Kontroll av pizzeriornas redlighet

Transkript

1 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljökontoret Kontroll av pizzeriornas redlighet Författare: Kalle Tegnestedt

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och tidsåtgång Avgränsning Lagstöd Resultat Slutsats och diskussion Utvärdering... 4

3 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bygg- och miljönämnden i Linköping beslutade, i samband med verksamhetsplaneringen, att genomföra ett projekt riktat mot pizzeriorna under första tertialet Projektet skulle fokusera på redlighet. Med redlighet menas företagens ärlighet ut mot kund. Om en kund exempelvis beställer parmaskinka eller fetaost, är det då det som sen serveras? I livsmedelslagstiftningen står det att märkning eller annan information inte får vara utformad på ett sådant sätt att det skulle kunna vilseleda köparen. Det finns också lagstiftning som skyddar speciella livsmedel mot billigare kopior. Ett liknande projekt genomfördes i Linköping 2009 och 2012 då redlighet kontrollerades på restauranger, pizzerior och gatukök. Rapporterna visade då på brister i redligheten. Jönköpings kommun genomförde ett redlighetsprojekt Resultatet visade att nästan 30 % av de kontrollerade företagen hade avvikelser. Norrköpings kommun genomförde ett liknande projekt Deras resultat visade också på brister i redligheten. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet var att kontrollera pizzeriornas redlighet vid presentation av meny avseende olika typer av ingredienser. Presenteras ingredienser på rätt sätt? Om inte, vilka ingredienser presenteras på ett felaktigt sätt? 1.3 Metod och tidsåtgång Miljökontoret använde i projektet en fastställd checklista. I checklistan fanns vanligt förekommande ingredienser eller råvaror som användes av pizzeriorna listade. Vid inspektionerna kontrollerades om företagen verkligen använde de ingredienser och råvaror som uppgavs i de maträtter som stod på menyn. Detta kontrollerades genom att ta reda på om ingredienserna fanns i anläggningen eller kunde presenteras på följesedel eller liknande från leverantören. Följande råvaror kontrollerades: skinka, oxfilé, fläskfilé, mozzarella, parmaskinka, krabba, fetaost, gorgonzola, lövbiff, rödspätta och parmesanost. Inspektionerna genomfördes oanmälda under första tertialet 2013, januari-april. Protokoll skrevs och skickades efter varje kontroll. Eventuella avvikelser mot lagstiftningen följdes upp av den inspektör som gjorde inspektionen. Uppföljning skedde utanför projektet. Sammanlagt lades cirka 14 timmar ned i projektet för det övergripande arbetet. Tiden användes till att skriva projektplan, utforma en checklista och skriva en sammanställande rapport. Den tid som gick åt till alla inspektioner har registrerats på respektive objekt och är inte med i den här sammanställningen.

4 2 2. Avgränsning 47 livsmedelsanläggningar som är inskrivna som pizzerior i miljökontorets register inspekterades. Det innebär att de anläggningar som är inskrivna som restaurang men som också har pizzor inte inspekterades. 3. Lagstöd I föreskriften om märkning och presentation av livsmedel, LIVSFS 2004:27, 5, nämns att märkning inte får vara vilseledande. I 6, samma föreskrift, står att bestämmelserna också gäller vid presentation av livsmedel. Skyddade beteckningar: Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Ett livsmedel med "skyddad ursprungsbeteckning" (SUB) ska i fråga om råvaror och tillverkning helt vara beroende av den region där det framställs. Exempel på sådana produkter är Parmaskinka, parmesanost, gorgonzola och fetaost. Ett livsmedel med en "skyddad geografisk beteckning" (SGB) ska tillverkas efter en metod som förknippas med den region vars namn det bär. Ett särartsskyddat livsmedel får betecknas som "garanterad traditionell specialitet" (GTS) om det har egenskaper som skiljer det från liknande produkter och tillverkas på ett traditionellt sätt. Exempelvis mozzarellaost. När det gäller mozzarellaosten finns det två olika sorter registrerade med två olika typ av skydd. Dels en sort som är gjort på buffelmjölk som har det starkaste skyddet (SUB) och en annan sort som har skyddet (GTS). - Förordning om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, SFS 2009: Lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. - Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel. 4. Resultat Samtliga pizzerior, 47 stycken, hade skinka på menyn. 14 pizzerior serverade annan produkt än skinka vilket ger en total avvikelse på cirka 30 %. 44 pizzerior hade oxfilé på menyn. 4 av dem serverade annat kött än oxfilé vilket ger en total avvikelse på cirka 9 %.

