Utbildningsinspektion i Ester Mosessons gymnasium

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola 705 Ester Mosessons gymnasieskola har 705 elever och personalen uppgår till ca 70 anställda. Utbildningen vid skolan omfattar följande program: - Hotell och restaurangprogrammet (HR), nationellt program med den nationella inriktningen Restaurang och måltidservice samt den riksrekryterande utbildningen med inriktning mot Sjöintendentur. Dessutom finns en Internationell inriktning - Livsmedelsprogrammet (LP), nationellt program med de lokala inriktningarna Kött/Charkuteri, Färskvaror och Bageri/konditori. Den lokala inriktningen inom Färskvaror, Kött och charkuteri som kallas Fast Food genomförs för sista gången läsåret 2004/ Individuellt program, programinriktat individuellt program (PRIV) med inriktning mot LP och HR. Av skolans elever på HR är 59 procent flickor och motsvarande siffra för LP är 66 procent. Skolan har två restauranger, ett café och en produktionsbutik med försäljning av konditori, bageri- och charkuterivaror. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i såväl arbets- som produktionslag. Flertalet elever kommer från Göteborg eller från andra kommuner i Göteborgsregionen. Skolans huvudbyggnad är från början av 1990-talet. finns på det expansiva Lindholmen på Norra Älvstranden och i miljön finns inslag av Lindholmens gamla varvsområde. I skolans källare finns järnvägsspår kvar sedan den tid då de stora fartygsmotorerna levererades från motorverkstaden rakt ner i maskinrummen på skeppen vid Lindholmsvarvet. Gymnasieskolorna på Lindholmenområdet organiserar tillsammans undervisning i idrott, naturkunskap och estetisk verksamhet samt har gemensamt bibliotek och även skolmåltidsverksamhet. Den 1 januari 2005 genomfördes en omorganisation. I ledningen för varje sektor finns från 1 januari 2005 en rektor som ansvarar för undervisning, elever och lärare. Den tidigare rektorn är nu övergripande verksamhetschef och tillika rektor. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Leif Aljered och Hans Enckell. Besök i inleddes den 8 februari 2005 och avslutades den 10 februari Skolverket följer upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För gymnasieskolorna upprättas även en sammanfattande rapport där övergripande förbättrings- och kritikområden tas upp. Skolrapporten bör därför alltid läsas ihop med gymnasierapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes intervjuer med skolledningen dvs. verksamhetschefen, rektorerna och produktionsledaren, lärarna, elevvårdspersonalen, den administrativa personalen samt eleverna. Lektioner i såväl kärnsom karaktärsämnen besöktes. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen, där alla kommunala gymnasieskolor och några fristående gymnasieskolor deltar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I talar intervjuad personal om Ester-andan. Inspektörerna ber intervjuade företrädare för personalen att redogöra för inne- 3

4 SKOLVERKET börden av begreppet. Någon svarar att det handlar om att det råder en öppen stämning på skolan framför allt mellan elever och lärare, således en anda av social gemenskap. Någon annan intervjuad person svarar att det betyder kamratskap och vänskap och att alla ställer upp för varandra. I frågeställningen om trygghet för eleverna redovisar skolan, enligt Balansen, ett medelvärde nära övriga kommunala gymnasieskolor i Göteborg. arrangerar speciella inskolningsdagar med eleverna. Elever och lärare deltar då i gemensamma utflykter och aktiviteter. Varje ny elev intervjuas av personalen från skolhälsovården och från elevhälsan. Ett schema upprättas vid inskolningen för att möta eleverna individuellt där eleverna intervjuas av skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger. På skolan finns ett dokument Våra Grunder för trygghet och trivsel vid Ester Mosessons gymnasium. Skolledningen och personalen kallar detta dokument för Plattformen. Ett kontrakt finns bilagt dokumentet där eleverna med sina namnunderskrifter får signera att de förstått dess innebörd och är beredda att respektera och följa de regler som framgår av kontraktet. Eleverna tolererar inte kränkande behandling och respekterar andra människors lika värde. Genom att skolan har en verksamhet som till stora delar är produktionsinriktad lär sig eleverna att ta ansvar för funktioner i kök, butik, caféer och butiker. Eleverna säger att det är en bra skola med bra gemenskap och att skolan känns som en arbetsplats på riktigt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna i Ester Mosessons gymnasium har en god och trygg lärmiljö. