Måluppfyllelse, JiM i Försvarsmakten 2014

Transkript

1 FM :1 Sida 1 (22) Måluppfyllelse, JiM i Försvarsmakten 2014 Målen har sammanställts utifrån hur de har formulerats i handlingsplanen. Genomförd verksamhet markeras med grön text, pågående verksamhet i gul text och verksamhet som ej påbörjats i röd text. Då materielförsörjningen kom till som ett separat fokusområde efter handlingsplanens fastställande följer den inte samma format. Mål Aktivitet Resultat Effekt Redogör för det mål som aktiviten Redogör för genomförd syftat till att uppnå. aktivitet. Beskriv resultatet av aktiviteten. Resultat handlar om vilka direkta organisatoriska eller verksamhetsmässiga förbättringar som insatserna har gett upphov till. T.ex. förbättrade arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem eller statistik, ökade kunskaper i personalgruppen och Beskriv effekten av aktiviteten. Med effekter avses de långsiktiga och indirekta förändringar som utvecklingsarbetet har bidragit, eller väntas bidra till i målgruppen (medborgare, brukare eller motsvarande) t.ex. avseende jämn fördelning av resurser, likvärdigt bemötande, likvärdiga resultat, lika

2 FM :1 Sida 2 (22) uppföljningsverktyg. inflytande och delaktighet, mindre könsstereotyp görande/könsbundna val. Styrning och uppföljning a. Samtliga styrdokument av vikt för FMs ordinarie styrsystem för kärnverksamheten är kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta behövs för att kärnverksamheten ska kunna påverkas och vår trovärdighet gentemot svenska medborgare (och även befolkning i insatsområden), kvinnor och män, förbättras.. b. För konkret resultat tydligt länkat a. Översyn ur ett jämställdhetsperspektiv av styrande dokument 1 b. Omformulering i dokumenten påbörjas c. Dialog med och förankring av jämställdhetsperspektiv hos ordinarie styraktörer och verksamhetsplanerare d. Besök vid OrgE för a. Översyn av samtliga styrdokument i den centrala styrningskedjan har skett. Även övriga styrdokument som varit uppe för allmän revidering har genomgått översyn (se fotnot 1). b. Omformulering (inarbetande av revideringsförslag) av samtliga centrala styrdokument har skett. Omformulering av övriga dokument som genomgått Aktiviteterna anknyter till mål 1 och 2 av de jämställdhetspolitiska målen. Genom att integrera jämställdhetsperspektivet i ordinarie styr- och uppföljningsmekanismer uppfattas FM som trovärdig, av både kvinnor och män, i sitt yrkesutövande. Kärnverksamheten, insats nationellt och internationellt, kan genomföras med ett tydligt 1 På förhand identifierades Regleringsbrevet, Militärstrategisk Doktrin, FMs strategiska inriktning, FMs Utvecklingsplan, ÖB Uppdrag, Verksamhetsuppdrag, styrdokument för materielanskaffning (ej specificerat), FMs styrdokument för jämställdhet och jämlikhet , Grundsyn Gender, FM PersI, FM ArbO, Insatschefens SOP som relevanta dokument. Av dessa identifierade dokument har Militärstrategisk Doktrin, Grundsyn Gender och FM ArbO inte genomgått en generell revidering, och JiM har därför inte heller arbetat med dessa dokument. Övriga identifierade dokument har granskats och reviderats.

3 FM :1 Sida 3 (22) till kärnverksamheten och jämställdhetspolitiska mål avses översyn av materielanskaffningsprocessen. Resultat av rapportens föreslagna åtgärder för att få bukt med problematik vad gäller kvinnors utrustning - får direkt bäring på hur väl kvinnor och män är rustade (eller utgör en säkerhetsrisk) för att bedriva kärnverksamhet, både vid insats och övning. c. En effekt kan vara att FMR utvecklar en jämställdhetsplaneringscykel som taktas in med ordinarie verksamhetsplaneringscykel och förtydligar sin roll som remissinstans till FM i jämställdhetsfrågor. Bestående effekter av resultatet är att insamlande av information från och dialog med OrgE kring hur styrning, utbildning och uppföljning av jämställdhetsarbete bäst genomförs e. Omvärldsanalys av Polismyndighetens, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Folke Bernadotteakademins, Kustbevakningens och Tullverkets arbete med jämställdhetsintegrering f. Omvärldsanalys av Sveriges Kommuner och Landsting samt Länsstyrelsers arbete med jämställdhetsintegrering g. Omvärldsanalys av Kanadas försvarsmakts översyn har skett. Genomslaget har varit gott: ett stort antal integrerade, verksamhetsmålsrelaterade skrivningar har t.ex. införlivats i de strategiska dokumenten FM Utvecklingsplan (ca 30 skrivningar) och FM Strategisk Inriktning (13 skrivningar i de ickesekretessbelagda delarna). c. Dialog och förankring gentemot Ledningsstaben genomförd, kombinerad med orienteringsmöten om jämställdhetsaspekter i styrdokument. d. Besök till OrgE har inte skett. En delorsak är att funktionerna styrdokument och uppföljningsmekanismer har slagits ihop till en tjänst, jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegreringen stärker FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, FM:s arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. Jämställdhetsintegrerad styrning är en förutsättning för att en organisation ska bygga en jämställd basorganisation och värdegrund. Det är också en förutsättning för att stärka FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. Styrdokument som slår fast jämställda arbetsformer ger också en grund för nya initiativ inom jämställdhetsintegrering och implementerandet av

