Länsprojekt Dalarnas län Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior

Transkript

1 Länsprojekt Dalarnas län 2013 Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior

2 Länsprojekt Dalarnas län 2013 Livsmedelskontroll av redlighet på restauranger och pizzerior Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte 4 Avgränsning 4 Metod 4 Lagstiftning 4 Felkällor 5 Resultat 5 Diskussion 8 Bilaga I 11 2

3 Sammanfattning Under våren 2013 genomfördes ett länsomfattande projekt inom livsmedelsområdet i Dalarnas län. Syftet med projektet var initialt att kontrollera om restauranger och pizzerior bedrivs i enlighet med livsmedelslagstiftningens regelverk om redlighet mot konsumenterna och spårbarhet för livsmedlen på anläggningen. Projektet korrigerades sedermera till att endast omfatta granskning av redligheten, dvs. att konsumenter som besöker restauranger och pizzerior ska kunna lita på att de verkligen får de råvaror och ingredienser som är angivna på menyn. I projektet deltog 13 kommuner vilka tillsammans inspekterade 247 livsmedelsanläggningar. De flesta kommuner granskade både restauranger och pizzerior medan några valde att inrikta kontrollerna mot en viss typ av livsmedelsanläggning. Tio relativt vanligt förekommande produkter, som de flesta anläggningar antogs ha minst någon av, valdes ut för att särskilt granskas. I övrigt kunde respektive kommun välja att utöka granskningen med fler produkter. I projektet ingick ingen provtagning av livsmedlen utan kontrollerna har inriktats mot att granska om märkningen på förpackningarna överensstämmer med vad som har angetts menyn. Totalt konstaterades en eller flera avvikelser gällande redligheten på 137 av de 247 kontrollerade livsmedelsanläggningarna, dvs. ca 55 %. Flest felaktiga produkter noterades för krabba (95 %), parmaskinka (83 %), lövbiff (69 %), fårost (53 %), fetaost (46 %) och parmesanost (46 %). Ersättningsprodukterna till krabban och de olika ostarna innehåller ofta allergen vilket innebär att det är extra allvarligt att det står fel i menyn om en allergisk kund äter på livsmedelsanläggningen. Enstaka felaktiga produkter påträffades gällande rödspätta (6 %), lax (4 %) och gorgonzolaost (2 %). Den produkt som fanns på flest anläggningar (164 st) var oxfilé men ingen felaktig produkt kunde konstateras. Ett problem vid granskningen av ett flertal av de utvalda produkterna var att många livsmedelsanläggningar hade öppnat upp och kastat bort originalförpackningarna, vilket gör de exakta resultaten något osäkra. Utöver de tio utvalda produkterna har felaktiga produkter konstaterats gällande t.ex. kalamataoliver och löjrom samt även för kött som har uppgetts vara från Sverige men egentligen kommit från andra länder. Slutsatsen av resultaten är att projektet verkligen har behövts då en mängd brister i redligheten mot konsumenterna har konstaterats vid kontrollerna. Orsakerna till de många bristerna kan vara flera, t.ex. okunskap hos livsmedelsföretagarna, medvetet fusk eller att leverantören har vilselett restaurangen/pizzerian, men detta har inte granskats närmare i projektet. Kontrollerna har varit lika mycket en granskning som en information till företagen. Många företag där avvikelser har konstaterats har inte förstått vad som är rätt och fel innan detta har uppmärksammats. 3

