Utbildningsinspektion i Glanshammars skola förskoleklass, grundskola årskurs 1 8

Transkript

1 Utbildningsinspektion i förskoleklass, grundskola årskurs 1 8 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 82 Förskoleklass 24 Grundskola 295 är belägen i samhället Glanshammar ett par mil nordost om Örebro. Skolan är den enda skolan inom skol- och områdesnämnden Glanshammars ansvarsområde, då två mindre skolor lagts ner de senaste två åren. Utbildningen i omfattar förskoleklass samt grundskola årskurs 1 till 8. I anslutning till skolan finns fritidshem samt fritidsgård. Fritidshemmets verksamhet är avsedd för barn och elever från förskoleklass till årskurs 2. Från årskurs 3 finns skolbarnsomsorgen i fritidsgården med fritidsledare och fritidspedagog som ansvarig personal. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i tre arbetslag. Två arbetslag omfattar förskoleklass till årskurs 5, Silver och Marmor, och ett arbetslag består av årskurserna 6 till 8. Skolans elevhälsoteam med kurator, skolsköterska och specialpedagog utgör ett eget arbetslag. Skolan har ingen profil men en inriktning mot idrott och hälsa samt miljö. Skolans huvudbyggnad är nybyggd och inrymmer årskurs 6 till 8 samt bibliotek, fritidsgård och områdeskontor. Dessutom finns två byggnader som inrymmer arbetslagen Marmor och Silver. I samband med ombyggnaden byggdes en ny idrottshall och den tidigare gjordes om till matsal. I och med nybyggnaden ges eleverna möjlighet att genomföra hela utbildningen i grundskolan i Glanshammar. För närvarande är eleverna i årskurs 8 de äldsta. Skolan är således i ett uppbyggnadsskede. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 28 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsrådet Per Grundtman och experten Kerstin Levin. Besök i genomfördes den 5 och 6 oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med elever i årskurs 2, 6 och 8, föräldrar, personalgrupper med lärare, fritidspedagoger och förskollärare, skolans elevhälsoteam samt rektor. Lektioner i årskurserna 2, 6 och 8 besöktes. Under besöket fördes också samtal med elever och personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I uttrycker en stor majoritet av alla intervjuade att det är en god stämning bland elever och mellan elever och vuxna. Omdömen som tryggt, hänsynsfullt och trevligt klimat, återkommer. Enligt personal har det arbete som genomförs för att skapa en trygg skola gett resultat. Eleverna vågar säga vad de tycker och är bättre än tidigare på att uttrycka vad de känner. Det förekommer dock utsagor som pekar mot att språkbruket mellan framför allt de äldre eleverna stundtals är grovt med svordomar och tillmälen. Detta förhållande är också uppmärksammat av personalen. Utsagorna om skolan bygger på uppfattningar och upplevelser. Det genomförs inga systematiska uppföljningar av elevers trivsel från skolans sida. Skolsköterskan genomför årligen en enkätundersökning i samband med hälsosamtal i flera årskurser. I denna ingår frågor om elevers trivsel. Sammanställningar av resultat från enkätundersökningen är dock inget som används av skolan. Inför utvecklingssamtalen undersöks elevernas trivsel på individnivå. Trivseln och stämningen på skolan diskuteras i skolans ledningsgrupp. Det värdegrundsarbete som för närvarande genomförs i har, enligt de intervjuade, ännu inte givit några påtagliga resultat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med normer och värden är bra. Samtidigt vill inspektörerna uppmuntra skolan att använda sig av uppföljningar som faktiskt finns att tillgå. 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I genomförs tester och diagnoser av elevernas kunskaper i flera årskurser. I förskoleklassen genomförs test avseende språklig medvetenhet, i årskurs 2 genomförs diagnoser i svenska och matematik. Andra exempel är de nationella ämnesproven i årskurs 5 och Skolverkets diagnosmaterial för årskurs 6 9 i engelska. Resultat från dessa kommuniceras vid utvecklingssamtalen och utgör underlag för resursfördelning och planering av stödinsatser. Elevernas utveckling dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. I vissa årskurser används begreppet utvecklingskontrakt. Det sker således uppföljningar på individnivå. Påfallande är emellertid att det saknas sammanställningar och resultatuppföljningar på skolnivå. Det sker exempelvis ingen sammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Frånvaron av systematiska kunskapsuppföljningar innebär att det är svårt för skolan att bedöma och värdera måluppfyllelsen avseende skolans arbete. Det gäller alla ämnen, inte bara svenska, engelska och matematik. Ytterligare uppföljningar av elevers kunskapsutveckling på såväl individ- som skolnivå var också något som efterfrågades av personal i flera intervjugrupper. När det gäller de nationella proven i årskurs 5 uppgav elever att dessa bedömdes med betygstermer. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att betyg sätts för första gången i slutet av höstterminen i årskurs 8. För elever i årskurs 5 handlar det om att nå målen för det femte skolåret och att klara proven. Proven leder fram till en kunskapsprofil som kan utgöra underlag för fortsatt arbete. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av skolans arbete med kunskaper är godtagbart. Den uppföljning av elevers kunskaper som sker på individnivå är viktig, men avsaknaden av sammanställningar och systematik i resultatuppföljningen är emellertid påtaglig. Skolans arbete i detta avseende bör förbättras. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I genomförs en rad aktiviteter för att skapa en god arbetsmiljö och trivsel. De intervjuade eleverna gav flera exempel på hur skolans personal aktivt arbetar för att skapa en trygg skolmiljö. De yngsta eleverna anger arbetet med projekt Charlie, som ett exempel och återger innehållet i begrepp och övningar. De något äldre eleverna kan sakna arbetet med Charlie och menar att det behövs. Enligt de äldsta eleverna är gemensamma samtal om hur man är mot varandra sällsynta. Att formerna och redskapen för att skapa en god miljö skiljer sig åt i arbetet med de yngre och äldre eleverna är knappast förvånande utan snarare en naturlig utveckling. Utsagor som återkommer i intervjuer är att skolan är i ett uppbyggnadsskede och därmed i ständig förändring. Det påverkar också arbetet med att skapa gemensamma normsystem. Enligt personal formas normsystemen efterhand i samverkan med eleverna. Detta är i sig positivt men ställer, enligt inspektörerna, höga krav på de vuxnas samverkan. Ett annat exempel på skolans arbete för att förebygga kränkande behandling är de kamratstödjare som röstats fram i klasserna. Dessa träffas regelbundet under ledning av skolans kurator. Vid kamratstödjarnas träffar diskuteras läget i klassen och i skolan. Kuratorn, som utbildar kamratstödjarna är också sammankallande i skolans antimobbningsteam. Enligt elever är mobbning sällsynt men de är också klara över vikten att vända sig till en vuxen om det skulle förekomma. I skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, benämnd Antimobbningsplan Glanshammars skolområde återfinns bland annat en definition av begreppet mobbning och exempel på förebyggande arbete. Planens begränsning är, enligt inspektörerna, att den utgår från begreppet mobbning och inte det vidare begreppet kränkande behandling. Den behandlar mobbningssituationer mellan elever och det framgår inte hur skolan agerar om kränkningar sker mellan vuxna och elever. Föräldrar uttrycket i intervjuer en viss osäkerhet i om de skulle bli kontaktade från skolan om deras barn skulle vara involverat i en mobbningssituation. I förhållande till det faktiska arbete som beskrivits för inspektörerna av elever och personal är skolans handlingsplan otidsenlig. har tagit fram ett antal utvecklingsområden för de kommande åren och prioriterat bland dessa. Högst prioriterat och i gång är arbetet med att bygga en gemensam värdegrund. Anledning till denna prioritering är de förändringar skolan stått och står inför. Arbetet involverar föräldrar, personal och elever och en ambitiös tidplan finns. Skolans ledningsgrupp samordnar och 5

6 SKOLVERKET driver arbetet. Värdegrundsarbetet är långsiktigt och uppfattas positivt av föräldrar. Av skolans egen dokumentation framgår att miljöarbetet är prioriterat och att skolan strävar efter att bli miljöcertifierad. I intervjuer med elever och personal är detta dock inget som får en framträdande plats. Information till föräldrar om det kontinuerliga arbetet sker bland annat genom veckobrev. Andra kanaler är skoldagboken, med veckans mål, i de tidigare årskurserna och loggboken i de senare. Intervjuade föräldrar anser att dessa redskap och läxor ger bra information om elevernas skolvardag. I finns ett antal råd för delaktighet och inflytande. Förutom klassråd finns också matråd, caféråd, idrottsråd, bussråd, arbetsenhetsråd och IT-råd. I dessa råd träffas representanter för eleverna under ledning av en vuxen. Det finns alltså en organisation för inflytande och delaktighet som involverar elever och flera vuxna. Däremot saknas möten för de vuxenansvariga i råden, vilket minskar möjligheterna för råden att fungera på ett likvärdigt sätt. Ordförandena från respektive råd bildar skolans elevråd, där frågor som exempelvis skolans regler diskuteras. Det finns också föräldraråd i de tre arbetslagen samt ett barn- och ungdomsråd för hela skolan. I det sistnämnda ingår rektor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är bra. