Redlighet. - På caféer och mindre restauranger - Rapport nr Datum: Diarienummer: Sammanställt av: Mathias Blomqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redlighet. - På caféer och mindre restauranger - Rapport nr 1-2011. Datum: 2011-09-05 Diarienummer: 2011-46 Sammanställt av: Mathias Blomqvist"

Transkript

1 Miljökontoret Livsmedelskontroll Redlighet - På caféer och mindre restauranger - Rapport nr Datum: Diarienummer: Sammanställt av: Mathias Blomqvist

2 Sammanfattning I projektet har livsmedelsföretag inom kategorin caféer, pizzerior och mindre restauranger kontrollerats, totalt 89 objekt. Eventuell uppföljning redovisas inte i denna rapport. De kontrollområden som har varit i fokus vid inspektionerna är information (redlighet), spårbarhet samt allergener. Resultatet visar att inom kontrollområde information är det framför allt två delområden som det finns stor förbättringspotential hos livsmedelsföretagen, i 67 % av de kontrollerade livsmedelsanläggningarna får konsumenten inte det som står på menyn. När det gäller dokumentation som styrker vad för livsmedel som förvaras hos företagen är det 51 % av anläggningarna som saknade relevanta dokument. Inom området spårbarhet kontrollerades två delar, rutin för återkallelse av produkter samt dokumentation som styrker ursprungen av livsmedel. Nästan alla verksamheter har en fungerande rutin för återkallelse men när det gäller punkten dokumentation fick 54 % av anläggningarna avvikelse. De allra flesta verksamheter har grundläggande kunskaper om allergener och vet vad de ska göra om en allergiker kommer till deras verksamhet. Under projektet har inspektörerna granskat 445 produkter. Det visade sig att 303 (68 %) produkter har bedömts vara rätt och 84 (19 %) felaktiga mot den information som konsumenten får från meny/matsedel eller muntligt utav verksamhetsutövaren. 58 (13 %) produkter har inte kunnat bedömas eftersom det har saknats t.ex. etikett eller faktura/följesedel som styrker produktens identitet. Efter att kontrollerna hade gjorts fick inspektörerna svara på en enkät. Enkätsvaren visade att 89 % av inspektörerna tycker att jobba i projektform bidrar till mer lika bedömningar i den offentliga kontrollen och 80 % utav inspektörerna tycker att redlighetskontroll blir ett mer naturligt inslag i den offentliga kontrollen. 2

3 Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll Inledning Lagstiftning Skyddade beteckningar Mål och syfte Projektbeskrivning Utförande Sammanfattning av kontrollpunkterna Avgränsning Åtgärder när avvikelser från lagstiftningen noteras Resultat Resultat kontrollpunkt information - vilseledning Resultat Granskade livsmedel Resultat Märkningsuppgifter Resultat - Allergener Resultat Delsyfte Diskussion Slutsatser Källförteckning...15 Bilaga 1. Kom ihåg lista...16 Bilaga 2. Besökta anläggningar i projektet

4 1. Inledning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra och kunna göra medvetna val av de livsmedel som släpps ut på marknaden. Konsumenten får inte heller vilseledas genom felaktig presentation av livsmedel. Miljökontoret i Södertälje har som uppgift att kontrollera livsmedelsföretagen regelbundet. 1.1 Lagstiftning Livsmedelslagstiftningen är omfattande och inom detta projekt har fokus valts på utvalda artiklar och paragrafer i följande lagstiftningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftningen, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet., artikel 8 och 16. Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel I förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning samt i märkningsföreskrifterna framgår att konsumenten inte får vilseledas. Konsumenterna kan bli vilseledda genom att matsedlar, menyer eller liknande märkning som säger en sak men vad som i själva verket serveras är en annan. Att företagarna är redliga innebär att de är ärliga mot konsumenterna. Om man som konsument köper till exempel Grekisk sallad med fetaost så ska det vara fetaost som ingår i maträtten och inte någon annan sorts ost som liknar fetaost. Det kan även finnas ett ekonomiskt intresse hos företag att köpa in en billigare produkt och sälja den som en dyrare och mer känd produkt. Huvudsyftet med hygienförordningen är säkra livsmedel och det är företagarens uppgift att ha kontroll på sin verksamhet och myndighetens uppgift är att kontrollera att målet uppnås hos respektive företagare. Inom detta projekt har kontroll skett utav hantering och presentation (matsedel/meny) av allergikost. 1.2 Skyddade beteckningar Det finns tre EU-symboler som har till syfte att ge konsumenterna tydlig och precis information om ursprunget eller att de har en traditionell sammansättning eller har producerats enligt en traditionell produktionsmetod. För att få en av nedanstående symboler måste man ansöka om detta hos Livsmedelsverket. 4

5 Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. Skyddad geografisk Beteckning (SGB) Antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna kan komma från en annan plats. Garanterad traditionell specialitet (GTS) Det är enbart receptet som är skyddat. De beteckningar som är skyddade får endast användas vid märkning av livsmedel som framställs enligt vissa recept och vissa andra villkor. Strängast är kraven på skyddade ursprungsbeteckningar där produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. För skyddade geografiska beteckningar räcker att antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna kan komma från annan plats. För garanterade traditionella specialiteter är det enbart själva receptet som är skyddat. Det finns cirka 1000 olika registrerade livsmedel som har någon utav dessa skydd. Under kategorin SUB finns livsmedel som till exempel: Kalix löjrom produceras av rom från siklöja (coregonus albula) fångad i havet i ett geografiskt område med Åby älvs utlopp som gräns i söder och Torneå älvs utlopp som den nordliga gränsen och 40 km ut från kusten som yttre gräns. Kalix Löjrom måste utvinnas ur fisken samma dag som den fiskas. Rommen tillförs 4 % salt (NaCl). Beredning såsom grovsköljning, vispning, silning, torkning, saltning samt finrensning av Kalix Löjrom måste ske i det geografiska området. Källa: Parmaskinka, Prosciutto di Parma är en lufttorkad skinka som har mognatslagrats under minst 12 månader. De enda tillåtna ingredienserna är skinka och salt. Slutprodukten har en rundad yttre form. Den mognadslagrade produkten väger vanligtvis 8 10 kg, aldrig under 7 kg. Snittytans färg ska vara enhetlig mellan rosa och röd med helt vita fettpartier. Smaken är söt och god, saltet är föga framträdande och doften god och karakteristisk. Källa: Fetaost, Φέτα är traditionellt framställda av ren fårmjölk eller en blandning av får- och getmjölk där andelen av fårmjölk alltid är mer än getmjölk. Osttillverkningen måste starta senast 48 timmar efter mjölkning. Det är bland annat förbjudet att tillsätta färgämnen eller konserveringsmedel. Källa: Parmesanost, Parmigiano Reggiano är en hårdost som mognadslagras länge. Den framställs av opastöriserad komjölk som separerats genom naturlig gräddsättning. Mjölken får inte ha värmebehandlats och ska komma från kor som har utfodrats med foderväxter från det avgränsade geografiska området. Mognadslagringen ska pågå i minst tolv månader. Parmigiano Reggiano får saluföras hel, i bitar eller i riven form. Källa: 5

