Utbildningsinspektion i Schillerska gymnasiet

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola 953 Utbildningen vid skolan omfattar de nationella programmen Estetiska programmet (ES) inriktning Bild och formgivning och Samhällsvetenskapliga programmet (SP) med inriktningarna Kultur, Samhällsvetenskap och Språk. Inom språk finns varianten fransk sektion. Skolan ligger centralt i Göteborg. Av skolans elever är 70 procent flickor. Många elever kommer från andra kommuner i Göteborgsregionen. är ett av de äldsta gymnasierna i Göteborg. I skolan har bedrivits utbildning av olika slag sedan 1880-talet då skolans namn var Högre Realläroverket i Göteborg. Skolan renoverades i mitten av 1990-talet. Skolmatsalen finns på gångavstånd från huvudbyggnaden. Skolan är indelad i två sektorer. Den 1 januari 2005 genomfördes en omorganisation. I ledningen för varje sektor finns en rektor som ansvarar för undervisning, elever och lärare. Den tidigare rektorn är nu övergripande verksamhetschef och tillika rektor. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Leif Aljered och Hans Enckell. Besök i inleddes den 14 december och avslutades den 16 december Skolverket följer upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För gymnasieskolorna upprättas även en sammanfattande rapport där övergripande förbättrings- och kritikområden tas upp. Skolrapporten bör därför alltid läsas ihop med gymnasierapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes intervjuer med eleverna, lärarna, rektorn, studierektorerna, elevvårdspersonalen samt den administrativa personalen. Lektioner i såväl kärn- som karaktärsämnen besöktes. Under besöket fördes också samtal med eleverna och lärarna i anslutning till lektionsbesöken. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen, där alla kommunala och några fristående gymnasieskolor deltar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I finns som ett övergripande mål att utveckla demokratin. Som effektmål anges att fler elever i elevenkäten skall anse att de har inflytande/ansvar. För att nå effektmålet finns ett antal områden angivna. I skolans årliga årsredovisning för framgår bland annat att skolan utvecklat arbetet med kursråden, skolkonferensen och det skolan benämner elevens tid. De elever som engagerar sig i elevdemokratiskt arbete har möjlighet att få betyg i kursen elevdemokrati A 50 poäng som är en lokal kurs. (Se även avsnitt 6, Tillgång till utbildning) Enligt Balansen ligger skolan för inflytande och ansvar bland eleverna, under det medelvärde som finns för de kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. Som exempel kan nämnas att på frågeställningen lärarna bryr sig om mina synpunkter på undervisningen och uppmuntrar mig att ta ansvar för mina studier, är medelvärdet för svaren från s elever 5,3 på en skala Vid intervjuer uppger eleverna att det är stora skillnader mellan olika lärare. Skolan framhåller bland annat i sin vision att Schillerska skall präglas av en atmosfär av öppenhet och tolerans. De intervjuade eleverna tycker också att det är en lugn och trygg miljö på skolan samt att det sällan förekommer mobbning. Inspektörerna noterar att förhållningssätt och umgängesformer är goda på skolan. Vid intervjuer med elever framkommer att de känner sig stressade av betygen och att upplever en oro kring att framförandet av kritiska synpunkter kan leda till lägre betyg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten av skolans arbete med normer och värden är bra, men att det finns behov av att öka elevernas inflytande och delaktighet. (Se även avsnitt 3, Arbetsmiljö och delaktighet). 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I är kunskapsresultaten av det pedagogiska arbetet sammantaget goda. Av skolans elever fick 86 procent av eleverna slutbetyg På ES har 92 procent av eleverna slutbetyg och på SP 89 procent. Av skolans avgångselever gick så stor andel som 36 procent ett individuellt specialutformat program. Av dessa hade 72 procent slutbetyg. Andelen elever som har individuellt specialutformade program är anmärkningsvärt många. Skolledningen uppger att 72 elever på skolan har ett individuellt specialutformat program (december 2004). Anledningen till att det är så många beror på att elever med studiesvårigheter i framför allt språk eller matematik erbjuds denna studiegång. Ett fåtal elever på skolan har reducerat program. Medelvärdet för slutbetygen 2004 är följande (riksgenomsnitt inom parantes); ES 15,0 (14,6 inriktning bild och formgivning), SP 15,6 (14,6), individuellt specialutformat program 14,3 (relevant jfr saknas). Eleverna känner i stor utsträckning till kursplaner och betygskriterier. Eleverna visar dock vid intervjuerna att de har vaga begrepp om vad programmål är. Till inspektörerna framför de vidare att vill vara mer delaktiga i hur de skall nå kursmålen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten gällande kunskaper är goda. Skolan har många elever som har individuellt specialutformade program. Dessa beviljas på felaktiga grunder då de inrättas för elever med studiesvårigheter. För att eleverna skall känna mening och sammanhang i sin utbildning måste lärarna göra eleverna delaktiga i hur kurs- och programmål skall nås. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I görs ansträngningar för att stärka elevdemokrati och elevernas inflytande. Det är också skolans målsättning är att stärka elevernas 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun inflytande. Vidare förväntas skolans nya organisation, med en tydligare uppdelning kring programmen, få positiva effekter. Samverkan sker i skolans formella samverkansorgan. Inspektörerna uppfattar att skolan befinner sig i en utvecklingsfas i arbetet med att utveckla samverkan och inflytande. Många elever känner exempelvis inte till skolkonferensen. Eleverna ger uttryck för att arbetet med inflytande till stor del sker på lärarnas villkor. I skolan finns en skolvärd med uppdrag, att arbeta nära eleverna med uppgifter som ligger utanför andra funktioners uppgifter och utgå från den enskilda elevens önskemål och behov. Skolan arbetar aktivt mot kränkande behandling och tar tag i de konflikter som uppstår. Det finns en plan för skolans arbete mot kränkande särbehandling. Handlingsplanen behöver dock utvecklas så att den anger hur skolan skall agera vid kränkningar mellan personal och elever. Ett väl utvecklat handlingsprogram ger förutsättningar för att upptäcka kränkande behandling i ett tidigt skede och förbättra den psykosociala miljön. Enligt Balansen ligger skolan, i frågor som rör arbetsmiljö och delaktighet, nära det medelvärde som finns för de kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. Intervjuer med eleverna visar att det är bra sammanhållning på skolan. Kränkande behandling är inte vanligt vilket också bekräftas av Balansen. Skolan har en bra elevvårdsverksamhet. I denna finns skolsköterska och kurator. Hälsosamtal genomförs med samtliga elever i årskurs 1. Under 2004 arbetade skolan med olika slag av förebyggande hälsofrämjande insatser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är godtagbart. Det är dock viktigt att skolan fortsätter att stödja eleverna i det demokratiska arbetet. Skolan behöver också fortsätta att utveckla former för elevinflytandet och uppmärksamma eleverna på både de möjligheter och det ansvar 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna ger dem när det gäller deras delaktighet i verksamheten. Handlingsplanen mot kränkande behandling behöver utvecklas så att det anger hur skolan skall agera vid kränkningar mellan personal och elever. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om poängplan och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 5

6 SKOLVERKET I finns som övergripande mål ur verksamhetsperspektivet att det livslånga lärandet skall grunda sig på varje individs unika förutsättningar. Som effektmål anges bland annat att: - varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan som utvärderas regelbundet, - den genomsnittliga betygsnivån skall höjas med minst 0,2 procentenheter, - elever som går ut gymnasiet med slutbetyg skall öka med minst 2 procentenheter. På skolan finns en strävan att informera eleverna om kursplanemålen och betygskriterierna. Av intervjuerna framgår emellertid att eleverna tagit del av dessa i begränsad utsträckning. Vanligtvis informerar lärarna om dessa vid kursstart. Lokala tolkningar och konkretiseringar av de nationella kursplanerna förekommer i varierande grad. Inspektörerna uppfattar att organiseringen av undervisningen och tidsanvändningen i hög utsträckning styrs av ekonomiska förutsättningar. Omfördelning av undervisningstid till det som skolan benämner Elevens tid, (tid som eleven själv förfogar över), sker genom att reducera den garanterade undervisningstiden med 5 procent. (Beskrivs även i avsnitt 5, Styrning, ledning och kvalitetsarbete) Såväl elever som lärare säger dock att det är få elever som deltar i undervisningen. Denna bild bekräftas också vid inspektörernas besök. De pedagogiska fördelarna med att organisera studierna på detta sätt är enligt