Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:4 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Alstad/Klagstorp Anderslövs skola Bäckaskolan Centralskolan Fågelbäcksskolan Kattebäckskolan Köpingeskolan Liljeborgsskolan Lillevångskolan Ljunggrenska rektorsområdet Modeshögsskolan Pilevallskolan Resursskolorna Skegrie skola Smygeskolan Vannhögskolan Väståkraskolan Östra skolan Söderslättsgymnasiet Vuxenutbildningen

3 Beslut Trelleborgs kommun Skolnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Box Trelleborg (6) Genomförd utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Trelleborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 31 augusti till den 17 november Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 17 maj 2005 skall Trelleborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (6) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen I Trelleborgs kommun finns en uttalad ambition att genom en medveten styrning kunna få till stånd en skola med högre måluppfyllelse. En omorganisation med syfte att bl.a. stärka den pedagogiska ledningen genomförs. Rektorerna bedöms vara förtrogna med verksamheterna. Resultaten uppvisar en god kvalitet avseende normer och värden och det råder huvudsakligen en god stämning på skolorna. Arbetsmiljön för barnen och eleverna i Trelleborgs kommun är således generellt bra, ibland mycket bra. En stor majoritet av eleverna trivs på sina skolor. Kunskapsresultaten har blivit bättre. Kommunen och skolorna har en god överblick av resultaten i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik, men uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i andra ämnen är bristfällig. Huvudsakligen finns det en bra och varierad pedagogisk verksamhet och undervisning, och i de flesta avseenden en god tillgång till omsorg och utbildning. Personalen har i hög grad god utbildning, i särskolan mycket god. Lokalerna är i vissa grundskolor föredömliga. Förbättringsområden I kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som avser den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättrings- och utvecklingsinsatser, nämligen: Normer och värden - några grundskolor och gymnasieskolan bör arbeta med att utveckla elevernas etiska förhållningssätt, ansvarstagande och vilja att påverka, - att i gymnasieskolan respektive vuxenutbildningen få till stånd en gemensam, sammanhållen strategi för arbetet med värdegrundsfrågor, Kunskaper, utveckling och lärande - att göra uppföljningar och bedömningar av måluppfyllelsen avseende elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen i årskurs 1 6 i grundskolan, årskurs 1 6 i den obligatoriska särskolan samt i gymnasiesärskolan, - att analysera resultaten i matematik och bedöma behovet av åtgärder, - att analysera skillnaderna i måluppfyllelse mellan skolorna och mellan pojkar och flickor i grundskolan, - att ge eleverna och de studerande möjlighet att få insikter i och förståelse för motiven bakom målen i läroplanen och i förekommande fall programmålen, Arbetsmiljö och delaktighet - att utveckla handlingsplanerna mot mobbning att gälla alla typer av kränkande behandling,

5 Beslut (6) - att förbättra elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet, - att undersöka om skolhälsovården har tillräcklig omfattning, Pedagogisk verksamhet och undervisning - att starkare anknyta till målen och i förekommande fall betygskriterierna i såväl undervisning som utvärdering av elevernas kunskaper, - att stimulera lärare att föra diskussioner om de lokala tolkningarna av mål och kriterier med andra lärare, program och skolor samt att föra övergripande diskussioner om arbetssätt, arbetsformer och hur elever i behov av stöd definieras och kartläggs, - att utveckla samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen i gymnasieskolan, Styrning, ledning och kvalitetsarbete - att ge rektorerna möjlighet och stimulans att utveckla sitt ledarskap, - att göra ansvarsfördelningen mellan skoldaghemmens rektor och hemskolornas tydligare för eleverna och deras vårdnadshavare, - att göra ansvarsfördelningen mellan den obligatoriska särskolans rektor och rektor för gymnasiesärskolan tydlig för de elever som fullgör sin gymnasieutbildning inom träningsskolans ram, - att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet från arbetsplanerna till kvalitetsredovisningen, bl.a. med en bättre uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och med fokus på en likvärdig bedömning och betygssättning, - att försäkra sig om att betygskatalogerna förs på ett rättssäkert sätt i alla skolor, Tillgång till utbildning - att försäkra sig om att eleverna får tillräcklig undervisning i bild, musik och/eller hemoch konsumentkunskap, - att utveckla tillgången till undervisning i fler ämnen inom särskild undervisningsgrupp, s.k. skoldaghem, - att bättre kunna anpassa antalet platser på de nationella programmen med hänsyn till elevernas önskemål, - att i ökad grad tillgodose elevernas behov av arbetsplatsförlagd utbildning (APU), - att undersöka om antalet tillfällen för prövning i gymnasieskolan är tillräckligt för att bäst gagna elevernas möjligheter till godkända betyg, - att vara observant på att det i verksamheten endast får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. Olika varianter av klasskassor och sparformer befinner sig i gråzonen av vad som kan tillåtas. En kommunal policy kan utgöra ett stöd för skolledare och lärare så att kostnaderna inte blir för höga,

