Matfusk- Spårbarhet i tidigare led Lena Holmström & Louise Hultqvist

Transkript

1 Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014 Lena Holmström & Louise Hultqvist

2 2014 Utgivningsdatum: 2015-XX-XX Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Lena Holmström, Louise Hultqvist Kontaktperson: Daniel Selin

3 3 (11) Sammanfattning Projektet Matfusk Spårbarhet i tidigare led genomfördes under hösten 2014 som en pilotstudie med syfte att hitta arbetssätt och metoder för att upptäcka fusk i tidigare led. Inom det här projektet fokuserades kontrollen mot produkter med skyddad beteckning, ekologiska produkter och identifieringsmärke på kött (ovalen). Inom projektet genomfördes kontroller på 20 grossister/distributörer. 10 av dessa hade produkter med skyddad beteckning, 8 hade ekologiska produkter och 14 hade köttprodukter. Brister uppmärksammades hos tre verksamheter som sålde produkter med skyddade beteckningar och hos en verksamhet som sålde ekologiskt. Inga brister konstaterades gällande ovalmärkning av köttprodukter. Orsaken till bristerna gällande produkter med skyddade beteckningar berodde bland annat på okunskap eller missförstånd vid muntliga beställningar mellan restauranger och grossister. Det kunde även bero på felaktig presentation av produkterna. Gällande ekologiska livsmedel så uppmärksammades att en verksamhet packade om ekologiska livsmedel utan att vara certifierad av något kontrollorgan för ekologisk hantering. Fortsatta kontroller för att upptäcka fusk i tidigare led bedöms vara viktiga.

4 4 (11) Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Syfte 7 Genomförande 7 Resultat 8 Diskussion 9 Bilagor 11

5 5 (11) Bakgrund På senare tid har det uppdagats mer och mer fusk med mat. Ibland handlar det om slarv eller okunskap men ibland om rena bedrägerier. Oavsett vilket är det oacceptabelt. Kontrollområdet spårbarhet kontrolleras regelbundet med syftet att kunna återkalla produkter men även för att komma åt redlighetsproblem. Genom samråd med andra kommuner framgår det att det behövs nya arbetssätt för att upptäcka fusk. Det kan vara flera företag i flera olika kommuner som bedriver fusket och det är därför viktigt att vara förberedd på hur man ska agera och kommunicera mellan myndigheter samt hur man ska gå tillväga för att upptäcka och utreda vad som har hänt. De senaste fuskskandalerna med bland annat hästkött och färgad sofilé som såldes som oxfilé visar att det finns uppenbara risker för att brott förekommer i livsmedelskedjan. När det gäller hästkött är det inte farligt att äta om djuret är slaktat på rätt sätt. Risken finns annars att köttet kan innehålla läkemedelsrester om det inte blivit kontrollerat vid slakt. För sofilé gäller samma sak. Det är kött som går utmärkt att äta men det röda färgämnet som användes i det aktuella ärendet för att göra köttet mer likt nötkött är inte tillåtet att användas i kött. Det är inte bara lurendrejeri att ändra namn på djurslag utan är även oetiskt av religiösa skäl. Genom hela ledet i livsmedelskedjan ansvarar livsmedelsföretag för att sälja säkra livsmedel som är rätt märkta. Enligt EU-parlamentets utskott för miljö och hälsa är de 10 vanligaste livsmedlen att fuska med: olivolja, fisk, ekologiska varor, mjölk, spannmål, honung och sirap, kaffe och te, kryddor, vin och fruktjuicer. Fusket handlar om att tjäna pengar på en produkt som i verkligheten är en annan eller som har blivit modifierad. Kunderna blir då lurade och i vissa fall kan det även vara skadligt för hälsan. Fusket kan bland annat vara okunskap hos distributörer som inte vet skillnaden på till exempel en ursprungsskyddad produkt och en liknande produkt som inte är skyddad. Att en produkt är ursprungsskyddad innebär en garanti på att produktens ursprung, råvaror och tillverkningsmetod är känd. Produkten får därför ett mervärde och kan säljas dyrare. Fusket kan även vara organiserat på olika nivåer genom att bara byta namn på en produkt eller i produktionen modellera om produkten.