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling är godtagbart men bör förbättras så att det bland annat klargör att vårdnadshavaren utan dröjsmål får information om kränkningar förekommer. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I förekommer tematisk och ämnesövergripande undervisning i såväl de tidigare som senare årskurserna. I de tidigare årskurserna finns en samklang mellan elevers och personals beskrivningar av innehåll och upplägg av tematiska arbeten och eleverna kan uttrycka hur de påverkat det aktuella temaarbetet, som t.ex. när elever föreslog att släktträd passar bra om man arbetar med tema Skogen. Temaområdena, som innefattar de natur- och samhällsorienterande ämnena, finns i en treårsplanering. Temaarbetena följs upp och dokumenteras av personalen där aktiviteterna gås igenom och det som fungerat mindre bra förändras till nästa tema. Däremot följs elevernas kunskaper inte upp och frågan om eleverna lärt sig det som var tänkt verkar inte aktuell. För inspektörerna förefaller temaarbetena vara intressanta och stimulerande, men det är oklart hur personalen hanterar temana i förhållande till målen i de natio- 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun nella kursplanerna. Att bedöma elevernas måluppfyllelse i temaarbetet är särskilt viktigt då dessa teman pågår under en längre tid. I de senare årskurserna har eleverna eget arbete (EA) vid ett par tillfällen i veckan. Vid dessa tillfällen arbetar eleverna med uppgifter som de planerat in i sina loggböcker på måndagen. Vid planeringen får eleverna ta ställning till vad de behöver arbeta med när det är eget arbete. Elever beskriver att det i huvudsak är sådant som de ligger efter med eller behöver göra färdigt. Vid eget arbete är elevgrupperna blandade och eleverna går till de lektionssalar där det finns lärare som kan hjälpa till med det ämne eleven studerar. Arbetet utvärderas i slutet av veckan genom att eleverna skriver om hur arbetet gått, dvs. om man hunnit det man tänkt sig. För det kontinuerliga arbetet har eleverna i de tidigare årskurserna en skoldagbok och i de senare en loggbok. Som tidigare nämnts uppger föräldrar att böckerna ger god information om det pågående skolarbetet och elever i framförallt de tidigare årskurserna kan berätta om veckans mål och att skrivandet i skoldagboken sker kontinuerligt. Loggboken som arbetsredskap, beskrivs mycket varierat av såväl elever som personal i de senare årskurserna. Den funktion loggboken är tänkt att ha, verkar inte ha fått genomslag i alla klasser och användningen skiljer sig åt. I vissa klasser utvärderas arbetet i loggboken, i andra inte och elever ger uttryck för att lärarna borde vara överens om hur loggboken skall användas: Det verkar som om de inte träffas och pratar med varandra. Enligt inspektörerna ger de arbetsformer och arbetssätt, kopplade till de redskap som används i, goda förutsättningar för ett arbete i riktning mot de nationella målen. Däremot saknas gemensamma diskussioner om hur redskapen skall användas och på vilket sätt olika arbetsformer och arbetssätt leder till att eleverna når målen. Exempel på det sistnämnda är såväl elevers som föräldrars oklarhet över vad eleverna skall lära sig och vad som är en rimlig kunskapsutveckling. Det finns kunskap om vad eleverna skall göra och arbeta med, men en osäkerhet om de lärt sig tillräckligt och i så fall i förhållande till vad. Denna otydlighet i förväntningar och kravnivåer från skolans sida finns över skolåren. Detta bekräftas i personalintervjuer där uttryck som att målen behöver förtydligas och att det inte räcker med uppföljningar som görs i dag, förekommer. Inspektörerna bedömer att det finns betydande skillnader inom skolan när det gäller hur målfrågor och måluppfyllelse hanteras. Otydligheten i krav och förväntningar blir påtaglig när det gäller bedömning av elevers kunskapsutveckling. Föräldrar ger uttryck för att man inte vet vad eleverna bedöms utifrån. Det förefaller dock som att lärarnas information om kravnivåer ökat då det vid inspektionen närmade sig det tillfälle då elever i för första gången skulle få betyg. Lärare beskriver att de nationella målen för årskurs 9 visas för eleverna och att det pågår en diskussion om mål på skolan, däremot inte om betygssättning. Elever berättar om att de inför arbetsområden fått reda på vad som krävs för att få betyget Godkänd och av samtal framkommer att eleverna är intresserade av att veta vad som skiljer betyget Godkänd från Väl godkänd. I huvudsak är elever och föräldrar nöjda med utvecklingssamtalen. Dessa förbereds mycket ambitiöst i vissa klasser, med en genomarbetad dokumentation. I samband med utvecklingssamtalen upprättas ett dokument som benämns ut- 7