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Medelvärdet för slutbetygen 2004 i är följande (riksgenomsnitt inom parantes): HR 13,6 (12,6) och för LP 12,5 (12,6). Resultaten visar att läsåret 2003/2004 har något bättre resultat än genomsnittliga betygspoäng på riksnivå för HR och ett likvärdigt resultat för LP. Enligt sammanställningen av slutbetyg för avgångseleverna 2003/04 hade 83 procent av HR- eleverna och 89 procent av LP-eleverna fått slutbetyg. Jämförelsetalet var 2003/04 för alla elever i Göteborgs kommun som fått slutbetyg var 82 procent. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Tabell 1 Resultat på nationella prov i matematik A och motsvarande slutbetyg under läsåret 2003/2004. Betyg IG G VG MVG Summa Nationellt prov Betyg på kurs I matematik A har ett stort antal elever fått betyget Icke godkänd. Detta resultat borde ha föranlett en diskussion på skolan om hur undervisningen fungerar. Då inspektörerna frågar skolledningen om hur det kan komma sig att så många elever fått betyget Godkänd i matematik A när resultaten på nationella provet för merparten av eleverna var Icke godkänd uppger skolledningen att man på skolan satt in stödundervisning som gett resultat och att flera elever fått förlängd undervisning. Inspektörerna konstaterar att endast cirka två tredjedelar av eleverna deltagit i det nationella provet i matematik. På frågan om skolledningen tagit initiativ för skolövergripande kvalitetssäkring avseende betygssättningen svarar verksamhetschefen att lärarna har uppdraget att ansvara för att betygsättningen sker enligt gällande bestämmelser. I de olika delproven avseende engelska A hade ett 20 tal elever betyget IG på de nationella delproven. I kursbetygen i engelska A finns en överensstämmelse med resultaten från det nationella provet. Resultaten från det nationella provet i svenska B överstämmer också med slutbetygen i svenska B. Ett relativt stort antal elever med kursbetyget Godkänd (G) i svenska B hade dock fått betyget Icke Godkänd (IG) i kursbetyget för svenska A läsåret 2003/2004. Verksamhetschefen har tagit initiativ till ett matematikprojekt som startade innevarande läsår med syfte att dels höja betygsmedelvärdet, dels motivera fler elever att välja matematik B. Lärarna säger i intervju gällande betygsättningen, hellre fria än fälla. Systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling förekommer i ringa omfattning. Eleverna är ovana vid att reflektera över och samtala om sitt lärande. Vid genomgång av skolans betygskataloger och vid intervjuer med skolledningen framgår att betygen inte analyseras på annat sätt än att jämförelser görs i samband med budgetuppföljningen. I en karaktärsämneskurs kan jämförelse göras mellan betygssättningen i två parallella undervisningsgrupper med olika lärare. I den ena gruppen med 14 elever har 13 elever betyget Mycket väl godkänd (MVG) och en elev har Välgodkänd (VG). I den andra gruppen med 15 elever har 5 elever betyget VG och 10 elever har betyget G. Verksamhetschefen anser att en del av differensen i betygssättningen mellan de båda grupperna beror på eleverna går olika studievägar med olika förutsättningar och motivation. I en lokal karaktärsämneskurs har samtliga 18 elever fått MVG. Antalet elever med reducerat program är litet på skolan. Flertalet av dessa har reducerat matematik A men det finns också elever som reducerat kurser i karaktärsämnen. Vid lektionsbesök på skolans restauranger, kök och i skolans försäljningsbutik gör inspektörerna iakttagelserna att eleverna genomför sina uppgifter på ett bra sätt. De klarar av att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Ut- 5

6 SKOLVERKET värderingar från den internationella verksamheten i årskurs 3 visar också att eleverna har klarat sina uppgifter bra i skilda miljöer och i andra kulturer. Eleverna genomför projektarbetet med godkända resultat. År 2004 hade de flesta elever projektarbetet: Medelhavet - Hav och hälsa. Projektarbetet i sin helhet demonstrerades för allmänhet och andra elever på skolan vid Esters Mässa. Projektarbetet genomfördes i form av grupparbete. Projektarbetet har i de flesta fall anknytning till gymnasieprogrammens yrkesområden som t.ex. Mat och hälsa ombord och Cafékultur. