Vad gör spanskan populär?

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier Examensarbete 10 poäng Vad gör spanskan populär? En undersökning av elevers åsikter om sina språkval i grundskolan What makes Spanish popular? - An investigation of the opinions behind the language choices made by students in Swedish schools. Anja Isaksson Lärarutbildningen 60 poäng Höstterminen 2006 Examinator: Gun Hägerfelth Handledare: Birgitta Schultz

2 2

3 Sammandrag Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra. Sökord: Attityd till språk, Grundskolan, Moderna språk, Spanska, Språkval 3

4 4

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD URVAL DATAINSAMLINGSMETODER Enkäter Intervjuer DATABEARBETNINGSMETODER Enkäter Intervjuer RESULTAT RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING SAMMANFATTNING AV ENKÄTRESULTATEN MED FOKUS PÅ SPANSKAN RESULTAT AV INTERVJUER Orsaker till valet och allmän attityd till de andra språken Åsikter om och intresse för spanskan idag och i framtiden DISKUSSION DISKUSSION AV RESULTAT Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet? Skiljer sig attityden till språkvalet och språket hos elever som valt olika språk? Vad är anledningen till det ökade intresset för spanska som språkval? METODDISKUSSION AVSLUTANDE KOMMENTAR OCH SLUTSATS LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA

6 6

7 1 Inledning Det är ett faktum att fler elever idag väljer spanska som språkval i grundskolan. Det är inte ovanligt att unga människor växer upp med semesterresor till Mallorca, Solkusten eller Kanarieöarna. Fler och fler drömmer också om spännande resor till Sydamerika. I Sverige har vi länge genom tv och film blivit påverkade av den amerikanska kulturen och i USA finns idag en hög andel spansktalande. Även i musikens värld talas och sjungs det mer och mer på spanska. På samma sätt som den amerikanska kulturen genom media blivit en del av den svenska har vi också fått förståelse för, och vant oss vid, denna minoritet i USA, de spansktalande, och dess inflytande där. Detta är en möjlig orsak till att spanskans popularitet i skolorna har ökat. Spanskan tycks av många elever mycket mer relevant i dagens samhälle än tyska eller franska 1. Valet av språk år 6 i grundskolan behöver dock inte alltid vara så genomtänkt eller påverkat av världen omkring oss utan har också att göra med en förändrad inställning till språk i allmänhet. Engelskans betydelse har ökat och därigenom har de mindre språkens betydelse för kommunikationen minskat. Det kan vara så att elever inte alltid väljer det språk som de finner mest intressant eller roligast utan det språk som verkar minst tråkigt och lättast. Därför har spanskans ökade popularitet inte alltid varit enbart positivt i skolan utan medför även stora klasser och ibland elever som inte nödvändigtvis är intresserade av språket utan hoppas på en lätt väg ut. Detta kan också bero på att språkvalet är obligatoriskt i grundskolan med väldigt få undantag. Detta är mina upplevelser av elevers språkval i grundskolan idag och det finns även ett visst stöd för dessa tankar i den attitydundersökning för Skolverket (2003) som genomförts av Lund & Co AB 2 och i rapporten Språklig enfald eller mångfald (Torson et. al, 2003). Jag vill fördjupa mig något i ämnet och ta reda på hur eleverna gör sina språkval och huruvida jag har rätt i mina tankar om stökiga klasser och omotiverade spanskelever. 1 Jag talar här om spanska/franska och tyska som språkval på grundskolan och kommer även fortsättningsvis ibland endast att nämna språkvalen på dessa sätt. Jag kommer också att tala om spansk/fransk/tysk-gruppen och jag hänvisar då till gruppen av elever som har respektive språk som språkval. 2 Hädanefter kommer jag använda beteckningen Attitydundersökningen när jag talar om denna källa. Om jag hänvisar till en särskild sida anger jag denna inom parantes. 7

8 1.1 Bakgrund Engelska har inte alltid varit det första främmande språket som eleverna lär sig i skolorna utan blev så först efter andra världskriget då det tog över från tyskan. Franskan var länge det tredje främmande språket och blev likställt med tyskan först Spanskan tillkom som försöksverksamhet under läsåret 1988/1989. Sedan Lpo94 är språkvalet obligatoriskt i grundskolan men om eleven och elevens vårdnadshavare så önskar är det möjligt för eleven att göra andra språkval som hemspråk, svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk (Sörensen, 1999 s.5-6). 3 I kursplanen för moderna språk i grundskolan finner vi följande beskrivning av spanskan: Spanska talas i många länder på flera kontinenter. I Latinamerika är spanska det vanligaste språket. Till Sverige har sedan 1960-talet kommit ett stort antal invandrare med spanska som modersmål. Kunskaper i spanska ger möjligheter att ta del av en rik litteratur. (Skolverket 2000 s.33) Franskan däremot beskrivs bl.a. som ett språk som har varit ett viktigt språk i kommunikation av olika slag, internationella organisationer och diplomati., och i beskrivningen av tyskan omnämns att kunskaper i det tyska språket ger tillgång till centraleuropeisk litteratur och kultur. Relationen mellan svenskan och tyskan framhävs dessutom och vi ser att beskrivningarna av tyskan och franskan är betydligt mer utförliga än beskrivningen av spanskan. Man kan fråga sig om detta har med spanskans ökade popularitet att göra, att språket säljer sig självt så att säga, eller om det bara handlar om att tyskan och franskan har funnits i grundskolan i flera decennier innan spanskan gjorde sitt intåg. Denna ökade popularitet skulle just på grund av spanskans nykomlingsstatus kunna ses som en tämligen naturlig utveckling. Franskan och tyskan är redan väletablerade som skolämnen och spanskan är någonting nytt. Både nyhetens behag och nyfikenhet kan ses som naturliga orsaker till att spanskan blivit så populär. Detta borde egentligen ses som enbart positivt även om valet sker på bekostnad av de andra språken. Tyvärr är det inte bara så att ett språk blivit något mer populärt än de andra utan det är också så att intresset för språkinlärning i stort har minskat. Detta trots att språk på senare år har givits större betydelse inom skolan och det läggs större vikt vid språkinlärning. Vi ser 3 På skolan där jag gjort min undersökning finns alternativet svensk/engelska som fungerar som stödundervisning i engelska och svenska för de elever som inte vill eller kan läsa ett främmande språk. 8