4 FM :1 Sida 4 (22) med jämställdhets-integrerade styrdokument, så kan ett förbättrat arbete genomföras på Högkvarters- och OrgE-nivå och kopplingar göras mellan styrning, implementerad verksamhet och effekt. arbete med jämställdhetsintegrering h. Överföring av inriktningar/uppgifter från FMs styrdokument för jämställdhet och jämlikhet till Verksamhets-uppdraget i. Översyn av kvantitativa mål enligt FM Styrdokument för jämställdhet och jämlikhet j. Förbereda för införande i styrande dokument ang. befattning av GA till produktionsledningen samt mellanchefer (direkt underställda chefer) på högkvarterets staber/ledningar. k. Förbereda för införande i samtidigt som en ny tjänst skapats med fokus på materielfrågor. Bedömningen som gjorts är även att detta arbete snarare platsar framåt i tiden än under Arbetsgrupp JiM har inte haft resurser att arbeta gentemot både OrgE och HKV under Det har också funnits ett behov av att lägga en grund på den strategiska nivån innan arbetet gentemot OrgE inleds fullt ut. JiM har däremot tagit del av OrgE:s synpunkter i samband med ett flertal konferenser, remisshantering och arbetet med Roller och Relationer, där synen på jämställdhet behandlats resolution 1325 i verksamheten.

5 FM :1 Sida 5 (22) styrande dokument att tillika-uppgift kontaktperson likabehandling ersätts för 10 % arbetstid för uppdraget samt att uppgiften specificeras i den anställdas arbetsbeskrivning. l. Medverkan i planeringsarbete inför Organisation18 långsiktig planering av myndighetens verksamhet. e. Omvärldsanalys har ej genomförts. Orsaken är dels att en omprioritering av aktiviteterna i handlingsplanen gjorts, dels att funktionerna styrdokument och uppföljningsmekanismer har slagits ihop till en tjänst, samtidigt som en ny tjänst skapats med fokus på materielfrågor. f. Omvärldsanalysen har inte genomförts. Orsaken är dels att en omprioritering av aktiviteterna i handlingsplanen gjorts, dels att funktionerna styrdokument och uppföljningsmekanismer har slagits ihop till en tjänst, samtidigt som en ny tjänst skapats med fokus på

6 FM :1 Sida 6 (22) materielfrågor. g. Omvärldsanalysen har inte påbörjats, av samma skäl som anförs ovan. En tidigare studie genomförd av FM/FOI finns dock att tillgå som bakgrundsmaterial. h. Överföring av inriktningar/uppgifter har genomförts. i. Utvecklingsarbetet med FM Styrdokument för jämställdhet och jämlikhet har påbörjats. j. Genom dialog med högsta ledningen om att tillsätta personalresurser för rådgivande/stödjande funktioner med fokus på jämställdhet har två tjänster kommit till. Dessa tar vid då JiM-anslaget löper ut 31/ Den ena befattningen

7 FM :1 Sida 7 (22) är placerad på produktionsledningen, den andra på personalstaben. JiM har även stött Gender Advisor INS i arbetet med Gender Focal Points (GFP). k. Ett arbete med att förtydliga vilka ansvarsområden de olika funktionerna har (HRstrateg, Gender Advisor, kontaktperson etc) har påbörjats men inte formaliserats till något direktiv. l. Bedömningen är att detta arbete snarare ska ligga framåt i tiden, när utfallet från JiM-arbetet 2014 har rapporterats och vi tydligare ser vad de långsiktiga behoven är.

