset på Esbo sjuk hus är högre än den nuvarande kostnadsnivån på Ekkulla. Vad gäller de direkta och indirekta konsekvenserna av att verksamheten flyttas kan man dock konstatera att lösningen på lång sikt inte förväntas höja kost nader na åtminstone i någon högre grad. Även kostnadsinbesparingar är möjli ga på grund av att heldygnsvården minskar. Uppsägning av avtalet om bäddplatser på Bolarskogs sjukhus Städerna Esbo och Grankulla har år 1975 avtalat att Grankulla stad har rätt till åtta vårdplatser på Bolarskogs sjukhus i Esbo. Det avtal som städer na nu föreslås ingå ersätter det gamla avtalet. Patienter från Grankulla vårdas och hänvisas till de tjänster som avtalet om fat tar enligt samma principer som patienter från Esbo. Vid pa tients tyrnin gen och vården samt hemkomsten eller hänvisningen till fortsatt vård til läm pas de förfaranden och förhållningsregler som gäller för Esbo sjukhus. I en separat bilaga med servicebeskrivning, som utarbetas senare och godkänns efter sommaren, definieras förfarandena i det praktiska samar be tet och patientstyrningen. Servicebeskrivningen beskriver den opera ti va verksamheten och handlar enbart om verkställighet av avtalet, varför det föreslås att godkännandet av den delegeras till social- och häl so vårdsnämn den. Kostnaderna för outtagna semestrar och sparledigheter, som staden be talar till Esbo stad, utreds som bäst. Social- och hälsovårdsnämnden har föreslagit att det bi lagda avtalet godkänns samt konstaterat att servicebeskrivningen förs till nämn den under hösten 2016 och att de klientavgifter som tas ut av Grankul la bor för Ekkullas sjukhusverksamhet är fr.o.m. flyttningen av ser vi cepro duk tio nen lika stora som de klientavgifter som tas ut av Esbobor. Enligt förvaltningsstadgan hör det till social- och hälsovårdsnämndens kom pe tens att besluta om klientavgifterna. Avtalsutkastet samt en bilaga som gäller personalens ställning och en prisoch faktureringsbilaga delas ut som bilagor till föredragningslistan. Stadsstyrelsen har , förutsatt att fullmäktige godkänner bes luts förs la get, befullmäktigat social- och hälsovårdsdirektören att un derteck na avtalet.

19 PROTOKOLL 4/ STS: Beslut: Fullmäktige beslutar godkänna bilagda samarbetsavtal mellan Esbo och Gran kul la om tjänster som produceras av Esbo sjukhus så att det träder i kraft eller senast då Esbo nya sjukhus står färdigt att tas i bruk. Vi da re beslutar fullmäktige delegera godkännandet av den ser vi ce bes krivning som anknyter till avtalet till social- och hälsovårdsnämnden. Beslutsförslaget godkändes.

20 PROTOKOLL 4/ Kostnadsutredning över evakueringen av hälsostationen och förslag om tilläggsanslag 392/ /2015, 34/ /2016 STF Mer information: tf. ekonomichef Tommi Koskinen Stadsstyrelsen beslutade att genomföra evakueringen av hälsostationen för reparationstiden så att största delen av verk sam heten i byggnaden flyttas till Villa Breda, och för mun- och tandvården söks en lokal utanför stadens egna lokaler. Huvuddelen av verksamheten på hälsostationen flyttades till Villa Breda i ja nu ari För mun- och tandvården har genom beslut av social- och häl so vårds di rek tö ren 86/2015 hyrts en möblerad tandkliniklokal i Otnäs i Es bo. Målet har varit att sköta evakueringen enkelt och förmånligt men sam ti digt så att omständigheterna för såväl patienterna som personalen är än da mål sen li ga och trygga. Evakueringsarrangemangen och flytten har hittills medfört kostnader på to talt cirka euro. Kostnaderna består i huvuddrag av följande köpta tjänster: - IT-förbindelser och elarbeten på Villa Breda och tand kli ni ken (Lassila & Tikanoja) - Mögelsanering av hälsostationens lösöre och and ra städarbeten (Lassila & Tikanoja) Flyttning av hälsostationen (Niemi Oy) Övriga reparations- och byggtjänster (bl.a. Parma tic Oy) Mun- och tandvårdens lokal hyrdes som möblerad och helt färdig för använd ning för en månadshyra på euro. Med en hyrestid på fem måna der gör detta euro. Utöver de ovan nämnda kostnaderna kommer omstarten av häl sos tationens verksamhet i juni 2016 att medföra ytterligare kostnader. Dessa kost na der kan dock antas vara lägre än kostnaderna för utflyttningen. När verk sam he ten på hälsostationen startar på nytt, uppskattas flytt- och städtjäns ter na gå på cirka euro, och för att garantera personalens hälsa och säkerhet i arbetet måste hälsostationens kontorsmöbler förnyas. Kostnads förs la get för inredningen är ännu inte klart, men som uppskattning tor de man kunna lägga fram en kostnad på euro. Målet är givetvis att inreda lokalen så kostnadseffektivt som möjligt och utnyttja existerande in red ning. Största delen av inredningen måste dock sannolikt bytas ut för att förebygga framtida problem med inomhusluften.