6 Beslut (6) Resurser - att se över lokalernas ändamålsenlighet och/eller säkerhet i någon förskola, några skoldaghem och på vissa yrkesförberedande program, - att ta fram en strategi för att långsiktigt försäkra sig om behörig personal, - att förbättra planeringen av kompetensutvecklingen, så den blir likvärdig på alla skolor, - att på en del skolor förbättra standarden på litteratur, datorer och support, tillgång till Internet samt möjligheten att genomföra utflykter och studiebesök och - att på sikt utveckla skolbiblioteken/mediateken som en aktiv del i skolans undervisning. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Alla elever som behöver det ges inte stöd och/eller åtgärdsprogram upprättas inte i Köpingeskolan, Väståkraskolan och gymnasieskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 8 kap. 1 och 1a gymnasieförordningen). - I gymnasieskolan finns lokala kurser, t.ex. i svenska och matematik, som med avseende på innehåll och mål överlappar de nationella(2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Elever tillåts att på felaktiga grunder läsa om de kurser de redan har betyget Godkänd på i gymnasieskolan (6 kap. 14 gymnasieförordningen). - Individuella studieplaner upprättas inte för samtliga deltagare i vuxenutbildningen (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Rektorernas ansvarsområden på Liljeborgsskolan 7 9 är inte tydligt avgränsade(2 kap. 2 skollagen). - Det finns brister i rutiner för ändringar i betygskatalogen på Liljeborgsskolan 7 9 och Fågelbäcksskolan (7 kap. 11 grundskoleförordningen). - Betyg sätts för alla elever i grundsärskolan, oavsett om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det (7 kap. 3 särskoleförordningen). - I gymnasiesärskolan sätts alla betyg först när eleverna skall få slutbetyg, alltså i slutet av det fjärde året, då det inte genomgående är tydliggjort vilka kurser eleverna läser och beslut saknas för hur många timmar alla kurser har (1 kap. 9 och 7 kap. 1 gymnasiesärskoleförordningen). - De studerande inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda får inte betyg efter avslutad kurs (4 kap. 1 förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

7 Beslut (6) - Arbetsplan saknas vid Bäckaskolan, Kattebäcksskolan och Vannhögsskolan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav eller saknas vid Bäckaskolan, Vannhögsskolan, Ljunggrenska skolan, Östra skolan, Lillevångskolan, Liljeborgsskolan 7 9, Fågelbäcksskolan, Modeshögsskolan, Centralskolan och resursskolorna(1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Tillgång till utbildning - Barnen under fem år ges inte möjlighet i förskolan att utveckla modersmålet (läroplanen för förskolan). - Elevens val erbjuds ej i Ljunggrenska skolan, Lillevångskolan, Alstads skola, Smygeskolan, Fågelbäcksskolan, Centralskolan, Östra skolan, Pilevallskolan(2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen). - Eleverna har inte beretts möjlighet att uppnå målen för hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 i Ljunggrenska skolan, Lillevångskolan, Modeshögsskolan, Alstad/Klagstorps skola, Östra skolan, Pilevallskolan, Skegrie skola och Bäckaskolan (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för hem- och konsumentkunskap). - Stöd i form av studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i skoldaghemmen, den obligatoriska särskolan och gymnasieskolan till dem som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen, 5 kap. 2 särskoleförordningen, 8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Det anordnas inte svenska som andraspråk för elever som behöver det i Bäckaskolan, Fågelbäcksskolan, den obligatoriska särskolan och skoldaghemmen (2 kap. 15 grundskoleförordningen och 2 kap. 9a särskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte alla alternativ inom språkvalet i Fågelbäcksskolan, Kattebäcksskolan, Köpingeskolan, Smygeskolan, Centralskolan, Modeshögsskolan och Liljeborgsskolan 7 9 (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte den garanterade undervisningstiden på Fågelbäcksskolan (4 kap. 3a skollagen). - Alla ämnen inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte (2 kap. 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning).

8 Beslut (6) - Skolan erbjuder inte en avgiftsfri utbildning i Skegrie skola, Bäckaskolan, Lillevångskolan, Liljeborgsskolan 7 9, Fågelbäcksskolan, Centralskolan och gymnasieskolan (4 kap. 4 och 5 kap. 21 skollagen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Lotta Kårlind Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson och avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