inspektörernas uppfattning mycket tveksamma. Eleverna ser det som ledig tid. Eleverna har individuella studieplaner. För eleverna i årskurs 1 finns också individuella utvecklingsplaner (IUP). Utvecklingssamtal genomförs regelbundet och eleverna tycker att de är viktiga och fungerar bra. För stödundervisningen finns stödlärare i svenska och engelska. Elever som är i behov av stöd i matematik kan gå till en mattestuga som anordnas en gång per vecka. Eleverna kan också få hjälp med läxläsningen av en skolvärd. Tiden i mattestugan ingår i den garanterade undervisningstiden. Inspektörerna är tveksamma till att skolan använder den lokala kursen språklig medvetenhet 100 poäng som ersättning för annan stödverksamhet. Inspektörerna uppfattar att skolan inte tillgodoser elevernas rätt till särskilt stöd. (Se vidare avsnitt 6). Skolans organisering av stödverksamheten behöver förändras bland annat för att möta stödbehov hos de elever som idag rutinmässigt erbjuds ett specialutformat program. Ett fåtal elever på skolan har reducerat program. De flesta lärarna upplevs som engagerade och kompetenta. Vid elevintervjuerna framträder också en bild av att skolan har mycket inspirerande och skickliga lärare. Inspektörernas uppfattning är dock att arbetssätt och arbetsformer inte diskuteras i någon större utsträckning. Eleverna framför också synpunkter på bristande samplanering mellan lärarna. Inspektörerna tar del av lektioner som präglas av elevernas frågeställningar och noterar att lärarna använder undervisningstiden på ett effektivt sätt. Eleverna på det estetiska programmet får själva ha ansvar för konstutställningar som visas i skolans egen konstsalong. Eleverna har också ansvar för att ge ut skoltidningen Schildringar. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun I ämnet idrott och hälsa, inriktning friskvård, får eleverna själva ta ansvar för att genomföra övningar med sina klasskamrater. Utvärderingar visar att eleverna uppskattar undervisningen. Det är lärarnas individuella pedagogiska skicklighet som sammantaget ger positiva effekter för den pedagogiska verksamheten vid. Inspektörernas intryck från skolan är att lärarna diskuterar bedömningar och betygssättning främst i ämnesgrupper. Skolans organisation i lärararbetslag har inte haft någon effekt. Några övergripande rutiner för att garantera en likvärdig betygssättning finns inte på skolan. Rektor har ett övergripande ansvar för betygens likvärdighet, dels som ansvarig för den pedagogiska ledningen, dels mer specifikt vad gäller betygssättningen enligt läroplan och skolformsförordningar. För att trygga en likvärdig och rättvis betygssättning mellan olika skolor måste arbetet utvidgas till att innefatta en större krets lärare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete med den pedagogiska verksamheten är gott. Skolan har inspirerande och skickliga lärare. Vidare bedrivs ett bra arbete med individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Skolans organisering av stödverksamheten behöver utformas så att den möter stödbehov hos de elever som idag rutinmässigt erbjuds ett specialutformat program. Skolans sätt att använda den lokala kursen språklig medvetenhet, 100 poäng, för att ge elever som egentligen behöver svenska som andraspråk och elever i behov av särskilt stöd relevant undervisning, uppfyller inte bestämmelsernas krav, se vidare avsnitt 6. Skolan bör utveckla arbetet med kvalitetssäkring av betygen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Utbildningsnämnden har ansvaret för gymnasieskolan. I ledningen av utbildningsförvaltningen finns en skolchef. I förvaltningsledningen (strategiska ledningsgruppen) ingår också ekonomichef, personalchef, planeringschef, teknisk chef, utvecklingschef med flera. Skolchefen och utvecklingschefen har sedan något år gjort verksamhetsbesök i de olika gymnasieskolorna. Sedan några år tillbaka har det varit en turbulent situation kring skolans ledning. När rektorn och numera verksamhetschefen tillträdde under 2003 inleddes ett förändringsarbete som mötte motstånd bland skolans lärare. Situationen blev så ansträngd att utbildningsförvaltningen lät utföra en extern utredning under 7