6 6 (11) Områden att kontrollera inom fusk i det här projektet kommer att väljas ut genom kriterierna att fusk inom området ska vara relativt vanligt förekommande och det ska kunna gå att kontrolleras med enkla medel, alltså genom utfrågning samt överensstämmande märkning och dokument. Provtagning är ett annat sätt att upptäcka vissa typer av fusk som till exempel olivolja som är utblandad med annan olja eller ersatt av annan olja, men kommer inte att undersökas i det här projektet. Ekologiska livsmedel blir alltmer utbrett och efterfrågat. Ekologiska livsmedel skyddas av lagstiftning som talar om hur livsmedlet får hanteras och både produktion och lager måste vara certifierade för att hantera varan. Det finns alltså utrymme för fusk inom detta område men det gör det även möjligt att kontrollera genom bland annat märkning och dokument som ska stämma överens. Det är inte ovanligt att fuska med skyddade beteckningar. Det uppdagas ofta vid inspektioner på restauranger då de på menyn presenterar en skyddad produkt men serverar en liknande billigare produkt. Antingen är det restaurangen som fuskar eller så har de själva blivit lurade vid inköp från tidigare led. Skyddade beteckningar har lagstiftning och specifikationer som stöd för produkterna. Identifieringsmärket, den så kallade ovalen, ska ange vilken anläggning som senast har bearbetat eller förpackat livsmedlet. Avsikten med märkningen är i första hand att visa att produkten har producerats vid en anläggning som genomgår den särskilda kontroll som reglerna kräver för produkter av animaliskt ursprung. I andra hand kan märkningen även användas i spårbarhetssyfte, eftersom den visar var produkten har bearbetats/förpackats. Genom att kontrollera ovalmärkning på förpackningarna kan man upptäcka flera saker. Dels om produkten kommer från en godkänd anläggning, om anläggningen finns i verkligheten och om den är godkänd att hantera den sortens livsmedel. Det ovala märket på animaliska livsmedel ska enligt lag finnas för livsmedel som kommer från en EU-godkänd anläggning (EG nr 853/2004 art. 5). När det gäller animaliska produkter som kommer från tredje land gäller artikel 6 i EG förordning nr 853/2004. Livsmedelskontrollen behöver verktyg för att kunna upptäcka fusk, då det säkerligen pågår mer än vad som rapporteras idag.

7 7 (11) Syfte Syftet med det här projektet är att hitta bra metoder, stöd och verktyg för att upptäcka fusk med livsmedel. Projektet är ett pilotprojekt inför kommande projekt inom samma område. Genomförande Projektet var ett pilotprojekt som omfattade 20 verksamheter i tidigare led. Kriterierna för att verksamheterna kunde ingå i projektet var att de skulle vara grossister/distributörer. De kontrollområden som granskades var ekologiska varor, varor med skyddade beteckningar och ovalmärkning på köttprodukter. Projektet utfördes av fyra personer: två projektledare och två projektdeltagare. Möten hölls genom introduktion och utdelning av material och även efter utförda kontroller för att diskutera resultat. Projektet utfördes genom ordinarie kontroller på verksamheterna med hjälp av checklistor och lathundar framtagna av projektledarna. Alla tre kontrollområden kontrollerades på varje verksamhet. Projektledarna tog fram förslag till objekt som kunde kontrolleras inom projektet. Kontrollerna genomfördes som oanmälda inspektioner med hjälp av de utformade checklistorna. Först kontrollerades verksamheternas följesedlar ut till kund den senaste veckan för att se vad de skrev och vad de hade i sitt normala sortiment. Därefter valdes stickprov ut för att kontrollera produkterna i lagret och frågorna ställdes utifrån checklistorna. Följesedlarna ut till kund jämfördes med följesedlarna in från leverantörerna för att kontrollera att produktnamnet inte hade ändrats samt uppskatta om mängderna stämde överens in och ut. Om verksamheten hade köttprodukter fotades ovalmärkning på de utvalda produkterna så att vi senare kunde kontrollera att köttet kom från godkända anläggningar. Om verksamheten inte verkade ha några av de produkterna som kunde ingå i projektet utfördes ändå en kontroll på lagret och därefter ställdes frågor kring vad verksamheten skulle göra om de fick frågan av kund att leverera ekologiska produkter, produkter med skyddade beteckningar eller kött. Resultaten som inrapporterades sammanställdes av projektledarna för att utvärdera om kontrollen var ändamålsenlig.

