nationella miljökvalitetsmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nationella miljökvalitetsmål"

Transkript

1 MILJÖKVALITETSMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan

2 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen antog 1999 femton nationella miljö kva li tets mål. Målen beskriver de egen ska per vår na tur- och kulturmiljö måste ha om samhälls ut veck ling en ska vara ekologiskt hållbar. In rikt ning en är att målen ska kunna uppnås inom en generation, d v s till år De na tio nel la målen ska vara vägledande för fysisk pla ne ring och samhällsbyggande. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att regionalt anpassa de nationella mil jö må len. Delmålen har antagits under 2002 och Gnesta kommun har påbörjat arbetet med att ta fram lokala miljömål. Arbetet kommer bl a innefatta utbildning av politiker och tjäns te män samt en dialog med berörda parter inom kommunen, länsstyrelsen mm. Många frågor som rör miljömålen tas upp i både översikts pla nen och den lokala handlingsplanen för Agen da 21. Miljömålen redovisas nedan. Delmålen med re ger ing ens ståndpunkt/bedömning re do - vi sas för varje miljökvalitetsmål som har re le - vans för Gnesta. (Ståndpunkter är numrerade och be döm ning i punktform). 1. Frisk luft Luften ska vara så ren att män nis kors hälsa samt djur, växter och kul tur vär den inte skadas. 1 Halten 5 mikrogram/m 3 för sva vel di ox id som årsmedelvärde ska vara upp nådd i samt li ga kommuner år Halterna 20 mikrogram/m 3 som års med el vär de och 100 mikrogram/m 3 som timme del vär de för kvä ve di ox id ska i hu vud sak vara uppnådda år Halten mark nä ra ozon ska inte över skri da 120 mik ro gram/ m 3 som åtta tim mars medel vär de år År 2010 ska ut släp pen av flyktiga or ga nis ka ämnen (VOC) i Sverige, ex klu si ve me tan, ha mins kat till ton. Halterna av luftföroreningar över skri der inte lågrisknivåer för cancer eller rikt vär den för skydd mot sjukdomar eller på ver kan på väx ter, djur, material och kul tur fö re mål. Rikt vär de na sätts med hänsyn till per so ner med överkänslighet och ast ma. 2. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks vat ten för sörj ning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvattnet. 1 Grundvattenförande geologiska for matio ner av vikt för nuvarande och fram ti da vat ten för sörj ning ska senast år 2010 ha ett lång sik tigt skydd mot exploatering som be grän sar an vänd ning en av vattnet. 2 Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte med fö ra sådana änd ring ar av grundvattennivåer som ger ne ga ti va kon se - kven ser för vat ten för sörj ning en, mark sta bi l- i te ten eller djur- och växt liv i an gräns an de ekosystem. 3 Senast år 2010 ska alla vat ten fö re kom ster som an vänds för uttag av vat ten som är avsett att an vän das som dricks vat ten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i ge nom snitt el ler be tjä nar mer än 50 personer per år, upp fyl la gäl lan de svens ka normer för dricks vat ten av god kva li tet med avseende på för o re ning ar or sa ka de av mänsklig verk sam het. 4 Senast år 2009 ska det finnas åt gärds - pro gram enligt EG:s ram di rek tiv för vat ten som anger hur god grund vatten sta tus ska upp nås. 3. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vat ten drag ska vara ekologiskt hållba ra och va ri a tions ri ka livsmiljöer. Naturlig pro duk tions för må ga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets eko lo gis ka och vat ten hus håll an de funktion ska be va ras sam ti digt som förutsättningarna för fri lufts liv vär nas. 1 Senast år 2005 ska berörda myn dig he ter ha identifierat och tagit fram åt gärds pro gram för särskilt värdefulla natur- och kul tur mil jö er som behöver ett långsiktigt skydd i eller i an slut ning till sjöar och vat ten drag. Senast nationella miljökvalitetsmål 77