9 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

10 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal elever Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg 800 Förskoleklass 550 Grundskola Särskola 129 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 62 Kommunal vuxenutbildning, komvux 879 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 34 Svenskundervisning för invandrare, sfi 136 Trelleborgs kommun har invånare och drygt bor i centralorten Trelleborg. Kommunen har en befolknings- och utbildningsstruktur med relativt låg andel invånare med eftergymnasial utbildning och högre andel låginkomsttagare än riket. Tillverkningsindustri har dominerat sysselsättningen. Arbetslösheten är cirka fem procent av befolkningen i åldrarna år. Arbetslösheten bland de yngre ökade till över 10 procent Det sker sedan något år en ökad inflyttning och invånarantalet har från december 2003 ökat med 300 personer. Efter valet 2002 delades skolnämnden och den nya gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inrättades. Kommunstyrelsen fastställde också enhälligt sin målsättning att Trelleborg skall vara en spjutspets inom det svenska skolväsendet. Ambitionen är att måluppfyllelsen i kommunens skolor skall öka och fler gå vidare till högre studier och arbete. I januari 2004 delades även förvaltningen och två nya förvaltningschefer anställdes. Skolplanen som antogs för perioden har prolongerats. Skolnämnden Skolnämnden ansvarar för verksamheten i förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och obligatorisk särskola. Alla grundskolor inom kommunen deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Förskoleverksamheten för barn mellan 1 5 år omfattar förskola, familjedaghem och familjecenter. Förskolevistelse på kvällar, helger och nätter kan erbjudas i såväl familjedaghem och i förskola, s.k. nattis. Skolbarnsomsorgen i fritidshem finns för skolbarn mellan 6 12 år. Skolbarn kan i undantagsfall erbjudas plats i familjedaghem. Förskoleklasserna och fritidshemmen är oftast lokalintegrerade på grundskolorna. Det finns i kommunen några förskolor som särskilt vänder sig till barn med utländsk bakgrund, en som vänder sig till barn till nyanlända flyktingar och asylsökande och en speciell enhet för barn med autism. Förvaltningschefen för skolförvaltningen anställdes i januari 2004 och lade under våren fram förslaget till en ny ledningsstruktur för utvecklingen av den s.k. spjutspetsskolan. Under året har en större omorganisation av verksamheten 2

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun inom skolnämndens ansvarsområde ägt rum. Det finns från och med hösten 2004 i kommunen nu tre större geografiska områden, som vardera leds av en barn- och ungdomschef som tillika är rektor. I dessa områden ingår i stort sett all verksamhet för barn mellan 1 16 år. Särskoleverksamheten och skoldaghemmen hanteras emellertid inom resursskolornas rektorsområde som ingår i område 2. Modersmålsundervisningens rektorsområde finns inom område 3. En förberedelseklass och skolorna utanför tätorten Trelleborg finns också inom område 3. I kommunen finns 26 förskolor, två F 3-skolor, tretton F 6-skolor och fem 7 9-skolor. Inom varje område kommer det att finnas en administrativ chef, direkt underställd den centralt placerade verksamhetscontrollern, samt stöd- och konsultteam och administrativ personal, som är underställda barn- och ungdomschefen. Inom varje område finns sex till sju rektorsområden med ett antal förskolor/skolor i varje, vilka leds av en till tre rektorer. Vardera barn- och ungdomschef är chef för nio rektorer. Inom varje rektorsområde ingår i ledningen också ett antal processledare. Huvudmannens ambition är att få en skola med högre måluppfyllelse genom ett nytt, decentraliserat ledarskap med fokus på verksamheten och genom ett bredare engagemang från alla berörda parter. Ett brett upplagt visionsarbete med personal och föräldrar har inletts under hösten Dessutom äger kompetensutveckling rum för rektorer och processledare. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen som båda finns organiserade i utbildningsområde Söderslätt. Verksamheten finns inom de centrala delarna av Trelleborg. Gymnasieskolan är en av de större i landet med fjorton nationella program, individuella program och gymnasiesärskola. Förvaltningschefen anställdes i januari Under hösten 2004 har beslut fattats om en ny ledningsorganisation med sex rektorsområden, fem för gymnasieskolan och ett för vuxenutbildningen. Dessa leds av vardera en rektor tillsammans med en administrativ chef. För gymnasieskolans del kommer varje program att ha minst en programutvecklare. Vuxenutbildningen har sedan tidigare sex samordnare för verksamheten. Inom området finns också ett stöd- och konsultteam och administrativ personal. I maj 2004 fattades beslut om ett policydokument med rubriken Vår vision om en spjutspetsskola: Lust att lära lättare att lyckas i flexibla och tillgängliga miljöer. Ett av målen för verksamhetsåret 2004/2005 innebär att man vill höja utbildningsnivån och få fler studerande att vilja gå vidare till högskola/arbetsliv. Ett annat är att sätta den studerande i centrum och arbeta för ökat ansvarstagande och inflytande. Ett tredje är att åstadkomma större tillgänglighet för studerande och personal, för att ge ökade förutsättningar för en dynamisk studieoch arbetsmiljö. 3

12 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i Trelleborg Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Lotta Kårlind, Göran Arnman, Cecilia Hanö, Ingela Jonasson och Mats Lundqvist samt experten Åse Malmborg. Besöken i verksamheterna inleddes den 31 augusti och avslutades den 17 november Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Trelleborg genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen för skolnämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt med barn- och ungdomscheferna, rektorerna, representanter för personalen, eleverna och föräldrarna vid de besökta förskolorna och skolorna. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit de utvärderingar som gjorts inom försöket med slopad timplan för grundskolan samt utredningen Lust att lära som tagits fram inom gymnasieskolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. 4