6 Under kategorin SGB återfinns bland annat: Svecia, En halv hård ost med cylindrisk form, en diameter av 35 centimeter och en vikt på kg. Ostens yta är vaxad. Ostens färg är jämn, ljusgul till gul. Snittytan är grynpipig och piporna är jämnt fördelade. Osten lagras i 2 månader eller mer och smaken blir svagt syrlig, mild och fyllig. Källa: Gouda Holland, är en helfet, naturligt mognad ost av halvhård typ. Den produceras i Nederländerna av komjölk från nederländska mjölkgårdar och får mogna i mogningsrum tills den är klar att konsumeras. Källa: Skånsk spettkaka, skall vara tillverkad enligt hävdvunnen metod, innehållande endast färska ägg med en tillsats av socker och potatismjöl vilka blandas på ett speciellt sätt till en trögflytande smet. Hållbarheten är beprövad och kakan kan bevaras under lång tid med bibehållen smak, om den förvaras torrt och luktfritt. Källa: Under kategorin GTS kan man hitta produkter som till exempel: Hushållsost, tillverkades ursprungligen på lantgården under självhushållningens tid. Hushållsost finns omnämnd i dokument daterade från år Benämningen är därmed traditionell. Hushållsost kännetecknas av en kort ystningstid och att osten självpressas under hög luftfuktighet och temperatur under tillverkningen. Osten är relativt liten, cylindrisk och väger mellan 1 och 2 kg. Den har en sluten yta och är grynpipig. Konsistensen är saftig, jämn och smidig, men är ändå lätt att hyvla. Smaken är mycket mild och svagt syrlig, en speciell ren och frisk smak. Källa: Serranoskinka, Jamón serrano bereds enligt en traditionell metod som innebär att skinkan först saltas mellan 0,65 och 2 dagar per kilo skinka vilket är nödvändigt för konserveringen av produkten. Därefter får den vila eller eftersaltas under minst 40 dagar då saltet fördelas i skinkan. Sedan följer mognadsprocess/torkning av skinkan under minst 110 dagar och tillsist slutlagring under återstoden av framställningsprocessen som skall pågå i 210 dagar. Under denna process får skinkan sin smak och arom genom biokemiska processer av mikrobiologisk och enzymatisk natur vilket tillsammans med råvarans egenskaper ger Jamón serrano dess traditionella kvalitet och karakteristiska smak och arom. Källa: Falukorv har tradition sedan 1600-talet i Sverige. Nationella föreskrifter finns sedan Falukorv betraktas av de flesta svenskar som en svensk nationalrätt. Falukorv är en s.k. grovkorv (diameter > 45 mm) som skivas i centermetertjocka skivor och steks som lunch- eller middagsrätt. I vissa delar av Sverige används skivad falukorv även som smörgåspålägg. Korvarna röks och värmebehandlas med ånga till en kärntemperatur av + 72 C i kokskåp. Köttmängden skall vara minst 40 g per 100 g färdig produkt. Källa: 6

7 2. Mål och syfte Målet med projektet är att företagarna serverar det livsmedel som utlovas på matsedel/menyn samt att säkra livsmedel presenteras och serveras till konsumenter. Projektets huvudsyfte är att: Kontrollera hur väl matsedlarna/menyerna stämmer överens med vad som faktiskt serveras till konsumenter Kontrollera företagets kunskap och rutiner beträffande allergikost. Projektets delsyfte är att: Livsmedelsinspektörerna gör mer lika bedömningar Redlighetskontroll blir ett naturligt inslag i den offentliga kontrollen 3. Projektbeskrivning 3.1 Utförande Oanmälda inspektioner har genomförts på caféer, pizzerior och mindre restauranger under perioden januari till april. Vid kontrollerna ute på företagen har särskild vikt lagts på redlighet. Med redlighet menas att kontroll har skett av till exempel fakturor eller följesedlar kontra matsedel/meny som presenteras till konsument. 3.2 Sammanfattning av kontrollpunkterna För inspektionerna har en särskild checklista använts som utgår från Livsmedelsverkets rapporteringsformulär för kontrollresultat (se bilaga 1). Nedan följer en kortfattade beskrivning av de olika kontrollpunkterna i checklistan Allergener - Under denna punkt har inspektörerna förhört sig om vad för kunskap livsmedelsföretagaren har beträffande allergener. I denna typ av verksamhet krävs att personalen har grundläggande kunskaper kring detta. Kontrollen har bland annat omfattat att det finns rutiner hos företagarna så att de förhindrar korskontamination mellan allergena råvaror och övriga råvaror. Företagarnas skyldighet är att kunna upplysa konsumenten om vad exakt en maträtt innehåller och på vilket sätt den har tillagats på Information Redlighet, märkningsuppgifter - Under denna punkt har menyn/matsedel granskats. Inspektörerna har kontrollerat att uppgifter som t.ex. hemlagad, färsk och dylika utryck har stämt med vad som serverats Information Redlighet, vilseledning Här har inspektörerna valt ut några livsmedel från menyn som sedan har jämförts med vad som serverats till gästen Information Hälsorisk Under denna kontrollpunkt har inspektören kontrollerat om företaget vet eller kunde ta reda på alla ingående ingredienser i t.ex. färdig panerad rödspätta. En panering kan innehålla flera olika allergener Information Dokumentation Kontrollpunkten innebär att företagaren ska kunna styrka att det är oxfilé, rödspätta, fetaost med etiketter, följesedlar eller andra relevanta dokument. Här får företaget en avvikelse om t.ex. om inspektören inte kunnat bedöma livsmedlet under punkt Dokumentationskravet gäller samtliga livsmedelsföretag. 7

8 12.05 Information Övrigt Här kontrolleras företagets rutiner avseende kontrollområde information/märkning. Detta kan innebära den interna kontrollen, t.ex. att företaget har kontroll på hållbarheten på egna tillverkade livsmedel Spårbarhet Rutin för återkallande Inspektörerna har förhört sig kring företagets rutiner om hur de ska agera om t.ex. en produkt ska återkallas från marknaden Spårbarhet Övrigt Uppfyller företaget lagstiftningens krav avseende t.ex. dokument som visar var livsmedel kommer ifrån Anläggningsuppgifter Denna punkt har använts för att uppdatera miljökontorets register över livsmedelsföretag. I projektet användes även Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och Vattenbruksprodukter (SLVFS 2001:37). Föreskriften användes vid kontroll av olika fisknamn för att undersöka om det angivna latinska namnet på produkten stämde överens med det svenska namnet i menyn. Om det t.ex. står Lax i menyn så ska det vara Salmon salar och inte t.ex. Oncorhynchus keta som har något utav följande svenska namn Chum, hundlax eller Chumlax. 3.3 Avgränsning I projektet så har mindre livsmedelsanläggningar valts ut av typen caféer och mindre restauranger (kvarterskrogar/pizzerior). Totalt beräknades att 100 stycken objekt skulle besökas inom projektet. På grund av t.ex. ägarbyten så slutade det på 89 stycken objekt. Dessa redovisas i bilaga Åtgärder när avvikelser från lagstiftningen noteras Om det vid kontroll konstateras bristande efterlevnad/avvikelse mot gällande lagstiftning och som är förknippade med akut hälsofara agerar myndigheten omedelbart med förbud eller föreläggande. Mindre avvikelser (ej hälsofara) kontrolleras vid nästa ordinarie planerade kontroll. 4. Resultat Nedan redovisas resultatet från de 89 olika anläggningar som har kontrollerats i projektet. I figur 1 sammanställs kontrollresultatet från samtliga kontrollområden. Med avvikelse Utan avvikelse Antal anläggningar Allergener Märkningsuppgifter Vilseledning Hälsorisk Dokumentation Märkningsrutiner Återkallande Spårbarhet rutin Anläggnings uppgifter Figur 1. Antal anläggningar med avvikelse samt utan avvikelse för samtliga kontrollområden inom projektet. 8