3 nationella miljökvalitetsmål år 2010 ska minst hälf ten av de skyddsvärda miljöerna ha ett lång sik tigt skydd. 2 Senast år 2005 ska berörda myn dig he ter ha identifierat och tagit fram åt gärds pro gram för res tau re ring av Sveriges skydds vär da vat ten drag eller sådana vattendrag som efter åt gär der har för ut sätt ning ar att bli skydds vär da. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de vär de ful la och po ten ti ellt skydds vär da vat ten dra gen ha res tau - re rats. 3 Senast år 2009 ska vat ten för sörj ningspla ner med vat ten skydd som rå den och skydds be stäm mel ser ha upp rät tats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter av ses yt vatten som nyttjas för vat ten för sörj ning till fler än 50 personer eller dist ri bu e rar mer än 10 m 3 per dygn i ge nom snitt. 4 Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på så dant sätt att biologisk mångfald inte på ver kas ne ga tivt. 5 Senast år 2005 ska åt gärds pro gram finnas och ha in letts för de hotade arter och fisk stam mar som har behov av riktade åtgär der. 6 Senast år 2009 ska det finnas ett åt gärds - pro gram en ligt EG:s ramdirektiv för vat ten som anger hur god ytvattenstatus ska uppnås. 4. Myllrande våtmarker Våtmarkernas eko lo gis ka och vat ten hus - håll an de funktion i land ska pet ska bibehållas och värdefulla våt mar ker bevaras för framti den. 1 En nationell stra te gi för skydd och sköt sel av våtmarker och sump sko gar ska tas fram se nast till år Samtliga våt mark som rå den i Myr skydds - plan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd se nast år Senast år 2004 ska inte skogs bil vä gar byggas över våt mar ker med höga natur- eller kul tur vär den el ler så att dessa våt mar ker på ver kas negativt på annat sätt. 4 I od lings land ska pet ska minst ha våt mar ker och småvatten an läg gas eller åter stäl las fram till år Åtgärdsprogram ska senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade ar ter som har be hov av rik ta de åtgärder. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning inne bä ra bl a följande: I hela lan det finns våt mar ker av varierande slag med bevarad bio lo gisk mång fald och be va ra de kul tur his to ris ka värden. Hotade ar ter har möj lig het att spri da sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att lång sik tigt livs kraf ti ga pop ula tio ner säk ras. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de or ga nis mer som kan hota den bio lo gis ka mång fal den in tro du ce ras inte. Torvbrytning sker på lämp li ga platser med hän syn till na tur- och kul tur mil jön och den biologiska mång fal den. 5. Hav i balans samt levande kust och skär gård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsik tigt hållbar produktion samtidigt som den bio lo gis ka mångfalden bevaras. Kust och skär gård ska ha en hög grad av biologisk mång fald, upp le vel se vär den samt natur och kul tur vär den. Näringar, rekreation och nyttjan de av hav, kust och skärgård ska be dri vas så att en hållbar utveckling främjas. Sär skilt vär de ful la områden ska skyddas mot in grepp och an dra störningar. Detta miljökvalitetsmål behandlar havet och den marina miljön. Gnesta kommun berörs en dast av det vatten som via avrinning når havet. Kvalitetskrav på detta vatten preciseras inte. Inn an mer detaljerade mål anges finns en dast följande generationsmål: Samtliga kust vatten har god ytvattenstatus med avseende på arts am man sätt ning samt kemiska och fy si ka lis ka förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). 78