21 PROTOKOLL 4/ På grund av att kostnaderna för evakueringen av hälsostationen varit oförut sed da, har de inte beaktats i budgeten Social- och hälsovårdsnämnden antecknade kostnaderna för evakueringen av hälsostationen för kännedom och föreslog att socialoch hälsovårdssektorn beviljas ett tilläggsanslag på euro i bud geten 2016 på grunder som anges i motiveringsdelen. Stadsstyrelsen har berättigat social- och häl so vårds sektorn att med beaktande av leveranstiderna för den nya inredningen göra mö bel bes täll nin gar na innan tilläggsanlaget behandlas i fullmäktige. STS: Beslut: Fullmäktige beslutar att bevilja social- och hälsovårdssektorn ett til läggsans lag på euro i budgeten 2016 för att täcka kostnaderna för eva kuerin gen av hälsostationen, och samtidigt förutsätter stadsstyrelsen att kostnaderna för ny inredning inte får överskrida det beräknade be loppet euro. Beslutsförslaget godkändes.

22 PROTOKOLL 4/ Val av ny förtroendevald (Laurila) 217/ /2014 STF Mer information: stadssekreterare Gun Söderlund, tfn Fullmäktigeledamot Pirjo Laurila (SDP), som också är em i bild ningsnämn den, har meddelat att hon har flyttat från orten Hon har så le des förlorat sin valbarhet till förtroendeuppdrag i Grankulla. Förlusten av valbarhet konstateras av fullmäktige. När en fullmäktigeledamot har förlorat sin valbarhet till fullmäktige, kallar ord fö ran den i hans eller hennes ställe för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren för valförbundet, partiet eller den ge mensam ma listan i fråga. Sålunda blir SDP:s i ordningen första ersättare Ta pani Jääskeläinen ordinarie ledamot i fullmäktige, medan Erkki Karimaa blir SDP:s första ersättare. Till övriga förtroendeuppdrag måste fullmäktige välja en ny person. STS: Fullmäktige konstaterar att Pirjo Laurila har förlorat sin valbarhet till förtroen deupp drag i Grankulla och att Tapani Jääskeläinen träder i stället för hen ne som ordinarie fullmäktigeledamot. Fullmäktige väljer en ny em till bildningsnämnden för återstoden av den pågående mandatperioden.... Ledamot Jääskeläinens förslag att Tia Jääskeläinen väljs till ny ersättare i bild nings nämn den godkändes enhälligt. Beslut: Fullmäktige konstaterade att Pirjo Laurila har förlorat sin valbarhet till förtroen deupp drag i Grankulla och att Tapani Jääskeläinen har trätt i stället för henne som ordinarie fullmäktigeledamot. Därtill valde fullmäktige Tia Jääskeläinen till ny em i bild nings nämnden för återstoden av den pågående mandatperioden.

23 PROTOKOLL 4/ Val av ny förtroendevald (Romantschuk) 217/ /2014 STF Mer information: stadsjurist Lena Filipsson-Korento, tfn Thomas Romantschuk (SDP), som är em i centralvalnämnden, har med de lat att han i juni 2016 flyttar från Grankulla och att han därför avgår från sitt förtroendeuppdrag. I och med flytten förlorar Romantschuk sin valbar het till kommunens förtroendeuppdrag och fullmäktige måste välja en ny em till centralvalnämnden. Enligt 13 i vallagen ska både emmarna och ersättarna i den utsträck ning det är möjligt företräda de grupper av röstande som vid fö re gående kommunalval ställt upp kandidater i kommunen. Centralvalnämndens nu va ran de sammansättning framgår av bakgrundsmaterialet. STS: Fullmäktige konstaterar att Thomas Romantschuk förlorat sin valbarhet till fört roen deupp drag i Grankulla och utser ny ledamot i centralvalnämnden för åters to den av pågående mandatperiod.... Fullmäktige godkände enhälligt ledamot Jääskeläinens förslag att Kari Virk ku la, som är ersättare i centralvalnämnden, väljs till em i nämnden samt konstateradet att ingen ny ersättare föreslås i stället för honom. Ordföranden konstaterade att centralvalnämnden under återstoden av man dat pe rio den har sju ersättare. Beslut: Fullmäktige konstaterade att Thomas Romantschuk förlorat sin valbarhet till förtroendeuppdrag i Grankulla och utsåg Kari Virkkula till ny em i cent ral val nämn den för återstoden av den pågående mandatperioden. Samtidigt konstaterade fullmäktige att centralvalnämnden under åters toden av mandatperioden har sju ersättare.