8 SKOLVERKET vecklingskontrakt, i de tidigare årskurserna används också begreppet individuell utvecklingsplan. I kontraktet formuleras de mål eleven skall uppnå och eleverna kan själva sätta upp personliga mål, till exempel hur långt de ska hinna i matematik. Om eleven inte når målen upprättas, enligt skolan, åtgärdsprogram. Av intervjuer framkommer dock att det brister i information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. En elev uttrycker I mitt har det stått Stava bättre sedan i ettan. Jag blir inte bättre, så jag vet inte vad jag ska ha det till. Eleverna i kan redovisa sina kunskaper på ett flertal sätt. Såväl yngre som äldre elever kan beskriva hur exempelvis uppläsningar, dramatiseringar, inlämningsarbeten och berättande används. Elever beskriver också att de kan påverka redovisningsformer i ett visst arbetsområde. Skolans arbete med att ge elever särskilt stöd sker i flera steg. I det första steget skall elevens mentor skriva åtgärdsprogram och arbetslaget försöker gemensamt hitta lösningar. I flera intervjugrupper framhålls detta steg som särskilt viktigt. När arbetslaget tömt sina möjligheter anmäler läraren ett så kallat dilemma till skolans elevhälsoteam. Det tredje steget utgörs av det centrala stödteamet i Glanshammar. Inspektörerna bedömer att det finns ambition att ge varje elev det stöd den behöver, men att rutiner och organisation inte är optimala. Innehåll och stödåtgärder som formulerats i vissa av de åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av visar att arbetet med åtgärdsprogram behöver förbättras. Det finns exempel på åtgärder som är desamma år från år utan att åtgärderna eller resultaten av dessa har utvärderats. Enligt föräldrar varierar skolans möjligheter att stödja elever tillräckligt. Det finns exempel där föräldrar är nöjda med skolans åtgärder och kontakten mellan hem och skola, men det finns också exempel på motsatsen, där åtgärden är att eleven skall arbeta mer. Elevhälsoteamet är relativt nybildat och håller på att arbeta fram rutiner för sitt och skolans arbete. Det framgår av intervjuer att elevhälsoteamets inriktning inte helt motsvaras av de förväntningar som finns i arbetslagen. Inspektörerna konstaterar att just skillnader i förväntningar kan påverka resultatet av skolans åtgärder och att de ömsesidiga förväntningarna behöver klargöras. I Glanshammars skola finns tre s.k. resurspersoner som kan stötta elever och grupper. Resurspersonernas arbete fördelas av elevhälsoteamet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen i är av god kvalitet. Det finns dock områden som behöver förbättras. Generellt behöver kunskaperna om de nationella ämneskursplanerna öka, så att skolan bättre kan bedöma elevers kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Åtgärdsprogrammens innehåll och funktion behöver förbättras. Samordningen och organiseringen av stöd till elever behöver förbättras. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I består ledningsgruppen av rektor och de fyra arbetslagsledarna. I ledningsgruppens arbetsuppgifter ingår bland annat att se till att verksamhetsplanen följs, arbetslagen utvecklas och svara för att relevant kompetensutveckling kommer till stånd. Dessutom svarar ledningsgruppen för att driva skolans värdegrundsarbete och arbetet med miljöcertifiering. Skolans arbetslag framhålls som centrala i flera intervjugrupper och att den långa erfarenheten av arbetslagsarbete är en styrka. Samtidigt påverkas stabiliteten av det faktum att två skolor i Glanshammars skolområde lagts ner på två år, samt att skolan är i uppbyggnad när det gäller elevantal och årskurser. Enligt rektor tar man ett stort arbete i taget för att utveckla skolan. För närvarande består den skolgemensamma insatsen av värdegrundsarbetet. Som nästa prioritering anges kursplanerna. Det förekommer utsagor som anger att det behövs ett bättre samarbete mellan