9 Resultatet från inspektionerna ger en bild över vilka kontrollområden som företagarna har kontroll på samt var de kan förbättra sig. Det område som mest anläggningar fick avvikelse var på vilseledning med 60 anläggningar. Dokumentation (45), märkningsrutin (32) och rutin för spårbarhet (46) hade också många anläggningar med avvikelse. Å andra sidan på kontrollområden allergener, märkningsuppgifter och återkallande var det ganska få anläggningar med avvikelse. Resultatet ger ett underlag för var fokus på kontroll kan vara vid kommande inspektioner. 4.1 Resultat kontrollpunkt information - vilseledning Figur 2 visar i detalj resultat från kontrollområde vilseledning. En total av 60 anläggningar d.v.s. 67 % har fått avvikelse på grund av att de serverar andra livsmedel än det livsmedel som beskrivs i menyn. Företaget har fått en avvikelse oavsett om det varit en eller fem produkter som inte stämt överens med vad som står i menyn. Inspektörerna har inte givit avvikelse på produkter som inte har kunnat bedömas Antal anläggningar Med avvikelse Utan avvikelse Figur 2. Antal anläggningar med avvikelse samt utan avvikelse på kontrollpunkt information redlighet, vilseledning. 4.2 Resultat Granskade livsmedel I projektet har det kontrollerats 98 olika sorters livsmedel utvalda från företagens menyer/matsedlar. I snitt har fem olika livsmedel per anläggning granskats vilket ger en total av 445 granskade produkter. 303 (68 %) produkter har bedömts vara rätt, 58 (13 %) produkter har inte kunnat bedömas eftersom det har saknats t.ex. etikett eller faktura/följesedel som styrker produktens identitet. 84 (19 %) produkter har bedömts som felaktiga mot den information som konsumenten får från meny/matsedel eller muntligt från verksamhetsutövaren. I figur 3, redovisas en sammanfattning av de livsmedel som har kontrollerats två eller fler gånger eller som har vid kontroll visat sig felaktigt. 9

10 Det livsmedel som kontrollerades flest gånger var Fetaost. På 22 anläggningar serverades något annat, oftast var det någon typ av salladsost tillverkad i Danmark eller Tyskland och produkten var ofta gjord av komjölk och inte får och/eller getmjölk. Parmaskinka kontrollerades totalt på 17 anläggningar. Inspektörerna konstaterade vid 15 kontroller att Parmaskinka inte var Parmaskinka och vid två tillfällen kunde ingen bedömning göras. Parmesanost kontrollerades totalt på 17 anläggningar och endast vid 3 av dessa kontroller var det Parmesanost som serverades till konsumenten. Rödspätta (Pleuronectes platessa) kontrollerades totalt i 25 anläggningar. I 8 av dessa anläggningar var det en annan fisk som serverades än den utlovade. I 6 av fallen var det Stillhavsskädda (Pleuronectes aspera). Oxfilé kontrollerades totalt 28 gånger. 19 anläggningar serverade oxfilé men vid 8 tillfällen har inte produkten kunnat bedömas. Vid ett tillfälle serverades utskuren biff i stället för oxfilé. Krabba har inte funnits på så många utav de kontrollerade verksamheterna och kontrollerades vid 2 tillfällen. Vid båda dessa tillfällen var det Crabfish som serverades. Ingredienserna i en av de påträffade produkterna är bland annat: Surimi (bearbetad vitfisk kött), vatten, socker, krabbaextrakt, äggvita pulver, krabba krydda, krabba smak, färgämnen E120 och E 160c. På en av anläggningarna skulle rostbiff serveras men i själva verket var det hästentrecote. Hästentrecoten serverades även som biff. Både biff och rostbiff är livsmedel som är starkt förknippade med nötkött. Dessutom är hästkött en produkt som många konsumenter medvetet undviker och att då uppge något helt annat köttslag på menyn/matsedeln än vad som verkligen serveras är mycket anmärkningsvärt. 10

11 Antal gånger livsmedlet har kontrollerats Biff Brie Entrecote Falukorv Fetaost Fläskfilé Fläskkarré Fårost Getost Gorgonzola Halloumi Kalvburgare Krabba Kräftor Kycklingfilé Lammfilé Lasagne Lax Lövbiff Mozarella Musslor Nötfärs Oxfilé Parmaskinka Parmesanost Piggvar Rostbiff Räkor Rödspätta rökt skinka sardeller Sejfilé Sjötunga Skinka Svart kaviar Tonfisk Torsk Västerbottenost ej bedömd Ja Nej Figur 3. Sammanfattning av livsmedel som kontrollerades två- eller fler gånger eller som vid kontroll har visat sig vara felaktigt. Röd stapel är fel, grön stapel är rätt och den gula stapeln har ingen bedömning kunnat göras om livsmedlet är vad det utlovas att det ska vara. 11

12 I de fall livsmedel inte har kunnat bedömas gavs en avvikelse för företaget under information dokumentation. Utav de 89 kontrollerna gavs det avvikelse under denna punkt på 45 anläggningar. Företagen ska kunna styrka vad det är för livsmedel och detta kan ske genom t.ex. att det finns etiketter på livsmedlet, följesedlar eller andra relevanta dokument. 4.3 Resultat Märkningsuppgifter Ett annat av de områden som inspektören kontrollerade var utformningen av menyn/matsedeln och/eller muntliga uppgifter från personal på verksamheten. På 83 av dessa kontroller har inspektören bedömt att informationen och presentationen av de maträtter som erbjuds till konsumenten har varit tillräcklig för att de ska kunna göra ett medvetet val Antal anläggningar Med avvikelse Utan avvikelse Ej kontrollerat 1 Figur 4. Antal anläggningar med avvikelse respektive utan avvikelse inom kontrollområdet Information märkningsuppgifter 4.4 Resultat - Allergener I figur 4 redovisas kontrollresultatet från företagens hantering/kunskap om allergener. Inget av de kontrollerade företagen hade i sina menyer/matsedlar information om att de inriktar sig mot konsumenter som är överkänsliga mot livsmedel. Däremot försöker företaget tillfredställa kundens önskemål om en sådan förfrågan kommer. Företagets skyldighet är att alltid kunna upplysa konsumenten om råvaror/ingredienser i de livsmedel som serveras samt på vilket sätt det har tillagts på Antal anläggningar Med avvikelse Utan avvikelse Ej kontrollerat 4 Figur 5. Antal anläggningar med avvikelse respektive utan avvikelse inom kontrollområdet säker hantering allergener. 12