9 det bl.a. genom att språkvalet blivit obligatoriskt i grundskolan. Idag är det strävar man efter att språkundervisningen ska vara en integrerad del av hela skolans verksamhet men tidigare var språkundervisningen tämligen isolerad från övriga ämnen i skolan (Malmberg, 2001 s.16). Vi ser också att nyckelord i den nya kursplanen för moderna språk är sådana som kommunikation och internationalisering och det betonas bl.a. att moderna språk ger en bakgrund till och ett vidare perspektiv på olika samhälls- och kulturyttringar som eleverna omges av och är en del av. (Kursplanen för moderna språk, Skolverket, 2000) Det har alltså skett en hel del i hur vi ser på de moderna språken. I Lpo94 fick de moderna språken på grundskolan en timförstärkning och ambitionen som där uttrycks är dubbel: Alla behöver kunna ett främmande språk utöver engelskan och fler behöver kunna sitt andra språk bättre. Både bredd och spets eftersträvas alltså. (Sundell, 2001, s.38) Skolan ska enligt Lpo 94 se till att eleven lär sig kommunicera på främmande språk (Lpo 94, s.9) men det står inte specificerat huruvida det är ett eller flera språk. Trots detta och den internationalisering som faktiskt är en del av vår vardag har vi alltså på senare tid sett ett minskande intresse för studier i moderna språk förutom engelska, inte bara i Sverige utan i hela Europa. För att främja och uppmärksamma den språkliga mångfalden blev 2001 utnämnt till Det Europeiska Språkåret av EU och Europarådet. (Torson et. al, 2003 s.5) kunde Skolverket bl.a. bekräfta det aktuella läget när vi informerades om att 25 % av de elever som valt språk i år 7 har hoppat av i år 9 (Torson et. al, 2003 s.5). Efter dessa oroväckande resultat gjordes bl.a. den ovan citerade rapporten vid Göteborgs Universitet som handlar om gymnasieelevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk (Torson et. al, 2003). Här kommer författarna bl.a. fram till att både lärare och elever är överens om att språkstudier är förenade med stora arbetsinsatser och man är missnöjd med den utdelning som en satsning på språk ger. Eleverna trycker också på att den tunga arbetsbördan är främsta anledningen till avhopp (Torson et. al, 2003 s.33). Här rapporteras också att eleverna i denna undersökning anser språkkunskaper vara mycket viktiga kunskaper men att det inte är samma sak som att språk är ett viktigt ämne i skolan. Många är av den uppfattningen att de ändå bara kan lära sig språket i målspråkslandet. Här tas även lärarens komplexa roll upp och hur svårt det kan vara för en språklärare att behärska alla de fält som anses viktiga för den ultimata språkinlärningen (Torson et. al, 2003 s.33,34). Denna rapport fokuserar alltså på gymnasiet till skillnad från min undersökning men det 9

10 är mycket möjligt att åsikten att språk inte kan läras i skolan är en åsikt som är djupt förankrad även på grundskolan. Attitydundersökningen pekar också på att majoriteten av eleverna i deras undersökning anser att det viktigaste med ett språk är att göra sig förstådd. Det visar sig dock att de inte alls nöjer sig med en den grundläggande nivå som skolan kan erbjuda och dessutom hoppar av om det blir för svårt. Att få svar på varför så många elever väljer att hoppa av sina språkstudier innan år 9 är en av frågeställningarna i attitydundersökningen. I denna tid av minskande intresse för språkstudier har det dock funnits en vinnare när det obligatoriska språkvalet gjorts i år 6 eller 7 på grundskolan. En snabb blick på den statistik som finns att hämta på Skolverket (Sveriges Officiella Statistik, del 2, 2005) visar oss en tydlig ökning i popularitet för spanska som språkval. Läsåret 2000/2001 läste 27.3 % av samtliga flickor i år 8 franska, 35.2% tyska och 14,5 % spanska. Läsåret 2005/2006 är siffrorna 21.1% för franska, 22.1% tyska och 34,1% för spanska. Liknande skillnader finner vi bland pojkarna. Vi ser alltså en betydande ökning i popularitet för spanskan och därigenom en minskning i popularitet för de andra moderna språken, i synnerhet tyskan. I attitydundersökningen frågar man sig även vad detta beror på. I denna fastställs det att det är tämligen svårt att få fram någon klar anledning till att fler elever väljer spanska som språkval men att en anledning att inte välja t.ex. tyska är just relevansen för eleverna. En del menar också att spanska verkar roligare, lättare eller det bästa valet. Andra påpekar att de gärna vill resa till spansktalande länder. Många verkar också ha bestämda åsikter om franska och tyska. De som valt franska är attraherade av språket och kulturen. En anledning till att inte välja tyska anges vara att språket helt enkelt är fult, medan en anledning till att välja tyska verkar vara påverkan hemifrån. I attitydundersökningen kommer man således fram till att valet av spanska ofta är ett negativt val, dvs. tyskan och franskan har valts bort snarare än att spanskan väljs. Både tyska och franska är dessutom märkta av talet om grammatiken. Detta är ett moment i språkundervisningen som ofta har ett mycket dåligt rykte. Många elever verkar dock vara av den uppfattningen att spanskan är enkelt att lära sig. Elever blir också mycket påverkade av sin omgivning och ofta finns syskon eller föräldrar som läst tyska eller franska och som inte tycker att de haft någon hjälp eller användning för detta språk och därför inte ger en positiv bild av språket. Detta är också något som lärare och 10