8 SKOLVERKET 2004 av situationen vid skolan. Externa konsulter har därefter anlitats för att hjälpa skolan att komma tillrätta med problemen. I har i likhet med övriga av kommunens gymnasieskolor ledningsorganisationen förändrats vid årsskiftet Anledningen till förändringen beror på en tidigare mycket ansträngd situation för skolledarna med hög arbetsbelastning, många och spridda arbetsuppgifter och litet utrymme för pedagogiskt ledarskap. Vid inspektörernas besök i december 2004 har Schillerska gymnasiet en rektor och två studierektorer. I januari 2005 har rektor blivit verksamhetschef tillika rektor och de två studierektorstjänsterna omvandlats till rektorstjänster där rekrytering till dessa tjänster pågår. Grundtanken med den nya organisationen är att ansvaret inom ledningen fördelas utifrån kärn- respektive stödverksamhet. Kärnverksamheten med undervisning, elever och lärare, sköts av rektorerna. Rektorerna har också hand om det pedagogiska ledarskapet. Verksamhetschefen ansvarar för all kringverksamhet som elevhälsovård, skolrestaurang, lokaler och andra tjänster som inte är rent pedagogiska. Verksamhetschefen har ett övergripande ekonomiskt ansvar och fördelar så kallade pedagogiska budgetar. I dessa finns pengar till lärarlöner, läromedel och förbrukningsmaterial. I februari 2005 finns ännu ingen information på skolans webbplats om den nya ledningsorganisationen. Den kommunala skolplanen innehåller de mål och riktlinjer som Göteborgs kommun prioriterat och fastställt skall gälla för skolan. I utbildningsnämndens årliga budget fördjupas och konkretiseras dessa prioriterade målområdena. Skolplanen och budgeten kompletteras med skolans lokala arbetsplan samt verksamhetsplan som beskriver hur man organiserat verksamheten för att uppnå målen för utbildningen. Skolan upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. I skolans kvalitetsredovisning redovisar skolan de övergripande mål och effektmål som finns formulerade i utbildningsnämndens årliga budgethandling. Som underlag till de uppföljningar och utvärderingar, som redovisas i kvalitetsredovisningen under varje målområde, ligger betygsstatistik och resultat från Balansen. Under varje målområde i redovisningen kommenterar skolan sitt arbete för att uppnå målen. Kvalitetsredovisningen är i huvudsak framtagen av verksamhetschefen och rektorerna. Intervjuer med lärare visar att skolans kvalitetsredovisning inte är känd i verksamheten. Inspektörerna ser att det saknas ett systematiskt arbete där skolans personal under ledning av sin skolledning arbetar med att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten. Skolledningen gör ingen analys och värdering av skolans samlade resultat. Skolan har en kvalitetsredovisning som dock inte upplevs vara förankrad i verksamheten. Förbättringsarbete pågår mer på grund av enskilda lärares insatser än att det sker i mer organiserad form där uppföljning och utvärdering resulterar i analyser och slutsatser om förbättringsåtgärder. I skolans plan över minsta garanterade undervisningstid ingår studiehandledning 45 timmar och mattestuga 30 timmar. Som tidigare beskrivits under avsnitt 4, sker dessutom en reduktion med 5 procent av timtiden genom omfördelning av undervisningstid till det som skolan benämner Elevens tid. Sammantaget visar detta att eleverna riskerar att inte erhålla tillräcklig studietid. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den nya ledningsorganisationen ger möjlighet till en tydligare ansvarsfördelning och ledarskap. Det återstår nu ett omfattande arbete för rektorerna att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Detta bör ske i nära samverkan med lärare och elever. Arbetet med kvalitetssäkring av skolans resultat, kvalitetsarbetet generellt och förbättringsarbetet behöver utvecklas. Den omfördelning av undervisningstid som gjorts till förmån för Elevens tid, mattestugan och studiehandledning, innebär risker för att eleverna inte erhåller tillräcklig studietid. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Gymnasieskolan i Göteborgs kommun erbjuder ett brett utbud av nationella program. I erbjuds eleverna valbara kurser och individuella val i rimlig omfattning. Svenska som andraspråk erbjuds liksom undervisning i annat modersmål än svenska. Enligt uppgift använder skolan 20 lokala kurser under läsåret 2004/05. Inspektörerna noterar att ett antal av de lokala kursplanerna uppvisar brister och hänvisar till den genomgång av lokala kurser som finns i den sammanfattande gymnasierapporten. Som exempel från kan dock nämnas kursen språklig medvetenhet som bedöms vara stöd i svenska vilket skall organiseras på annat sätt. Inspektörernas intryck från skolan är det finns brister i informationsarbetet. I februari 2005 finns t.ex. ännu ingen information på skolans webbplats om den nya ledningsorganisationen. Webbplatsen svarar inte heller i övrigt mot rimliga informationsbehov som kan finnas bland elever, blivande elever, föräldrar, personal och övriga intressenter. Under rubriken aktuellt och nyheter är informationen inte uppdaterad. I Balansen finns ett område som tar upp skolans arbete med information. På frågeställningen information om ändringar i schemat och annat som är viktigt för mig i mitt skolarbete, är medelvärdet för svaret från s elever 4,8 på en skala Medelvärdet för samtliga kommunala gymnasieskolor i Göteborg är 6,2. Information om skolans utbildningar sker förutom via kommunens utbildningskatalog också via skolans webbplats och egna broschyrer. Under hösten 9