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun I Trelleborgs skolplan slås fast att verksamheterna skall kännetecknas av att alla barn och ungdomar upplever trygghet, bemöts med respekt och kan påverka. Värdegrunden och ett demokratiskt förhållningssätt skall genomsyra det vardagliga arbetet. Uppföljningar och beskrivningar av detta har skett genom åren i rektorernas verksamhetsberättelser. Demokratiskt förhållningssätt är ett av tre utvecklingsområden som alla enheter har redovisat i kvalitetsredovisningen för Resultaten utifrån trygghets- och trivselenkäter visar på ett mycket gott resultat enligt kommunens kvalitetsredovisning procent av barnen och eleverna i för- och grundskolorna trivs och känner sig trygga. 92 procent av eleverna i gymnasieskolan trivs bra eller mycket bra. Måluppfyllelsen sammanfattas i kvalitetsredovisningen med att det råder en god stämning på skolorna men att mobbning och annan kränkande behandling förekommer. Detta är en generell beskrivning som inspektörsteamet instämmer i. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Verksamheten vid de tre förskolor som inspektörsteamet besökt ligger väl i linje med läroplanens mål. Barnen upplevdes som trygga, och miljön syntes präglas av respekt och stimulans. Barn- och ungdomsutbildning Enligt kommunens kvalitetsredovisning uppvisar majoriteten av grundskolorna resultat med god kvalitet, ibland mycket god kvalitet avseende normer och värden. Utifrån enkäter som man gjort i delar av särskolan är resultaten mycket goda. Den progression som man kan förvänta sig under skoltiden, dvs. att eleverna är mer och mer självständiga i tanke och handling, visar större respekt, kan vara delaktiga och argumentera på ett alltmer avancerat sätt och ta ett ökande ansvar, ställer därmed högre krav på resultaten i gymnasieskolan. Söderslättsgymnasiet uppvisar sammantaget resultat med godtagbar kvalitet men variationen är också större än i de enskilda grundskolorna. Ett mindre antal grundskolor och gymnasieskolan bör förbättra resultaten avseende elevernas etiska förhållningssätt. Även om merparten av elevgrupperna där utmärks av ett respektfullt klimat, förekommer det i några grupper problem med hårt språkbruk, tråkigt förhållningssätt och bristande respekt. Merparten av eleverna i gymnasieskolan klarar att ta ansvar, men förhållandevis många har inte tränats att ta ett mer kvalificerat ansvar. Uttryck finns i form av bl.a. ovårdad miljö, vilket beskrivs under område 3. Förklaringar kan vara brist på möjligheter till stöd och flexibilitet, vilket utvecklas under område 4. Inspektionen visar att inställningen hos eleverna till att kunna påverka och ta ansvar bör utvecklas på flera skolor. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen råder en positiv anda och de studerande uppger att de trivs och blir respektfullt bemötta såväl av andra studerande som av lärarna. Den mångfald av utbildningsformer som utmärker vuxenutbildning innebär att det är svårt att skapa ett gemensamt engagemang. Det förekommer ett sådant inom vissa mer sammanhållna delar av vuxenutbildningen i Trelleborg. De studerande inom t.ex. flexibelt lärande har utvecklat sin förmåga att ta ansvar, vara 5

14 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET delaktiga och påverka. Något systematiskt utvecklingsarbete inriktat på värdegrundsmålen har inte organiserats i vuxenutbildningen. Sammanfattning Enligt kommunens kvalitetsredovisning uppvisar kommunen resultat med god kvalitet avseende normer och värden. Det råder huvudsakligen en god och respektfull stämning på skolorna. På några skolor är det dock ett utvecklingsområde att arbeta med elevernas etiska förhållningssätt, ansvarstagande och vilja att påverka. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Syftet med satsningen på skolan i Trelleborg är som tidigare nämnts att generellt höja måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen visar att en tredjedel av barn och elever i grundskolan är i behov av stöd. Också i gymnasieskolan finns ett stort stödbehov. Det sker flera sena mottaganden i särskolan. Alla inom förskolan och barn- och ungdomsutbildningen har en individuell utvecklingsplan, som skall synliggöra resultaten. Kvalitetsredovisningen för 2003 anger för merparten av kommunens nyckeltal att måluppfyllelsen blivit bättre det senaste året. I förskolan har man t.ex. ett arbete för att stimulera språkutvecklingen. Satsningen i alla skolformer på läsning har enligt kvalitetsredovisningen medfört en ökad läslust, som säkerligen är en viktig faktor för skolframgång. På grund av insatser och stödåtgärder som gjorts, har också resultaten på nationella prov och betyg blivit bättre de senaste åren. I Trelleborg är trots den positiva utvecklingen dock de totala betygsresultaten i grund- och gymnasieskolan sämre än snittet för riket. Matematik är ett ämne som utmärker sig med dåliga resultat i kommunen, vilket redan föranlett särskilda insatser, bland annat finns kommunövergripande diskussionsgrupper kring matematik men också kring svenska och engelska. Elevernas kunskaper om de nationella målen för utbildningen är ofta god avseende kursplanerna. Deras insikter är sämre om läroplanerna och i förekommande fall programmål. Detta är ett förbättringsområde i flera skolor. En alltför stark fokusering på de tre behörighetsämnena medför en risk för reducering av skolans hela kunskapsuppdrag. Det är i skolans övriga ämnen som basfärdigheterna kan utvecklas och befästas. I Trelleborg finns i flera fall en bristfällig bedömning/dokumentation av kunskapsresultaten i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Det gäller i grundskolans årskurs 1 6, i den obligatoriska särskolan 1 6 och i gymnasiesärskolan. 6

