Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014

Transkript

1 Miljö- och Byggnadsavdelningen Jonas Leo Anna Moldovani Dnr 2014/0916 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Redlighet och Spårbarhet 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Uppföljning... 4 Lagstiftning... 4 Skyddade beteckningar... 5 Så här ser symbolerna ut... 5 Spårbarhet... 6 RESULTAT OCH DISKUSSION... 6 Bilaga 1 Checklista med hjälpreda (överlämnades även som information till verksamhetsutövarna) 2

3 SAMMANFATTNING Under våren 2014 genomfördes en projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun. Syftet med projektet var att kontrollera om livsmedelsföretagarnas verksamhet bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens regelverk med avseende på redlighet och spårbarhet. Projektet ska också leda till att öka företagens kunskaper om vikten av redlighet. Kontrollen bestod i att ta reda på om det som anges på menyn stämmer överens med det som serveras och om de lever upp till kraven på spårbarhet genom att kunna uppvisa kvitto, följesedel, leveranssedel eller faktura från leverantörer. Inom projektet inspekterades 23 verksamheter och totalt 79 produkter. Av dessa 79 produkter var 61 % (48 st) rätt märkta och 26,5 % (21 st) var felmärkta i förhållande till vad som presenterades i menyn. Totalt 12,5 % (10 st) produkter konstaterades som tveksamma vilket berodde på att följesedel/faktura inte kunde uppvisas eller att produkten var omförpackad och originalförpackningen saknades. Störst andel felaktig märkning i förhållande till antalet produkter inom samma produktgrupp noterades för Krabba: 100 % Parmesanost: 66 % Fetaost: 55 % Av de 23 verksamheter som inspekterades befanns totalt 65 % (15 stycken) med bristfällig märkningsinformation. 7 verksamheter konstaterades med 1 avvikelse medan 8 verksamheter hade 2 eller fler avvikelser. De slutsatser som kan dras av resultatet är att redligheten brister i många fall. Dels på grund av att verksamhetsutövarna inte känner till rådande krav eller tar för givet att produkter som saluförs under liknade beteckning/produktnamn (t.ex. Krabba och Crabfish) innehåller vad produktnamnet beskriver och delvis för att det finns produkter som är billigare och liknar en ursprungsbetecknad/vedertagen produkt som allmänheten känner till och vet vad det är för något. Att ta betalt för något som inte serveras i enlighet med vad som presenteras i menyn, ger en felaktig information till kunderna som blir vilseledda. Konsekvenserna av felaktig märkning kan vara allvarliga för allergiker eftersom de allergiska konsumenterna i dessa fall inte får tillräcklig information för att göra trygga matval. 3

4 INLEDNING Bakgrund Med redlighet menas att konsumenter ska känna sig trygga, säkra och kunna göra medvetna val av de livsmedel som släpps ut på marknaden. Om man som livsmedelsföretagare serverar något annat än vad som står på menyn är detta vilseledande för gästerna. Det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller falska påståenden om mat enligt artikel 8 och 16 i förordning (EG 178/2002). För en allergiker kan en felaktig meny dessutom innebära stora hälsorisker. Att uppge fel innehåll kan orsaka allvarliga allergiska reaktioner. Att till exempel byta ut krabba mot crab-fish kan innebära en fara för en allergiker. Crab-fish kan innehålla bland annat ägg, soja och vetestärkelse. En livsmedelsföretagare ska inte tjäna pengar på att lura sina gäster genom att ta betalt för en dyrare produkt än den som serveras. Produkterna som kontrollerades i projektet omfattades av märkningssystemet för skyddade beteckningar samt allmänt vedertagna beteckningar. Syfte Syftet med projektet var att få en indikerande bild av hur livsmedelsföretagen i Vellinge kommun bedrivs i enlighet med regelverket inom området, samt att öka företagens kunskaper om vikten av redlighet och spårbarhet. Metod Kontrollerna har utförts oanmälda hos pizzerior och restauranger. Menyn kontrollerades mot en framtagen checklista (bilaga 1) av livsmedel som omfattas av märkningssystemet för skyddade beteckningar samt andra allmänt vedertagna beteckningar. På plats kontrollerades om dessa livsmedel fanns i företagets kylar eller frysar samt om märkningen stämde överens med menyn. I samband med kontrollen överlämnades ett informationsblad med förklaring av de skyddade ursprungsbeteckningarna till verksamhetsutövaren. Uppföljning Uppföljning av avvikelser/brister har och kommer att ske löpande. Lagstiftning Planerade åtgärder ska säkerställa Att konsumenten inte vilseleds genom det sätt på vilket livsmedel märks och presenteras (artikel 8 och 16 i förordning (EG nr 178/2002) 4