4 Bakgrund Vid ett länsmöte hösten 2012 beslutades att ett projekt om redlighet och spårbarhet på restauranger och pizzerior skulle genomföras under 2013 i Dalarnas län. En projektgrupp tillsattes för att utarbeta checklistor, ett informationsblad till företagarna samt att sammanställa resultatet i en rapport. Projektgruppen bestod av Kristin Andersson från miljöförvaltningen i Falu kommun, Peter Östlund från Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning samt Petri Stenport från Miljökontoret Mora Orsa. Begreppet redlighet innebär att märkning och presentation av livsmedel inte får vilseleda konsumenten. Detta gäller särskilt för sådant som är utmärkande för livsmedlet, såsom sammansättning, identitet och ursprung. Inom EU finns även ett system för att skydda beteckningar på särskilda produkter. Konsumenten ska kunna lita på att det som serveras på tallriken verkligen innehåller de råvaror och ingredienser som står på menyn. Syfte Projektets syfte var att ta reda på om de maträtter som de kontrollerade livsmedelsanläggningarna serverar innehåller de ingredienser och råvaror som står på menyn. En förhoppning med projektet var att ge en samlad bild av läget i Dalarnas län samt att öka kunskaperna om märkning och redlighet hos livsmedelsföretagarna. Tanken var även att projektet kan stå som grund för vidare kontroll inom grossistledet. Avgränsning Samtliga 15 kommuner i Dalarnas län inbjöds att vara med i projektet. Av dessa medverkade elva kommuner samt två från Västmanlands län. Projektet var inriktat mot att kontrollera restauranger och/eller pizzerior. Tio vanliga livsmedel valdes ut för närmare granskning. Menyer på Internet granskades inte. Eventuell uppföljning av livsmedelskontrollerna ingick inte i projektet. Efter diskussion på ett länsmöte ströks den del av checklistan som var inriktad mot att granska produkternas spårbarhet. Metod Deltagande kommuner avgjorde själva hur många objekt ur gruppen restauranger och pizzerior som ingick i projektet. Vid kontrollerna användes en checklista där företagens menyer och produkternas märkning granskades. Bilder togs på menyer, etiketter och märkning. Det uppmuntrades att bilderna skickades till projektgruppen eller lades upp på länets grupparbetsplats Miljötillsyn Dalarna som också användes som diskussionsforum. I samband med kontrollerna överlämnades informationsbladet Lurar du din kund utan att veta om det? (bilaga I) till livsmedelsföretagaren. Varje kommun skickade in sina kontrollresultat till projektgruppen som sammanställde resultatet. Lagstiftning EG-förordning 178/2002 EU:s livsmedelslag. Enligt artikel 8 i denna förordning ska konsumenternas intressen skyddas och det ska vara möjligt för dem att fatta välgrundade beslut om de livsmedel som de konsumerar. Enligt artikel 16 i samma förordning får inte konsumenter vilseledas genom det sätt på vilket livsmedel marknadsförs och presenteras. Livsmedelsverkets föreskrifter (2004:27) om märkning och presentation av livsmedel. I 5 framgår att livsmedel inte får presenteras på ett sådant sätt att köparen riskerar att vilseledas vid köpet, t.ex vad gäller livsmedlets identitet, sammansättning eller ursprung. EG-förordningarna 509/2006 och 510/2006 gällande skydd av vissa livsmedels ursprung. För att skydda vissa livsmedel med särskilda egenskaper har EU tagit fram ett system för märkning av dessa. 4