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Arbetet i de besökta förskolorna bidrar på ett gott sätt till att barnen utvecklas enligt målen i läroplanen. Det finns dock på kommunnivå inte någon samlad bild av verksamheternas måluppfyllelse avseende barnens utveckling och lärande. Barn- och ungdomsutbildning Kommunen har en god bild av resultaten för ämnena svenska, engelska och matematik. Elevernas kunskapsutveckling i dessa ämnen utvärderas och följs upp på ett mycket bra sätt. Resultaten på de nationella proven för årskurs 5 ligger på en relativt likartad nivå för flertalet skolor. Analys behöver göras varför några enheter har sämre resultat, då dessa generellt sett inte bedöms ha sämre förutsättningar. Fokuseringen på svenska, engelska och matematik kan också innebära att andra ämnen i vissa fall ges tillräcklig tid och/eller inte alls bedöms. Föräldrarna anser att de oftast får bra information om de tre behörighetsämnena men sällan om de andra. Utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling är bristfällig i flertalet 1 6 -skolor, vilket är ett väsentligt förbättringsområde. Meritvärdet 2003 i årskurs 9 var 197,7 i Trelleborg och 205,4 i riket. Pojkarna har sämre resultat än vad flickorna har, vilket behöver analyseras på kommunal nivå. Viktigt är också att undersöka varför t.ex. så många fler elever saknar betyg i fysik, kemi och biologi på Liljeborgsskolan när det faktiska meritvärdet på skolan totalt sett är det bästa i kommunen. Betygsstatistiken för 2004 visar en ökning om drygt två procentenheter av andelen elever som är behöriga till nationella program, så att den nu är något högre än snittet för riket. Dock är meritvärdet och andelen elever som uppnått målen i alla ämnen fortsatt lägre än för riket i övrigt. I den obligatoriska särskolan finns för ämnena svenska, engelska och matematik utförliga beskrivningar av elevernas kunskapsutveckling i de individuella utvecklingsplanerna för årskurs 1-6. För eleverna i årskurs 7 9/10 finns bedömningar för alla ämnen. Då betyg inte skall vara ett obligatoriskt inslag i särskolan, är det väsentligt att det finns annat bedömningsunderlag av kunskapsutvecklingen utifrån de nationella målen. Det finns dock ingen annan samlad bedömning av elevernas kunskapsutveckling än betygen i årskurs 8, 9 och 10. I gymnasieskolan ligger år 2003 elevernas genomsnittliga betygspoäng på 13,5 mot 14 för riket. Andelen behöriga i Trelleborg till universitet och högskolor har stigit de senaste åren och ligger i paritet med jämförande kommuner. På vissa program är andelen elever med slutbetyg mycket låg, vilket bör föranleda fördjupade analyser och åtgärder. Andelen IG på nationella provet i matematik A och B är i vissa grupper hög, och åtgärder har redan vidtagits och bör fortsätta. I gymnasiesärskolan har alla elever individuella utvecklingsplaner som främst belyser elevernas kunskaper i svenska, engelska och matematik. Den individuella utvecklingsplanen bör även innehålla information om kunskapsresultaten i de andra kurserna/ämnena. Det finns emellertid varken på skolnivå eller på kommunnivå någon samlad bedömning av elevernas måluppfyllelse avseende kunskaper. 7

