Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

Transkript

1 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen Ny folkhälsomyndighet 1 januari 2014 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:18) om fruktjuice och fruktnektar Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar; LIVSFS 2008:13 Ny vägledning om livsmedelstillsatser Ny kontrollmyndighet för företag som producerar animaliska livsmedel

3 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Tre gemensamma övergripande mål för kontrollen i livsmedelskedjan: Konsumenterna ska kunna känna trygghet Kontrollen stärker förtroendet för företagens produkter och ska upplevas som meningsfull Samarbete gynnar konsumenter och producenter Livsmedelskontrollen delas mellan Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna: Livsmedelsverket: mest större livsmedelsföretag. Verkets veterinärer ansvarar för kontrollen av slakterier och import av animaliska livsmedel. Kommunerna: bla butiker, restauranger och mindre livsmedelsföretag. Länsstyrelserna: primärproduktionen. Kontrollen av ekologiska produkter utförs av privata kontrollorgan.

4 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Prioritering är ökat fokus på ett riskbaserat synsätt, exempelvis de mikrobiologiska barriärernas effektivitet, djurskydd, primärproduktion och dricksvatten. Toxikologiska riskområden som särskilt bör prioriteras i kontrollen: Husgeråd av plast importerat från tredje land (t.ex. melaminplast och polyamid) Husgeråd och förpackningar som utsätts för högre temperatur (t.ex. i mikrovågsugn) Tryckfärgsrester i returpapper (returfiber) i papper, kartong eller wellpapp och tryckfärger som ev. kan migrera in i livsmedel Mineraloljor i returpapper (returfiber) i papper, kartong eller wellpapp Kosttillskott fortsätter att vara ett prioriterat område.

5 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 15,3 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2014 De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet för att kunna prioritera: Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Bekämpande av växtskadegörare Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna Antogs 25 oktober Trädde i kraft 12 december De allmänna märkningsreglerna ska börja tillämpas från och med den 13 december Delen som handlar om näringsdeklaration blir obligatorisk från och med den 13 december Ytterligare en del som berör de särskilda kraven på benämningen malet kött ska tillämpas från och med den 1 januari Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel gäller fram tom den 12 december I informationsförordningen har näringsvärdesdeklaration bytt namn till näringsdeklaration. Om näringsvärdesdeklaration idag anges frivilligt eller pga andra bestämmelser, så ska denna från och med den 13 december 2014 stämma överrens med artikel om näringsdeklaration. För livsmedelsförpackningar som idag inte har någon näringsvärdesdeklaration behöver de nya reglerna inte börja tillämpas förrän den 13 december 2016.

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna Två viktiga nyheter i de nya märkningsreglerna är att det ska bli lättare att läsa märkningen, bland annat krävs att lilla x ska vara minst 1,2 mm utom för mindre förpackningar där kravet är 0,9 mm, och att de flesta livsmedel ska förses med uppgifter om näringsinnehåll. Några andra exempel är: Ingredienser som kan orsaka allergi ska lyftas fram tex fetstil eller kursiv stil. Det måste framgå när nanomaterial ingår i livsmedlet. Infrysningsdag ska anges på kött och fisk. Vegetabiliska oljor och fetter ska anges i klartext. På några års sikt ska ursprung av kött av svin, får, get och fjäderfä anges. Detsamma gäller om huvudingrediensen inte kommer från det land där själva livsmedlet framställs, som när utländska blåbär ingår i sylt som görs i Sverige. fortsättning

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna Livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2014 får säljas tills de är slutsålda trots att kraven i informationsförordningen inte är uppfyllda. På samma sätt får livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2016 säljas tills de är slutsålda även om inte krav på näringsdeklaration är uppfyllda. Nytt är att beteckningen på ett livsmedel som varit nedfryst, men som säljs upptinat, ska åtföljas av uppgiften upptinat. Kravet ska dock inte gälla, bland annat för, livsmedel vars säkerhet eller kvalitet inte påverkas negativt av upptining (tex smör).

9 Ny folkhälsomyndighet 1 januari 2014 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet. Folkhälsomyndigheten ska verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer, utvärdera folkhälsoinsatser, främja hälsa, förebygga sjukdomar och stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. Myndigheten är en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för hälsoskydd och miljöhälsa.