5 Felkällor I resultatsammanställningen finns vissa osäkerheter. Efter granskning av deltagande kommuners inskickade resultatsammanställningar har, utifrån projektdeltagarnas kommentarer, konstaterats att det finns skillnader i hur olika inspektörer har gjort bedömningar av vad som är avvikelser gällande redligheten. Exempel på frågetecken i kommunernas redovisningar och eventuella felkällor är: Hur har kommunerna bedömt fetaost/fårost? Är det en redlighetsavvikelse om restaurangen har angett fårost på menyn men serverar fetaost, vilken oftast även innehåller en mindre del getmjölk? Eller tvärtom, är det fel om fetaost har angetts på menyn men fårost istället serveras? Har det bedömts som en avvikelse i redlighet om rätt produkt inte helt säkert har kunnat bekräftas, genom t.ex. en originalförpackning? Detta gäller framförallt gorgonzolaost och lövbiff. Framförallt gorgonzolaostens originalförpackning har i många fall slängts bort och osten har rivits upp i bitar och förvaras i en plastlåda utan märkning. Har det bedömts som rätt produkt ur redlighetssynpunkt om rätt produktnamn står på följesedel men originalförpackning saknas? Detta gäller t.ex. oxfilé och gorgonzolaost. Resultat Sammanlagt genomfördes kontroller på 247 livsmedelsanläggningar i de 13 kommuner som deltog i projektet. Över hälften av dessa restauranger och pizzerior, 55 %, hade en eller flera avvikelser. 36 % hade inga avvikelser och på 9 % av anläggningarna saknades alla de tio utvalda livsmedlen på menyn, vilket gjorde att de inte kunde kontrolleras. Se figur 1. 9% 36% 55% Andel med avvikelser Andel utan avvikelser Andel som saknade produkterna Figur 1. Andelen kontrollerade anläggningar i länet med och utan avvikelser, samt andelen som saknade produkter att kontrollera. Sammantaget kontrollerades 780 produkter. Av dem bedömdes 571 produkter (73 %) vara riktiga gentemot vad som angetts på menyn. 209 produkter (27 %) bedömdes vara felaktiga. Resultatet av redlighetskontrollen bland de olika produkterna varierade mycket, dvs. vissa produkter serverades felaktigt i högre utsträckning än andra (se tabell 1 och figur 2). 5

6 Oxfilé kontrollerades 164 gånger. Inga felaktiga produkter hittades; i samtliga fall överensstämde menyn med vad som serverades. Även gorgonzolaost i menyerna överensstämde väl med vad som serverades och hade få avvikelser. I något fall serverades en annan ädelost. Kontroll av lax visade att det var riktig lax (Salmo salar) som serverades i de flesta fall. Vid endast 3 av 67 kontroller hittades avvikelser. I dessa fall serverades istället chumlax, regnbåge eller pinklax, dvs liknande fiskar. Vid 85 av 90 tillfällen noterades inga avvikelser för rödspätta (Pleuronectes platessa). I de fall där avvikelser förekom serverades t.ex. stillahavsspättafilé eller pangasius. Fetaost var ett av livsmedlen som kontrollerades många gånger; vid 112 tillfällen. I nästan häften av fallen (46 %) serverades en annan produkt. För fårost var resultatet liknande, av 57 kontroller hittades felaktiga produkter vid 30 tillfällen, dvs. i 53 % av fallen. När det gäller fårost och fetaost visade det sig uteslutande vara någon slags salladsost gjord på komjölk som serverades istället. Även parmesanost visade sig vara en vanlig produkt att byta ut till någon liknande. Vid 19 av 41 kontroller (46 %) visade sig parmesanosten vara en annan liknande ost. Istället serverades t.ex. Grana Padano. Lövbiff, dvs en tunn skiva nötkött från innanlår, kontrollerades vid 35 tillfällen. Resultatet visade att i 69 % av fallen serverades en annan produkt gjord på hoppressat malet kött, s.k. lövbit. Kontroll av parmaskinka prosciutto di Parma (lufttorkad skinka av en viss typ, producerad i Parma, Italien) gjordes vid 42 tillfällen. Vid 35 av dessa (83 %) konstaterades att en ersättningsprodukt serverades istället. Vanliga ersättare var andra lufttorkade skinkor. I några fall var dessa också från Italien men de har inte det varumärkesskydd som parmaskinkan har. I de flesta fall var dock ersättningsprodukten westfalisk skinka, dvs en tysk produkt. Vid endast 2 av 40 tillfällen serverades krabba när det hade angetts på menyn. I resten av fallen serverades crabfish, crabsticks, surimi eller annan pressad fisk, smaksatt för att likna krabba. Tabell 1. Överensstämmelse mellan meny och serverad produkt Överensstämde menyn Överensstämde inte menyn Antal kontroller Antal % Antal % Livsmedel/Produkt Fetaost Fårost Gorgonzolaost Parmesanost Lax Rödspätta Krabba Parmaskinka Oxfilé Lövbiff Totalt 247 6