16 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET Vuxenutbildning Under hösten 2003 gjorde cirka 18,8 procent av de studerande inom sfi studieavbrott. Huruvida dessa beror på studiesvårigheter eller på positiva förändringar i den enskildes liv vet man ej, då det inte finns någon systematisk uppföljning. Det finns ingen samlad statistik över resultaten på de nationella prov som genomförs, vilket medför en risk att inte kunna göra uppföljningar av bedömningarna av de studerandes kunskaper. De genomsnittliga betygsvärdena inom vuxenutbildningen visar vid en jämförelse med den nationella betygsstatistiken att de är något lägre än vid jämförbara skolor. Det finns ingen bedömning på kommunal nivå eller skolnivå av måluppfyllelsen avseende kunskaper. Sammanfattning Meritvärdena i kommunen är generellt något lägre än för riket i övrigt. Resultaten i matematik är problematiska i stora delar av skolorna. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor och mellan skolor som behöver analyseras. Kommunen och skolorna har bra överblick av resultaten i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik, men det saknas generellt uppföljningar och bedömningar av måluppfyllelsen för andra ämnen i årskurs 1 6 i grundskolan och den obligatoriska särskolan samt i gymnasiesärskolan. Elevernas och de studerandes kännedom om målen i läroplanerna och i förekommande fall programmålen bör förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Trelleborg har mycket arbete satsats på värdegrundsfrågorna. Det finns sedan flera år tydliga mål och regelbundna uppföljningar i rektorernas verksamhetsberättelser. I kvalitetsredovisningen 2003 har arbetsmiljö varit ett av de tre huvudområdena men resultaten som beskrivs i den kommunala redovisningen rör mestadels en uppföljning av det lokala avtalet. Resultat på elevnivå lyfts inte fram i den. Generellt är inspektörsteamets bedömning att merparten av verksamheterna har en god arbetsmiljö. Ett exempel är Kattebäck med generösa ytor och behaglig atmosfär samt tydlig styrning och ledning. Arbetet med normer och värden är målinriktat. Förskolorna har en medvetenhet och beredskap för att möta eventuella problem. De flesta skolor arbetar 8

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun med olika former av kamratstödjare, antimobbningsgrupper och temadagar. Det ordnas kompetensutveckling och vissa skolor har haft särskilda fleråriga värdegrundsprojekt som t.ex. Centralskolan. Särskolan arbetar mycket medvetet och kompetent för att skapa en god miljö. Dess ställning gentemot grundskolan bör dock stärkas. Det förekommer att särskolan inte får tillgång till specialsalar. Elevernas formella inflytande bedöms ha en generellt god kvalitet. Det som bör förbättras är framför allt elevernas förutsättningar till ansvar och delaktighet i undervisningen. Det finns en stor variation i hur det ser ut. Skolplanen har tydliga mål helt i linje med de nationella styrdokumenten, men verkligheten för den enskilde eleven i Trelleborg är inte alltid så. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolorna arbetar medvetet och kompetent för att på olika sätt skapa goda miljöer. De besökta förskolorna visade alla prov på detta. Kommunen planerar att ge extra förstärkning till vissa barngrupper, då förvaltningsledningen gjort bedömningen att det i vissa fal behövs en större personaltäthet. Det finns inom stöd- och konsultteamen personer som speciellt är riktade mot förskolorna och barn i behov av stöd. Det är inspektörsteamets bedömning att arbetsmiljön är god. Barn- och ungdomsutbildning De flesta grundskolor har övergripande strategier för arbetet med såväl elevinflytande som värdegrund. Pilevallskolans projekt Service learning med olika typer av samhällstjänster är ett sätt att förbättra språkbruket bland eleverna som också uppskattas. Någon grundskola bör förbättra sin samverkan med föräldrar och elever. Elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet bör förbättras på flera skolor med undantag av bl.a. Liljeborg och Modeshög i årskurserna 1-3. Det är viktigt att se till att de successivt får ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. De flesta skolor arbetar målinriktat och bra för att förebygga kränkande behandling. Skoldaghemmen har engagerad personal och arbetar systematiskt med bla. Aggressive Replacement Training (ART). Handlingsplanerna mot mobbning som finns på alla skolor utom en bör i flertalet fall förtydligas så att de också omfattar andra former av kränkande behandling. Det är inte heller alltid så att rutinerna är kända för elever och föräldrar. Den skola som saknar handlingsplan måste ta fram en sådan. Särskolan arbetar medvetet för att motverka kränkande behandling och för att skapa en god och trygg miljö för eleverna. Dock finns det skäl att utveckla elevernas möjlighet till inflytande. Det finns i förskolan, särskolan och grundskolan ett bra hälsofrämjande arbete. Gymnasieskolan lyfter i sin arbetsplan och kvalitetsredovisningar fram elevernas delaktighet, som har blivit bättre enligt eleverna. Eleverna ges dock enligt inspektörsteamet i olika omfattning förutsättningar till ett mer avancerat inflytande och ansvar. Förutsättningarna skiljer sig mellan program i viss mån, vid 9