24 PROTOKOLL 4/ Svar på fullmäktigemotion om kvaliteten på och servicen av ventilationsanläggningarna i stadens fastigheter 527/ /2015, 150/ /2015, 544/ /2014 STF Mer information: chef för lokalcentralen Tomi Salminen, tfn fornamn.efternamn@grankulla.fi SFP:s fullmäktigegrupp har lämnat in en motion där gruppen ef ter lyser en utredning med motivering över ventilationssystemens funktionali tet och kvalitet (inklusive kvalitetskraven för luftfilter) i stadens fas tighe ter och dessutom en beskrivning av de kvalitetskrav som staden ställer i samband med sina nybyggen. Enligt motionen har luftkvaliteten i stadens bygg na der i många fall konstaterats vara dålig, vilket lett till ohälsa och repa ra tions kost na der. Motionen delas ut som bakgrundsmaterial. Allmänt om inomhusluften i byggnader En byggnad är en invecklad produkt, och inomhusluften i den påverkas av åts kil li ga faktorer allt från planeringen av byggnaden (olika pla ne ring sområ den, samordnandet av planerna, materialval, utrymmeslösningar och tek nis ka lösningar) och byggfasen (kvalitet, arbetssätt, förvaring av ma terialen, tidsschema, årstid) till systemens funktionalitet och underhållet av dem under användningstiden (regelbundenhet, servicebok, personalens kuns kaps ni vå, anvisningar) samt driftsrutinerna (städning, inställningar av sys te men, inredning). Också den externa miljön (luftföroreningar, pollen, bul ler, radon, jordmån, materialemissioner från lösöret) påverkar direkt kva li te ten på inomhusluften men också de lösningar man valt vid byg gandet. Bakom upplevda problem med inomhusklimatet kan alltså ligga flera oli ka faktorer, och det är inte alltid enkelt att utreda orsakerna för att hitta den egentliga problempunkten och åtgärda den. Kontrollerade för hål landen och en fungerande ventilation har emellertid en stor betydelse, och fören klat kan man konstatera att ett gott inomhusklimat kan åstadkommas ge nom att man förhindrar skadliga emissioner och sörjer för en tillräcklig ven ti la ti on. Ventilationssystem med tillräcklig kapacitet Ventilationssystemen i Grankulla stads fastigheter byggs, underhålls och ser vas enligt gällande bestämmelser. Byggnadernas ålder varierar, och de ras ursprungliga utförande baserar sig på de normer som gällde under bygg ti den. I samband med saneringar tas systemen och deras funktion samt för byggnaden lämpliga åtgärder till övervägande från fall till fall utgåen de från dels bruksändamålet, dels byggnadens egenskaper. Ofta står de hustekniska systemen, inklusive ventilationen, i fokus vid to tal renoverin gar. Programmeringen av fastighetsunderhållet baserar sig på besiktningar som görs i varje fastighet med 5 års mellanrum och de långsiktsplaner som utarbetas på basis av dessa. I långsiktsplanerna slår man fast tidssche man och budgeter för de största behövliga reparationerna av de tek-