13 4.5 Resultat Delsyfte Två av delsyftena i detta projekt var att livsmedelsinspektörerna skulle göra mer lika bedömningar samt att kontroll av redlighet blir ett naturligt inslag i den offentliga kontrollen. Resultatet av enkäten som delades ut till inspektörerna efter det att alla kontroller var utförda visar att 89 % anser att det görs mer lika bedömningar när man jobbar i projektform. Innan och under projektet diskuterade inspektörerna mycket om redlighet. Diskussioner som vid några tillfällen även behövde hjälp externt (t.ex. Livsmedelsverket och andra kommuner). Dessa diskussioner har varit mycket givande och bidragit till en kompetenshöjning. Enligt inspektörerna som har varit med i projektet tycker 80 % att kontroll av redlighet har blivit ett naturligt inslag i den offentliga kontrollen i kommunen. 5. Diskussion Liknande projekt har genomförts i andra kommuner (t.ex. Luleå kommun och Falkenbergs kommun) och resultatet är ungefär det samma. Kontrollerade livsmedel skiljer sig åt mellan kommunerna beroende på om kommunen ligger i norra eller södra delen av landet. Den produkt som har kontrollerats flest gånger (Fetaost) är också den som har gett flest avvikelser. Det kan bero på okunskap eller vinstintresse. Att använda sig utav billigare kopior på kända livsmedel t.ex. Fetaost, Parmaskinka och Parmesanost och inte använda rätt beteckningar är att vilseleda konsumenterna och även bedrägligt i de fall originalprodukten är skyddad. Rödspätta (Pleuronectes platessa) fanns på menyn i 25 av de granskade anläggningarna. På 6 av anläggningarna var det Stillahavsskädda (Pleuronectes aspera) som serverades. Alla 6 företag uppgav att de hade beställt Rödspätta från sin leverantör. I detta exempel, om det stämmer, så har både leverantören och restaurangen brustit i sina rutiner. Av de granskade produkterna har inte inspektören kunnat göra en bedömning om produkten är vad den är 58 gånger. I vissa falla har säkert produkten varit vad den utlovas att vara men det har säkert funnits tillfällen där produkten inte har varit vad som utlovas. Att verksamheterna i så många fall inte har kunnat styrka produktens äkthet är allvarligt. Resultatet från projektet ger en bild över hur företagen uppfyller lagstiftning. Resultatet kan bero på att denna typ av oanmälda inspektioner med fokus på redlighet inte tidigare har varit prioriterad i Södertälje kommun. Många av företagen trodde att man kunde skriva t.ex. Fetaost på menyn och servera en liknande produkt. Livsmedelskontrollen planerar en fortsättning av projektet för att kontrollera hur större och mindre restauranger inom flera olika typer av inriktningar, till exempel sushi, thai, kinesiskt och personalmatsalar, uppfyller lagstiftningens krav. Konsumenterna har alltid rätt att ställa frågor till restaurangen om maten som serveras och dom är skyldiga att lämna tillräcklig information. Informationen ska vara tillräckligt tydlig så att konsumenten kan göra ett medvetet val. Med detta projekt och rapport vill livsmedelskontrollen i Södertälje sprida information till konsumenterna om redligheten hos mindre caféer och restauranger är i Södertälje. 13

14 6. Slutsatser Stickprov från matsedlarna/menyerna visar att de inte stämmer med vad som faktiskt serveras till konsumenter i 67 % av de kontrollerade anläggningarna i kommunen. Av de kontrollerade livsmedelsanläggningarna har 93 % tillräckliga kunskaper och ändamålsenliga rutiner när det gäller servering och presentation av allergikost. 89 % av livsmedelsinspektörerna i Södertälje kommun tycker att jobba i projektform bidrar till mer lika bedömning och 80 % tycker att redlighetskontroll blir ett naturligt inslag i den offentliga kontrollen. 14

15 7. Källförteckning Lagstiftning: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel Vägledningar: Livsmedelsverkets vägledning till märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) Livsmedelsverkets vägledning till Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar samt Bilaga 1. Offentlig kontroll av butik och handel Bilder, EU-symboler: Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och Skyddad geografisk beteckning (SGB) - KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Garanterad traditionell specialitet (GTS) KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel Webbplatser: Kommissionens databas DOOR: 24mY3t9dJQPflg3xbL2YphGT4k6zdWn34! (innehåller information om beteckningar för vilka sökts skydd, offentliggjorda ansökningar samt registrerade skyddade beteckningar). Livsmedelsverkets webbsida: Inspirationskällor: Luleå kommun, miljökontoret, PM , Gatukök och pizzeria, sammanställt av Israelsson, Å. Falkenbergs kommun, miljö- och hälsoskydd, Projekt 2009 Märkningskontroll av butikspackade livsmedel och kontroll av presentationen av livsmedel inom övrig detaljhandel, sammanställt av Hautakangas, S 15

16 Bilaga 1. Kom ihåg lista Datum: Företagets namn: Kontaktperson: Inspektör: Ev. andra upplysningar: UA = Utan anmärkning A = Anmärkning Rapporteringspunkter och Kom ihåg punkter Notering UA A 15.1 Övrigt Sammantagen bedömning Är rätt företagare registrerad? Är eventuella betydande förändringar anmälda? Rätt riskklass? 12.1 Information redlighet föreskrivna märkningsuppgifter Sammantagen bedömning Finns märkningsuppgifter, meny eller muntliga uppgifter som krävs enligt lagstiftningen och som gör att konsumenten kan göra ett medvetet val? - tex. bilder och annan information ingår i kontrollen - Menyn/skylt eller muntliga uppgifter 12.2 Information redlighet vid vilseledning Sammantagen bedömning Kan konsumenten vilseledas av märkningsuppgifterna på ett avgörande sätt? Kan företaget muntligt eller skriftligt övertyga oss om att det livsmedel som utlovas serveras? Granska menyn, tavlan med mera Förekommer någon av följande beteckning? Stämmer beteckningen med det livsmedel som serveras till kund? Om det är möjligt ta med meny tillbaka till kontor. Serveras det livsmedel som utlovas på menyn. Kontrollera menyn/matsedeln, fakturor/följesedlar och livsmedlen. Välj ut några intressanta produkter. Nedan finns förslag på några olika livsmedel som kan kontrolleras. Förslag på livsmedel att kontrollera Fetaost ska vara gjord i Grekland, bestå av får- och eller getmjölk Ursprungsskyddad Parmaskinka Ska vara märkt Prosciutto di Parma Ursprungsskyddad Serranoskinka Ska vara märkt Jamon Serrano Ursprungsskyddad Parmesanost Ska vara parmigiano Reggiano ost ursprungsskyddad Oxfilé Ska vara oxfilé Fläskfilé Ska vara fläskfilé Finns i menyn/korrekt beteckning? Finns på följesedel/faktura? Annan beteckning? Är livsmedlet det samma som utlovas i menyn/matsedeln? Krabba Ska vara krabba inte tex. Crabfish, crabsticks eller dylikt 16

