Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior

Transkript

1 Redovisning av kommungemensamt tillsynsprojekt Redlighet på Pizzerior Syfte Att utöver normal årlig kontroll där livsmedelsföretagarna kontrolleras att verksamheten bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens regelverk, skall Gällivare och Kiruna livsmedelsinspektörer särskilt kontrollera redlighet. Mål Målet är att företagen ska ha en god och säker hantering av de livsmedel som försäljs. Målet gagnar även företagens verksamhet och deras kunder. Målet är även att företagen ska uppge de rätta beteckningarna på de varor som säljs. Samt att en samsyn uppnås mellan Gällivare och Kiruna kommuners livsmedelsinspektörer, vad gäller kontroll av redlighet. Metod I projektet användes checklista, storhushåll version 3.0, kompletterad med en särskilt framtagen checklista för att kontrollera redlighet i företagen. Granskning av fakturor och följesedlar och annan information som ger uppgifter om leverantör, om vad som levererats in och datum för leverans, avses göras. Ett informationsblad Förbjudet att uppge falska namn på varor som tagits fram delades ut vid kontrollerna. Gemensamma kontroller med inspektörer från Gällivare och Kiruna kommuner har genomförts i bägge kommuner, för att uppnå ett delmål, likartade bedömningar (samsyn). En kommungemensamt PM kommer att skrivas efter att kontrollerna är slutförda. Redlighet Ursprungsskyddade produkter Produkter som parmaskinka, fetaost, Serranoskinka och parmesan tillhör en grupp av livsmedel som har en ursprungsskyddad beteckning. Det betyder att de är knutna till vissa produktionssätt och platser där de produceras. Det innebär t ex att en vara som skinka från Tyskland inte får säljas eller presenteras med beteckningen parmaskinka och osten Grana Padano får inte utges vara Parmesan. I och med att det finns en hel del varor som påminner om de ursprungsskyddade produkterna, men oftast har ett väsentligt lägre pris kan det finnas ett ekonomiskt intresse att sälja de billigare varorna med de dyrare produkternas namn. Avgränsning I projektet ingår besök på 8 objekt i Gällivare och 7 i Kiruna, enbart verksamheter typ pizzarestauranger ingår i projektet 1

2 Genomförande Fokus i kontrollerna skall läggas på redligheten. Besöken hos företagen gjordes oanmälda under en period av cirka två månader, med start 18 maj Resultat och slutsatser Kontrollerade produkter Produkt som fanns på företagens meny Antal med felaktig beteckning Vad serverades istället Fetaost 3 3 Apetina *Parmaskinka *Serranoskinka *Parmesanost Oxfilé Fläskfilé Krabba 4 2 Crabfish Lövbiff Renstek(Suovas) 10 2 Rökta skivrester från älg, hjort och ren *Produkter som samtliga kontrollerade verksamheter inte hade i sitt sortiment. Diskussion Några av de kontrollerade pizzeriorna hade på sin meny produkter som fetaost, renstek men serverade andra och billigare produkter som ex. salladsost eller apetina och blandkött av hjort, älg och ren. Inga avvikelser av märkning vad gällde oxfilé, fläskfilé och lövbiff kunde konstateras. Det som presenterades på menyn var också det som serverades på tallriken eller i hämtkartongen för pizzan. Ingen av pizzeriorna som besöktes hade Parmaskinka, Serranoskinka eller Parmesanost på sin meny. Två av fyra pizzerior serverade Crabfish men angav på menyn att det var krabba. Crabfish är ingen produkt av krabba utan vitfisk som är smaksatt och färgad och är billigare. Rätt märkning av produkter verkar vara en kunskapsfråga hos verksamhetsutövarna. Ofta sa restaurangägaren att de beställt ex. fetaost och trott att de fått rätt produkt, fetaost, då leverantören i stället skickat salladsost. På alla förpackningar ska det normalt finnas märkning vad för slags produkt det är, så det borde inte vara alltför svårt att se om det är fetaost eller salladsost. Miljökontoren i Gällivare och Kiruna har konstaterat att det finns anledning i det fortsatta kontrollarbetet att titta mer på redlighet och överensstämmelse med vad som står på menyer och vad som serveras till gästen. Detta kommer att gälla inte bara pizzerior utan även andra verksamheter som serverar mat utifrån en presenterad meny. När miljökontoret påtalade redlighetsbristen skulle det på samtliga ställen där bristen uppdagades åtgärda den snarast. Antingen skulle verksamhetsutövaren ändra till den rätta 2