5 Att livsmedelsföretagaren kan ange från vem och till vem en råvara, ingrediens eller ett livsmedel har levererats och har ett system och förfarande för att på begäran kunna lämna denna information till behörig myndighet Att livsmedel är lämpligt märkta för att underlätta spårbarheten (artikel 18 och 19 i förordning (EG nr 178/2002, artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004) Skyddade beteckningar Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Ett livsmedel med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) ska i fråga om varor och tillverkning vara helt beroende av den region där det framställs. Ett exempel på en sådan produkt är parmesanost. I tabell 1 redovisas vilka livsmedel med beteckningen SUB som kontrollerades i projektet. Tabell 1. I projektet kontrollerade produkter med skyddad ursprungsbeteckning Fetaost Gjord i Grekland på fårmjölk eller får- och getmjölk Parmesanost Ost från Italien, ska vara märkt med Parmigiano Reggiano Gorgonzola Grönmögelost från Italien Parmaskinka Ska vara märkt med Prosciutto di Parma Ett livsmedel med Skyddad geografisk Beteckning (SGB) ska tillverkas enligt en metod som förknippas med den region vars namn det bär. Råvarorna kan komma från annan plats. Svenska exempel på livsmedel med SGB märkning är bland annat Skånsk spettkaka och Bruna bönor från Öland. Ett särartsskyddat livsmedel får betecknas som Garanterad Traditionell Specialitet (GTS) om det har egenskaper som skiljer det från liknande produkter och tillverkas på ett traditionellt sätt, till exempel Falukorv och Hushållsost. Det är enbart själva receptet som är skyddat. I tabell 2 redovisas vilka livsmedel med beteckningen GTS som kontrollerades i projektet. I figur 1 syns de symboler som används vid märkning av skyddade beteckningar. Tabell 2. I projektet kontrollerade produkter med Garanterad Traditionell Specialitet Mozzarella Serranoskinka Färskost gjord på komjölk Ska vara märkt med Jamon Serrano Så här ser symbolerna ut Figur 1. Symboler som får användas för livsmedel med skyddade beteckningar (Från vänster: SUB, SGB, GTS) 5

6 Förutom de produkter som redovisades i tabell 1 och 2 kontrollerades även följande livsmedel Tabell 3. Övriga produkter som kontrollerades i projektet Oxfilé Filé från vuxet nötkreatur Lövbiff Tunn skiva nötkött från innanlåret. Allmänt vedertagen beteckning Krabba Ska vara märkt med Krabba Lax Ska vara märkt med det latinska namnet Salmo salar Spårbarhet Spårbarhet är en annan viktig skyldighet som livsmedelsföretagarna ska ta hänsyn till. Det innebär att alla livsmedel ska kunna spåras varifrån de kommer och var de slutligen hamnar. Det betyder att kvitton, fakturor, följesedlar eller leveranssedlar från leverantörer ska kunna uppvisas vid samtliga verksamheter. RESULTAT OCH DISKUSSION Resultat av samtliga produkter Korrekt märkning Felaktig märkning Tveksam märkning Figur 2. Resultat för samtliga 79 kontrollerade produkter 6

7 Gorgonzola Av 8 kontrollerade produkter befanns ingen med direkt felaktig märkning. 4 stycken noterades dock som tveksamma vilket berodde på att följesedel/faktura inte kunde uppvisas eller att produkten var omförpackad och originalförpackningen saknades Fetaost Av 9 kontrollerade produkter befanns 5 stycken med felaktig presentationsmärkning i menyn. Det som istället serverades var ost tillverkad av komjölk, s.k. salladsost. Parmesanost Av 9 kontrollerade produkter befanns 6 stycken med felaktig presentationsmärkning i menyn. Det som istället serverades var Grana Padana. 1 produkt var tveksam vilket berodde på att följesedel/faktura inte kunde uppvisas eller att produkten var omförpackad och originalförpackningen saknades. Mozzarella Av 12 kontrollerade produkter befanns ingen med felaktig märkning. 2 stycken produkter var tveksamma vilket berodde på att följesedel/faktura inte kunde uppvisas eller att produkten var omförpackad och originalförpackningen saknades. (En mozzarellaprodukt får vara av mozzarellaliknande karaktär och ändå kallas för mozzarella). Parmaskinka Av 6 kontrollerade produkter befanns 3 stycken med felaktig presentationsmärkning i menyn. Det som istället serverades var lufttorkad skinka från olika länder. Serranoskinka Av 3 kontrollerade produkter befanns alla vara korrekt märkta i menyn. Oxfilé Av 12 kontrollerade produkter befanns 1 verksamhet med felaktig presentationsmärkning i menyn. Vad som istället serverades var halalslaktat pizzakött. 3 produkter var tveksamma vilket berodde på att följesedel/faktura inte kunde uppvisas eller att produkten var omförpackad och originalförpackningen saknades. Lövbiff Endast 1 verksamhet serverade lövbiff. Korrekt produkt serverades. 7