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan generellt sett har ett godtagbart resultat avseende kunskap relaterade till betyg. Inspektörerna bedömer att tillförlitligheten och likvärdigheten i skolans betygssättning bör kvalitetssäkras, särskilt i matematik A men även i andra kurser. Skolan bör analysera kunskapsresultaten i matematik A och svenska A. Den systematiska kunskapsutvecklingen för eleverna bör kunna utvecklas och dokumenteras och ligga tillgrund för att öka måluppfyllelsen och därmed förbättra resultaten. Eleverna visar prov på god kunskap och goda färdigheter i karaktärsämnena. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På skolan finns ett dokument med beteckningen Översikten. Av avsnittet Verksamhetens framgångsfaktorer samt hot och möjligheter framgår att framgångsfaktorerna på EMG är ett öppet klimat, präglat av ömsesidig respekt mellan människor, helhetssyn på eleverna samt elevinflytande med väl fungerande elevråd, väl utvecklat samarbetet med bl.a. föräldrar samt god och psykosocial arbetsmiljö. På skolan finns ett väl fungerande elevråd. Det finns en styrelse med ordförande och vice ordförande. Några av ledamöterna i styrelsen har uppgifter i elevrådets PR-grupp, som bl.a. verkar för att synliggöra och uppmärksamma elevrådets roll på skolan. Elevrådet svarar för trivselfrämjande inslag på skolan och t.ex. arrangerar elevrådet möjligheten att sända en ros till någon kamrat. Styrelsen svarar också för att elevskyddsombud utses. För närvarande finns fyra elevskyddsombud, som deltagit i utbildningsförvaltningens kurser. Elevrådet har egen expedition i anslutning till Elevtorget med cafeteria. Eleverna framför som sin önskan att fler elevföreningar skulle finnas på skolan, som på Hvitfeldtska. Av intervjuerna med elevhälsans personal framgår att eleverna har vissa svårigheter att medverka i skolkonferensens möten på skolan. Förra terminen hölls 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun två möten, enligt elevhälsan, och vid ett tillfälle fick skolkonferensen ajournera mötet eftersom eleverna inte var närvarande i den omfattning som gymnasieförordningen förskriver. På skolan hålls klassråd i de flesta klasser. Representanter för elevrådet säger att många klassråd ej genomförs eftersom tiden för klassråd ligger som första lektion på fredagarna. Enligt eleverna frågar klassföreståndaren om det är något som elevrådets representanter har att meddela på det kommande klassrådet. Elevrådets representanter tycker då att det är svårt att säga till klasskamraterna att man har viktiga saker att meddela. Därför säger man att man inte har det. Ofta säger lärarna att man kan ge information på lektionstid och inte på tid för klassråd. Det finns elever som i intervju säger att klassrådstid används till att genomföra individuella utvecklingssamtal. Av intervjuer med lärarna och med skolledningen framgår att det saknas tydlig styrning avseende klassrådets funktion och syfte. Vid intervjuer med representanter för eleverna ges motsägande uppfattningar om huruvida mobbning förekommer på skolan. En elev säger att det förekommer psykisk mobbning av elever från lärarhåll. Eleven ger exempel på detta genom att redogöra för vad en lärare har sagt till elev, som ansåg sig kränkt av läraren. Andra representanter för eleverna har inte sett någon mobbning och de framhåller att skolan är liten och trevlig och att det inte förekommer någon mobbning alls på skolan. Lärarna säger att det förekommer mobbning men att de också får ta emot lovord från föräldrar som upplever det inte förekommer någon mobbning på skolan. Skolan har en mycket tydlig och bra plan mot kränkande behandling. I handlingsplanen finns dock inga uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas om personal kränker elever eller vice versa. På skolan finns en elevvärd som skall medverka till ökad trivsel samt en byråassistent som i sin tjänst skall vara skolans allt i allo genom att bl.a. svara för information till besökande samt finnas som resurs för både elever och personal. Eleverna har tillgång till elevhälsa och skolhälsovård där eleverna bl.a. får avge hälsodeklaration. Detta är särskilt viktigt för elever som arbetar med livsmedelshantering etc. Skolan har inte organiserat några särskilda åtaganden för eleverna avseende fysisk aktivitet. Verksamhetschefen uppger att skolan samverkar med övriga gymnasieskolor på Älvstranden kring organisationen av ämnet idrott och hälsa. Utöver undervisningen i idrott organiseras eventuella övriga fysiska aktiviteter i samband med läsårets början och slut av studiehandledarna Vid intervjuer säger representanter för elevhälsa och skolledning att de saknar en egen lärare i kärnämnet idrott och hälsa inte minst för möjligheten att kunna fördjupa helheten i elevens utbildning. Idag genomförs kursen av lärare anställd på en annan gymnasieskola. Skolans övriga hälsobefrämjande arbete har exempelvis bestått av att en temadag hållits på temat Hälsa och friskvård och motivationsgrupper för flickor som försöker sluta röka har också initierats av skolhälsovården. Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att skolan arbetar för en god arbetsmiljö och för att öka delaktigheten. Inspektörerna gör dock bedöm- 7