25 PROTOKOLL 4/ nis ka systemen och konstruktionerna. Därtill gör man upp tidsscheman och planer för mindre projekt som har karaktären av årsreparationer. Detta samt själva reparationerna sker i samarbete med byggnadernas an vän dare. Genomförandet av projekt som baserar sig på långsiktsplanerna ses över årligen enligt till buds stående resurser. När läget eller prio ri tets graden förändras, kan även tidschemat för eller innehållet i reparations- och ren gö ring sar be ten i ventilationssystemen ändras. Fastigheternas ventilationssystem har planerats och dimensionerats enligt ut rym menas bruksändamål, och t.ex. förråds- eller kontorsutrymmen kan in te användas som undervisningslokaler, eftersom personantalet då blir mycket större än planerat. Också när delning av rum med hjälp av fasta kon struk tioner planeras, bör man alltid beakta åtgärdens inverkan på venti la tio nen. Användning av ventilationsanläggningar Användningen av ventilationssystemen och anläggningarna styrs från cent ral kont roll rum met för fastigheter. I kontrollrummet kan man se använd nings lä get för de hustekniska anläggningarna i samtliga byggnader och reglera deras funktion. Vid störning i anläggningarna kommer det ett fel med de lan de till centralkontrollrummet och vid kritiska störningar des sutom ett sms till den jourhavande fastighetsskötaren dygnet runt och under veckos lut. Fastigheterna har därtill s.k. undercentraler, där fas ti ghetss köta ren övervakar husteknikens funktion. Ventilationsaggregatens driftstider ställs in skilt för varje fastighet enligt an vänd nin gen och behovet. Med tanke på föränderliga användningstider har många byggnader tidströmställare för extra tid. Med hjälp av den kan an vän dar na höja ventilationseffekten eller förlänga användningstiden t.ex. på kvällar. I stora utrymmen med varierande användarantal har det des sutom installerats närvaro- och koldioxidsensorer, för att ventilationens till räcklighet ska kunna garanteras oberoende av varierande användningstider och personantal. Sådana utrymmen är till exempel skolornas gym nas tik salar. Huvudprincipen är att ventilationen i utrymmen som inte används under kväl lar och veckoslut sänks till minimum utanför användningstiderna. Det här är förnuftigt av bl.a. energieffektivitets- och kostnadsskäl, och det finns in ga grunder med avseende på luftkvaliteten att ha ventilationen kon tinuerligt på normal nivå. Ventilationen startas med full effekt två timmar innan an vänd nin gen av lokalerna börjar. Under den tiden hinner all luft i bygg naden bytas ut. Rengöring av ventilationskanalerna Ventilationskanalerna rengörs i de offentliga byggnaderna i Grankulla vart fem te år. Enligt Klassificering av inomhusklimat 2008 bör ven ti la tionskanaler na kontrolleras vart femte år. Grankulla följer dock en tidigare praxis med hårdare krav enligt inrikesministeriets förordning 802/2001. Enligt den ska ventilationskanalerna rengöras och inte bara kontrolleras vart fem te år. Fastighetsenhetens erfarenhet ger vid handen att denna intervall är tillräcklig. För stadens fastigheter har gjorts upp en sotningsplan, som

26 PROTOKOLL 4/ man har följt sedan I planen har man listat de fastigheter som år ligen är i tur att bli sotade, och med hjälp av en tabell följer man också genom fö ran det av arbetena. Fastighetsvis och vid behov i samband med t.ex. reparationer kan kanalerna också rengöras oftare. Kanalerna rengörs mekaniskt genom borstning och dammsugning. Alla ven ti la tions kanaler i fastigheten rengörs på samma gång och luft mäng derna ställs in skilt för varje utrymme. I samband med rengöring av kanalerna ska par man undertryck i systemet mot ventilationsaggregatet, vilket för hindrar spridning av damm under rengöringsarbetena. Vid rengöringen används inte vatten och inte heller tvätt- eller desinfektionsmedel. Arbetet över va kas, och slutresultatet granskas beroende på fastighet antingen som eget arbete eller av en separat övervakare. Sot nings/ren gö ring sar betet utförs av en entreprenör som valts genom upphandling och som staden in gått årskontrakt med. Tillredningskökens fettkanaler rengörs varje år, i allmänhet under som marpe rio den. Alla separata frånluftskanaler i byggnaderna rengörs och elds täder nas rökkaneler sotas dessutom årligen enligt ett separat program. Till rengöring av kanaler och service av ventilationsaggregat används år ligen ca euro utöver de rengöringar som utförs i samband med to talrenove rings pro jekt. Byte av luftfilter samt servicebok som används I stadens offentliga byggnader, bl.a. skolor och daghem, byts luftfiltren en gång årligen. Som mätare av bytesbehov används också trycks kill nadsmät ning över filtret. Ett för smutsigt filter avger automatiskt alarm till kontroll rum met för fastigheter. Filterbytet görs av fastighetsskötaren, och ar betet dokumenteras i servicebokprogrammet Haahtela. I programmet finns ett tidsschema för planerade serviceåtgärder, och fastighetsskötaren kvitte rar varje utförd åtgärd i programmet. Servicebokprogrammet innehåller ock så en länk för servicebegäran i stadens intranät. Via den kan anmälan om reparationsbehov skickas till fastighetsenheten snabbt, lätt och säkert. Fas ti ghet sen he ten kan för sin del följa upp hur felen åtgärdas och hur långa väntetiderna är. Samtidigt förses serviceboken med en anteckning om att åtgärden utförts. De filter som används uppfyller gällande bestämmelser och förordningar vad gäller deras förmåga att filtrera bl.a. damm, pollen, bakterier m.fl. oren he ter i uteluften. Filtren anskaffas genom upphandling från en känd filter le ve ran tör, och upphandlingen görs med bestämda mellanrum i sa marbe te med Esbo. Då filterleverantören byts ut, kartlägger man tillsammans med leverantören de rätta filtertyperna och kontrollerar att de lämpar sig för respektive ventilationsaggregat. Tillredningskökens fettfilter tvättas i diskmaskin ett par gånger årligen, efter behov. Arbetsgruppen för inomhusklimat Staden har långvarig, fungerande och beprövad praxis för hantering av