8 Krabba Av 6 kontrollerade produkter befanns samtliga verksamheter med krabba på menyn med felaktig presentationsmärkning. Det som serverades istället var crabfish eller crabsticks som är en smaksatt fiskprodukt som bland annat kan innehålla soja, ägg och vetestärkelse. Det finns allergena risker med att servera dessa produkter istället för krabba. Lax Av 13 kontrollerade produkter befanns alla med korrekt märkning. Den latinska beteckningen ska vara Salmo salar. De slutsatser som kan dras av resultatet är att redligheten brister i många fall. Dels på grund av att verksamhetsutövarna inte känner till rådande krav eller tar för givet att produkter som saluförs under snarlika beteckningar/produktnamn (t.ex. Crabfish/Crabsticks) också innehåller vad produktnamnet beskriver och delvis för att det finns produkter som är billigare och liknar en ursprungsbetecknad/vedertagen produkt som allmänheten känner till och vet vad det är för något. Att ta betalt för något som inte serveras i enlighet med vad som presenteras i menyn, ger en felaktig information till kunderna som blir vilseledda. Konsekvenserna av felaktig märkning kan vara allvarliga för allergiker eftersom de allergiska konsumenterna i dessa fall inte får tillräcklig information för att göra trygga matval. 8

9 Bilaga 1 Hjälpreda till checklista Redlighet Gorgonzola: Grönmögelost från vissa regioner i Italien. Skyddad ursprungsbeteckning. Fetaost: Gjord i Grekland på fårmjölk eller får- och getmjölk. Skyddad ursprungsbeteckning. Fel: Salladsost Parmesanost: Ska vara märkt med Parmigiano Reggiano. Skyddad ursprungsbeteckning. Fel: Grana Padano Mozzarella: Färskost gjord på komjölk. Garanterad traditionell specialitet. Parmaskinka: Ska vara märkt med Prosciutto di Parma. Skyddad ursprungsbeteckning. Serranoskinka: Ska vara Jamon Serrano. Garanterad traditionell specialitet. Oxfilé: Filé från det vuxna nötkreaturets slaktkropp. Fel: Exempelvis fransyska Lövbiff: En tunn skiva nötkött från innanlåret. Allmänt vedertagen beteckning. Fel: Lövbit, pressat eller malet kött Krabba: Ska vara krabba. Fel: crabfish, crabsticks Lax: Latinska namnet är Salmo salar Fel: chum- eller hundlax (Oncorhyncus keta), puckel- eller pinklax (Oncorhynchus gorbuscha), regnbågslax (Oncorhyncus mykiss), öring (Salmo trutta) Förklaring till skyddade beteckningar Skyddad ursprungsbeteckning (SUB): Produktion, bearbetning och beredning av produkten skall ske inom ett visst geografiskt område. Produktens kvalitet eller egenskaper beror i väsentlig grad på det geografiska området i fråga, såsom på en råvara som producerats där. Exempel: Parmaskinka, Parmigiano Reggiano, Mozzarella di Bufala och Kalamataoliver. Skyddad geografisk beteckning (SGB): Antingen produktion, bearbetning eller beredning av produkten skall ske inom ett visst geografiskt område, som ger produkten dess kvalitet, rykte eller andra egenskaper. En del av råvarorna till produkten kan införas från områden utanför detta område. Exempel: Svecia, Bayonneskinka och Skånsk spettekaka. 9

10 Garanterad traditionell specialitet (GTS): Produktens ursprung har ingen betydelse, utan man vill framhäva produktens traditionella sammansättning och produktionsmetod. Produkten kan framställas vart som helst inom EU men ska framställas enligt en registrerad metod. Exempel: Mozzarella, Falukorv och Hushållsost. 10