18 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET Omvårdnadsprogrammet är det t.ex. mycket genomtänkt, men oftast är det den enskilde läraren som råder över vilka arbetssätt som skall gälla i klassrummet. Att utveckla elevernas inflytande är ett utvecklingsområde för gymnasieskolan. I några delar av gymnasieskolan är miljön ovårdad. Även om lokalerna är gamla och slitna, borde alla ta ett ansvar för att göra det bästa av dem. Vuxenutbildning Arbetsmiljön uppfattas som god och man har en ambition att skapa en gemenskap på skolnivån genom Studeranderådet och det kafé som inrättats. Till allra största delen har man i vuxenutbildningen funnit arbetssätt för att ge de studerande mycket ansvar och delaktighet. Övriga delar bör utvecklas i samma riktning. Handlingsprogram mot kränkande behandling saknas men är under utarbetande. Inspektörerna understryker vikten av att de studerande bereds möjlighet att vara delaktiga vid framtagandet av handlingsprogrammet. Särvux erbjuder en mycket god arbetsmiljö för de studerande. Den är präglad av respekt och stor delaktighet. Det finns en medvetenhet och kompetens hos personalen. Sammanfattning Arbetsmiljön i Trelleborgs skolor är huvudsakligen god eller mycket god. De flesta skolor har övergripande strategier för arbetet med såväl elevinflytande som värdegrund. Handlingsplanerna mot mobbning bör dock utvecklas till att gälla även andra typer av kränkande behandling. Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet bör förbättras på flera skolor. Det hälsofrämjande arbetet är mestadels av god kvalitet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Trelleborg finns det goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet. Verksamheten och undervisningen ligger huvudsakligen i linje med läroplanernas riktlinjer. Man lyckas att hjälpa många elever i behov av stöd. Det finns erfarenhet och kompetens som ger stadga och en tydlig viljeinriktning i och med satsningen på skolan. Såväl skolplan och handlingsplaner som utredningar och kvalitetsredovisningar visar ambitionen att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov. En viktig diskussion att föra i kommunen är därför hur man definierar elever i behov av stöd, när man på nästan alla skolor anger att en tredjedel av eleverna behöver det. Det finns också tendenser till fokusering på test och diagnoser av eleven i stället för utvärdering av den egna verksamheten och 10

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun dess effektivitet. Eftersom andelen elever i särskilda undervisningsgrupper ökat under de senare åren, finns det också ett behov av en kommunövergripande diskussion om varför det är så. Att t.ex. kunna möta eleverna på mer flexibela sätt kan innebära att extra stödåtgärder inte behövs. På t.ex. Vannhögsskolan och skoldaghemmen främjar organisationen av arbetslagen och specialpedagogiken en helhetssyn på elevernas lärande. På andra skolor är detta däremot ett område för utveckling. Verksamheten skall präglas av den syn på kunskap och lärande som de nationella styrdokumenten ger uttryck för. Lärarna bör tydligare och i ökande grad lyfta in och synliggöra de övergripande mål som finns i läroplanerna för eleverna, så att de kan få grepp om hela sin utbildning. Bedömningar av elevernas kunskaper måste göras i alla ämnen utifrån målen och i förekommande fall betygskriterierna. Detta är ett utvecklingsområde för i stort sett alla skolor och delar av vuxenutbildningen. Lärarna bör stimuleras att föra diskussioner om de lokala tolkningarna av mål och kriterier med andra lärare, program och skolor. Det är inte minst väsentligt att försäkra sig om att diskussioner förs mellan verksamhetsformerna, speciellt på skolor där förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och särskola finns. Det finns i kommunen fortfarande rester av ett stadietänkande i grundskolan och många benämner framför allt 7 9 skolan som högstadiet. Det stora diket finns dock mellan grundskolan och gymnasieskolan, vilket de båda förvaltningscheferna uttrycker ambitioner att överbrygga. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten präglas i de besökta enheterna av en medvetenhet och målinriktning. Den pedagogiska verksamheten bedöms ha en god kvalitet. Det finns en prioritering av tal- och språkutveckling. Kommunen skall dock erbjuda barn med annat modersmål stöd i att utveckla språket före fem års ålder i förskolan (se område 6). Barn- och ungdomsutbildning Alla skolor deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Detta upplevs som positivt och stimulerande bland alla inblandade. Många utvärderingar i kommunen lyfter fram att det möjliggjort ett mer tematiskt sätt att arbeta och större delaktighet från elevernas sida. På vissa skolor tillgodoses inte alla ämnen i undervisningen. Det är i en timplanelös verksamhet av stor betydelse att målen tydliggörs och resultatuppföljningen på dessa skolor utvecklas, så att inte vissa ämnen riskerar att marginaliseras (se även område 2 och 6). I flertalet grundskolor har man med hjälp av handlingsplaner och stöd- och konsultteamen arbetat fram goda rutiner för att kartlägga elever i behov av stöd. Det finns dock skolor där detta brister eller bör utvecklas. Vannhögsskolan har en föredömlig organisation och information inför utvecklingssamtalen. Inom den obligatoriska särskolan har man tagit fram en god plan för hur undervisningen i ämnena länkar i varandra över åren. 11