11 beslutsfattare nämner i attitydundersökningen. Det bekräftas också av elever som valt spanska som nämner att föräldrarna läst franska eller tyska men har mer eller mindre dåliga erfarenheter därav (s.78-79). I ett tidigare examensarbete vid Malmö högskolas lärarutbildning gjorde Micke Jackson (2005) en undersökning om varför tyska som språkval minskat i popularitet. Denna undersökning rör sig inom samma område som min eftersom spanskan är en av orsakerna till att de andra språken tappat elever. Jackson har således i sin undersökning främst tyskstuderande elever men även elever som läser spanska. Hans slutsats är att samhället är att klandra genom att det bidrar till att ge en dålig bild av tyskan som språk, men även att skolan måste ta sitt ansvar så att eleverna ska förstå betydelsen av att lära sig ytterligare ett språk förutom engelskan. I attitydundersökningen kom man också fram till att en anledning att tyska valts var att eleverna ville få möjlighet till hjälp av föräldrar. Detta kom dock inte Jackson (2005) fram till. Endast ett fåtal elever i hans undersökning hade svarat att de valt tyska eftersom de kunde få hjälp hemma. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med min undersökning är att ta reda på om elever som läser spanska skiljer sig från elever som läser tyska och franska och i så fall hur och varför. Jag vill ta reda på vad som ligger bakom elevernas språkval och jag vill undersöka anledningarna till spanskans ökade popularitet som språkval på grundskolan. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet? Skiljer sig attityden till språkvalet och språket hos elever som valt olika språk? Vad är anledningen till det ökade intresset för spanska som språkval? 2 Metod När jag väl bestämt mig för vilket område jag ville undersöka i detta arbete funderade jag på vilken metod som skulle passa bäst för syftet. Johansson och Svedner (2006) beskriver enkäten som en metod som ger bred men ytlig information (2006 s.30) och intervjun som den som ger djupgående men smal information (2006 s.41). Jag valde att använda mig av båda dessa metoder. Jag ville ha ett rätt stort underlag för kunna säga något mer generellt om hur eleverna tänker och använde mig därför av enkäter. 11

12 Enkäterna hade dock kvalitativa inslag genom att vissa frågor var öppna. För att komplettera detta material gjorde jag därefter även sex djupare, kvalitativa intervjuer. 2.1 Urval Undersökningen är gjord bland elever i skolår åtta på en skola i en storstad i södra Sverige. Skolan är en F-9 skola med ungefär 700 elever. Skolan ligger i ett tämligen lugnt bostadsområde. Jag gjorde en enkätundersökning med 72 elever samt sex intervjuer. Undersökningen utfördes på en skola som jag varit i kontakt med under min utbildning och jag kände ungefär hälften av eleverna. Dessa 72 elever hade alla valt franska, spanska eller tyska som språkval. Totalt bestod denna grupp av 86 elever där 46 läser spanska som språkval uppdelat på två grupper på 24 och 22 elever. 24 elever läser franska som språkval och 16 elever läser tyska som språkval. Jag hade dock ett visst bortfall när jag gjorde min undersökning och det totala antal enkätsvar som jag behandlat är alltså 72. Därav består 41 av svar från elever med spanska som språkval, 18 av svar från elever med franska som språkval och 13 av svar från elever med tyska som språkval. Bortfallet berodde enbart på frånvaro av olika anledningar. Intervjuerna gjordes med sex elever som alla läser spanska som språkval. Dessa elever var tagna från båda grupperna. Intervjuerna var frivilliga men eftersom det inte var några problem att hitta elever som ställde upp valde jag delvis av rättviseskäl de som först visat intresse och dessutom ville jag ha en jämn fördelning mellan flickor och pojkar trots att jag aldrig ämnade arbeta ur ett genusperspektiv i detta arbete. Jag hade inte på förhand valt ett exakt antal elever för intervjuerna då jag inte visste hur lätt det skulle vara att planera in dem tidsmässigt med eleverna och hellre såg att jag hade en intervju för mycket än en för lite. Min ursprungliga tanke var dock att genomföra runt fem intervjuer. Jag försökte intervjua en grupp elever som var någorlunda representativ för gruppen i stort och eftersom de var relativt jämnt könsfördelade i klasserna ville jag även ha med detta i den grupp jag intervjuade. Jag kände en av de grupper som hade spanska på skolan och intervjuade två elever från denna grupp. De andra fyra kände jag inte och jag visste därför inte hur studiemotiverade eleverna jag intervjuade var. Jag fick dock intrycket att de flesta av eleverna jag intervjuade var duktiga och motiverade elever. Det är också viktigt att komma ihåg att de elever som inte har något som helst intresse för språk ofta har bytt till svensk/engelska i år åtta om de inte valt detta alternativ från början. 12

13 Jag valde att göra enkäterna helt anonyma och frivilliga. Jag behövde dock ett sätt att låta eleverna bli identifierade, givetvis fortfarande frivilligt, för att eventuellt kunna välja ut elever för intervjuer. Därför lät jag eleverna välja ett fingerat namn eller en sifferkombination som endast de kunde identifiera. På detta vis kunde jag sedan ropa upp namn eller nummer och om eleven ville ställa upp på intervju kunde denna identifiera sig. Det visade sig dock att jag inte behövde använda mig av de fingerade namnen eftersom jag behövde planera in intervjuerna i samband med att jag genomförde enkäterna. För intervjuerna fick jag föräldrarnas tillåtelse via , telefon eller skriftlig beroende på vad som fungerade bäst. Allt material behandlades med största diskretion och elever, skola och ort nämns inte vid namn för att utesluta att någon blir identifierad. 2.2 Datainsamlingsmetoder Jag har valt att arbeta med en enkätundersökning och även ett fåtal intervjuer. Enligt Trost (1994 s.54) ska man alltid eftersträva högsta grad av standardisering och de som deltar i en undersökning ska, om möjligt, delta på samma premisser. Självklart är det omöjligt att se till att alla är på samma plan eller kommer från samma sociala bakgrund eller mår på samma sätt dagen då enkäten fylls i. Jag har tagit detta i beaktande i min undersökning. Alla deltagare går därför i skolår åtta och eftersom jag endast gör min undersökning på en skola kommer de flesta från en liknande uppväxtmiljö. Jag har dessutom valt att genomföra undersökningen under språklektionerna så att alla deltagare är i ungefär samma miljö när de genomför undersökningen Enkäter Enkäten som jag har arbetat med består delvis av öppna frågor (se bilaga s.39). Detta är ett arbetssätt som är något mer svårbearbetat än alternativet med bundna frågor med fastlagda svarsalternativ. Det kräver mer arbete vid sammanställande av resultaten men samtidigt öppnar det för en helt annan typ av svar och binder inte eleverna eller leder deras tankar till samma grad. Trost (2001 s. 57) diskuterar dessutom det faktum att graden av standardisering blir lägre vid användande av öppna frågor. Detta ansåg jag mig kunna undvika delvis eftersom det trots allt var en liten enkät och även om vissa frågor var öppna så inbjöd de till kortfattade svar. En nackdel med enkäter är enligt 13