8 SKOLVERKET ningen att skolans ledning måste tydliggöra skolans eget inre arbete för att öka elevernas samverkan i klassråd och skolkonferens. Ledningen måste medvetandegöra lärare och annan personal vikten av att klassråden upplevs som meningsfulla för eleverna. Planen mot kränkande behandling bör innehålla vad skolan skall göra då personal kränker elever. Skolan bör utveckla vägar att fördjupa verksamheten, i överensstämmelse med målen i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) att befrämja elevernas hälsa genom ökade möjligheter för eleverna att delta i fysiska aktiviteter. Skolan behöver se över hur undervisningen i idrott och hälsa organiseras och fungerar. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om poängplan och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I ett dokument författat av ledningsgruppen och i samverkan med den lokala samverkansgruppen på skolan gällande principer för arbetsorganisationen 2004/2005 framgår att fortbildning och utveckling på skolan skall inriktas mot att finna former för ett mer individanpassat arbetssätt såsom portfolio, olika lärstilar samt hur man skriver individuella utvecklingsplaner (IUP) och miljötänkande skall genomsyra allt arbete Vidare skall forskning och utveckling inriktas mot programmål och lokala kursplaner samt handledning av arbetslag. Av samma dokument framgår att personal skall få olika uppdrag att i t.ex. skolkonferens, skolutvecklingsgrupp, programråd och som ämnes- och kursansvariga. Uppdrag för personer i den sistnämnda kategorin är bl.a. att samordna frågor som rör pedagogik, arbetsplaner, betygsättning, prov, prövningar, läromedel och annan undervisningsmateriel. I intervjuerna frågar inspektörerna efter om det finns lokala bearbetningar av kursplaner i skolan. Verksamhetschefen uppger att bearbetningar med angivna betygskriterier finns framtagna för flertalet kurser i skolan. Lärarna svarar att det var ett antal år sedan som det gjordes lokala bearbetningar av målen i kurserna. Eleverna säger att de av undervisande lärare främst får reda på betygskriterier för kursen men att de även får information om kursmålen. Vidare säger eleverna att det sällan förekommer att lärarna presenterar programmålen eller mål i Lpf 94. De säger vidare att de inte känner sig involverade eller delaktiga i hur de som elever skall kunna vara med och tolka, förstå och uppnå de mål som finns i olika kurser. De litar på att läraren klarar detta uppdrag under lektionerna. En elev säger att lärarna mest bara kör i gång lektionerna. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolan har gjort kvalitetssäkring för APU- verksamheten enligt en promemoria (PM) Kvalitetskriterier för arbetsplats som handleder elever från Hotell- och restaurangprogrammet på. Denna PM innehåller olika överenskommelser eller kriterier, som har antagits av Utbildningsrådet för Hotell, restaurang och turism i Göteborg där bl.a. representanter för Handelsmannaförbundet (HTF), Sveriges Hotell och restaurangföretagare (SHR) finns med. När eleverna har genomfört sin utbildning på HR får de ett intyg med underskrifter av rektor och representant för SHR. På intyget står bl.a.: XX har genomgått Hotell- och restaurangprogrammet vid. Utbildningen är kvalitetssäkrad av SHR. Skolan har en funktionsansvarig för frågor kring arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Enligt arbetsbeskrivningen för APU-ansvarig omfattar uppdraget tre områden: administration, elev-/lärarkontakter och branschkontakter. Skolan har lämnat redogörelse för hur uppföljning av elever på APU genomförs. Eleverna säger i en intervju att de inte får stöd i matematik. Enligt uppgifter från skolledning och lärarpersonal får eleverna stöd i engelska, svenska och matematik. På skolan finns flera specialpedagoger. Redan en dag före skolstarten testas alla nya elevers läs- och ordförståelse av specialpedagog. Resultaten ligger sedan till grund för möjligheten för elever med läs- och skrivproblem att få särskilt stöd av specialpedagog eller att gå i en mindre