17 Lövbiff ska inte vara pressat eller malet kött vedertagen beteckning Skinka Fisk Livsmedel Livsmedel Livsmedel Livsmedel 12.3 Information hälsorisk Sammantagen bedömning Finns eller saknas märkningsuppgifter som kan medföra att livsmedlet kan vara hälsofarligt för en konsument att äta? - - T.ex. rättvisande ingrediensförteckning inkl. allergener, hållbarhet, bruksanvisning, förvaringsanvisning. - Tex. kontroll på lagret, omärkta förvaringskärl med livsmedel i. Företaget ska kunna visa vad det är för något. - Finns det tillräckligt med information/kunskap för att servera en allergiker? - Ingen avvikelse om livsmedlet med allergener inte serveras till någon allergiker UA A 12.4 Information dokumentation Sammantagen bedömning Finns dokumentation som styrker angivna märkningsuppgifter? Finns skriftlig grund för vad som står i menyn/muntliga uppgifter och finns ingrediensuppgifter? - Här kontrolleras grund för produktens Identitet (tex. etikett, recept, ingrediensförteckning, handelsdokument) 12.5 Information övrigt Sammantagen bedömning Alla övriga kontrollresultat inom detta kontrollområde rapporteras i denna punkt - Tillräcklig information för att utläsa tex. hållbarhet, identitet av livsmedel. - Rutin ang. märkning 13.1 Spårbarhet Ändamålsenlig rutin för återkallande Sammantagen bedömning Finns ändamålsenlig rutin för att skicka tillbaka / stoppa felaktiga produkter? - hur går det till rent praktiskt? Be verksamheten förklara. - Har det skett? Hur gjorde de då? Hur gjorde leverantören? 13.2 Spårbarhet Övrigt Sammantagen bedömning Alla övriga kontrollresultat inom detta kontrollområde rapporteras i denna punkt. - Vet företaget varifrån inkommande råvaror och förpackningsmaterial kommer ifrån? - Kan företaget styrka detta på plats via följesedlar eller dylikt? 17

18 3.2 Säker hantering, lagring och transport ändamålsenlig rutin korskontamination av allergener Sammantagen bedömning Förhindras korskontamination (/förorening) av allergener till övriga livsmedel? Förvaras allergena livsmedel på sådant sätt (åtskilt eller förslutet/förpackat) på sådant sätt att korskontamination av allergener förhindras? Sker hantering/produktion så att risken för korskontamination av allergener förhindras? (t.ex. skiljt i rum eller tid; styrning av produktionsordning) Används utrustning och redskap på sådant sätt korskontamination av allergener förhindras? Gör stickprov bland personalen Ställ följande tre frågor Vilka allergier/intoleranser/specialkost serverar ni vid önskemål från kund? Hur gör du för att vara säker på att tillaga maten så att en allergisk kund som beställt kan äta den? Hur gör du om du blir osäker på vad en allergisk kund som beställt kan äta? Övrigt som kontrollerats: Bedömning: Notering: Rengöring? UA A Personlig hygien? UA A Tid & temp? UA A Kom ihåg ENKÄT!!! 18

19 19

20 Bilaga 2. Besökta anläggningar i projektet 137:ans kök&bar Oxbacksgatan 6 3:ans Lunchservering Hantverksvägen 3 Abbe s restaurang i Mölnbo Fagernäsvägen 2 Alla Tiders Matlagare (Järna) Snickarv 9 Antons Restaurang i Pershagen Nyköpingsvägen 75 Babylon Restaurang Nygatan 12 Beachhallen Tropical AB Hansavägen 10 Blixtens Pizzeria Oxbacksgatan 26 Blombacka Restaurang HB Brolundavägen 21 Brunnsäng restaurang och pizzeria Bragevägen 22 CENTRALENS BAR OCH KÖK STATIONSPLAN 3 Caesar s American & Italian SLUSSGATAN 5 Café Bellevue Torekällbergets museum Café Blå Lunagallerian 2 Café Humlan Nedre Torekällgatan 16 Café Milano Järnagatan 2 Café Monsunen Parkgatan 8 Café Tratten i Södertälje AB Storgatan 21 Café del mare Strandgatan 10 Café och restaurang Studenten Mariekällgatan 3, Campus Telge Café& Bistro Stora torget Carinas Café Södertälje Ridklubb Centralens café STATIONSPLAN 3 Croc s Inn Badhusgatan 3/Nygatan 4 Cuoco Pazzo Floravägen 1 Dala hörnet Restaurang Pizzeria Dalgatan 26 Dalparkens Kiosk och Gatukök Dalgatan 20 Don Edwardo krog Storgatan 5A Fornhöjden Pizzeria Fornhöjdsvägen 2 Freddys Bar & Restaurang Morabergsvägen 2 Fågelsången Café och kiosk Sydgatan 1 Gabo s Brunnsängsvägen 23 Grekens Taverna Storgatan 6 Grekiska Kolgrillsbaren i Luna LUNAGALLERIAN 4 Hovsjö krog Björnövägen 16 Jacobs Kolgrill Erikshällsgatan 32 Jacobs Restaurang HB Tallvägen 2 Kebab House, Köpmangatan KÖP MANGATAN 12 Kebab Palatset JÄRNAGATAN 8 20

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VERSION DIARIENUMMER 2014-10-03 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014 Livsmedelskontroll Projekt Redlighet på restauranger och pizzerior Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll Projekt

Läs mer

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Miljö- och Byggnadsavdelningen Jonas Leo Anna Moldovani Dnr 2014/0916 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Redlighet och Spårbarhet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

HÅLLER MENYN VAD DEN LOVAR?

HÅLLER MENYN VAD DEN LOVAR? MILJÖFÖRVALTNINGEN Rapport 1-2017 HÅLLER MENYN VAD DEN LOVAR? Ett projekt av livsmedelsinspektörerna i Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN 2 SAMMANFATTNING Under hösten 2017 genomförde livsmedelsinspektörerna

Läs mer

Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior

Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior Syfte Att utöver normal årlig kontroll där livsmedelsföretagarna kontrolleras att verksamheten bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens

Läs mer

Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2012. Redlighet och Spårbarhet

Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2012. Redlighet och Spårbarhet Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2012 Redlighet och Spårbarhet INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 UPPFÖLJNING...

Läs mer

Redlighetsprojekt 2011

Redlighetsprojekt 2011 Redlighetsprojekt 2011 Författad av: Ann-Marie Strimell Susanna Eriksson Projektgrupp: Livsmedelsenheten Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Metod... 4 Resultat...