14 Ejlertsson (2005 s.12) bl.a. att man inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor eller korrigera svar som grundar sig på uppenbara missuppfattningar. Detta är ett problem med enkäter men med hjälp av intervjuerna hoppades jag dock få den fördjupning som undersökningen kräver. Jag valde dessutom att själv vara närvarande för att dela ut enkäterna för att ha möjlighet att klargöra frågor som eleverna må ha. Jag utarbetade tre enkäter med den skillnaden att jag individualiserade dem för att passa det språkval som eleverna hade. I bilagan (s.39) ses enkäten för elever med spanska som språkval. Den enda skillnaden i de andra enkäterna är att ordet spanska bytts ut mot franska eller tyska. Enkäterna delades ut på plats och jag presenterade mig och mitt arbete för eleverna samt förklarade enkäten lite. Jag valde att inte övervaka eleverna när de fyllde i enkäten för att de inte skulle känna sig besvärade eller påverkade av min närvaro. Sedan samlade jag in enkäten och gav möjlighet att ställa eventuella frågor Intervjuer Intervjuerna var upplagda på samma sätt som enkäterna och med samma grundfrågor. Jag höll mig dock inte strikt till ordningen utan följde eleven som intervjuades. Förutom följdfrågor som varierade beroende på hur intervjun gick ställde jag även frågan Skulle du fortfarande ha valt att läsa spanska om du inte hade behövt göra något språkval?, och Varför tror du att det är så många som valt spanska som språkval?. Jag gjorde intervjuerna på skoltid för att detta inte skulle vara en anledning för eleverna att säga nej. Jag gav dem dessutom mycket frihet i att välja tid för intervjun. All frånvaro godkändes av inblandade lärare. Jag gjorde intervjuerna i klassrum som fanns tillgängliga. Jag ville se till att jag kunde skapa en lugn och avskild miljö. Intervjuerna bandades för att jag skulle kunna lägga all uppmärksamhet på eleven som jag intervjuade och undvika att göra anteckningar. Sedan transkriberade jag intervjuerna för att lättare kunna arbeta fram resultat och om det visade sig nödvändigt, använda direkta citat. Varje intervju tog ungefär 15 minuter. 2.3 Databearbetningsmetoder I denna del ska jag kortfattat redogöra för de metoder för databearbetning som jag använt mig av. Jag har delat upp avsnittet i två separata delar där jag går in på enkätundersökningen först och sedan intervjuerna. Jag har i min resultatredovisning 14

15 använt mig av tre former av redovisning, närmare bestämt tabeller, diagram och sammanfattningar med belysande elevcitat. Jag kommer här att gå in närmare på varför jag valt att använda mig av dessa former av redovisning Enkäter Eftersom jag ställde vissa frågor som var mycket öppna var det inte helt självklart hur svaren skulle kategoriseras. I frågor där eleverna gav flera olika svar valde jag därför att redovisa så många svar som möjligt och tog med alla svar som eleverna gav. De flesta kategorierna är ganska tydliga men eventuella otydligheter förklaras närmare i resultatavsnittet. Jag har valt att presentera resultaten av enkätundersökningen kvantitativt eftersom jag hade ett relativt stort antal enkäter att arbeta med. Det är emellertid viktigt att minnas att det dock rör sig om en liten undersökning och därför kan siffrorna i procent ibland vara missvisande. I resultatavsnittet är det bra att minnas att det endast deltog 13 elever med tyska som språkval i enkäten. Därför utgör en elevs svar 8 % av svaren. I fråga 8b (se bilaga s.39) är svaren dessutom relaterade tillbaka till fråga 8a vilket gör att det är ett ännu mindre antal elever som svarat. Även detta förklaras närmare i avsnitt 3. Som nämns ovan valde jag att använda mig av tre former av redovisning i resultatavsnittet. De diagram som finns med gäller främst svaren på de öppna frågorna. Diagrammen kändes då som bästa sättet att redovisa dessa på. För att resultatavsnittet inte skulle bli alltför omfattande valde jag dock att även redovisa vissa resultat i tabeller, där resultaten som lätt kunde avläsas i denna form. Några frågor valde jag att inte visa i tabeller utan enbart sammanfatta, eftersom de visade sig bli väldigt svårredovisade och dessutom framkom delvis samma resultat i andra frågor. Fråga 8b är en följdfråga till fråga 8a och denna var jag således tvungen att redovisa i relation till svaren på denna fråga. Därför fick jag dela upp denna fråga på två diagram. Kategorierna är relativt tydliga och förklaras även med exempel ur elevsvaren i resultatavsnittet Intervjuer Inför redovisningen av resultaten av intervjuerna har jag valt att dela upp svaren i fyra kategorier under två rubriker som jag namngivit Orsaker till valet av spanska och allmän attityd till de andra språken samt Åsikter om och intresse för spanskan nu och i framtiden. Under den första rubriken ingår frågorna 1,2,4,6 och 7 från enkäten (se bilaga s.39) och under den andra ligger övriga frågor, d.v.s. 3, 5 och 9. Denna 15

16 uppdelning är enbart gjord för att förenkla redovisningen. Jag valde att arbeta på detta sätt med resultaten eftersom det framkom att intervjusvaren var tämligen lika. Jag ansåg därför att individuella redovisningar av intervjuerna skulle bli alltför mycket en upprepning av samma svar och jag valde då att sammanfatta svaren. 3 Resultat I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultaten av enkätundersökningen samt intervjuerna. Enkäterna redovisas fråga för fråga medan intervjuerna redovisas på ett mer sammanfattande vis. 3.1 Resultat av enkätundersökning Jag skall här redovisa resultaten av min enkätundersökning fråga för fråga. I denna undersökning deltog totalt 72 elever varav 41 elever med spanska som språkval, 18 med franska som språkval och 13 med tyska som språkval. För att kunna redovisa mina resultat på bästa möjliga sätt har jag valt att redovisa resultaten i procent. På grund av de skillnader i antal som finns i grupperna blir resultaten ibland dock något missvisande då procentsatser som må verka relativt stora kan handla om ett eller två individuella svar. För att göra svaren så översiktliga och lättanalyserade som möjligt har jag valt att redovisa i hela procent utan decimaler. Detta betyder dock att det med korrekta avrundningar ibland blir totalt 101 %. Det är också värt att nämna att i de frågor som varit helt och hållet öppna har jag valt att räkna alla elevernas svar och det blir då mycket sällan totalt 100 % eftersom de flesta eleverna har givit mer än ett svar. Vidare förklaringar finnes vid respektive frågor. Jag har därtill valt att redovisa resultaten från undersökningarna i alla tre språkgrupper tillsammans så att jämförelser kan göras. Fråga 1 Varför valde du spanska, franska eller tyska som språkval? De flesta elever hade uppgett mer än en anledning till att de valde sitt språk. Därför valde jag att räkna alla anledningar istället för att försöka välja ett svar per elev. Detta gäller även för frågor 2 och 3. Svaren på fråga 1 har jag delat in i nio kategorier. Den första kategorin Stort språk/användbart är främst en sammanfattning av svar som: det talas av många, det är ett stort språk, det är ett av de största språken, det är användbart eftersom det pratas av så många. Kategorin familjen påverkar var från början två kategorier: familjen påverkar positivt och familjen påverkar negativt. Eftersom det 16