27 PROTOKOLL 4/ frå gor som gäller fastigheternas inomhusklimat. Stadens yr kesöver gri pande arbetsgrupp för inomhusklimat sammanträder regelbundet. Ar be tarskydd sche fen (personalchefen) är ordförande för gruppen. Fö re tagshäl sovår den, arbetarskyddsfullmäktige och de som ansvarar för fas ti ghet sunder hål let har regelbunden representation i arbetsgruppen för inom hus klimat. Utgående från de ärenden som tas upp kallas företrädare för an vända re av fastigheter till mötet. Arbetsgruppen för inomhusklimat behandlar fas ti ghets vis uppdagade problem med inomhusluften eller andra frågor som behöver utredas gällande inomhusklimatet. Behandlingen av ärenden teck nas ned i en promemoria, överenskommelse om åtgärder och ansvars per soner träffas, och genomförandet av de överenskomna åtgärderna följs upp vid följande möte. Dessutom för gruppen diskussioner och strävar efter att ge anvisningar till användarna i fråga om utrymmenas bruksän da mål. Samarbetspartners och genomförandet av reparationsprojekt Vid utredningen och undersökningen av frågor som gäller inomhusluften an li tas vid behov experter. VTT har deltagit i undersökningarna av prob lemen med inomhusluften i stadshuset och hälsostationen. Mätningar av radon i jordmånen har under den senaste vinterperioden gjorts i daghemmen enligt Strålsäkerhetscentralens anvisningar. Sisäilmainsinöörit Oy har un der de senaste åren undersökt kvaliteten på inomhusluften i några ensta ka utrymmen. Nödvändiga reparationsåtgärder vidtas enligt förslag som fram förs i undersökningsrapporterna. Ambitionen har varit att utföra alla bråds kan de åtgärder omedelbart. Större reparationshelheter samlas ihop till ett separat projekt för vilket man vid behov anhåller om tilläggsanslag. Pla ne rin gen och beredningen av projektstarten kan dock finansieras utan för dröj ning med anslag som reserverats för s.k. oförutsedda projekt. Vi försö ker naturligtvis utföra reparationsåtgärderna så snabbt som möjligt för att avlägsna problemen omedelbart och hindra spridningen av eventuella ska dor samt hålla utrymmena i det bruk de är avsedda för. Ett inlägg av fastighetschefen vid Helsingfors stads Lokalcentral i Ra kennus leh ti om problem med inomhusklimatet i offentliga bygg nader delas ut som bakgrundsmaterial. Artikeln finns också på webben på ad res sen: aljonko-on-paljon/ STS: Fullmäktige beslutar anteckna ovanstående redogörelse för kvaliteten på och servicen av ventilationssystemen i stadens fastigheter för kännedom som svar på fullmäktigemotionen av SFP:s fullmäktigegrupp och kons ta terar samtidigt att motionen är slutbehandlad.... Ledamot Fellman, understödd av ledamot Sederholm och ledamot Ala-Rei nik ka, föreslog följande kläm till beslutet: Samtidigt förutsätter fullmäk ti ge att samhällstekniska nämnden och samhällstekniska sektorns ledning ständigt följer upp och rapporterar vidtagna åtgärder och eventuella bris ter.