Läs mer

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012 LÄNSPROJEKT Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012 Kommunerna i Jönköpings län PIK gruppen 2012 Foto: Smålandsbilder.se Sammanfattning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra och

Läs mer

Kontroll av pizzeriornas redlighet

Kontroll av pizzeriornas redlighet 2013-05-23 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljökontoret Kontroll av pizzeriornas redlighet Författare: Kalle Tegnestedt Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställningar...

Läs mer

Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011

Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011 1(5) Länsveterinär Magdalena Bostedt Direkt: Fax: Tillsynsprojekt om redlighet och spårbarhet Livsmedelsprojekt i Örebro län 2011 Bakgrund Vid ett länsmöte hösten 2010 beslutas att ett projekt om redlighet

Läs mer

Den tid som las ner på respektive objekt fördes in i miljöreda.

Den tid som las ner på respektive objekt fördes in i miljöreda. LULEÅ KOMMUN PM Dnr 1 (5) Åke Israelsson Projektets nummer: L10 Gatukök och pizzeria Syfte Att kontrollera om livsmedelsföretagarnas verksamhet bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens regelverk.

Läs mer

Restauranger - fokus meny och redlighet

Restauranger - fokus meny och redlighet Dnr 2012-1180 Tillsynsprojekt Restauranger - fokus meny och redlighet Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun rapport 1:2012 Miljö 2012-06-18 Inledning Under 2012 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen

Läs mer

SLUTRAPPORT. Kontroll av redlighet och spårbarhet på pizzeria 2015. 2015-06-30 Miljöenheten

SLUTRAPPORT. Kontroll av redlighet och spårbarhet på pizzeria 2015. 2015-06-30 Miljöenheten SLUTRAPPORT Kontroll av redlighet och spårbarhet på pizzeria 2015 2015-06-30 Miljöenheten Sammanfattning I juni 2015 genomförde livsmedelsinspektörerna i Nacka kommun ett projekt där redlighet och spårbarhet

Läs mer

Rapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping

Rapport. Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljökontoret Rapport Redlighet och spårbarhet vid restauranger i Linköping Författare Birgitta Iggland 1. Sammanfattning Konsumenter ska känna sig trygga, säkra

Läs mer

Följande grupper av livsmedel kontrollerades:

Följande grupper av livsmedel kontrollerades: En konsument ska kunna känna sig trygg i valet av både restaurang och maträtt. Trygghet kan innebära flera olika saker som att maten är säker att äta, att hygienen sköts på restaurangen samt att rätt information

Läs mer

Länsprojekt Dalarnas län 2013. Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior

Länsprojekt Dalarnas län 2013. Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior Länsprojekt Dalarnas län 2013 Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior Länsprojekt Dalarnas län 2013 Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior Sammanfattning 3

Läs mer

Kontrollprojekt Redlighet 2013

Kontrollprojekt Redlighet 2013 PROJEKTRAPPORT Kontrollprojekt Redlighet 2013 Skriven av Anna Johansson 2013-12-18 Sammanfattning Under mars september 2013 har redligheten kontrollerats i Kalmar län och Region Gotland. Projektet samordnades

Läs mer

Tillsynsprojekt. Redlighet och spårbarhet. Livsmedelsprojekt i Västernorrland 2012

Tillsynsprojekt. Redlighet och spårbarhet. Livsmedelsprojekt i Västernorrland 2012 Tillsynsprojekt Redlighet och spårbarhet Livsmedelsprojekt i Västernorrland 2012 En rapport från bygg- och miljöavdelningen, Örnsköldsviks kommun Kontaktuppgifter Bygg- och miljöavdelningen, Örnsköldsviks

Läs mer

Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015

Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015 Projektrapport Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior År 2015 Livsmedelskontroll av redlighet på pizzerior, år 2015 Bakgrund Begreppet redlighet innebär att märkning och presentation av livsmedel

Läs mer

PM För Projekt Restauranger

PM För Projekt Restauranger LULEÅ KOMMUN PM Dnr11 0391 2 1 (4) Miljökontoret 2012 02 28 Åsa Fredriksson Projektets nummer: L12/2011 PM För Projekt Restauranger Bakgrund I projektet har särskild fokus lagts på kontrollområdena rengöring

Läs mer

Redlighet i Slaffanstorp. Projekt hösten 2013.

Redlighet i Slaffanstorp. Projekt hösten 2013. Redlighet i Slaffanstorp Projekt hösten 2013. 1 1 SAMMANFATTNING Under år hösten 2013 genomförde miljöenheten i Staffanstorp ett projekt inom livsmedelsområdet "redlighet". Syftet med projektet var att

Läs mer

Skyddade beteckningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Skyddade beteckningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Skyddade beteckningar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Inom EU är det möjligt att registrera beteckningar för vissa speciella livsmedel. Beteckningarna är Skyddad ursprungsbeteckning,

Läs mer

Projekt Redlighet 2019

Projekt Redlighet 2019 Projekt Redlighet 2019 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Eva Larsson, 2019-03-25 Dnr 2019-1349 Sammanfattning Tre projektarbeten 2012, 2016 och nu även 2019 har genomförts

Läs mer

Allergener i oförpackade livsmedel

Allergener i oförpackade livsmedel Allergener i oförpackade livsmedel Kontrollprojekt 2016 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Krav på allergiinformation... 4 Syfte... 5 Projektets genomförande och omfattning...

Läs mer

Bygg- och miljökontoret Livsmedel

Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2013-01-25 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2013:1 Redlighet och rengöring i caféer 2012 Förord Kontrollen av livsmedelsföretagen i Norrköpings kommun utförs av verksamheten för livsmedel inom Bygg-

Läs mer

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Grillad kyckling - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Miljökontoret 2014 Birgitta Iggland Jennie Söderstedt Tedelid Sammanfattning

Läs mer

Allergikost - Pizzerior Våren 2012

Allergikost - Pizzerior Våren 2012 Dnr 2012-2669 Allergikost - Pizzerior Våren 2012 Utförd av Miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Malin Malmberg 2012-06-29 Inledning Delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings kommun

Läs mer

Sprint. Pizzerior 2012

Sprint. Pizzerior 2012 Sprint Pizzerior 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.6-v8 utfört kontroller av pizzerior i Uddevalla kommun. Totalt har 29 verksamheter kontrollerats. Det ingick 32 pizzerior

Läs mer

Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv.

Läs mer

Revision - märkning Hösten 2012

Revision - märkning Hösten 2012 2012-4750 Revision - märkning Hösten 2012 Utförd av Miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Johanna Sandberg Larsson 2013-01-07 Inledning Under 2012 bedrevs delar av den planerade livsmedelskontrollen

Läs mer

Revision av pizzerior 2016

Revision av pizzerior 2016 Revision av pizzerior 206 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Johanna Hänninen, 206--4 Dnr 206-4307 Sammanfattning Under 206 har miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet

Läs mer

PROJEKT. Restauranger del 3 2013-02-06

PROJEKT. Restauranger del 3 2013-02-06 PROJEKT Restauranger del 3 2013-02-06 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Under sprinten

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet Sammanställning av projektet om märkning och presentation av livsmedel som tillverkas och förpackas av livsmedelsproducenter i kommunen Projekttid:

Läs mer

1 (31) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bygg, Miljö, Trafik

1 (31) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bygg, Miljö, Trafik 1 (31) Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer 212000-0340 2 (31) Sammanfattning Under våren 2013 genomförde samhällsbyggnadsförvaltningen 47 kontroller av redligheten i restauranger, pizzerior och caféer.