17 endast var en elev som svarat att familjen påverkat negativt så valde jag att slå ihop dessa kategorier och lägga till en kommentar. Inom denna kategori finner vi svar som t.ex. att eleven har familj som talar det valda språket eller familj som bor i ett land där språket talas men även svar som att mamma kan spanska eller alla i familjen valde detta språk. Kategorin Andra elevers val påverkade innefattar svar som: alla andra valde det, de flesta valde det samt svaret från eleven med franska som språkval som säger att valet gjordes för att eleven ville välja annorlunda än kamraterna som alla valde spanska. Negativt val betyder här att eleven som svar på frågan varför de valt just sitt språk, har förklarat varför den inte valt de andra två språken. Annat består här av ej givna svar och svar som inte var allvarligt menade. 70% Spanska Franska Tyska 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stort språk, användbart Familj påverkade Språket är fint/vackert Verkade roligt Verkade intressant Intresserad av kulturen/vill resa dit Andra elevers val påverkade Verkade lätt Negativt val Annat Diagram 1 Varför valde du spanska/ franska/tyska Vi ser här i diagram 1 att nästan 40 % av spanskeleverna svarat att spanskan är ett stort språk vilket bidragit till deras val, men ingen franskelev har angett denna anledning. Däremot ser vi att 67 % av franskeleverna nämnt att språket är fint eller vackert och detta har endast 5 % av spanskeleverna svarat och ingen tyskelev. Vi ser också en skillnad i elevernas bedömning av språket, där 23 % av tyskeleverna svarat att språket verkade lätt och där vi har låga siffror i spanskan och ingen i franskan har ansett detta. För övrigt är resultaten relativt lika. 17

18 Frågor 2 och 3 Varför valde du inte spanska, tyska eller franska? Eftersom jag här hade tre tabeller att arbeta med har jag försökt att i möjligaste mån använda mig av samma kategorier. Ibland var jag dock tvungen att tillägga någon kategori eftersom den endast tillhörde detta språk. I kategorin Ville ha valt språk har eleverna svarat att de inte valt de andra språken just för att de redan gjort sitt val och ville ha det språk som de nu läser. Kategorin Negativt val finner vi enbart i diagram 4 och det beskrivs ovan under fråga 1. Kategorin Annat innefattar här två svar från franskelever och två från tyskelever angående spanska i diagram 2 där franskeleverna är tveksamma och en nämner att han/hon ångrar att han/hon inte valt spanska. En tyskelev svarar att han/hon tycker spanskan är onödig och den andra vet inte, språket intresserar bara inte. I diagram 4 finner vi tre svar under denna kategori där en inte svarat, en svarat vet ej och den tredje svarat att den gjort ett misstag. Franska Tyska 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen Negativt val Annat Negativt om grupp eller lärare Diagram 2 Varför valde du inte spanska? Här i diagram 2 ser vi fransk- och tyskelevernas svar på varför de inte valde spanska och vi ser att franskelevernas främsta orsak är att de ville ha franska. En viss procent svarade även att läraren var dålig eller att gruppen var stor eller stökig. Bland 18

19 tyskeleverna angav en stor del som skäl att spanskan var för svår eller tråkig, svar som nästan inte återfanns bland franskeleverna. Även här valde över 30 % bort spanskan p.g.a. grupp eller lärare. Spanska Tyska 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen eller språket Negativt val Annat Diagram 3 Varför valde du inte franska? Här ser vi tydligt att både tysk- och spanskeleverna valt bort franskan för att de anser det vara för svårt. Vi ser dock att det främst är tyskeleverna som valt bort franskan för att det anses tråkigt medan endast spanskelever nämnt att det är fult. Värt att nämna är dock att ett antal spanskelever som svarat att det verkar för svårt faktiskt påpekat att franskan är ett mycket fint språk. 19

20 Spanska Franska 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svårt Tråkigt Fult Ville ha valt språk Familjen påverkade Ej användbart/litet språk Inget intresse för kulturen eller språket Negativt val Annat För likt svenskan/för lätt Diagram 4 Varför valde du inte tyska? Här ser vi att en stor del av både fransk- och spanskelever valt bort tyskan eftersom de anser det vara ett fult språk. Detta är värt att jämföra med diagram 2 där ingen elev angett att spanskan var ful som orsak och endast ett fåtal ansåg franskan ful (se diagram 3). Återigen ser vi att 20 % av franskeleverna nämnt att det ville ha franska som anledning till att de inte valt tyska. Intressant är dock att nästan 40 % nämnde detta som orsak till att de inte valde spanska (se diagram 2). Fråga 4a) Har du ändrat åsikt om det språk som du valt sen du har börjat läsa det? Tabell 1 Ändrad åsikt Språkval Ja Nej Tveksam/inget svar Spanska 59% 34% 7% Franska 61% 39% 0% Tyska 23% 62% 15% Här ser vi att fransk- och spanskeleverna har gett mycket liknande svar och skiljer sig från tyskelevernas svar där siffrorna är nästan de omvända och en större andel av eleverna anger att de inte har ändrat åsikt om språket sedan de börjat läsa det. Värt att 20