7 Procentuell fördelning (%) Överensstämde menyn Överensstämde inte menyn Krabba Parmaskinka Lövbiff Fårost Fetaost Parmesanost Rödspätta Lax Gorgonzolaost Oxfilé Livsmedel Figur 2. Överensstämmelse mellan meny och serverad produkt Utöver de utvalda produkterna som kontrollerades i projektet valde några kommuner att kontrollera andra livsmedel. Exempel på produkter som upptäcktes vara felaktiga var bland annat stenbitsrom istället för löjrom, spanska oliver istället för kalamataoliver och fläskbog istället för skinka. På en restaurang konstaterades också att det angavs att allt kött var svenskt men både irländskt och amerikanskt kött serverades också. Resultaten mellan kommunerna som deltog i projektet varierade stort. Flest livsmedelsanläggningar med avvikelser i redligheten konstaterades i Falun (93 % av 30 kontrollerade anläggningar hade minst en avvikelse) och bäst resultat visade anläggningarna i Leksands kommun (17 % med avvikelser av totalt 35 anläggningar) Procentuell fördelning (%) Andel utan avvikelser Andel med avvikelser 0 Falun (30) Borlänge (22) Gagnef (9) Ludvika (30) Säter (7) Mora/Orsa (25) Älvdalen (6) Avesta, Fagersta, Norberg (74) Smedjebacken (9) Leksand (35) Komm un Figur 3. Andel anläggningar med eller utan avvikelser av totala antalet kontroller bland kommunerna. Totalt antal kontrollerade anläggningar inom respektive kommun/kommunsammanslagning i parentes. 7

8 Diskussion Resultatet av livsmedelskontrollen av oxfilé, lax, rödspätta och gorgonzolaost visade att produkterna överensstämde väl med menyerna och hade få avvikelser. Det goda resultatet kan bero på att det finns en större kunskap kring dessa produkter, de flesta livsmedelsföretagare känner till att det ofta finns stora skillnader mellan den riktiga produkten och en liknande produkt. I vissa fall kan det även bero på att tidigare livsmedelskontroller har gjort livsmedelsföretagare uppmärksamma på att förväxlingar har gjorts med en annan produkt eller att större händelser i media har uppmärksammats, t.ex. det omtalade köttfusket eller att laxliknande fiskar i butik har sålts under namnet lax. En ytterligare förklaring till att just dessa produkter endast har haft ett fåtal avvikelser kan vara att prisskillnaden mellan en äkta produkt och en liknande ersättningsprodukt numera inte är så stor. En annan aspekt på det goda resultatet bland dessa produkter är att de flesta får sägas vara en stor del i en huvudrätt, dvs. livsmedelsföretagaren kan i dessa fall tänkas vara noggrannare med vilken produkt som köps in. En stor andel kontrollerad fetaost, fårost samt parmesanost visade på felaktiga produkter gentemot vad som hade angetts i menyn. Parmaskinka, lövbiff och krabba visade sämst resultat. En orsak till det sämre resultatet för dessa produkter kan vara att det finns en okunskap hos livsmedelsföretagaren, t.ex. att skillnaderna mellan en äkta produkt och en ersättningsprodukt inte är kända. Många livsmedelsföretagare har heller inte känt till att vissa av produkterna även är namnskyddade och vad namnskyddet innebär. I många fall har företagen t.ex trott att en lövbiff är en pressad köttfärsprodukt, att det är allmänt vedertaget att crabfish och crabsticks är liktydigt med krabba, att man kallar all lufttorkad skinka för parmaskinka eller att fetaost är detsamma som salladsost, dvs. att man tror att fetaost är ett samlingsnamn för den typen av ost. Även andra produkter som granskades utöver projektets tio utvalda livsmedel visade på brister i restaurangernas och pizzeriornas redlighet. Några exempel på produkter som kontrollerades eftersom de ansågs intressanta utifrån menyn och sedan visat sig vara något annat när de hamnat på tallriken var kalamataoliver (skyddad ursprungsbeteckning) och löjrom. I dessa fall serverades istället spanska oliver och stenbitsrom. Ett annat exempel på brister i redligheten var en restaurang som marknadsförde att de endast serverade svenskt kött men i frysarna påträffades kött från USA och Irland. I dessa fall var företagen antagligen fullständigt medvetna om skillnaderna mellan vad som stod på menyn och vad som egentligen serverades. Att medvetet fuska med livsmedlen ur vinstintresse är antagligen också en bidragande orsak till de många avvikelserna även bland de tio utvalda produkterna i projektet. Bland de livsmedel där flest avvikelser har konstaterats finns de produkter där även prisskillnaderna mellan en äkta produkt och en kopia är som störst. Restaurangen eller pizzerian kan även ha blivit vilseledd av sin leverantör, dvs. beställt en produkt men mottagit en annan. Detta har bekräftats i ett antal fall där t.ex. leverantören på leveransens följesedel har skrivit ett visst produktnamn men levererat ett annat likartat livsmedel, t.ex. skrivit parmaskinka men sedan levererat lufttorkad westfalisk skinka. I dessa fall har både leverantören och restaurangen/pizzerian brustit i sina rutiner. Restaurangen/pizzerian är alltid ansvariga för de produkter som säljs från restaurangen och ska därför kontrollera vilka produkter de tar emot och kan inte skylla på att en felaktig vara har levererats. Det har även upptäckts att den som tillverkat och märkt produkten inte haft tillräcklig kunskap för att märkningen ska bli tydlig. Till exempel noterades att en tillverkare hade märkt sina förpackningar med äkta grekiskt fårost men produkten var framställd av både fårmjölk och getmjölk. I dessa fall har inte avvikelse satts på restaurangen/pizzerian om de på menyn har skrivit fårost. Det har inte bedömts som ett redlighetsfel hos restaurangen/pizzerian även om menyn egentligen inte är helt korrekt. Däremot har den kommun som har tillsyn över tillverkaren 8