8 8 (11) Resultat Antal objekt Antal med avvikelse Antal utan avvikelse Oval 14 0 (0 %) 14 (100%) Ekologiskt 8 1 (12,5 %) 7 (87,5 %) Skyddade beteckningar 10 3 (30 %) 7 (70 %) Upptäckt fusk Vid de kontroller som utfördes i det här projektet upptäcktes två typer av brister som av konsumenten kan upplevas som fusk. Det ena var okunskap om produkter med skyddade beteckningar och om felaktig presentation och/eller muntlig information till kund. Det innebär att kunden fått en kvalitativt sämre produkt än vad som utlovats, exempelvis vanlig lufttorkad skinka istället för Parmaskinka som är skyddad. Den andra typen handlade om märkning och ompackning av ekologiska varor utan att verksamheten var certifierad vilket är ett kriterium. Skyddade beteckningar Tio av de verksamheter som ingick i projektet hade produkter med skyddade beteckningar. Några av verksamheterna hade inte skyddade beteckningar i sitt originalutbud, men kunde tillgodose sina kunder dessa om de önskade. Hos tre av dem uppmärksammades brister. Brister som konstaterades bedömdes vara okunskap om skyddade beteckningar eller felaktig presentation och muntlig information till kund. En verksamhet skyltade med Parmaskinka, trots att det syftade på annan typ av lufttorkad skinka. I det fallet var det oklart om det var okunskap eller medvetet fusk. På följesedeln stod det rätt; lufttorkad skinka. En annan verksamhet visste inte skillnaden mellan olika typer av lufttorkad skinka. En tredje verksamhet hade skrivit fetaliknande tärnad på följesedeln ut till kund när det var en vitost. Ekologiska produkter Åtta av de verksamheter som ingick i projektet hade försäljning av ekologiska produkter. Några av verksamheterna hade inte ekologiska produkter i sitt originalutbud, men kunde tillgodose sina kunder ekologiskt om de önskade. Hos en av verksamheterna uppmärksammades brister. Verksamheten köpte in stora förpackningar av bland annat te som var ekologiskt. De packade om teerna till mindre påsar trots att de inte var registrerade hos något

9 9 (11) kontrollorgan för ekologisk hantering. Märkningen på de färdiga konsumentförpackningarna hade därmed inte korrekt märkning för ekologiska livsmedel. Bland annat stod det ekologiskt på förpackningen men det fanns ingen symbol med ekologisk logotyp tillsammans med kontrollorgan. Ovalen 14 av de verksamheter som ingick i projektet hade köttprodukter. Alla köttprodukter som kontrollerades hade ovalmärkning som stämde överens med rimlig godkänd anläggning, antingen i eller utanför EU. Inget fusk gällande ovalmärkning kunde konstateras i det här projektet. Diskussion Vilka typer av fusk/brister har hittats? I det här projektet var kontrollområdena begränsade till tre och brister hittades inom två av dessa områden. Det kan dock diskuteras hur representativt resultatet är eftersom det här projektet var ett pilotprojekt där endast 20 verksamheter ingick. Bland de fall där brister konstaterades bedömdes att okunskap kunde vara en källa till att det blev eller kunde bli fel till nästa steg i livsmedelskedjan. Okunskapen ligger både hos grossisten och hos verksamheterna som gör beställningarna och tar emot produkterna. Detta gäller främst produkter med skyddade beteckningar. Många beställningar från kund görs muntligt över telefon. Kunden beställer exempelvis parmaskinka men får en annan typ av lufttorkad skinka utan att notera detta vid mottagningen. Ofta står det rätt på följesedeln vilket gör det svårt för kontrollmyndigheten att se att felet ligger hos grossisten. Vi har upptäckt att säljare som sitter i kundtjänst ofta har okunskap gällande skyddade beteckningar. Gällande ekologiska livsmedel upptäcktes att en verksamhet packade om teer utan att vara certifierad hos ett kontrollorgan. Märkningen på de färdiga konsumentförpackningarna hade därmed inte korrekt märkning för ekologiska livsmedel. Detta skulle såklart kunna ske medvetet, men även omedveten på grund av okunskap om verksamhetsutövaren inte vet vilka regler som gäller för ekologisk hantering. Brister uppstår även hos verksamheterna som tar emot produkterna utan att kontrollera att produkterna har korrekt märkning.