grupp. Det finns på skolan en studiehall och en sal som heter Ordförrådet med flera tider anvisade under veckan där elever kan få stöd i matematik och i andra ämnen. Eleverna kan få stöd i andra kurser eller arbeta med studier som de inte hunnit bli klara med. Specialpedagogerna i Elevhälsan (kurator, specialpedagoger, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare), uppger att det finns inläsningslektioner t.ex. i samhällskunskap för elever som behöver extra tid och handledning. En av specialpedagogerna uppger att hon i början av terminen deltar i undervisningen i karaktärsämneskurserna för att kartlägga och stödja elevernas skilda behov. Vid intervju med elevhälsogruppen framkommer att mycket av deras arbete är inriktat på elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP). Vidare framförs synpunkten att det har tagit mycket lång tid att upprätta åtgärdsprogram. Verksamhetschefen uppger att åtgärdsprogram sällan skrivs utan att skolan vanligtvis använder blanketten Reducering av kurser/individuell planering för att på den dokumentera beslutade åtgärder. Inspektörerna deltar i lektioner med kärn- och karaktärsämnen och ser exempel på goda lärmiljöer i såväl vanliga klassrum som kök, specialsalar och restauranger. Lektionerna präglas av dialog mellan lärare och elever. En lärare berättar att hon som kärnämneslärare i bland förlägger undervisningen till ett av köken för att nå större tydlighet i undervisningen. Av lektionsbesöken kan inspektörerna dock inte få någon uppfattning om hur eleverna är involverade och delaktiga i hur målen för undervisningen skall nås. Inspektörerna noterar att eleverna i kärnämnen ofta arbetar med färdigproducerat lektionsmaterial. Vid intervju med representanter för lärarna säger de att det på grund av lokalbrist är svårt att kunna individualisera undervisningen. Skolan deltar i intressanta tävlingar inom utbildnings- och yrkesområdet både i Sverige och utomlands. 9

10 SKOLVERKET För några års sedan framställde eleverna tillsammans med en lärare i svenska ett mycket bra exempel på hur elever kan samverka inom yrkesteori, svenska och samhällskunskap genom att publicera boken En matresa genom Göteborgs stadsdelar. Sammanfattningsvis gör inspektörerna bedömningen att skolan måste göra eleverna delaktiga i programmålen för att synliggöra helheten i utbildningen. Åtgärdsprogram måste upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder. Elev har rätt till stöd oberoende av hur flitig han eller hon är eller hur stor närvaron är. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Utbildningsnämnden har ansvaret för gymnasieskolan. I ledningen av utbildningsförvaltningen finns en skolchef. I förvaltningsledningen (strategiska ledningsgruppen) ingår också ekonomichef, personalchef, planeringschef, teknisk chef, utvecklingschef med flera. Skolchefen och utvecklingschefen har sedan något år gjort verksamhetsbesök i de olika gymnasieskolorna I har, i likhet med övriga av kommunens gymnasieskolor, ledningsorganisationen förändrats vid årsskiftet Anledningen till förändringen beror på en tidigare mycket ansträngd situation för skolledarna med hög arbetsbelastning, många och spridda arbetsuppgifter och litet utrymme för pedagogiskt ledarskap. Grundtanken med den nya organisationen är att ansvaret inom ledningen fördelas utifrån kärn- respektive stödverksamhet. Kärnverksamheten med undervisning, elever och lärare, sköts av rektorerna. Rektorerna har också hand om det pedagogiska ledarskapet. Verksamhetschefen ansvarar för all kringverksamhet som elevhälsovård, skolrestaurang, lokaler och andra tjänster som inte är rent pedagogiska. Verksamhetschefen har ett övergripande ekonomiskt ansvar och fördelar så kallade pedagogiska budgetar. I dessa finns pengar till lärarlöner, läromedel och förbrukningsmaterial. Av organisationsschema för läsåret 2004/05 reviderat den 1 januari 2005 framgår att det finns en verksamhetschef tillika rektor. Verksamhetschefen är chef och samordnare för skolgemensamma frågor som ekonomi, personal, elever, elevvård, lokaler och IT. Vidare har verksamhetschefen ansvar för arbetsplatsträffar för administrationen. Det finns en rektor för HR årskurserna 1 3, klasserna E- F och Fast Food klassen samt har ansvar för lärarstudenter. En annan rektor ansvarar för 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun LP/LIA samt HR årskurserna 1 2, klasserna A- D samt PRIV och elevstöd. Dessa båda rektorer har således programansvar och pedagogiskt ansvar för klasser på LP och HR-programmen enligt