8 FM :1 Sida 8 (22) Samtliga uppföljningssystem av vikt för FMs kärnverksamhet är kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv.. a. Översyn av uppföljningsmekanismer 2 b. Besök vid OrgE för insamlande av information c. Utbildning för controllers samordnad med övriga myndigheter (controllers har stor vikt vad gäller uppföljning av jämställd resursfördelning, varför dessa är en viktig målgrupp för utbildningssatsning) JiM:s resurser har under 2014 främst koncentrerats på stärkandet av den mest centrala återrapporteringsmekanismen, Årsredovisningen (ÅR), genom integreringen av ett jämställdhetsperspektiv. Gällande ÅR 13 gjorde JiM på order av ledningen en granskningsinsats, som på grund av tidsbrist inte omhändertogs av organisationen och därmed inte ledde till något resultat. Som resultat av granskningen författades av JiM ett PM som tar upp hur Försvarsmaktens Bestående effekter av resultatet är att med en jämställdhetsintegrerad uppföljningsmekanism, så kan ett förbättrat arbete genomföras på Högkvartersoch OrgE-nivå och kopplingar göras mellan styrning, implementerad verksamhet och effekt. Aktiviteten anknyter till mål 1 och 2 av de jämställdhetspolitiska målen. Genom att integrera jämställdhetsperspektivet i 2 Följande uppföljningsmekanismer bör granskas: a. Årsredovisning och Delårsredovisning och dessas jämställdhets-/1325-kapitel b. Återrapporteringssystem för erfarenhetsinsamling efter insats c. Återrapporteringsmall för insats och huruvida ett 1325-kapitel/perspektiv alltid finns med? d. Rapporteringssystem för NOAK, GFA, Kontaktperson Likabehandling, GFP e. Arbetsmiljömål och dessas uppföljning enligt Verksamhetsuppdraget och systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 11.

9 FM :1 Sida 9 (22) Utmynna i rapport med förslag om vilka åtgärder som behövs för att jämställdhetsintegrera uppföljningssystem; hur mätresultat från Nyckeltalsinstitutet (JÄMIX, AVI) och Diskrimineringsenkät kan integreras i ordinarie uppföljningssystem. årsredovisning kan stärkas från ett jämställdhetsperspektiv, vilket vidare förankrades hos controllers på LEDS PLANEK U/A som är den enhet som ansvarar för uppföljning och återrapportering. PM:et har fått god genklang. Inför ÅR 14 har JiM tagit kontakt med LEDS PLANEK U/A för att säkerställa att tid bereds för internutbildning, metodstöd och granskning under Q3-Q4. JiM har även genomfört en granskning av delårsrapporten DÅR, som är en avvikelserapportering. Utvecklandet och säkrandet av en uppföljningsmekanism som möjliggör uppföljandet av resultat av arbetet med ordinarie uppföljningsmekanismer uppfattas FM som trovärdig, av både kvinnor och män, i sitt yrkesutövande. Kärnverksamheten, insats nationellt och internationellt, återrapporteras med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegreringen stärker FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. Det krävs en trovärdig återrapportering och uppföljning av jämställdhetsmål för att framgångsrikt jämställdhetsintegrera verksamheten.

10 FM :1 Sida 10 (22) Utbildning a. Samtliga utbildningar av vikt för FMs ordinarie utbildningsvägar (inom och utom den egna myndigheten) inom kärnverksamheten är kvalitetssäkrade a. Översyn av utbildningar 3 Utmynna i rapport med åtgärdsförslag om hur jämställdhetsintegrering har också varit ett fokusområde. JiM-arbetsgruppen har identifierat att Försvarsmakten på många områden lider av en brist på systematisk uppföljning. För JiM:s del kommer den bristande uppföljningen av bl.a. strategiska styrningar att innebära svårigheter för uppföljningen av JiM-insatsernas effekter. a. En övergripande översyn är genomförd av kravställning mot utbildningsleverantörer, antagningsordningar, Förbättrad uppföljning är en förutsättning för att utveckla verksamheten. Uppföljning kan även användas för att lyfta goda exempel och visa på tillvägagångssätt och metoder. Att utbildningar utgör en del av ett etablerat system för jämställdhetsintegrering och stödjer processen att skapa en 3 Grundläggande Militär Utbildning, Kompletterande Militär Utbildning, Officersutbildningar (även Specialistofficer), Chefs-/ledarskap-/managementutbildningar, Insatsutbildningar, jämställdhetsutbildningar att genomföra enligt VU (se punkt 5.2), introduktionsutbildningar för nyanställda (civil såväl som militär personal), Hemvärnsutbildning, Utbildning av armé, flyg och marin materielgrupper samt materielansvariga inom PROD