F 5 arbetslagen och 6 8 arbetslaget, bland annat när det gäller kursplaner och arbetet mot kränkande behandling. I kvalitetsredovisningen för 2003 finns ett antal målområden angivna. Under respektive målområde finns rubrikerna mål, önskad utveckling och resultat/bedömning. Under rubriken resultat/bedömning finns i huvudsak genomförda aktiviteter beskrivna. Det går däremot inte att utläsa i vilken mån de nationella målen har uppnåtts och inte heller vilka åtgärder skolan avser vidta för att öka måluppfyllelsen. Enligt rektor behövs fler instrument för att bedöma elevers kunskaper än de nationella proven i årskurs 5, vilket inspektörerna instämmer i. Arbetet med att systematisera skolans dokumentation kring elever pågår och är i ett uppbyggnadsskede. Inspektörerna bedömer att skolans rutiner för protokoll vid elevvårdskonferenser bör förbättras, så att dessa särskiljs från stödteamets protokoll. Likaså bör, som tidigare beskrivits, åtgärdsprogrammen förbättras. är den enda skolan i Glanshammars skol- och områdesnämnd. I övriga skolområden i Örebro kommun finns flera olika forum för rektorer inom grundskolan att samverka och mötas i syfte att stärka skolans styrning och ledning. Dessa former för samverkan och möten saknar rektorn i Glanshammar skola. Inspektörerna konstaterar att stödet till rektor behöver stärkas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbete i har en godtagbar kvalitet. Det finns goda am- 9

10 SKOLVERKET bitioner och det sätt skolan är organiserad på ger en god grund för fortsatt utveckling. Det finns dock områden som behöver förbättras. Skolans kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen bör förbättras. Rutiner för protokoll vid elevvårdskonferenser behöver förbättras. Stödet till rektor behöver stärkas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. erbjuder utbildning för närvarande till årskurs 8. Möjligheten för eleverna att gå hela sin grundskoletid i upplevs mycket positivt av de grupper Skolverket har intervjuat. Det finns möjlighet för de elever som så önskar att söka skolor i centrala Örebro från och med årskurs 7. Så har också skett men det finns också elever som reser från Örebro till Glanshammar. Inom Elevens val försöker skolan ordna de aktiviteter som eleverna är intresserade av. Som exempel anordnas språkverkstad, fotboll och träslöjd. Inom språkvalet erbjuds de moderna språken franska och tyska. Det finns också möjlighet för eleverna att läsa svenska och engelska. För elever med funktionshinder görs de anpassningar som behövs. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i är bra. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I har den övervägande delen av personalen adekvat utbildning. Skolan har en specialpedagog på 50 procent, som också har uppdrag i förskolan. Dessutom finns tre s.k. resurspersoner. Inspektörerna bedömer att tillgången till specialpedagogiskt stöd är begränsad. Resursmässigt är dock skolan relativt väl tillgodosedd och resurserna används flexibelt. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun Skolans huvudbyggnad är nybyggd och modern. Andra delar av skolan är delvis ombyggda och lokalernas kvalitet varierar. Personalen i har tidigare haft kompetensutvecklingsplaner. I skolans nuvarande process har gemensamma utbildningar prioriterats. Av intervjuer framkommer att det finns vissa svårigheter att genomföra gemensam kompetensutveckling då fritidspedagogernas möjligheter att delta är begränsad. Framtagande av individuella kompetensutvecklingsplaner anges också av rektorn som ett utvecklingsområde. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resurserna i Glanshammars skola är goda. Det finns dock anledning för skolan att vara uppmärksam på om tillgången till specialpedagogisk kompetens är tillräcklig för att ge eleverna det stöd de behöver. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolans resultatuppföljning, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör förbättras så att det bland annat klargör att vårdnadshavaren utan dröjsmål får information om kränkningar förekommer, - kunskaperna om de nationella ämneskursplanerna bör förbättras, så att skolan bättre kan bedöma elevers kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen, - åtgärdsprogrammens innehåll och funktion, - samordningen och organiseringen av stöd till elever, - skolans kvalitetsarbete inklusive kvalitetsredovisningen, - rutiner för protokoll vid elevvårdskonferenser samt - stödet till rektor. Datum Ort Linköping Per Grundtman Kerstin Levin 11