4 6. Ingen övergödning Halterna av gödande äm nen i mark och vatten ska inte ha någon ne ga tiv inverkan på männis kors hälsa, biologisk mångfald eller möj lig - he ter na till allsidig användning av mark och vat ten. 1 Senast år 2009 ska det finnas åt gärds - pro gram, anger hur god ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kust vatten. 2 Fram till år 2010 ska de svenska vat ten - bur na utsläppen av fosforföreningar från mänsk lig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. 3 Senast år 2010 ska de svens ka vat ten - bur na utsläppen av kväve från mänsklig verk sam het till haven söder om Ålands hav ha mins kat med minst 30 procent från 1995 års nivå till ton. 4 Senast år 2010 ska utsläppen av am mo ni ak i Sverige ha mins kat med minst 15 procent från 1995 års nivå till ton. 5 Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. De fö re slag na delmålen för ut sät ter kraft ful la insatser bl a inom jord bruks sek torn och av kom mu ner na. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens bedömning inne bä ra bl a följande: Belastningen av nä rings äm nen får inte ha nå gon negativ in ver kan på män nis kors häl sa el ler försämra för ut sätt ning ar na för biologisk mångfald. Nedfallet av luft bur na kvä ve för en ing ar överskri der inte den kritiska be last ning en för över göd ning av mark och vatten nå gon stans i Sverige. Grundvatten bidrar inte till ökad över göd - ning av yt vatten. Sjöar och vat ten drag i skogs- och fjäll and - skap har ett naturligt näringstillstånd. Sjöar och vat ten drag i od lings land skap har ett naturligt till stånd vil ket högst kan vara nä rings rikt eller måttligt näringsrikt. Näringsförhållandena i kust och hav motsva rar i stort det tillstånd som råd de un der 1940-talet och tillförsel av nä rings äm nen till havet orsakar inte någon över göd ning. Sjöar och vattendrag har god eko lo gisk status enligt definitionen i EG:s ram di rek tiv för vat ten. Svenska kustvatten har god eko lo gisk status enligt definitionen i EG:s ram di rek tiv för vat ten. Skogsmark har ett nä ring still stånd som bi drar till att bevara den naturliga art sam - man sätt ning en. Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga art sam - man sätt ning en. 7. Bara naturlig försurning Mark och vatten ska inte försuras genom nedfall av för o re ning ar eller markanvändning. Försurningen ska inte öka kor ro si ons has tighe ten i tekniska material. 1 År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vat ten i lan det vara drabbade av för sur ning som or sa kats av människan. 2 Före år 2010 ska trenden mot ökad försur ning av skogsmarken vara bru ten i om rå den som försurats av människan och en åter hämt ning ska ha påbörjats. 3 År 2010 ska ut släp pen i Sverige av sva vel - di ox id till luft ha minskat till ton. 4 År 2010 ska ut släp pen i Sverige av kväveoxider till luft ha mins kat till ton. Depositionen av försurande ämnen överskri der inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna pro duk tions för må gan, ar ke o lo gis ka föremål och den biologiska mång fal den bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogs bru ket anpassas till växtp lats ens försur nings käns lig het. nationella miljökvalitetsmål 79

5 nationella miljökvalitetsmål 8. Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas sam ti digt som den bio lo gis ka mångfalden be va ras och kulturmil jö vär den och sociala värden värnas. 1 Ytterligare hektar skyddsvärd skogs mark ska undantas från skogsproduktion till år Mängden död ved, arealen äldre löv rik skog och gammal skog ska bevaras och för stär kas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den bio lo gis ka mångfal den är särskilt ho tad, arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent, arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent, arealen för yng rad med lövskog ska öka. 3 Skogsmarken ska bru kas på sådant sätt att fornlämningar inte ska das och så att ska dor på övriga kända vär de ful la kul tur läm ning ar är försumbara senast år Skogsmarkens naturgivna pro duk tions - för må ga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig för yng ring används på för me to den lämp li ga marker. Skogarnas naturliga hy dro lo gi värnas. Brändernas påverkan på sko gar na bi be - hålls. Skötselkrävande skogar med höga na turoch kulturmiljövärden vår das så att vär de na be va ras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i träd slags sam man sätt ning vär nas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och fri lufts liv tas till vara. Hotade arter och na tur ty per skyd das. Inhem ska växt- och djur ar ter fort le ver under na tur li ga betingelser och i livs kraf ti ga bestånd. 9. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livs med - els pro duk tion ska skyddas samtidigt som den bio lo gis ka mång fal den och kulturmiljövärden bevaras och stärks. 1 Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betes mar ker bevaras och skötas på ett sätt som be va rar deras värden. Arealen hävdad ängs mark ska utökas med minst hektar och are a len hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst ha till år Mängden småbiotoper i od lings land ska pet ska bevaras i minst dagens om fatt ning i hela landet. Senast till år 2005 ska en strategi fin nas för hur mängden småbiotoper i slät t - byg den ska kunna öka. 3 Mängden kul tur bä ran de land skaps ele ment som vårdas ska öka till år 2010 med cirka 70 procent. 4 Senast år 2010 ska det nationella program met för växt ge ne tis ka resurser vara ut byggt och det ska finnas ett tillräckligt antal in di vi der för att lång sik tigt sä ker stäl la be va ran det av in hem ska hus djurs ra ser i Sverige. 4 Senast år 2005 ska åt gärds pro gram fin nas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning innebära bl a följande: Hotade arter har möj lig het att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga ut bred - ning som rå den så att livs kraf ti ga pop ula - tio ner säk ras. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de organismer som kan hota den bio lo gis ka mång fal den introduceras inte. 5 Senast år 2006 ska åtgärdsprogram fin nas och ha inletts för de hotade arter som har be hov av riktade åt gär der. 6 Senast år 2005 ska ett program fin nas för hur lantbrukets kulturhistoriskt vär de ful la eko no mi bygg na der kan tas till vara. 80