10 10 (11) Vid kontrollerna kunde inget fusk med ovalen konstateras i grossistledet på de 14 verksamheter som hade köttprodukter. Det kan vara så att det inte är vanligt att fuska på det sättet eller att man i distributionsledet inte kan komma åt den typen av fusk eftersom man bara har märkning och dokument som medföljer leveransen att gå på. Det skulle dock kunna vara så att ovalen är ditsatt av någon icke godkänd anläggning som använder en godkänd anläggnings oval. Detta är svårt att kontrollera hos grossister. Det som ändå kan upptäckas är om det inte finns någon oval alls eller om anläggningen verkar orimlig, till exempel att kyckling kommer från en anläggning som bara är godkänd för annan typ av kött. Det kan fortfarande vara så att det inte är något vanligt område att fuska inom. Det är dock ett delmoment som kan göras i kontrollen för att tillsammans med andra metoder komma till ytan med redlighet och spårbarhet hos verksamheter. När det gäller kött finns det även flera saker att gå på för att spåra partier. Vid kontrollerna i projektet använde sig flera verksamheter av så kallade kryssföljesedlar, alltså förtryckta papper med ordinarie sortiment där verksamheten endast kryssar för till exempel nötkött och skriver vikten. Genom den typen av följesedel blir det svårt att spåra partier. Andra dokument som kan granskas är salmonelladokument för första mottagare om verksamheten importerar direkt. Ändamålsenliga metoder? Checklistorna gav en bra struktur för kontrollen och kunde användas som ett grundunderlag. Beroende på typ av verksamhet kunde ytterligare följdfrågor ställas för att få en mer heltäckande bild. Frågan är om metoderna som användes gör att bristerna upptäckts. Det var flera företag som inte hade eller inte uppgav att de hade någon av produkttyperna som kontrollerades. Det kan fortfarande fuskas genom att ha oregistrerade lager, muntliga uppgifter på telefon etc. Bara vid ett enstaka kontrolltillfälle kan det vara svårt att hitta något fel om produkterna sällan efterfrågas. Dessutom har grossisterna ofta komplexa datasystem som är svåra att förstå under ett kontrollbesök. Verksamhetsutövaren kan därför visa upp rätt saker för myndigheten och dölja eventuellt fusk. Även om man inte misstänker fusk genom att titta på följesedlar, kan man kvitta utgående vikt mot inkommande vikt för till exempel köttprodukter och ekologiska livsmedel. Det är fortfarande svårt att komma åt sådant som inte redovisas och kanske finns i andra lager.

11 11 (11) Genom att vara ute och kontrollera dessa saker blir verksamhetsutövarna förhoppningsvis dock mer uppmärksammade på att det kontrolleras. Framtida kontroll Genom att fortsätta bedriva redlighetskontroller i tidigare led av livsmedelskedjan kan den vilseledning som sker av okunskap och misstag i restaurangledet minskas. Det är sannolikt effektivare att kontrollera grossister eftersom de kan vara källan till oredlighet på flera restauranger. Erhålls felaktig information från leverantören till restaurangen är det stor risk att felet följer med till den information som i sin tur når slutkonsumenten på restaurangens meny eller muntlig uppgift från personalen. För att lättare upptäcka att brister följer med till nästa steg i livsmedelskedjan bör man under samma period kontrollera flera steg i livsmedelskedjan, både bakåt och framåt. På detta sätt skapas en helhetsbild av kedjan och riskerna för att bristerna ska spridas vidare minskar. Om kedjan går mellan olika kommuner borde samarbetet öka med andra kommuner så att bristerna inte faller mellan stolarna. Många grossister har dock väldigt lite kontrolltid eftersom många av dem endast hanterar förpackade livsmedel vilket innebär lågriskverksamhet. Det kan därför gå flera år innan vissa grossister får en kontroll. Tätare besök hos denna typ av verksamheter kan därför vara relevant men det kräver då en ändring av den svenska modellen för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Förutom resultatet från detta projekt visar tidigare matfuskskandaler att behovet av redlighetskontroller är stort. För att komma åt vissa typer av fusk krävs provtagning och analyser som bekräftar att livsmedel är vad de utges för att vara. Den vilseledning som sker med uppsåt att lura såväl konsumenter som kontrollmyndigheter kommer dock fortsättningsvis att vara mycket svår att komma åt genom livsmedelskontroll då det handlar om kriminell verksamhet som är utformad att kringgå lagstiftning och regelverket. För att komma åt denna typ av fusk krävs förmodligen ökad samverkan mellan tillsyns-, åklagare- och polismyndighet. Bilagor Bilaga 1 Checklista Skyddade beteckning Bilaga 2 Checklista Ovalmärkning Bilaga 3 Checklista Ekologiska livsmedel