10 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:18) om fruktjuice och fruktnektar Ändringen innebär bland annat att socker inte längre får tillsättas i fruktjuice. Det blir frivilligt att söta fruktnektar istället för som nu då det är ett krav med vissa undantag. Trädde i kraft

11 Dricksvatten Ramdirektivet för vatten anger inrättande av vattenskyddsområden svenska vattentäkter saknar helt eller delvis skydd Alltså: kravet på säkerhetszoner för yt- och grundvatten som används för uttag av dricksvatten och där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras, innebär att Sverige behöver stärka skyddet kring vattentäkter. kommunerna åläggs en skyldighet att inrätta vattenskyddsområden för att 4 skydda allmänna vattentäkter som används för uttag av dricksvatten kommuner och länsstyrelse ges rätt att inrätta vattenskyddsområden till skydd för andra vattentäkter än allmänna vattentäkter som används tex kommande vattentäkter eller enskilda vattentäkter Att inrätta vattenskyddsområde är en lång process. Därför: föreslås börja gälla den 1 januari 2019 för att ge kommunerna tid att göra utredningar som krävs och fatta nödvändiga beslut.

12 Livsmedelstillsatser För att en livsmedelstillsats ska få användas i livsmedel måste den vara godkänd. Livsmedelstillsatserna antas av kommissionen för användning inom hela EU. Förordningen reglerar hur de får användas och till vilka livsmedel. Vägledningen omfattar tillsatsförordningen och dess bilagor som finns i följande förordningar: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser. (Fortsättningsvis kallad tillsatsförordningen) Kommissionens förordning (EU) nr 1129/2011 av den 11 november 2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller upprättande av en unionsförteckning över livsmedelstillsatser. (kallad bilaga II) Kommissionens förordning (EU) nr 1130/2011 av den 11 november 2011 om ändring av bilaga III till Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller upprättande av en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer, livsmedelsaromer och näringsämnen. (kallad bilaga III)

13 Livsmedelstillsatser I bilaga I finns en förteckning över vilka funktionsgrupper som livsmedelstillsatser kan höra till. Funktionsgrupperna beskriver tillsatsernas tekniska funktion i livsmedel. Bilaga II och III ligger i egna förordningar för att vara lättare att ändra. Bilaga II är publicerad i kommissionens förordning (EU) nr 1129/2011. Av bilaga II framgår detaljregler om vilka tillsatser som får användas till vilka livsmedel och under vilka villkor. Bilaga III är publicerad i kommissionens förordning (EU) nr 1130/2011. Av bilaga III framgår vilka livsmedelstillsatser som får användas som bärare eller som livsmedelstillsatser, till livsmedelstillsatser, till livsmedelsaromer, till livsmedelsenzymer och till näringsämnen. Bilaga IV finns i grundförordningen och innehåller en förteckning över traditionella livsmedel, där en medlemsstat får behålla förbud mot vissa livsmedelstillsatser i vissa livsmedel. Sverige kan till exempel behålla sitt förbud mot användning av färgämnen till traditionell, svensk saft. Bilaga V, som också finns i tillsatsförordningen, reglerar att märkningen måste innehålla ytterligare märkningsuppgifter när vissa färgämnen används. Bilaga I Förordning (EG) nr 1333/2008, Bilaga II Förordning (EU) nr 1129/2011, Bilaga III Förordning (EU) nr 1130/2011, Bilaga IV Förordning (EG) nr 1333/2008, Bilaga V Förordning (EG) nr 1333/2008

14 Ny kontrollmyndighet för företag som producerar animaliska livsmedel Ansvaret för kontroll av 853-anläggningar har flyttats från kommunerna till Livsmedelsverket. Syftet är att skapa en mer likvärdig livsmedelskontroll i hela landet. (undantag Göteborg stad o Sthlm stad) Fyra regionala enheter: Södra Götaland, Västra Götaland, Östra Götaland och Norra Mellersta Sverige. (220 inspektörer) Det kommer, liksom idag, att finnas anläggningar som även fortsättningsvis har både Livsmedelverket och kommunen som ansvarig kontrollmyndighet. Ett exempel är ett gårdsmejeri som också har butik, servering och vattenanläggning. Det är upp till kommunen att avgöra om de önskar att Livsmedelsverket tar över kontrollen på butiken, serveringen och vattenanläggningen.

15 -Tack för visat intresse! Kontakta oss gärna! Bengt Kullmar Anette Bååth