6 ing ens bedömning innebära bl a föl jan de: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att eko sys - tem ens funk tio ner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den bio lo gis ka mångfalden gynnas. Jorden bru kas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätt hålls. Odlingslandskapet är öppet och va ri a - tions rikt med betydande inslag av små bio - to per och vat ten mil jö er. Biologiska och kul tur his to ris ka vär den i od lings land ska pet som upp kom mit ge nom lång, traditionsenlig skötsel be va ras eller för bätt ras. Odlingslandskapets byggnader och be byg - gel se mil jö er med sär skil da värden be va ras och utvecklas. Hotade arter och na tur ty per samt kul tur - mil jö er skyddas och bevaras. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livs mil jö er och sprid nings vä gar sä ker ställ da. Den ge ne tis ka variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kul tur väx ter be va ras så långt möjligt på sina historiska platser. Främmande arter och ge ne tiskt mo di fie ra de organismer, som kan hota den bio lo gis ka mångfalden, introduceras inte. 10. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upp le vel sevär den samt natur- och kulturvärden. Verksam he ter i fjällen ska bedrivas med hänsyn tagen till dessa värden och så att hållbar ut veck ling främjas. Särskilt vär de ful la områden ska skyddas mot ingrepp och andra störning ar. Delmålen inte relevanta för Gnesta kom mun. 11. God bebyggd miljö Städer, tätorter och an nan bebyggd miljö ska utgöra en god och häl so sam livsmiljö och funge ra för alla och bidra till en förbättring av den regionala och globala miljön. Natur- och kultur vär den ska tas till va ra och utvecklas. Byggnader och an lägg ning ar ska lokaliseras och utformas på ett mil jö an pas sat sätt och så att en långsiktigt god hushållning av mark, vatten, energi och andra naturresurser främ jas. 1 Senast år 2010 ska fysisk planering och sam hälls byg gan de grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bo stä der, arbets plat ser, service och kul tur kan åstadkom mas så att bil an vänd ning en kan mins ka och för ut sätt ning ar na för mil jö an pas sa de och re surs snå la transporter för bätt ras, hur kul tur his to ris ka och es te tis ka vär den ska tas till vara och ut veck las, hur grön- och vat ten om rå den i tät or ter och tät orts nä ra områden ska be va ras och ut veck las och an de len hård gjord yta inte ökas, hur en er gi an vänd ning en ska ef fek ti v- i se ras, hur förnybara en er gi re sur ser ska tas till vara och hur ut bygg nad av pro duk - tions an lägg ning ar för fjär r vär me, sol en er gi, bio bräns le och vind kraft ska främ jas. 2 Den kulturhistoriskt värdefulla be byg gel sen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess vär den. Sam ti digt ska minst 25 procent av den värde ful la bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. 3 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, överstigande de rikt vär den som riksdagen ställt sig bakom för bul ler i bostäder, ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år År 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och an de len återanvänt material utgöra minst 15 procent av bal last an vänd ning en. Prop. 2000/01: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå sam ti digt som den totala mängden ge ne re rat avfall inte ökar. nationella miljökvalitetsmål 81