21 nämna här är att alla de elever som svarat att de ändrat åsikt hade gjort det till det sämre förutom en spanskelev som tycker att det är mycket roligare sedan ett gruppbyte. Fråga 4b) Tycker du att det är roligare eller tråkigare? Tabell 2 Roligare eller tråkigare Språkval Roligare Tråkigare Både och/som förväntat Tveksam/inget svar Spanska 12% 44% 37% 7% Franska 17% 44% 39% 0% Tyska 46% 15% 23% 15% Här ser vi återigen att det är tyskeleverna som skiljer sig från de övriga grupperna i att betydligt fler tycker att det är roligare. Siffrorna för fransk- och spanskeleverna är mycket lika. De flesta anser att det blivit tråkigare och nästan lika många anser att det är som förväntat eller att det går upp och ner. En relativt liten andel tycker att franskan och spanskan har blivit roligare. Fråga 4c) Tycker du att det är lättare eller svårare än du förväntat dig? Tabell 3 Lättare eller svårare Språkval Lättare Svårare Både och/som förväntat Tveksam/inget svar Spanska 20% 49% 20% 12% Franska 17% 72% 11% 0% Tyska 23% 38% 31% 8% Här ser vi att en mycket stor andel av franskeleverna, 72 % och nästan hälften av spanskeleverna tycker att det blivit svårare. Däremot är åsikterna mer spridda hos tyskeleverna. Ungefär en femtedel i alla grupperna anser att det blivit lättare. Fråga 5 a) Har någon i din familj läst spanska, franska eller tyska tidigare? b) I så fall, vad tyckte de om sina språkstudier? På fråga 5a svarade de flesta elever att deras föräldrar läst något språk. En ungefär lika stor andel i alla grupperna hade föräldrar eller syskon som läst samma språk som de själva hade valt. Denna andel var något större i tyskgruppen. På fråga 5b var det många 21

22 som inte visste vad föräldrar eller syskon tyckte om sin tidigare språkundervisning. De elever som visste svarade nästan alla att de tyckte det var bra eller ok. Fråga 6 Påverkade deras åsikt ditt val av språk? Tabell 4 Påverkade deras åsikt ditt val? språkval Ja Nej Inget svar Spanska 37% 54% 10% Franska 39% 56% 6% Tyska 46% 54% 0% Här ser vi väldigt lika resultat i grupperna. En knapp majoritet har svarat att de inte blivit påverkade och resten att de har blivit påverkade utom ett fåtal elever som valt att inte svara. Fråga 7 Har du många kompisar som också valde spanska/franska/tyska som språkval? Ja Nej Tveksam/inget svar 5% 5% 17% 28% 77% 90% 56% 23% Spanska Franska Tyska Diagram 5 Kompisars val Här ser vi att en mycket stor majoritet av spanskeleverna anger att många kompisar valt samma språk, samma gäller av franskeleverna. Bland tyskeleverna är resultatet dock det 22

23 motsatta med 77 % av eleverna som anger att de inte har många kompisar som valt samma språk. Fråga 8a) Kommer du att fortsätta läsa spanska/franska/tyska på gymnasiet? Tabell 5 Fortsatta studier på gymnasiet språkval Ja Nej Kanske Tveksam/inget svar Spanska 32% 17% 20% 32% Franska 50% 28% 6% 17% Tyska 46% 23% 0% 31% Här ser vi att hälften av franskeleverna och nästan hälften av tyskeleverna ämnar fortsätta sitt språkval på gymnasiet medan en knapp tredjedel av spanskeleverna är säkra på att de vill fortsätta med spanskan. En lika stor andel av spanskeleverna svarar dock att de inte vet. Även bland tyskeleverna svarar nästan en tredjedel att de inte vet. Däremot är det ingen av tyskeleverna som svarat kanske, medan 20 % av spanskeleverna givit detta som svar. Över 10 procentenheter fler franskelever än spanskelever har svarat att de inte vill fortsätta läsa sitt språk på gymnasiet och tyskan ligger där emellan. 23

24 Fråga 8b) Varför/varför inte? Spanska Franska Tyska 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vet ej Det är skoj När man ändå börjat Roligt att bli duktig Vill kunna ett språk till Bra att kunna i framtiden Diagram 6 Om ja varför? Svaren från tysk- och spanskeleverna är här tämligen spridda och i tyskgruppen liksom i franskgruppen är det svar främst från kategorierna när man ändå börjat och roligt att bli duktigt som finns representerade. Här finner vi svar som: synd att avbryta när man börjat jag har inte lärt mig tillräckligt än jag pallar inte med ett nytt språk jag vill inte förlora det jag redan kan vill lära mig flytande Ingen elev från spanskgruppen har svarat att språket är bra att kunna i framtiden. Vi ser även att den största andelen svar ligger på alternativet det är skoj men med en tämligen liten marginal. 24

25 Spanska Franska Tyska 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tråkigt Svårt Inget svar, vet ej Ligger så långt efter Vill läsa annat Diagram 7 Om nej, varför inte? Här ser vi relativt jämna resultat där det första vi noterar är att 43 % av spanskeleverna inte vill läsa vidare eftersom det är tråkigt. Detta är dock ett tämligen väntat svar. Intressantare är att ingen tyskelev svarat att anledningen är att det är för svårt eller att de ligger långt efter. Dessa svar finns dock representerade hos både fransk- och spanskelever. Vi ser även att ingen spanskelev svarat att han/hon vill läsa något annat och att eleverna därför inte vill läsa spanska på gymnasiet. Detta är dock ett diagram där det handlar om mycket få individuella svar och därför blir är det lite svårare att dra slutsatser från siffrorna här. Det handlar här om tre elever från tyskan, fem elever av franskan och sju från spanskan. Fråga 8 c) Om inte, tänker du byta språk? d) Till vilket i så fall och varför? På fråga 8c svarade de flesta elever att de inte visste eller att de var osäkra. På fråga 8d var svaren mycket spridda och inga direkta tendenser kan utläsas från dessa svar. Ett antal elever svarade att de gärna skulle vilja läsa italienska och även kinesiska och japanska nämndes. 25