9 uppmärksammats på den otydliga märkningen på produkten. Den största förklaringen till de relativt stora bristerna inom området är troligen att redlighet inte har granskats särskilt mycket tidigare i livsmedelskontrollen. Vissa företag har inledningsvis knappt förstått vad inspektören menat när syftet med kontrollen har förklarats. Företagen är helt enkelt vana vid att kontrollerna inriktas mot hygienfrågor och inte mot redlighet. Kontrollerna har i många fall blivit lika mycket en granskning av företagets redlighet som en information om vad redlighetsbegreppet innebär samt vad som gäller för de olika produkter som kan vara aktuella på livsmedelsanläggningen. I vissa fall kan dock redlighetsbrister vara förknippat med hälsofara vad gäller allergi. Ett exempel på risk bland projektets tio utvalda livsmedel är att servera crabsticks (eller annan smaksatt, pressad fisk) istället för krabba till en fiskallergiker. Ett annat exempel är att man i en maträtt har ersatt parmesanost med osten Grana Padano. För en äggallergiker kan det innebära ett allvarligt tillbud eftersom man i tillverkningen av Grana Padano tillsätter lysozym, dvs. ett naturligt enzym från äggvita som fungerar som konserveringsmedel i osten. Ett ytterligare exempel på en potentiell allergirisk är att fårost eller fetaost har ersatts med salladsost innehållandes komjölk. Komjölksprotein är dock relativt snarlikt protein från get- och fårmjölk och många komjölksproteinallergiker har troligtvis viss allergi även mot get- och fårmjölk och undviker antagligen samtliga dessa produkter. Skillnaderna i resultaten bland kommunerna kan ha flera orsaker. Kommunerna kan tidigare ha kontrollerat redlighet i olika utsträckning och på olika anläggningar. Det kan därigenom ha lett till att kunskapen har förbättrats på vissa anläggningar. Exempelvis Leksand, som hade bäst resultat av samtliga kommuner, deltog under 2012 i Livsmedelsverkets projekt om skyddade beteckningar och kontrollerade då flertalet av deras livsmedelsanläggningar med avseende på redligheten. Även Smedjebacken har tidigare gjort redlighetskontroller vilket bör vara en bidragande orsak till att deras anläggningar var bland de som hade minst avvikelser gällande redligheten. På endast två av nio kontrollerade anläggningar konstaterades där avvikelser. Olika kommuner kan även ha bedömt avvikelser på olika sätt, vilket till viss del kan ha påverkat resultaten, t.ex. om det har bedömts som en avvikelse eller ej när det inte har kunnat bekräftas om en produkt verkligen är vad företaget påstår. Detta kan t.ex. vara fallet när etiketter och följesedlar har saknats. Skillnaderna mellan kommunerna kan också bero på vilken typ av anläggning som kontrollerats. I Falun och Borlänge kommuner inriktade sig exempelvis kontrollen enbart på pizzerior. Resultatet av dessa visade att denna typ av anläggning hade många redlighetsbrister. Förutom de tänkbara orsaker som tidigare nämnts beror detta antagligen mest på att pizzerior har fler av de tio utvalda produkterna om en jämförelse görs med restaurangerna. Att fler produkter har funnits att kontrollera innebär en större risk för att någon felaktig produkt påträffas. Detta kan även bekräftas av de kontroller som har gjorts av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning som arbetar inom kommunerna Avesta i Dalarnas län samt Fagersta och Norberg i Västmanlands län. Av de 74 livsmedelsanläggningar som kontrollerades i dessa kommuner hade 62 någon av de 10 utvalda produkterna, varav 35 anläggningar hade minst en avvikelse i redlighet fördelat på 25 pizzerior och 10 restauranger. Ungefär lika många pizzerior som restauranger kontrollerades men pizzeriorna hade fler av de utvalda produkterna. Gällande restaurangerna var det ofta just de som hade flera av de utvalda produkterna som hade minst någon avvikelse i redligheten. Oavsett orsak till bristerna i redlighet i Dalarnas län så uppfylls i hög grad inte kraven på redlighet, dvs. felaktig information ges till konsumenten som vilseleds vid köpet. Projektet visar att det fortsatt finns ett behov av denna inriktning av livsmedelskontroll i länet. Liknande projekt har tidigare genomförts i andra kommuner, t.ex. Luleå och Södertälje och i län, t.ex. Norrbotten och Örebro, och resultaten från de projekten liknar de som har konstaterats i Dalarna. 9