7 nationella miljökvalitetsmål 6 Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 upp nått enhetlig standard och upp fyl ler högt uppställda miljökrav en ligt EU:s beslutade di rek tiv om deponering av avfall. 7 Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler mins kar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl a ske genom att den totala energianvändningen ef fek ti vi se ras för att på sikt mins ka. Den bebyggda miljön ger skön hets upple vel ser och trevnad samt har ett va rie rat utbud av bo stä der, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att om fatt ning en av människors dagliga transporter kan minskas. Det kulturella, historiska och ar ki tek to nis ka arvet i form av byggnader och be byg gel semil jö er samt platser och land skap med sär skil da värden värnas och ut veck las. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur ut veck las både vid nylokalisering av byggna der, anläggningar och verksamheter och vid an vänd ning, förvaltning och om vand ling av be fint lig bebyggelse. Boende- och fri tids mil jön samt så långt möjligt arbetsmiljön upp fyl ler samhällets krav på gestaltning, fri het från buller, till gång till sol ljus, rent vatten och ren luft. Natur- och grönområden med närhet till be byg gel sen och med god till gäng lig het värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett häl so samt lokalklimat kan till go do ses. Den bio lo gis ka mångfalden bevaras och ut veck las. Transporter och trans port an lägg ning ar loka li se ras och ut for mas så att skadliga intrång i stads- eller na tur mil jön be grän sas så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är stö ran de för mil jön. Miljöanpassade kol lek tiv tra fik sys tem av god kva li tet finns till gäng li ga och för ut sätt - ning ar na för säker gång- och cy kel tra fik är goda. Människor utsätts inte för skadliga luft för o- re ning ar, bul ler stör ning ar, skad li ga ra don - hal ter eller andra oacceptabla hälso- eller sä ker hets ris ker. Mark- och vat ten om rå den är fria från gif ter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett ef fek tivt, re surs be - spa ran de och mil jö an pas sat sätt och främst förnybara en er gi käl lor an vänds. Naturgrus nyttjas en dast när er sätt ningsma te ri al inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricks vat ten för sörj ning en och för natur- och kulturlandskapet bevaras. Den totala mäng den avfall och avfallets far lig het mins kar. Avfall och restprodukter sor te ras så att de kan behandlas efter sina egen ska per och åter fö ras i kretsloppet i ett ba lan se rat sam spel mellan bebyggelsen och dess omgiv ning. 12. Giftfri miljö Miljön ska långsiktigt vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhäl let och som kan hota människors häl sa eller den biologiska mång fal den. 1 Förorenade områden ska vara iden ti fie ra de och för minst 100 av de områden som är mest pri o ri te ra de med avseende på ris ker na för män nis kors hälsa och miljön ska arbetet med sa ne ring och ef ter be hand ling ha på bör jats se nast år Minst 50 av de områden där ar be te på bör jats ska dessutom vara åt gär da de. Halterna av ämnen som förekommer na tur - ligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Den sammanlagda ex po ne ring en i ar bets - mil jö, yttre miljö och in om hus mil jö för sär skilt farliga ämnen är nära noll och för öv ri ga ke mis ka ämnen inte skadlig för männis kor. 82

8 Förorenade områden är un der sök ta och vid behov åtgärdade. 13. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfal den ska skyddas mot skad li ga effekter av strål ning i den yttre miljön. 1 År 2010 ska halterna i miljön av ra dio ak ti va ämnen som släpps ut från alla verk sam he ter vara så låga att människors häl sa och den biologiska mångfalden skyd das. Det in di - vi du el la dostillskottet till all män he ten ska understiga 0,01 msv (millisievert) per person och år från varje enskild verksamhet. 2 År 2020 ska antalet årliga fall av hudcan cer or sa ka de av solen inte vara fler än år Riskerna med elek tro mag neti ska fält ska kon ti nu er ligt kartläggas och nöd vän di ga åt gär der ska vidtas i takt med att sådana even tu el la risker iden ti fie ras. I ett ge ne ra tions per spek tiv bör målet enligt reger ing ens be döm ning innebära bl a följande: Stråldoser begränsas så långt det är rim ligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga ef fek ti va stråldosen som individer ur all män he ten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte en millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar fö re byggs. Sprid ning av ra dio - ak ti va ämnen till om giv ning en för hin dras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strål ning be grän sas så långt som möjligt. Riskerna med elek tro mag neti ska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åt gär der vidtas i takt med att eventuella risker iden ti fie ras. 14. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ut veck las så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 1 År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga ni vå er. Inom loppet av en generation ska an vänd - ning en av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad. 15. Begränsad klimatpåverkan ling inte även ty ras. Sverige har tillsammans med an dra länder ett ansvar för att detta globala mål uppnås. Miljökvalitetsmål har inte preciserats. Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av kol di ox id i atmosfären stabiliseras på en halt läg re än 550 ppm samt att halterna av öv ri ga växt husga ser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla länder. Miljökvalitetsnormer I miljöbalken finns be stäm mel ser om medde lan de av mil jö kva li tet snor mer som anger den lägst godtagbara kva li te ten för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Området kan vara en sjö, en del av en kommun eller gälla för hela landet. Na tur vårds ver ket meddelar nya mil jö kva l- i tet snor mer på regeringens upp drag. Mil jö - kva li tet snor mer har meddelats för halterna i ut om hus luft för kväveoxid, sva vel ox id och bly. Miljöenheten i kommunen har till uppgift att bevaka att mil jö kva li tets nor mer na inte överskrids. Gnesta kommun befaras inte överskri da de i dag satta ni vå er na. Halten av växt husga ser i atmosfären ska i enlig het med FN:s ramkonvention för kli mat för - änd ring ar sta bi li se ras på en nivå som inne bär att män nis kans påverkan på kli mat sys te met inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den bio lo gis ka mångfalden bevaras, livs med els pro duk tio nen säkerställs och andra mål för hållbar utvecknationella miljökvalitetsmål 83