11 FM :1 Sida 11 (22) ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta mäts genom indikatorer i vänstra kolumnen. b. FMs högre chefer ökar sin kunskap om jämställdhet/ 1325 genom kompetenshöjande insats c. Påbörjad implementering av utbildningsinsats i jämställdhet inom ramen för främst officersutbildningar, baserat på resultat av jämställdhetsöversyn av utbildningsinnehållet. d. Jämställdhet ingår som perspektiv i FMs projekt Chefsresan för att tillföra detta perspektiv i myndighetens arbete med att förankra en värdegrundsbaserad arbets-givarroll på alla chefsnivåer. respektive kursbeskrivning kan jämställdhetsintegreras. b. FMs ledning går Gender Coach program c. Besök vid OrgE för insamlande av information d. Se över olika initiativ inom myndigheten för att öka andelen kvinnor. utbildningsplaner och kursplaner, gällande Officersprogrammet, Specialistofficersutbildninge n och de högre stabsutbildningarna. Åtgärdsförslag har dokumenterats kontinuerligt och återrapporterats i dialog med FHS, samt till Arbetsgrupp ny SOU. Slutlig rapport om arbetsläget överlämnad till Produktionsstaben Identifierat behov av enhetlighet i hur dokument skrivs. Det finns brister i kravställningen mot alla program vi sett över, vilket leder till en otydlighet i hur utbildningsleverantörena i sin tur ska implementera t inkluderande arbetsmiljö för alla medarbetare, såväl kvinnor som män Målbild på längre sikt/vision är att FM genom att integrera jämställdhetsperspektivet i ordinarie utbildningssystem är att myndigheten uppfattas som mer trovärdig, av både kvinnor och män, i sitt yrkesutövande samt att kärnverksamheten, insats nationellt och internationellt, kan genomföras med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Bestående effekter av resultatet är att med tydliga utbildningspaket som bas för chefsutbildning och även medarbetarutbildning, så kan ett förbättrat arbete

12 FM :1 Sida 12 (22) ex resolution 1325 och jämställdhet i sina respektive program. b. Sex personer ur Försvarsmaktens ledning har genomgått Gender Coachprogrammet (produktionschefen, insatschefen, personaldirektören, generaldirektören, chefen för militära underrättelseoch säkerhetstjänsten samt ekonomidirektören. Ny omgång planeras hösten genomföras på OrgE och HKVnivå eftersom jämställdhetskunskap kontinuerligt integreras i hela organisationen. c. Besök genomförda på Försvarshögskolan; Militärhögskolan Karlberg, Militärhögskolan Halmstad samt vid Markstridsskolan,

13 FM :1 Sida 13 (22) Kvarn, Linköping. d. Arbete påbörjat med att se över och samordna olika projekt och initiativ för att öka andelen kvinnor, däribland mentorskapsprogram, chefsutveckling, projektgrupp om rekrytering av särskilda målgrupper, forskning kring framgångsrik rekrytering av kvinnor till GMU etc.

14 FM :1 Sida 14 (22) Materiel a. Jämställdhetsintegrering/revidering av centrala styrmekanismer med inverkan på materielanskaffningen. a. Samordningsavtalet 2015 (SAMO 15) mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk uppdrar de båda myndigheterna att innefatta konceptet Human Factors Integration genom hela livscykeln (ISO-15288) med en återrapporterande mekanism med ömsesidigt ansvar för uppföljningen av konceptintegreringen. a.1. Försvarslogistikplanen, FLP 15 tar konceptet Human Factors Integration i beaktande. a.2. FMV har på uppdrag av Försvarsmakten att ta fram och implementera handbok HFI, på beställning av Försvarsmakten under perioden a. Genusperspektivet i materielförsörjningen relateras till ett interdisciplinärt område som heter Human Factors. Genusperspektivet är en av flera aspekter i konceptet Human Factors. Human Factors Integration (HFI) är en systematisk process som fokuserar på att identifiera och lösa människorelaterade frågor inom materielförsörjningen genom att säkerställa en balanserad utveckling av både teknologiska och mänskliga aspekter. Detta innebär att: leverantör skall bland annat särskilt beakta Försvarsmaktens krav på att materielen skall passa all personal oavsett kön och storlek. Försvarsmateriel ska vara: Säkert Begränsningar ligger i materielsystemets design. Designen avgör vem som kan använda systemet säkert. Ändamålsenligt Materielsystem ska bibehålla och förhöja operativ förmåga. Begränsas användaren uppnås inte syftet med systemet. Effektivt Operativ effekt skapas genom rätt personal för ställda uppgifter och som har rätt förutsättningar