Läs mer

PROJEKT. Restauranger del 1 2012-03-14

PROJEKT. Restauranger del 1 2012-03-14 PROJEKT Restauranger del 1 2012-03-14 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Här skriver jag text

Läs mer

PROJEKT. Pizzerior

PROJEKT. Pizzerior PROJEKT Pizzerior 2011 2011-05-11 BESÖKSADRESS Hertig Johans Torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Här skriver jag text med

Läs mer

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Helena Hamvall Malin Liss-Lundeberg Lis Ryberg Samhällsbyggnad - Tillsynsavdelningen Informationsträffens innehåll 0 Resultat från livsmedelskontrollen

Läs mer

Länsprojekt 2013 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV SPÅRBARHET OCH REDLIGHET

Länsprojekt 2013 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV SPÅRBARHET OCH REDLIGHET Länsprojekt 2013 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV SPÅRBARHET OCH REDLIGHET 1 PIK-gruppen Fredrik Holm, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Blekinge län Per

Läs mer

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04 Rapport 2014-11-04 Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik BYGG OCH MILJÖKONTORET, LIVSMEDELSAVDELNINGEN Kontakt: Vid frågor om rapporten kontakta gärna Axel

Läs mer

Får du det du betalar för?

Får du det du betalar för? Får du det du betalar för? Under två dagar i mars besökte länets miljökontor över 300 kaféer och restauranger på temat Får du det du betalar för? 220 av serveringarna kunde intyga att de verkligen serverade

Läs mer

Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av ekologiska livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Den som köper ekologiska livsmedel i en butik ska känna sig säker på att livsmedlen svarar mot de krav som reglerna ställer.

Läs mer

Redlighetsprojekt 2013

Redlighetsprojekt 2013 Redlighetsprojekt 2013 : 2013-08-28 Handläggare: Lisa Andersson, Anna Gustavsson, Tone Jansson & Christer Rosenberg 2 (30) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 VAD ÄR REDLIGHET?...

Läs mer

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs

Läs mer

Sprint. Restaurang och Café 2, 2012

Sprint. Restaurang och Café 2, 2012 Sprint Restaurang och Café 2, 2012 Inledning Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.47-49 utfört kontroller av restauranger i Uddevalla kommun. Sprinten byggdes upp på restaurang och caféverksamheter

Läs mer

Mikrobiologiska kriterier 2012

Mikrobiologiska kriterier 2012 Dnr 2012-1671 Mikrobiologiska kriterier 2012 E.coli salmonella Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2012-03-xx Inledning Delar av den planerade livsmedelskontrollen i

Läs mer

Hantering av allergikost

Hantering av allergikost 1 (5) Miljökontoret 2011-01-11 Dnr Hantering av allergikost Hösten 2010 Kalle Tegnestedt Besöksadress: Drottninggatan 45 Linköping, Postadress: Linköpings kommun, 581 81 Linköping Växel: 013-20 60 00,

Läs mer

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

Revisionsprojekt riktat mot restauranger MILJÖFÖRVALTNINGEN Revisionsprojekt riktat mot restauranger En rapport från Miljöförvaltningen Karina Alvarez och Jenny Weimer Juni 2010 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Restaurangenheten

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Spårbarhet och redlighet

Spårbarhet och redlighet 2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Spårbarhet och redlighet - Av nötkött på restauranger Projektet utfördes under hösten och vintern 2015/2016 av livsmedelsinspektörerna: Giovanna Sanchez, Camilla Olsson

Läs mer

Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011

Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Miljökontoret Livsmedelskontroll Livsmedelsrapport Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Datum: 2011-11-17 Handläggare: Victor Muñoz och Åsa Almberg Diarienummer: 2011-232

Läs mer

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN 0 Kontroll av kök inom En rapport från Miljöförvaltningen Camilla Blom och Li Hermansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Enligt Livsmedelsverkets vägledning

Läs mer

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Tillsynsprojekt Caféer 2013 Tillsynsprojekt Caféer 2013 Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Rapport 2:2013 Miljö 2013-08-09 Dnr: 2013-1650 Inledning Livsmedelsenheten som är en del av Miljö- och byggnadskontoret bedriver

Läs mer

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN Avdelning: Livsmedel Diarienummer:217-4774 Version: 1. Kebab 217 Kontrollprojekt Edvin Dervovic 217-1-24 Innehåll Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte och

Läs mer

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014. Lena Holmström & Louise Hultqvist

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014. Lena Holmström & Louise Hultqvist Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014 Lena Holmström & Louise Hultqvist 2014 Utgivningsdatum: 2015-XX-XX Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Lena Holmström, Louise Hultqvist Kontaktperson: Daniel

Läs mer

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14 Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Emma Handy, Patrik Gustavsson Telefon 019-21

Läs mer

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Märkning av fisk. Miljökontoret 2014. Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Märkning av fisk. Miljökontoret 2014. Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson Märkning av fisk Miljökontoret 2014 Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE 2 RESULTAT 4 LAGSTÖD 4 SLUTSATS OCH DISKUSSION 4 1 Bakgrund I takt med globaliseringen

Läs mer

Kontroll av information på restaurangmenyer September 2013. Aron Lindén Sarah Nilsson

Kontroll av information på restaurangmenyer September 2013. Aron Lindén Sarah Nilsson Kontroll av information på restaurangmenyer September 2013 Aron Lindén Sarah Nilsson September 2013 Utgivningsdatum: 2013-10-22 Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Aron Lindén, Sarah Nilsson Kontaktperson:

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen

Läs mer

Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2013

Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2013 RAPPORT Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2013 Antagen av Miljönämnden 2013-12-10 Rapportnr 12/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2009: 01/2009 Livsmedelskontroll på

Läs mer

Grossist och lager 2011

Grossist och lager 2011 Dnr 2011-2434 Grossist och lager 2011 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Johan Schütte, 2011-07-06 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings

Läs mer

Spårbarhet i flera led- Ett kontrollprojekt inom SILK

Spårbarhet i flera led- Ett kontrollprojekt inom SILK Projektplan 1 ( 6) Spårbarhet i flera led- Ett kontrollprojekt inom SILK 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund Spårbarhet är ett viktigt kontrollområde som de senaste åren hamnat alltmer i fokus, bland annat på grund

Läs mer

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll Information från miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Senast reviderad: 2015-11-24 Så här räknar vi ut din avgift för skontroll För att beräkna hur mycket kontrolltid din verksamhet ska ha gör miljönämnden

Läs mer

Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015

Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015 Rapport Projektinriktad kontroll: material i kontakt med livsmedel Sala och Heby kommun, 2015 Angelica Nyqvist Miljöenheten, Sala kommun 2016-01-15 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte...