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat. Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120

CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120 CENTRA LAP PA RAT 106 INSTALLATIONSANVISNING Best.nr: 12120 ALL MÄNT OM CEN TRAL 106 Centra lap pa rat 106 är en flex i bel centra lap pa rat av sedd att fjärr sty ras via dörr ter mi nal 106M och tillhållarlås

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde... Till ig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse ahlberg Innehåll llt, allt jag ägde... Karin Boye Till dig... Karin Boye Idyll Karin Boye Trollbunden Karin Boye Och får jag aldrig äga Erik Blomberg Melodi Bo

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Uppsala Summer Heat Blues

Uppsala Summer Heat Blues Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

byggelse får uppföras och hur den bör utformas. Bostadsbyggandet ska öka för att möj lig gö ra ökad inflyttning till kommunen.

byggelse får uppföras och hur den bör utformas. Bostadsbyggandet ska öka för att möj lig gö ra ökad inflyttning till kommunen. BEBYGGELSE BEBYGGELSE Nationella miljömål Nationella mål för arkitektur, formgivning och design Kommunala mål Nuläge Framtid Strategi Omvandling Förtätning/komplettering Byggande på landsbygden Utformning

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde

Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde R APPORT 02 200 8 Älgstammens ålderssammansättning i Sydöstra Värmlands viltvårdsområde Sy dö stra Vär mlands VVO Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Göran Cederlund Foto: Göran Cederlund

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg 2001-2007 R APPORT 22 200 7 Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Gö ran

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

3 HÅLLBAR UTVECKLING. 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009

3 HÅLLBAR UTVECKLING. 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009 3 HÅLLBAR UTVECKLING 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget

Läs mer

152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR

152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 152 LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR LIVSKRAFT OCH HÅLL BAR UT VECK LING I GÖ TE BORGS SÖ DRA SKÄR GÅRD BILAGOR 153 Bi la ga 6.1 En kät och enkätresultat 154 LIVSKRAFT

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j Avsedet I Podoen melodi ur gamla Valamo losters oihod a d j j Kom, låt oss ge den sista ssen åt den dö de, tac an de Gud. j jz j a d j j j j j j För hon/han har gått ort från si na nä ra och sri der nu

Läs mer

Kompletteringsutbildning på svenska

Kompletteringsutbildning på svenska Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 58 26.05.2015 Kompletteringsutbildning på svenska 368/00/01/02/2015 Soh 58 Svenska sektionen 7.4 2015 42: Svenska sektionen beslöt ta upp till behandling

Läs mer

Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath

Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården. Preliminär version. Ste fan By dén, Åsa Gra nath Dagvattenutredning för Solstrålegatan Biskopsgården Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-14 22 70 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Preliminär version Ste fan By dén, Åsa Gra nath 2010-06-03

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS Social- och hälsovårdsn. 50 22.04.2015 ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS SOHÄN 22.04.2015 50 Beredning:

Läs mer

Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål

Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål Fallstudie 24 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fallstudie Majorna - Hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets egna behov och önskemål Anna Lock Michael Koucky Anna Carlsson Joel Görsch Kerstin Boström

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 Stadsfullmäktige 10 03.02.2014 Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 FGE 10 Stadsstrukturnämnden 167 Beredning: detaljplanearkitekt Elina