26 Fråga 9 Tror du att du att du kommer få användning för spanskan/franskan/ tyskan i framtiden? Ja Nej Kanske Tveksam/inget svar 5% 12% 20% 11% 17% 8% 15% 63% 72% 77% Spanska Franska Tyska Diagram 8 Användning i framtiden Här ser vi återigen att eleverna svarat tämligen lika i de olika grupperna, i spanskgruppen finns en något lägre andel som tror att de kommer att få användning av språket i framtiden och fler är osäkra, men majoriteten av eleverna i de olika språkgrupperna tror att de kommer att få användning för sina språkkunskaper i framtiden. 3.2 Sammanfattning av enkätresultaten med fokus på spanskan Eftersom jag i mitt arbete fokuserar på elevernas åsikter angående spanskan och dess popularitet i grundskolan skall jag här sammanfatta resultaten i avsnitt 3.1 med fokus på eleverna med spanska som språkval och även de andra elevernas syn på spanskan. Om vi ser på spanskelevernas svar på varför de har valt spanska ser vi att de flesta har svarat att spanskan är ett stort språk, att det är användbart (39 %) och att språket verkar roligt (29 %), 17 % hade blivit påverkade av familjen och av dem var det 15 % som antingen hade familj i spansktalande land eller familjemedlemmar med positiva erfarenheter av spanskan. Här motsvarar 2 % en elev som hade familjemedlemmar som 26

27 alla läst andra språk och ville därför välja något annat som ingen annan i familjen läst. Det är dock intressant att notera att endast 5 % av spanskeleverna angivit att andra elevers val påverkat. Tittar vi däremot på diagram 5 för frågan: Har du många kompisar som också valde spanska som språkval? ser vi att hela 90 % av spanskeleverna svarar att de har många kompisar som valde samma språk. De flesta eleverna svarade att familjens tidigare studier eller allmänna åsikter inte hade påverkat deras val. Detta kan dock vara intressant att jämföra med siffrorna i diagram 3 där, som nämns ovan, 39 % svarade att franskan är för svår, vilket är en åsikt som man kan anta ofta kommer från kompisar men även från hemmet genom familjemedlemmars tidigare studier. Vidare ser vi att anledningen till att spanskeleverna inte valde franska främst är att de ansåg det vara för svårt (39 %), 15 % svarar att de inte var intresserade av språket eller kulturen och 12 % svarade att det tyckte franskan var för ful. Bland spanskeleverna anser dock 37 % att tyskan är för ful och 17 % svarade att den var för tråkig, 7 % svarade att franskan var ett för litet språk och 12 % ansåg att tyskan var ett för litet språk. På frågorna om elevernas åsikter om språket efter sitt val ser vi att en betydligt större andel av spanskeleverna är missnöjda med sitt val än nöjda. 44 % tycker att det är tråkigare mot 12 % som tycker att det är roligare. 49 % tycker att det är svårare mot 20% som tycker att det är lättare. Det är dock värt att notera att 37 % tycker att det är lika roligt/tråkigt som förväntat och 20 % upplever att svårighetsgraden är som förväntat. Angående vidare studier ser vi att spanskeleverna i jämförelse med de andra grupperna visar fler tecken på tvekan angående framtiden. Endast 32 % svarar att de ämnar läsa vidare. Lika många svarar tveksamt eller inte alls på denna fråga och 17 % respektive 20 % svarar nej eller kanske. De som svarat ja ger mycket varierande anledningar till detta, det är skoj och det är roligt att bli duktig är de svar som förekommer mest. Även svaren från dem som svarat nej varierar mycket även om vi här ser att så många som 43% har svarat att det är tråkigt. 27

28 3.3 Resultat av intervjuer När jag försökte ta reda på hur eleverna resonerade inför sitt språkval och för spanskan som språk talade eleverna ofta mer om just sin klass, grupp eller lärare. Det är här viktigt att notera att en av grupperna har gått igenom flera lärarbyten och detta påverkar självklart gruppen. Jag har här valt att redovisa svaren som sammanfattningar istället för varje elevsvar för sig. Detta både p.g.a. att intervjuerna var relativt korta men framför allt eftersom de svar som jag fick var så pass lika att jag kände att en redovisning intervju för intervju inte skulle ge så mycket. Jag kände därför att det skulle fungera bättre som en sammanfattning och låta intervjuerna ta plats som den fördjupning till enkäterna som de var menade istället för en undersökning i sig. Jag redovisar här svaren under två underrubriker som förklaras närmre i metodavsnittet (se 2.3.2) Orsaker till valet och allmän attityd till de andra språken Under denna rubrik redovisar jag svar på frågor som handlar om varför eleverna valde spanska framför franska och tyska och varför de inte valde de andra språken. Under intervjuerna framkom det att eleverna på denna skola hade fått prova på språken i en vecka innan de skulle välja. Det verkar dock som om det var samma lärare som höll i alla så kallade minikurser. I alla sex intervjuer nämnde eleverna att de anser tyskan vara ett fult eller kantigt språk. En elev nämnde att tyskan har svår grammatik och en nämnde att han tänkte för mycket på nazisterna när han tänkte på tyskan. I samband med franskan nämnde alla att franskan verkade vara eller hade rykte om sig att vara ett svårt, komplicerat och krångligt språk. En del hade syskon som styrkte dessa åsikter och en del åsikter verkade komma från allmänna idéer som eleverna själva inte riktigt kunde härleda. En elev hade en teori om att tyskan är lätt i början och blir svår sedan medan franskan är svår i början och blir lättare sen. Spanskan skulle däremot vara mer jämn i svårighetsgrad. Fyra elever nämnde också att spanskan var ett stort språk och mycket användbart, men det verkar som om detta är information som de fått antingen under introduktionsveckan eller senare. Tre elever hade tidigare varit i Spanien och ämnade resa dit igen och var därför speciellt intresserade av språket och kulturen. En elev nämnde att man vid val av spanska har man större möjligheter att välja andra språk på 28