10 SKOLVERKET före gymnasievalet arrangeras en utbildningsmässa för samtliga elever i årskurs 9 i Göteborgs kommun och samverkansområdet. Efter det att eleverna fritt kan söka skola (infördes 2000/01) inom hela Göteborgsregionen, finns ingen geografisk koppling mellan grund- och gymnasieskola. På mässan finns de flesta av de kommunala och fristående gymnasieskolorna inom regionen representerade. Alla elever i årskurs 9 får besöka en gymnasieskola under niornas dag. På öppna hus som arrangeras under kvällar och helger är oftast föräldrarna med. En förändrad studie- och yrkesvägledningsorganisation kom under Ett gemensamt Vägledningscentrum inrättades som innebar att studie- och yrkesvägledarna som tidigare varit anställda i de olika gymnasieskolorna gick över till centrat. Arbetet fördelas nu mellan viss tid i Vägledningscentrum medan huvuddelen är förlagd till respektive gymnasieskola. (En beskrivning av Vägledningscentrum finns i den sammanfattande gymnasierapporten). Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbete inom detta område är godtagbart. Skolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser. Inspektörerna bedömer att ett antal av de lokala kursplanerna uppvisar brister och hänvisar till den genomgång av lokala kurser som finns i den sammanfattande gymnasierapporten. Såväl intern som extern informationsspridning behöver utvecklas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I är lärarna väl utbildade för den undervisning de i huvudsak bedriver. Antal lärare per 100 elever omräknat till heltidstjänster är 6,2 (ur årsredovisningen 2004). Genomsnittet för samtliga kommunala gymnasieskolor i Göteborg är 7,8. Inspektörerna har inte tagit del av någon kompetensutvecklingsplan. Lärarna anser att möjligheterna till kompetensutveckling försämrats de senaste åren. Liksom i flertalet av gymnasieskolorna i Göteborgs kommun har personalen vid en hög medelålder. Bland annat av den anledningen pågår ett arbete vid utbildningsförvaltningen med att ta fram en personalförsörjningsplan. Skolan är från 1880-talet och är en vacker kulturminnesmärkt byggnad. Eleverna och personalen trivs med lokalerna men det finns naturligtvis svårigheter att anpassa dessa till dagens behov. De upplevs av såväl lärare som elever ha dålig ventilation. Det finns behov av grupprum och i stort en anpassning till nya arbetssätt. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Den resursfördelningsmodell som tillämpas för gymnasieskolan i Göteborgs kommun har ett socioekonomiskt index som ger vissa skolor mer ersättning än andra med anledning av att deras elever förväntas behöva mer resurser, t.ex. i form av stöd eller mindre grupper. får i jämförelse med övriga gymnasieskolor en liten tilldelning av denna resurs då behoven inte bedöms vara så stora. Ersättningen till skolorna bygger också på antalet elever. Större elevförändringar påverkar skolornas intäkter. Antalet elever i är relativt konstant. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande. är av god kvalitet. Skolan erbjuder en lugn, trygg och stimulerande miljö för sina elever. Vidare innehåller den pedagogiska verksamheten positiva kvaliteter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin utbildning, - elevernas kännedom om kurs- och programmål, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - den omfördelning av undervisningstid som gjorts förmån för Elevens tid, mattestugan och studiehandledning, innebär risker för eleverna att dessa inte erhåller tillräcklig studietid, - kvalitetssäkring av betygen, - pedagogiskt ledarskap, - kvalitets- och förbättringsarbete samt - intern och extern information bland annat skolans webbplats. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Individuellt specialutformade program beviljas på felaktiga grunder då skolan rutinmässigt inrättar dessa för elever med studiesvårigheter (5 kap. 4 a skollagen och 2 kap. 18 samt 8 kap. 1 gymnasieförordningen). Datum Ort Göteborg Hans Enckell Leif Aljered 11