Läs mer

3 (3) MSEK -8 (-10) MSEK 133 (136) MSEK -16 (-15) MSEK (16 998) SEK 194 (199) MSEK BY THE WAY

3 (3) MSEK -8 (-10) MSEK 133 (136) MSEK -16 (-15) MSEK (16 998) SEK 194 (199) MSEK BY THE WAY Delårs rap port Q1 NET TO OM SÄTT NING 3 (3) RÖ REL SE RE SUL TAT -16 (-15) RE SUL TAT FRÅN AN DE LAR I ÖRESUNDS BRO KON SOR TI ET 194 (199) RE SUL TAT FRÅN ÖV RI GA FI NAN SI EL LA POS TER -8 (-10) PE

Läs mer

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde R APPORT 01 200 8 Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Holmen Delsbos älgförvaltningsområde Hol men Skog AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Göran Cederlund Foto: Jo nas

Läs mer

Nationella och regionala mål

Nationella och regionala mål Ett flertal av de nationella målen för olika verksamheter påverkar direkt eller indirekt den kommunala fysiska planeringen. Det gäller till exempel miljömål, transportpolitiska mål, Agenda 21, hälsopolitiska

Läs mer

Rätten till arbetstagares uppfinningar

Rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604 Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 112 20.10.2015 Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen 191/00.01.02/2012 Soh 112 Social- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ?

Vår angelägenhet. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ J. œ œ œ œ œ œ œ œ œ. &b b b. & bb b. œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ 4 œ œ 4. ? llmänt Medmänniskan amhällsansvar Enheten i Kristus Trons kraft tt leva tillsammans 13, 1, 19, 20, 21 sönd e tref Kyrkan Gemenskap h = 76 Flöjt Vår angelägenhet Endast 3 ggn t o m slut Omkväde b C J Text:

Läs mer

Välkommen. B ƒ Þ. E ƒ Þ. Hej vad. E ƒ Þ. E ƒ Þ. E ƒ Þ. Och vi klap. Hej vad heter du?

Välkommen. B ƒ Þ. E ƒ Þ. Hej vad. E ƒ Þ. E ƒ Þ. E ƒ Þ. Och vi klap. Hej vad heter du? Välkommen ƒ Þ Hej vad he ƒ Þ - ter du? ƒ Þ Hej vad he - ter du? Hej vad he - ter du? (svar) Väl - kom - men (barnets namn) ƒ Þ ƒ Þ & bb Hej vad ƒ Þ Hej vad ƒ Þ he he - ter du? (svar) Väl - kom -men (barnets

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

FRILUFTLIV OCH TURISM

FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTLIV OCH TURISM FRILUFTSLIV OCH TURISM Nationella miljömål Kommunala mål Riksintressen Övriga intressanta områden Karta 10 Friluftsliv och turism FRILUFTSLIV friluftsliv och turism FRILUFTSLIV OCH

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Morgonbön. (Laudes) så att min mun kan förkun - na ditt lov. Gud, kom till min rädd - ning. Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden,

Morgonbön. (Laudes) så att min mun kan förkun - na ditt lov. Gud, kom till min rädd - ning. Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden, Morgonbön (Laudes) 1. Inledning Inledningen kan föregås av psalm, sång eller instrumentalmusik. Halleluja utelämnas under fastetiden från och med askonsdagen. + Herre, öppna mi - na läp - par, så att min

Läs mer

Fram med basfiolen (epistel nr 7)

Fram med basfiolen (epistel nr 7) Som synes vara en elegi, skriven vid Ulla Winblads säng, sent om aftonen Text och musik: Carl Michael Bellman Tenor 1 c Arr: Eva Toller 2009 Tenor 2 c Basso 1 c 1.Fram med bas - fi - o - len, knäpp och

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Registreringsprogram. kontrolluppgifter

Registreringsprogram. kontrolluppgifter VIKTIGT! Programmet är avsett att användas på fristående pc (ej nätverk). Registreringsprogram för kontrolluppgifter INKOMSTÅRET 2004 Checklista Om du redan har ett ADB-program (t.ex. löne pro gram) som

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Halvårsrapport. Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat. Januari juni April juni 2019 JANUARI JUNI 2019