29 gymnasiet, någonting som jag inte kände till men denne elev trodde att detta var en möjlig orsak till det stora antal elever som valt spanska på grundskolan. Angående påverkan utifrån frågade jag både om hur familjen påverkat och hur andra elevers val påverkat elevernas val. Generellt var svaret nej när jag frågade om familjen hade påverkat deras val. Som nämns ovan är det dock ofta från familjen som eleverna fått negativ information om de andra språken så det går att uttyda en viss undermedveten påverkan. En elev medgav att möjlighet till hjälp av en förälder som läst spanska påverkade lite. En annan elev sa att han/hon valt spanska eftersom det var det språk som föräldrarna inte kunde och eleven ville undvika föräldrarnas inblandning. Eleven medgav dock att han/hon ångrade detta något och att han/hon nu med facit i hand tyckte att det hade varit bra att få hjälp hemma. En tredje elev var efter diskussioner med föräldrarna mycket medveten om tyskans användningsområden i framtida yrkesliv men var trots detta fast besluten att läsa spanska. Alla elever påpekade att väldigt många valde spanska och att de flesta av deras kamrater valt samma sak och att detta givetvis påverkade något. Endast en elev hade flera nära vänner som valt andra språk. Fyra av eleverna nämnde även att kamraterna som valt spanskan valt detta alternativ för att det var det lättaste språket Åsikter om och intresse för spanskan idag och i framtiden Här har jag valt att sammanfatta de frågor som handlade om elevernas åsikter om spanskan nu när de hade läst språk ett tag och även om deras intresse för att läsa vidare. Jag frågade även om de tror att de skulle ha valt att läsa språk, och då spanskan i synnerhet, även om det inte hade varit ett obligatoriskt val. Alla elever utom en trodde att de skulle ha valt spanska även om de inte hade varit tvungna att välja ett språk. En av dessa reflekterade över att hans/hennes allmänna språkintresse hade varit mycket högre när valet gjordes i sexan och att då hade han/hon utan tvekan valt språk även om det inte var obligatoriskt. Nu skulle han/hon troligtvis dock ha valt ett annat ämne än språk om möjligheten funnits. Alla elever höll dock med om att det var ganska bra att vara tvungen att läsa ett språk eftersom det är väldigt bra att ha i framtiden och även om man inte kan använda det så ser det bra ut att ha viss kunskap i fler språk än två. En elev svarade dock på denna fråga: Alltså det är säkert roligt att kunna ett språk till men jag har inte riktigt fattat vad man ska ha det till. Det 29

30 fanns även andra åsikter som tydde på en allmän idé om att språk är bra även om eleverna kanske inte känner till dess direkta användningsområde just nu. En elev svarade på frågan om den trodde sig få användning av språket i framtiden: Inte så mycket tror jag men det är ju alltid bra för jobb och så. Det ser bra ut att kunna tre språk. Eleven ovan svarade på denna fråga: Tja om man kommer till Spanien är det kanske inte det första man börjar använda sådär i första hand pratar man ju engelska för det är det som dom förstår bra och så, jag tror inte dom förstår så bra om man försöker traggla fram någonting på spanska. Alla elever verkade dock mer eller mindre nöjda med sitt val och det var ingen av de elever som jag intervjuade som var helt och hållet negativ. En elev informerade mig om att det var en hel del som under den första terminen eller något senare valt bort spanskan och istället valt att läsa det som allmänt kallas svensk/engelska eller engelska som tillval. En del elever hade även valt att byta till ett annat språk. Två av eleverna nämnde att de var lite smått intresserade av andra språk. En sade t.ex. att tyskan verkade ha lätta glosor. En annan var mycket nöjd med spanskan men funderade på om det kanske hade varit roligt att klara den påstått svåra franskan. Eleven såg det som en utmaning. Det fanns också de elever som tyckte att det blivit svårare eller tråkigare pga. läraren eller lärarbyte. I alla intervjuer fick jag intryck av att spanskan trots uppgångar och nedgångar var ungefär som eleverna förväntat sig. Eleverna trodde inte att det skulle bli jättelätt, det viktigaste var att den var lättare eller roligare än de andra språken. Som nämns ovan är det franskan som har rykte om sig att vara det svåraste språket och detta intryck verkar sitta kvar även efter att eleverna läst i fem terminer. En elev sa om spanskan: Spanskan är ju ganska logiskt och det är inte så mycket uttal, franskan är ju väldigt mycket uttal och helt annorlunda när man skriver eller när man pratar. På frågan om eleverna ville fortsätta läsa spanska i gymnasiet var svaren relativt varierade. Tre elever nämnde betyg och svårighetsgrad. En kunde tänka sig fortsätta om betygen var bra nog för att möjliggöra detta. En annan ville endast fortsätta om det var möjligt att fortfarande prestera bra och kunna få bra betyg. Två elever var oroliga för att steget skulle bli för stort till gymnasiet och att de inte riktigt var säkra på att den nivå de låg på i denna klass stämde med den nivå de var på i jämförelse med andra elever. De 30

31 ville alltså inte sänka sig eller plötsligt vara sämre än andra elever. Generellt kunde jag uttyda en medvetenhet om betyg redan här hos elever i åttan. 4 Diskussion Jag ska här diskutera resultaten av min undersökning och de svar eleverna gett på de frågeställningar som jag arbetat med i undersökningen. Därefter följer en kort diskussion av mina metoder följd av några avslutande tankar och kommentarer. 4.1 Diskussion av resultat Resultaten av enkäterna för spanskans del har jag sammanfattat i avsnitt 3.2. Vad som framkommer här är att det finns stöd för vissa tankar som jag hade före undersökningen kring spanskans ökade popularitet (se 1 Inledning) men långt ifrån alla. Jag har valt att diskutera resultaten utifrån mina frågeställningar och kommer att diskutera varje fråga separat Vad ligger bakom elevers språkval i allmänhet? Detta är en fråga som undersökts betydligt närmare i tidigare undersökningar, i synnerhet i Skolverkets attitydundersökning och jag kan inte med säkerhet säga att jag kommit fram till några nya resultat utan de resultat som jag redovisat i avsnitt 3 stämmer till stor del med de som attitydundersökningen redovisat och även de som Jackson (2005) redovisat i sitt arbete. I attitydundersökningen (s.21) nämns att elever väljer franska för att det är ett vackert språk och t.ex. för att de ibland åker på semester dit. Spanskan väljs likt franskan p.g.a. att spansktalande länder är möjliga och attraktiva semestermål och andra orsaker som ges är att det verkade roligast vid testlektioner och för att det är ett stort språk. Tyska väljs däremot främst för att eleverna kan få hjälp hemifrån. Jackson (2005 s.21) kom inte fram till samma resultat när det gällde val av tyska i sin undersökning utan eleverna svarade där bl.a. att det var intressant eller att de hade släktingar eller vänner som bodde i tysktalande länder. Endast tre av 29 elevsvar stämmer överens med svaren i attitydundersökningen nämligen att de valt tyska för att de kunde få hjälp av föräldrarna. Svaren från eleverna som valt spanska i Jacksons undersökning (2005) stämde dock med vad attitydundersökningen redovisade. 31