15 FM :1 Sida 15 (22) Leverans av handboken sker under andra halvåret a.3. Revidering av Fortifikationsverkets framtagande av allmänna riktlinjer för campbygge, där HFI samt ett uttryckt genderperspektiv har ingått under andra remissrundan av H CAMP ALLMÄNNA RIKTLINJER. a.4. Införande av riktlinjer i verksamhetsuppdrag till organisationsenheterna för nyttjandet av Nätverket officer/anställd kvinna som resurs i materielutprovningen. HFI ska tas i beaktande under hela livscykeln (ISO 15288). I stor utsträckning är försvarsmateriel anpassat efter en snittlig officer, soldat eller sjöman där antropometiska mått är delvis eller direkt översättbara till en man. Detta då värnplikten historiskt har gällt män sedan år Från värnpliktskullar har även antropometiska mått haft sin utgångspunkt. Redan har bygget för förläggningen för det svenska styrkebidraget till FN-insatsen MINUSMA, Mali, tillförts perspektivet med full hänsyn till operativ effekt i behovsunderlaget genom Försvarsmaktens logistikfunktion för internationella insatser. till att uppnå full förmåga. a. På lång sikt innebär HFI en medveten anskaffning av försvarsmateriel med användaren i fokus som skapar ökad tillgänglighet för Försvarsmaktens anställd oavsett kön. Kvinna och man kan då bidra/delta i fredsprocesserna säkert, ändamålsenligt och effektivt och uppfyller då även kravet att implementera FN:s Säkerhetsrådsresolution 1325, om krav på kvinnors deltagande. HFI beaktar samtliga tre perspektiv som Försvarsmakten har beslutat ska bidra till att förstärka de jämställdhetspolitiska målen inom myndigheten.

16 FM :1 Sida 16 (22) Fokus är: vidmakthållande och utvecklande av den operativa förmågan. Behovsunderlag MINUSMA, MALI är reviderat med två huvudsakliga skrivningar med integrerat genderperspektiv för campens design, med full hänsyn till ökad operativ effekt. 1) "Full hänsyn ska tas till förbandets möjligheter att utveckla och vidmakthålla operativ förmåga också med full hänsyn till FN Resolution 1325, likväl de kulturella och sociala aspekterna." 2) "Genderperspektivet, med full hänsyn till de kontextuella och HFI tar arbetsmiljölagen och diskrimineringslagstiftningen i beaktande då verksamhetssäkerheten förväntas förbättras samt bredda rekryteringsbasen liksom skapa förutsättningar att också omhänderta inflödet av mångfald. Myndigheternas inriktning väntas påverka försvarsindustrin till att även för dess parter innefatta HFI i tidigt konceptskede. a.2. Med handbok i HFI väntas Försvarsmakten och FMV att inte enbart vara införstådda med vad som ska göras utan också hur HFI ska omsättas i materielprocesserna genom hela

17 FM :1 Sida 17 (22) strukturella rådande normer i värdlandet, skall beaktas vid framtagande av funktioner. Dessa kan underordnas i sociala, kulturella och religiösa förhållanden som påverkar män, kvinnor, flickor och pojkar olika" (a.3.) Arbetet med MINUSMA ligger till grund för Fortifikationsverkets framtagande av allmänna riktlinjer för campbygge, där HFI samt ett uttryckt genderperspektiv har tagits i beaktande under andra remissrundan av H CAMP ALLMÄNNA RIKTLINJER. a.2. Organisatoriskt har aktiviteten för framtagandet av handbok HFI budgetsatts av FMV. FMV har även livscykeln (ISO 15288) och på detta viset institutionalisera konceptet genom given regelordning där handböcker fastställer hur något skall genomföras inom Försvarsmakten. a.3. Behovsunderlag MINUSMA, MALI samt H CAMP ALLMÄNNA RIKTLINJER är reviderat med HFI och Genderperspektivet för campers design, med full hänsyn till ökad och vidmakthållen operativ effekt/förmåga. Detta väntas ge medveten konstruktion av fortifikationer i framtiden. a.4. Genom att införliva NOAK i materielutprovningsprocessen väntas resultatet bli en mer jämställd materieldesign och en