Halvårsrapport. Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat. Januari juni April juni 2019 JANUARI JUNI 2019 Halvårsrapport JANUARI JUNI TRAFIKPLATS KVARNHOLMEN Nacka Ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat April juni Nettoomsättning 14 336 (13 453) Rörelseresultat 821 (677), försäljning av fastigheter

Läs mer

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3)

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3) Fader erg i hornet stöter (epistel nr ) Text och muk: Carl Michael ellman Arr: Eva Toller 2006 Tenor 1 4.. Tenor 2 5 asso 4 4. Pam - pam - pa-ram - pa -. ra. a... Fa - der erg i hor - net. Fa - der erg

Läs mer

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Blåsen nu alla (epistel nr 25) lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Lyckas med läsförståelse Minto

Lyckas med läsförståelse Minto Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel

Läs mer

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget

Innehåll. Sångerna i detta häfte går att beställa som separatutgåvor från förlaget Innehåll 1 Gläderopet 2 I dina händer 10 Det finns en väg 1 Där nåden har sin famn 17 5 En tveksam vals 21 Av nåd efriad 27 7 Gör plats i mig 0 I dina famnars dup 9 Väverskan 7 10 Gud har tusen namn 2

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Långfredagens högtidliga förböner

Långfredagens högtidliga förböner Långfdagens högtidliga ner Varje nsavsnitt inleds av en diakon eller sånga, som stående vid ambonen eller på annan lämplig plats sjunger upp maningen till n. Så håller man en stunds tystnad n, vafter huvudcelebranten

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning

Läs mer

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning

Påsk juts- och bromshjälp. Originalbruksanvisning Påsk juts- och bromshjälp Originalbruksanvisning CE-kon for mit ets för kla ring AAT Al ber An triebs tech nik GmbH för kla rar här med att pro duk ter na i driv - nings sys te met v-max+ har ut vec klats

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Delårsrapport. Fortsatt stabil utveckling JANUARI MARS Nettoomsättning Mkr (11 490) Rörelseresultat 265 Mkr (290)

Delårsrapport. Fortsatt stabil utveckling JANUARI MARS Nettoomsättning Mkr (11 490) Rörelseresultat 265 Mkr (290) Delårsrapport JANUARI MARS FÅGELBACKSSKOLAN Malmö Fortsatt stabil utveckling Nettoomsättning 11 359 (11 490) Rörelseresultat 265 (290) Rörelsemarginal 2,3 procent (2,5) Resultat före skatt 269 (256) Resultat

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

IN STRUK TION. IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor 4.0170.40 1999-09-30. Ers. 1997-11-30. För panelmontage. För DIN-ske ne mon ta ge

IN STRUK TION. IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor 4.0170.40 1999-09-30. Ers. 1997-11-30. För panelmontage. För DIN-ske ne mon ta ge IN STRUK TION 4.0170.40 1999-09-30 IR DR uni ver sal ter mos tat - steg re gu la tor För panelmontage För DIN-ske ne mon ta ge IR-32 V 1 reläutgång IR-DRV 1 reläutgång Ers. 1997-11-30 IR-32 W 2 reläutgångar

Läs mer

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.

Läs mer

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Instrumenteringsförslag vid uppförande av musikalen Legenden Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Övriga klaviaturer (orgel, synth/stråkpads) Slagverk (congas, bongos, shakers,

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

In ne hålls för teck ning

In ne hålls för teck ning MKB Tjuv kil 1:7 m.fl. fas tig he ter (Matskär som rå det) In ne hålls för teck ning Inledning 3 Planeringsprocessen 3 KP 2000 3 Pro gram Tjuvkil Rikt lin jer för kom man de detaljplaneläggning 3 Sammanfattning

Läs mer

SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB

SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB SVENSK DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB ÅRSREDOVISNING 2018 2018 INNEHÅLL Tema: Framtidens Öresundsbro 03 Detta är Svedab 07 VD kommenterar 08 Året i korthet 09 Förvaltningsberättelse 10 Bolagsstyrningsrapport

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö. Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge

Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö. Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge Dovhjortens beteseffekt på vegetationen på Hanö R APPORT 17 200 7 Be stäl la re Läns sty rel sen i Ble kinge Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Åsa Ar géus Foto: Magnus Nyman info@naturforvaltning.se

Läs mer