20 Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun :1448 SKOLVERKET Inom gymnasieskolan behöver samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen utvecklas vidare utifrån övergripande mål i läroplanen och inte minst programmålen. Läromedel, arbetsmoment etc. ger eleverna alltför sällan utrymme för inflytande över innehåll och arbetssätt. Alla elever som behöver det får inte åtgärdsprogram och stöd, vilket man med nya rutiner försöker förbättra. Den utredning som gjorts av skolan kring stödbehov och elevers lust att lära är viktig och bra. Diskussioner kring arbetssätt och arbetsformer är viktiga att föra, för att utvecklingen skall komma till stånd. Inom gymnasieskolan finns lokala kurser som överlappar de nationella, bl.a. kurser i stöd i svenska och matematik. Huvudmannen skall därför se över sitt utbud av lokala kurser. Vissa elever tillåts på felaktiga grunder vid byte av studieinriktning att läsa om kurser de redan har minst betyget Godkänd på. Gymnasiesärskolan bedöms ha en god undervisning med varierade arbetssätt och hög grad av individanpassning. Det är dock ett krav att alla kurserna synliggörs och att antal timmar beslutas av nämnden. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har lyckats mycket väl med att anpassa studierna för den enskilde individen. De studerande bereds möjlighet att arbeta såväl enskilt som i grupp. Detta gäller också de studerande inom särvux. Den språkpraktik som tillämpas inom sfi bedöms fungera väl. Ord- och matematikverkstadens verksamhet innebär goda möjligheter till kvalificerat stöd för den enskilde. Verksamheten bör försäkra sig om att alla studerande får stöd utformat utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Alla studerande har inte en individuell studieplan. Sammanfattning Huvudsakligen finns det en god och varierad pedagogisk verksamhet och undervisning i kommunen. Lärarna måste emellertid göra bedömningar av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. De måste också tydligare anknyta till målen och i förekommande fall kriterierna i såväl undervisning som utvärdering av elevernas kunskaper. Lärarna bör stimuleras att föra diskussioner om de lokala tolkningarna av mål och kriterier med andra lärare, program och skolor. Alla elever, som behöver det, ges inte genomgående stöd eller åtgärdsprogram. Diskussioner behöver föras mellan lärare i olika årskurser och skolor om arbetssätt, arbetsformer och hur man definierar elever i behov av stöd. Samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen i gymnasieskolan behöver förbättras. Det finns lokala kurser i t.ex. svenska och matematik som överlappar de nationella och därför bör utgå. Vissa elever tillåts vid byte av studieinriktning på felaktiga grunder att läsa om kurser de redan har betyget Godkänd på. Gymnasiesärskolan har en bra verksamhet men skall tydliggöra kurserna och besluta om antal timmar för varje kurs. De studerande i vuxenutbildningen skall ha en individuell studieplan. 12

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Trelleborgs kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Skolplanen har prolongerats och ett visionsarbete skall lägga grunden för en ny. Flera intervjuade har lyft fram att helhetstänkandet kring skolan har gått förlorat i och med nämndsdelningen. Inspektörsteamet bedömer att det finns ett behov av ökad samverkan mellan de två nämnderna, speciellt kring elever som riskerar att inte tas in på ett nationellt program samt för att styra kommunens resurser på ett målinriktat sätt. Båda nämnderna behöver utveckla kvalitetsarbetet. Det behövs också en strategi för att ge de kommande stora elevkullarna valmöjligheter och god utbildning. De två nya förvaltningscheferna har redan börjat verka för detta, bland annat genom en mer effektiv uppföljning och ett samarbete med varandra. Samarbetet och ansvarsfördelningen mellan politiker och förvaltningschef i respektive nämnd bedöms som bra. I Trelleborg har under 2004 skett en stor omorganisation av förskolans och grundskolans ledning. Från att ha haft sex rektorsområden finns nu endast tre större områden med områdeschefer, rektorer och processledare, ledare av pedagogiska processer. Varje område skall också få en administrativ chef och rektorerna ett visst administrativt stöd på skolorna. Det har för gymnasie- och vuxenutbildningen under hösten beslutats om en ny ledningsstruktur med ett nytt rektorsområde i gymnasieskolan och förstärkning av den pedagogiska ledningen på programmen genom programutvecklare. Syftet med dessa förändringar är att genom kraftfull styrning kunna få till stånd den s.k. spjutspetsskolan. Skolverket anser det dock för tidigt att bedöma effekterna av den valda ledningsmodellen. Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet från arbetsplanerna till kvalitetsredovisningen är ett grundläggande utvecklingsområde för kommunen. Det finns en skolformsövergripande arbetsgrupp och tydliga anvisningar för kvalitetsredovisningen. Det finns målblanketter som skall hjälpa personalen att ringa in mål och utvärdera. Det är en bra början och ambition. Den gamla skolplanen har under de senaste åren inte förnyats och flera skolor saknar därför aktuella arbetsplaner. Några skolor saknar arbetsplan helt. Arbetet med att analysera och konkretisera de nationella måldokumenten behöver således fortsätta. Elever och föräldrar deltar på olika sätt i visionsarbetet inför den s.k. spjutspetsskolan. Deras delaktighet också i kvalitetsarbetet med t.ex. arbetsplaner får inte glömmas bort. 13