ovan och pedagogiskt ledning och utveckling av programmen samt lönesättning av den undervisande personalen. En rektor med tjänstgöring motsvarande 75 procent har ansvar för individuellt val, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt naturkunskap. Rektorn har ansvar för prövningar, samt utveckling av internationell verksamhet. Rektorn har också ansvar för kvalitetsarbete. Alla tre rektorerna har ansvar för utbildningsråd. En av rektorerna har ansvar för projektarbetet. Alla rektorer har haft tjänst som lärare i olika skolformer. Två av rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen. I ledningsgruppen ingår även en produktionsledare med bl.a. ansvar för lokaler samt som ansvarig för skolans produktion. Det finns en vikarierande restaurangadministratör med ansvar för bl.a. den ekonomiska styrningen av kök och restauranger. Av intervjuerna framgår att lärarna har svårt att förstå vad som förväntas av dem i uppdraget att följa upp individuella studieplaner och att upprätta individuella utvecklingsplaner. Personalgrupperna efterlyser tydligare styrning. Verksamhetschefen deltar i utbildningsförvaltningens ledningsträffar, som äger rum varannan vecka. Här ges möjlighet för verksamhetscheferna att kommunicera beslut och riktlinjer för gymnasieskolorna i kommunen. Inspektörerna frågar eleverna om de vet vem som är deras rektor. Några elever vet detta medan andra är osäkra. Några representanter för lärarna är också osäkra på vem som är hans/hennes rektor. Eftersom rektorsorganisationen endast varit genomförd sedan några veckor kan det finns naturliga skäl för personalen att vara osäker på hur skolan är organiserad. Inspektörerna bedömer att rektorernas förtrogenhet med verksamheten är god. Det finns dock uttalanden från personalen att det skulle vara önskvärt att verksamhetschefen och rektorerna är mer synliga i verksamheten. Vid intervjuer med lärarna och andra personalkategorier framförs åsikter om att skolledningen är för stor på skolan och att den saknar överblick. Den kommunala skolplanen innehåller de mål och riktlinjer som Göteborgs kommun prioriterat och fastställt skall gälla för skolan. I utbildningsnämndens årliga budget fördjupas och konkretiseras dessa prioriterade målområdena. Skolan upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I skolans kvalitetsredovisning redovisar skolan de övergripande mål och effektmål som finns formulerade i utbildningsnämndens årliga budgethandling. Som underlag till de uppföljningar och utvärderingar, som redovisas i kvalitetsredovisningen under varje målområde, ligger statistik och resultat från Balansen. Skolan har till Skolverket sänt in Timplan för Hotell- och restaurangprogrammet för år 1 och 2. Av det insända materialet framgår de olika kursernas poängtal, hur många timmar som är utlagda på kurserna samt hur många timmar som knyts till APU. Kurserna i exempelvis svenska A och B, 200 poäng, har 11

12 SKOLVERKET följande undervisningstid utlagd: 100 timmar i årskurs 1, 50 timmar i årskurs 2 och 30 timmar i årskurs 3 samt 10 timmar till APU, sammanlagt 190 timmar. Kursen i samhällskunskap A, 100 poäng, genomförs enligt följande timfördelning: 50 timmar i årskurs 2, 30 timmar i årskurs 3 samt 10 timmar knutna till APU, summa 90 timmar. Det utlagda timtalet för kurser inom det individuella valet (300p) är 280. Av de insända timplanerna kan antalet utlagda timmar summeras till timmar för LP respektive för HR. Verksamhetschefen uppger att eleverna därutöver erbjuds tillgång till studiehall kl för undervisning som är planerad av ordinarie lärare alternativ kan eleven själv planera sina studier och få hjälp med dem. Verksamhetschefen säger också att det i bageri och i restaurangkök dessutom finns anställd lärarresurs för att i samband med produktion kunna handleda elever om/när behov uppstår. Därmed ges eleverna möjlighet att uppnå den garanterade undervisningstiden. Lärare som undervisar i kärnämnen ifrågasätter varför undervisningstid måste tas i anspråk för APU. På frågan om skolledningen tagit initiativ för skolövergripande kvalitetssäkring avseende betygsättningen är svaret att de har har fullt förtroende för att lärarna genomför uppdraget med betygsättningen och att detta sker i enligt med gällande bestämmelser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorsrollen bör analyseras och diskuteras i relation till skolornas programstruktur och förhållanden. Inspektörerna gör bedömningen att ansvarfördelningen är otydlig eftersom väsentliga ledningsfunktioner ur elevperspektivet är uppdelade på olika rektorer. En rektor har exempelvis ansvar för individuella valen, estetisk verksamhet, naturkunskap och idrott och hälsa medan en annan rektor har ansvar för projektarbetet. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att varje elev endast skall ha en rektor. Skolan har inte redovisat hur varje elev erbjuds den garanterade undervisningstiden, vilket inte är tillfredsställande. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Gymnasieskolan i Göteborgs kommun erbjuder ett brett utbud av nationella program. I kan eleverna som går på Hotell- och restaurangprogrammet, välja inriktning Restaurang och måltidsservice. Vidare 12