5 3 Samtliga pizzerior hade fläskfilé på menyn. 6 av dem serverade annat kött än fläskfilé vilket ger en total avvikelse på cirka 13 %. 33 pizzerior hade mozzarella på menyn. 6 av dem serverade annan typ av ost vilket ger en total avvikelse på cirka 18 %. 18 pizzerior hade parmaskinka på menyn. 8 av dem serverade annan typ av skinka vilket ger en total avvikelse på cirka 45 %. 7 pizzerior hade krabba på menyn. Samtliga serverade annan typ av produkt vilket ger en total avvikelse på 100 %. 30 pizzerior hade fetaost på menyn. 10 av dem serverade annan typ av ost vilket ger en total avvikelse på cirka 33 %. 26 pizzerior hade gorgonzola på menyn. 7 av dem serverade annan typ av ost vilket ger en total avvikelse på cirka 27 %. 6 pizzerior hade lövbiff på menyn. 2 av dem serverade annat typ av kött vilket ger en total avvikelse på cirka 33 %. 8 pizzerior hade rödspätta på menyn. 3 av dem serverade annan typ av fisk vilket ger en total avvikelse på cirka 37 %. 5 pizzerior hade parmesanost på menyn. 3 av dem serverade annan typ av ost vilket ger en total avvikelse på cirka 60 %. Antal kontrollerade livsmedel med avvikelser: Livsmedel Antal kontroller Överensstämmer inte med menyn Antal % Skinka Oxfilé Fläskfilé Mozzarella Parmaskinka Krabba Fetaost Gorgonzola Lövbiff Rödspätta Parmesanost

6 4 Frågeställningen inför projektet var om kontrollerade ingredienser eller råvaror presenterades på ett felaktigt sätt? Resultatet visar att samtliga livsmedel som kontrollerades presenterades på ett felaktigt sätt på någon av pizzeriorna. Noterbart är att krabba som fanns på 7 pizzerior inte var krabba i något av fallen. Parmesanost hade avvikelser i 60 % av fallen och Parmaskinka hade avvikelser i 45 % av fallen. Följande 11 pizzerior hade inga avvikelser alls: El Greco, Europizza, Mozzarella, Pizzafiket, Pizzeria Abisko, Pizzeria Bari, Pizzeria Express, Pizzeria Monte Carlo, Pizzeria Tropicana, Pizzeria Venus och Pizzeria Romana. 5. Slutsats och diskussion Miljökontoret har genom detta projekt kontrollerat redligheten på pizzeriorna. Resultatet från projektet ger en bild över vilka livsmedel som pizzeriorna marknadsför på ett felaktigt sätt. Oxfilé och fläskfilé hade minst antal avvikelser medans krabba och parmesanost hade flest. När man gör en jämförelse med redlighetsprojektet som riktades mot restaurangerna 2012 ser man att oxfilé och fläskfilé även där låg i den grupp med livsmedel som hade minst antal avvikelser. Det borde betyda att de flesta pizzeriorna serverar oxfilé eller fläskfilé och inte förväxlar dessa köttdetaljer med annat typ av kött. Att Parmaskinka och parmesanost, som båda är skyddade råvaror, hade ett procentuellt sett högt antal avvikelser bedöms bero på dels okunskap hos den på pizzerian som gör inköpen och dels på att det är lockande att köpa in en liknande produkt till ett mycket billigare pris. Att sälja billigare kopior och inte använda rätt produkter är att vilseleda konsumenterna. Det är extra allvarligt i de fall originalprodukten har en skyddad ursprungsbeteckning. Att krabba hade ett procentuellt sett högt antal avvikelser, har flera olika förklaringar. På förpackningens märkning står det crabfish. De pizzerior som marknadsförde crabfish som krabba kan tro att det är krabba eftersom de läser del av ordet crab och hoppar över slutet av ordet fish. Så istället för att skriva på menyn sammanpressad fiskprodukt, eller crabfish, så skriver de krabba. Vid kontrollerna framkom också exempel på pizzerior som visste att det inte var krabba men som ändå valde att kalla det för krabba. Vid en jämförelse med redlighetsprojektet som gjordes 2009 kan man konstatera att det inte skett några större förbättringar när det gäller fetaosten och parmesanosten. År 2009 var det just dessa två råvaror som hade flesta antal avvikelser. Nu 4 år senare ligger de råvarorna återigen högt i avvikelselistan. Miljökontoret har vid inspektionerna fått uppfattningen om att det framförallt rör sig om okunskap bland livsmedelsföretagarna och att de inte medvetet försöker lura konsumenterna. Det kan slutligen konstateras att det är viktigt att även i fortsättningen kontrollera redligheten på pizzeriorna. Det totala antalet avvikelser visar att det finns förbättringspotensial inom branschen. 6. Utvärdering av projektet Projektet har genomförts i enlighet med projektplanen. Tidsplanen har följts. Inspektionerna har bidragit till att ge företagen ökade kunskaper om vad man får och vad man inte får kalla olika råvaror/ingredienser.