10

11 Bilaga I Lurar du din kund utan att veta om det? Visste du att det är förbjudet att uppge felaktiga namn eller att ha falska påståenden om mat? Det du serverar och/eller säljer ska stämma överens med vad det verkligen är så att konsumenten inte blir lurad. Fel i märkningen kan till exempel gälla felaktigt namn eller fel beteckning på t.ex fetaost, parmaskinka, mozzarella och parmesanost. Här hittar du kort information om olika regler för märkning. Vad kan vara fel på märkningen? I menyn kan det t.ex. stå fetaost medan det som serveras är en billigare ost, lik fetaost, men den är gjord på t.ex. komjölk istället för får- och getmjölk. För en person med komjölksprotein-allergi är det mycket viktigt att veta att det verkligen är fetaost, så att personen inte blir sjuk av osten. Det kan också vara så att osten inte är tillverkad i Grekland. Det är ett krav att Fetaost är tillverkad där för att få kallas fetaost. Samma sak gäller parmesanost, här kan det istället vara Grana padano som används. Fetaost och parmesanost är båda ursprungsskyddade och därför ska rätt namn användas till rätt ost. Det förekommer också att det står parmaskinka på menyn, men det som serveras är annan lufttorkad skinka. Ursprungsskydd Inom EU finns ett system för att skydda vissa livsmedels ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Förenklat kan man säga att de beteckningar som är skyddade endast får användas vid märkning av livsmedel som framställs enligt vissa recept och vissa andra villkor. Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Det starkaste skyddet har livsmedel som är försedda med skyddad ursprungsbeteckning. Produktion, bearbetning och beredning av produkten skall ske inom ett geografiskt avgränsat område. Produktens kvalitet eller egenskaper beror i väsentlig grad på det geografiska området i fråga, såsom på en råvara som producerats där. Exempel: Prosciutto di Parma (parmaskinka), Parmigiano Reggiano (parmesanost), Mozzarella di Bufala Campala (buffelmozzarella), Fetaost, kalamataoliver och Kalix löjrom. Skyddad geografisk beteckning (SGB) Antingen produktion, bearbetning eller beredning av produkten skall ske inom ett geografiskt avgränsat område, som ger produkten dess kvalitet, rykte eller andra egenskaper. En del av råvarorna till produkten kan införas från områden utanför detta område. Exempel: Osten Svecia, Bayonneskinka och skånsk spettekaka. Garanterad traditionell specialitet (GTS) Produktens ursprung har ingen betydelse, utan man vill framhäva produktens traditionella sammansättning och produktionsmetod. Produkten kan framställas vart som helst inom EU men ska framställas enligt en registrerad metod (receptet är skyddat) och ska ha egenskaper som skiljer den från liknande produkter. Exempel: Mozzarella, Jamón Serrano (Serranoskinka), Falukorv och Hushållsost.