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun kan eleverna välja den riksrekryterande utbildningen med inriktning mot sjöintendentur i årskurs 3. Elever på Livsmedelsprogrammet kan välja de nationellt rekryterande lokala inriktningarna Kött/Charkuteri, Färskvaror och Bageri/konditori. Eleverna har tillgång till individuellt val där exempelvis kurser i moderna språk ges. Eleverna erbjuds lokala kurser i t.ex. kök med inriktning på kund, vinkunskap A, kaféverksamhet A och B, praktisk yrkesfranska, yrkesspanska eller yrkestyska. Det används tio lokala kurser, läsåret 2004/05, enligt insänt material. Inspektörerna noterar att ett antal av de lokala kursplanerna inte har upprättats i enlighet med bestämmelserna. De lokala kurserna kommer att bedömas i den sammanfattande gymnasierapporten. I övrigt hänvisas till den genomgång av lokala kurser som finns i den sammanfattande gymnasierapporten. Elever på Livsmedelsprogrammet som går inriktning mot charkuteri, styckning och färskvaruhantering deltar i LIA (Lärande i arbete), kurs motsvarande 700 poäng. Eleverna får en utbildning om 15 veckor på en arbetsplats i årskurs 2 och 16 veckor i årskurs 3. Elever som deltog i LIA under det första året fick en viss ekonomisk ersättning i form av en flitpeng. Skolan har en lärare som har ansvar för LIA. Denne ordnar praktikplatser och följer upp elevernas utveckling på arbetsplatsen. Det är skolans uppfattning att LIA är ett bra kursinslag i utbildningen. Det kan dock finnas problem för de elever som deltar i LIA att de fastnar på en enda station eller plats på företaget i stället för att få möjlighet att pröva på olika uppgifter för sitt lärande på arbetsplatsen. På skolan finns en lärare med uppdraget att vara internationell koordinator. Genom den internationella verksamheten, som byggts ut på skolan, ges eleverna möjlighet att genomföra utbildning inom bl.a. EU:s program Leonardo, som riktar sig till elever på mer yrkesförberedande program. Leonardostipendiaterna, ett 20 tal varje läsår på främst HR men även på LP går på en skola i något EU-land under fyra veckor och får därefter ha sin APU på en arbetsplats (restaurang/hotell) i 12 veckor. Eleverna gör sin APU i exempelvis Tyskland, Frankrike, Finland eller England. tar emot ett 20 tal elever från andra EU-länder efter samma koncept. Elever som deltar i Leonardoprojektet får ett Europeiskt diplom Europass, som ger dem möjlighet att arbeta på den europeiska arbetsmarknaden. Europass utfärdas av internationella programkontoret. För HR eleverna finns också möjlighet att delta i internationell utbildning genom att genomföra APU på någon restaurang eller något hotell knutna till The Gentlemen Club i London. Eleverna gör 16 veckor på sin APU plats. Det finns också elever som har sin APU- plats i andra europeiska länder. För att få delta i den internationella verksamheten för både Leonardo och den så kallade Internationella klassen, rekommenderas intresserade uppnå följande kriterier: god närvaro i skolan och på APU, goda yrkeskunskaper och stort intresse för yrket, inga IG-betyg eller ej deltagit, uthållig och med samarbetsförmåga och goda rekommendationer från lärarlaget. Enligt skolans webbplats är det också obligatoriskt för de elever som vill delta i den internationella verksamheten att läsa engelska B med speciell inriktning mot England. 13