3 benämningen på menyn eller se till att de får varan som motsvarar det som står på menyn eller helt sonika plocka bort maträtten från menyn där den påstådda produkten ingår. Samtliga kontrollerade varor kunde spåras ett steg bakåt, avseende leverantör, adress, transaktionsdatum m.m. Vid besöken kontrollerades förutom redlighet även kökens hygienrutiner. På en av pizzeriorna i Kiruna blev miljökontoret tvungen att besluta om en omedelbar stängning av verksamheten då miljökontoret bedömde lokalen så smutsig att det skulle utgjort en hälsorisk för människors hälsa om de hade fått fortsätta. Ryktet om att livsmedelsinspektörerna i Gällivare och Kiruna särskilt kontrollerade menyer och redlighet spreds sig, då det tycktes som kontrollresultatet blev bättre efter hand som kontrollerna pågick. 3

4 Checklista Redlighet 2011 Anläggning:... Datum:... Handläggare:... Kommun: Förekommer följande beteckningar ut mot kund i verksamheten? Om beteckningarna förekommer kontrollera att förpackningsnamn överensstämmer med beteckning. Be även att få se på fakturor, följesedlar som visar att även en månad bak i tiden (~ 18 april) att inköpta produkter som stämmer med beteckningen. Om det fortfarande är oklart kan företaget föreläggas att ta fram fakturor, följesedlar som visar att de köpt in varor som överensstämmer med menyn. Ta med en kopia på menyn. Fetaost. Ska vara gjord i Grekland på fårmjölk och inte salladsost el dyl. Ursprungsskydd Parmaskinka. Ska vara märkt Prosciutto di Parma. Ursprungsskydd Serranoskinka. Ska vara Jamon Serrano. Ursprungsskydd Parmesan. Ska vara Parmigiano Reggiano ost och inte t ex Grana Padano. Ursprungskydd Oxfilé. Ska vara oxfilé, inte fransyska eller liknande Fläskfilé. Ska vara fläskfilé Krabba. Ska vara krabba. Ska inte vara crabfish, crabsticks eller dylikt. Lövbiff, ska inte vara pressat eller malet kött, vedertagen beteckning På menyn kallas det lövstek Renstek (suovas) Annan vara Går det att spåra varorna bakåt? Ja Nej Leverantör, adress, transaktionsdatum m.m. 4

5 Informationsblad som delades ut vid besöken Förbjudet att uppge falska namn på varor Det är förbjudet att uppge felaktiga namn på varor. I restauranger är det vanligt att man serverar maträtter med råvaror som är av den lite dyrare sorten. Där det finns en dyr vara, så finns det ofta också billigare varor som påminner om den dyrare varan. Man får då inte använda den billigare varan och i menyer uppge den dyrare varans namn. Till exempel; om du i din meny uppger att du har parmaskinka så måste du servera parmaskinka och inte någon annan billigare skinka. Samma sak gäller med fetaost. Om du använder apetina eller salladsost så får du inte skriva fetaost på menyn. Den här märkningen Skyddad ursprungsbeteckning finns bland annat på varor som parmaskinka, fetaost och parmesanost. Om du skriver ut på menyn att du serverar oxfilé så måste det vara oxfilé. Om du serverar krabba så ska det vara krabba och inte crabfish eller crabsticks. Om du serverar lövbiff som är gjord på sammansatt eller malet kött så är inte det tillåtet. En lövbiff ska vara en tunn hel köttskiva. Tre olika skyddade beteckningar Skyddad ursprungsbeteckning Produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. T ex Serranoskinka, parmaskinka, Kalix löjrom. Skyddade geografisk beteckning Antingen produktion, bearbetning eller beredning sker inom det geografiska området. Råvarorna kan komma från annan plats. T es ostarna Svecia och Gruyere. Garanterade traditionella specialiteter Det är enbart själva receptet som är skyddat. T ex mozzarella, hushållsost och falukorv. 5