Läs mer

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid

Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid INFORMATION 1 (6) Datum 2011-09-01 Till Livsmedelsföretagare i Köpings kommun Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid Den offentliga kontrollen

Läs mer

Livsmedelskontroll

Livsmedelskontroll Livsmedelskontroll 2017-2018 1 Välkomna! Åke Sjöberg (sektorschef för Samhällsutveckling) Miljöenhetens livsmedelspersonal 2018: Olle Ryberg (miljöchef) Lovisa Källgren (inspektör) Thinh Vo (inspektör)

Läs mer

Förpackningsmaterial för livsmedel på restaurang och pizzeria

Förpackningsmaterial för livsmedel på restaurang och pizzeria 1 för livsmedel på restaurang och pizzeria Kontrollprojekt i Jönköpings län 2013 2 Sammanfattning Ett kontrollinriktat projekt utfördes under 2013 av tolv kommuner i Jönköpings län, i syfte att få en övergripande

Läs mer

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel 2012-06-25 Bygg- och miljökontoret, Livsmedel 2012:1 Kontroll av verksamheter som tillagar kost till känsliga konsumentgrupper Projektet är utfört av Bygg- och miljökontoret, livsmedelsenheten i Norrköpings

Läs mer

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELS- KONTROLL AV MÄRKNING SAMT TEMPERATURKONTROLL AV BUTIKSFÖRPACKAD VARMHÅLLEN GRILLAD KYCKLING/GRILLADE KYCKLINGDELAR I DETALJHANDEL

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie

Läs mer

Riktad kontroll Ärlig fisk December 2013. Camilla Blom Karina Alvarez

Riktad kontroll Ärlig fisk December 2013. Camilla Blom Karina Alvarez December 2013 Camilla Blom Karina Alvarez December 2013 Utgivningsdatum: 2014-06-17 Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Camilla Blom, Karina Alvarez Kontaktperson: Daniel Selin 3 (16) Sammanfattning

Läs mer

Instruktion om tillsynen över beteckningsskydd för livsmedel

Instruktion om tillsynen över beteckningsskydd för livsmedel Itkonen Tytti Föredragen av Itkonen Tytti Sida/sidor 1 / 7 Beskrivning av systemet för skydd av beteckningar Systemet för skyddad beteckning för jordbruksprodukter och livsmedel har varit i kraft i hela

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Märkning av livsmedel

Märkning av livsmedel Märkning av livsmedel Slutrapport från projekt 2015 Foton från Miljöskyddskontoret, Alingsås Sida 1 av 12 Innehållsförteckning Märkning av livsmedel... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Syfte

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Föreskrifter om livsmedelsinformation;

Föreskrifter om livsmedelsinformation; Föreskrifter om livsmedelsinformation; (H 125) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar och till

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten, 20150121 Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen Livsmedelsenheten i Jönköping 10 miljö- och hälsoskyddsinspektörer Kontrollerar mer än 1000 livsmedelsverksamheter Planerad kontroll Registreringar

Läs mer

Kontroll av upplärning och kompetens på restauranger och serveringar 2015 Miljö- och hälsoskydd

Kontroll av upplärning och kompetens på restauranger och serveringar 2015 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:9 Kontroll av upplärning och kompetens på restauranger och serveringar 2015 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Ann-Charlotte Steneryd, juni 2015 Postadress Besöksadress Telefon

Läs mer

Får du det du betalar för?

Får du det du betalar för? Projektrapport Får du det du betalar för? Rapport från Redlighetskontroller inom SILK 2018 Sammanfattning Redlighet är ett kontrollområde som relaterar till fusk - en riktning livsmedelskontrollen idag

Läs mer

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 RAPPORT Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014 Antagen av Miljönämnden 2014-05-26 Rapportnr 8/2014 ISSN 1400-4690 Rapporter

Läs mer

Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2012

Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2012 RAPPORT Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö 2012 Antagen av Miljönämnden 2013-02-19 Rapportnr 3/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av

Läs mer

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet

Läs mer

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK Lathund Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK Projektet består av två faser: 1) Kontroll av restauranger och butiker. Inspektörerna ska använda checklistan Checklista Restaurang

Läs mer

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Planering av kompetenshöjning i skolköken MILJÖFÖRVALTNINGEN Planering av kompetenshöjning i skolköken En undersökning av rutiner för utbildning En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Bageri/konditori 2010

Bageri/konditori 2010 Dnr 2010-4870 Bageri/konditori 2010 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Jessica Svensson, 2010-12-17 Inledning Under 2010 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings

Läs mer

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 2013-12-19 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen

Läs mer

Tillsatser Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Tillsatser Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Tillsatser Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt syfte och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. En tillsats måste vara godkänd

Läs mer

Provtagning av semlor

Provtagning av semlor 2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Provtagning av semlor - På caféer, konditorier och i butik Projektet utfördes under våren 2016 av livsmedelsinspektörerna: Robert Rönngren, Camilla Olsson och Helena

Läs mer

Miljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009

Miljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009 Miljöavdelningen Rapport Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009 2 Julbordskontroll 2009 Sammanställning Under december månad kontrollerades sju restauranger som serverade julbord. Rutiner

Läs mer

Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost

Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost Kosttillskott Kontroll av märkningen på apotek och hälsokost Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun rapport 2:2012 Miljö 2012-10-18 Inledning Inför planeringen för år 2012 beslutades att delar av

Läs mer

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska

Läs mer

Butik med manuell hantering Butik med bara förpackade livsmedel

Butik med manuell hantering Butik med bara förpackade livsmedel Miljö- och byggnämnden Box 500 343 23 Älmhult Tfn 0476-550 00 Fax 0476-151 72 UPPGIFTER FÖR 1(4) AVGIFTSKLASSNING FÖR LIVSMEDELSKONTROLL Uppgifter om verksamheten Anläggningens namn Org.nr/personnummer

Läs mer

Kontroll av information på förpackade livsmedel

Kontroll av information på förpackade livsmedel Rapport Fastställd 2017-xx-xx Kontroll av information på förpackade livsmedel Rapport från länsgemensamt kontrollprojekt 2016 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

Läs mer

Allergener i oförpackade livsmedel på restaurang och café

Allergener i oförpackade livsmedel på restaurang och café Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-22 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-508 28 745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-06-13, p. 11 Allergener i oförpackade

Läs mer

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, januari 2011 Postadress

Läs mer

Registrering av livsmedelsanläggningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Registrering av livsmedelsanläggningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Registrering av livsmedelsanläggningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här hittar du central och detaljerad fakta om registrering av livsmedelsanläggningar med till exempel frågor inför

Läs mer

I ärlighetens namn - En studie av redligheten på restauranger och pizzerior

I ärlighetens namn - En studie av redligheten på restauranger och pizzerior I ärlighetens namn - En studie av redligheten på restauranger och pizzerior In all honesty - A study of the probity in restaurants and pizzerias Av Jenny Tolhammar Examensarbete, Magisterprogrammet för

Läs mer