18 FM :1 Sida 18 (22) tillsatt personella resurser med stor sakkunskap inom området HFI. mer jämställd materielutvecklingsprocess. Försvarsmakten, JiM Materiel (fr 2015 JiF PROD), tillträdde rollen i styrgruppen för Handboken innan 2014 års utgång. a.4. NOAK blir en administrativ genväg för de som ansvarar för enskilda materielsystems utprovningsprocess. NOAK breddar utprovningsgrupperna och förstärker därmed materiels användbarhetsaspekt och förstärker förutsättningarna till en mer jämställd materieldesign. Kvinnor och andra användargrupper som återfinns inom gruppen udda storlekar har varit svåra att finna snabbt och effektivt. Genom riktlinjen kan berörda parter som genomför

19 FM :1 Sida 19 (22) Framtagande av checklista för jämställdhetsintegrering och ickediskriminering inom materielförsörjningsprocessen Granskning/revidering av uppföljningsmekanismer avseende materiel c.1. Avvikelserapportering c.2. Nyttjandedirektivet. I och med omdaning försvarslogistik, OFL, där Försvarsmakten har beställaransvar och Försvarets materielverk har leverantörsansvar utgår denna punkt. Fokus har istället legat på tät samverkan med FMV för att under ta fram en handbok inom området HFI där bl a en checklista troligen kommer att finnas med. c.1. Införande av uppdrag till organisationsenheterna att avvikelserapportera med könsaggregerad data avseende materiel. c.2. Nyttjandedirektivet för 2014 har ett jämställdhetsintegrerat språk. materielutprovning snabbt finna kvinnor för sin process. c.1. avvikelserapporteringssystemet utvärderas löpande och ingår även i införande i IT-stödsystemet PRIO med dess nya versioner. Hur uppföljningen kommer att upptas i stödsystemet återstår att utvärdera. c.2. Genom c.1. Könsaggregerad data väntas resultera i att definiera, isolera och utveckla vilket materiel som är mest problematiskt/bäst lämpad för det ena eller andra könet. När detta är utrönt kan designfrågor som svarar på varför förhållandet lyder på det viset och presentera en

20 FM :1 Sida 20 (22) Granskning av och Omdaning försvarsvarslogistik jämställdhetsintegrerade skrivningar synliggörs materialets brukare som är både män och kvinnor. kostnadseffektiv lösning på hur det ojämställd design kan stävjas inom ramen för HFI. c.2. Synliggörandet av materiels brukargrupper kan tyckas självklart men kultur och tradition om vem som är guppbefäl, soldat, sjöman eller officer avgränsas ännu allt som oftast till att definieras som man. I förlängningen leder den här typen av språkliga påminnelser till förändrat kognitivt beteende där associationsförmåga och verbal återgivelse innefattar män och kvinnor. Signaleffekten från Försvarsmakten i det här avseendet är inte enbart av vikt för extern kommunikation utan också i intern kommunikation genom direktiv bland annat.

21 FM :1 Sida 21 (22) jämställdhetsintegrering/revidering av materielbeställningar/krav och uppföljning av dessa från FM centralt gentemot FMV. har ändrat förutsättningarna för målet. Målet revideras inför Förankra nya jämställdhets- och likabehandlingsskrivningar i styrdokument med inverkan på materielförsörjning gentemot berörda aktörer inom FM samt extern aktör FMV. Presentation av förstärkningarna i materielanskaffningskedjan har presenterats vid HR-chefsdagar, stabschefer, produktionsledning, centrala nätverksträffar för officer/anställda kvinnor samt försvarsmaktsledningen. Externa dragningar har skett för försvarsindustrin (SAAB), medlemmar av Human Factors Network Sverige samt Försvarets materielverks ledningsgrupp. e. Central funktion vid Försvarets materielverk systemproduktionsledningen, SPL, har i uppdrag att omsätta HFI till verksamhet inom FMV i förhållande till Försvarsmakten och med hänsyn till att FMV är designansvarig och Försvarsmakten är beställaransvarig. e. Genom förankring på ledningsnivå och med god spridning till nyckelpart inom Försvarsindustrin väntas en gemensam bottenplatta skapas för fortsatt arbete med den förstärka materielanskaffningskedjan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Stålesjö, Per-Olof PERSDIR

22 FM :1 Sida 22 (22)