12 Falska påståenden Korrekta påståenden om livsmedel är lika viktigt som rätt namn på rätt livsmedel. Exempel på påståenden är fläskfilé, oxfilé och andra styckningsdetaljer. Fläskfilé är till exempel inte samma sak som fläskytterfilé. Står det oxfilé på menyn är det vad som ska serveras och inte annan köttdetalj från nöt. Kunskapen är viktig Information om märkning ska finnas i alla led i livsmedelskedjan, från producent till restaurang eller butik. Informationen är viktig så att konsumenten inte blir lurad. Liten lathund över några olika livsmedel Fetaost Parmesan Skyddad ursprungsbeteckning. Fetaost får endast användas om ost som tillverkats i vissa regioner i norra Grekland och ska vara gjord av fårmjölk eller en blandning av fårmjölk och getmjölk där andelen fårmjölk alltid är mer än getmjölk. Salladsost får inte serveras som fetaost. Skyddad ursprungsbeteckning. Ska vara märkt med Parmigiano Reggiano. Gorgonzola Skyddad ursprungsbeteckning. Grönmögelost framställd i vissa regioner i Italien. Parmaskinka Oxfilé Fläskfilé Lövbiff Krabba Lax Rödspätta Sjötunga Löjrom Skyddad ursprungsbeteckning. Parmaskinka/Prosciutto di Parma får endast användas om skinka som tillverkats enligt speciella, traditionella metoder i provinsen Parma. Ingen annan lufttorkad skinka får kallas parmaskinka i menyn. Exempelvis är Westfalisk skinka eller Prosciutto crudo inte samma sak och får inte presenteras som parmaskinka i menyn. Filé från vuxet nötkreatur. Får inte vara annan styckningsdetalj. Filé från gris. Får inte vara annan styckningsdetalj. Lövbiff ska vara en tunn skiva nötkött från innanlåret. Det får inte vara pressat eller malet kött utan ska vara skivor av helt kött. Får inte bestå av imitationsprodukter som tillverkats av t.ex. fisk och smaksatts med krabbaromer. Exempel på sådana produkter är t.ex. crabsticks, crabfish och surimisticks. Ska ha den latinska beteckningen Salmo salar. Ska ha den latinska beteckningen Pleuronectes platessa. Ska ha den latinska beteckningen Solea solea. Måste komma från siklöja (vetenskapligt namn: Coregonus albula). Kalix löjrom är en skyddad ursprungsbeteckning och får endast användas för löjrom som producerats och beretts inom ett specifikt geografiskt område kring Torne och Åby älvar. 12