14 SKOLVERKET Information om skolans utbildningar sker förutom via kommunens utbildningskatalog också via skolans webbplats och egna broschyrer. Under hösten före gymnasievalet arrangeras en utbildningsmässa för samtliga elever i årskurs 9 i Göteborgs kommun och samverkansområdet som omfattar 13 kommuner i Göteborgsregionen (GR). Efter det att eleverna fritt kan söka skola (infördes 2000/01) inom hela regionen, finns ingen geografisk koppling mellan grundoch gymnasieskola. På mässan finns de flesta av de kommunala och fristående gymnasieskolorna inom regionen representerade. Alla elever i årskurs 9 får besöka en gymnasieskola under niornas dag. På öppna hus som arrangeras under kvällar och helger är oftast föräldrarna med. Skolan har en bra webbplats med upplysningar om innehållet i skolans program. Information om den internationella verksamheten finns också redovisad. Skolan tar emot många besök från skolor som har elever som är intresserade av programmen inte minst under öppet hus där ett framtaget bildspel visas. En förändrad studie- och yrkesvägledningsorganisation infördes under Ett gemensamt Vägledningscentrum inrättades som innebar att studie- och yrkesvägledarna som tidigare varit anställda i de olika gymnasieskolorna gick över till centrat. Arbetet fördelas nu mellan viss tid i Vägledningscentrum medan huvuddelen är förlagd till respektive gymnasieskola. En beskrivning av Vägledningscentrum finns i den sammanfattande gymnasierapporten. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna har tillgång till ett varierat utbud av kurser. Inspektörerna bedömer att ett antal av de lokala kursplanerna uppvisar brister och hänvisar till den genomgång av lokala kurser som finns i den sammanfattande gymnasierapporten. Skolans utbud av olika internationella kontakter och praktikplatser som genomförs inom ramen för APU och det Europeiska elevutbytesprogrammet Leonardo är mycket god och kan tjäna som exempel för andra skolor. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med LIA ligger i linje med intentionerna för denna försöksverksamhet. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Antal lärare per 100 elever omräknat till heltidstjänster är 6,6 (ur årsredovisningen 2004). Genomsnittet för samtliga kommunala gymnasieskolor i Göteborg är 7,8. Lärare i karaktärsämnen har ofta en bakgrund och yrkeserfarenhet från de kurser de undervisar i och har avsedd utbildning för att anställas som karaktärsämneslärare. 14

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun har med sina lokaler i flera plan med hiss en god fysisk miljö för exempelvis rullstolsburna elever. Eleverna har tillgång till en ren och snygg skola utan klotter. Skolan har genomgående en mycket hög standard avseende moderna utbildningslokaler t.ex. i kök, bageri, charkuteri, restauranger och caféer. Skolan har tillgång till en större samlingslokal som också hyrs ut för konferensverksamhet till allmänheten. Eleverna har tillgång till ett bibliotek som ligger i anslutning till Studiehallen, där eleverna kan få stöd och studera individuellt. Eleverna får låna arbetskläder. Enligt Balansen är medelvärdet för svaren från skolans elever, om att de har tillgång till bra läromedel 5,4 på en skala Siffran kan jämföras med 6,3 för samtliga kommunala gymnasieskolor i Göteborg. Personalen erbjuds kompetensutveckling enligt den fortbildningsplan som anges i Principer för arbetsorganisationen vilket är skolans dokument för att säkerställa att organisationen och personalen utvecklas i enlighet med styrdokumenten. Karaktärsämneslärarna anser att de får en mycket bra kompetensutveckling genom att delta i branschens olika mässor, som oftast presenterar senaste nytt inom yrkesområdet. Lärarna anser dock att de nu för tiden inte får delta i dessa mässor på det sätt som de fick för några år sedan. Den resursfördelningsmodell som tillämpas för gymnasieskolan i Göteborg har som kommunen benämner ett socioekonomiskt index som ger vissa skolor mer ersättning än andra med anledning av att deras elever förväntas behöva mer resurser, t.ex. i form av stöd eller mindre grupper. Ersättningen till skolorna bygger också på antalet elever. Större elevförändringar påverkar skolornas intäkter. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Skolans internationella verksamhet, APU och LIA är av mycket god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin utbildning, - rutiner för att kvalitetssäkra betygssättningen, - programmålen är inte kända för eleverna, - det förebyggande hälsoarbetet bland annat genom undervisningen i idrott och hälsa samt - ledningsorganisationen är otydlig eftersom väsentliga ledningsfunktioner ur elevperspektivet är uppdelade på olika rektorer. 15

16 SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte regelmässigt (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen). - Skolan kan inte redovisa hur varje elev har erbjudits den garanterade undervisningstiden (5 kap. 4 d skollagen och 1 kap. 11 gymnasieförordningen). Datum Ort Göteborg Leif Aljered Hans Enckell 16