CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CRAFT TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING. CRAFTS historiska ursprung 27.04.2016 DAGENS UPPLÄGG. Varför fokusera på anhörigas situation?"

Transkript

1 CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING DAGENS UPPLÄGG TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRAFTS UPPLÄGG OCH METODER (web) FORSKNINGSLÄGE CRAFT/ANDRA ANHÖRIGA PROGRAM AKTULLELL FORSKNINGS STUDIE - WEB BASERAD CRAFT SYNPUNKTER PÅ CRAFT MINA/ERA 15 min paus/45 min Lisa Bäckman (leg psykolog) Göteborgs stad/kommune Projektgrupp Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet CSO/ Concerned significant other till Onkel Varför fokusera på anhörigas situation? Försämrad hälsa - emotionella/psykiatriska problem - somatisk ohälsa - risk för våld Kan motivera personer med alkohol/drogproblem att minska sin konsumtion/söka hjälp. CRAFTS historiska ursprung. TEORI OCH CRAFTS UTVECKLING CRA: Community Reinforcement Beroende- och missbruksproblematik 70-talet i USA: George Hunt och Nathan Azrin 1

2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER CRA och CRAFT (1) Kognitiv beteendeteoretisk grund Spec. operant teori TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER CRA och CRAFT (2) Motiverande samtal Klientcentrerad utgångspunkt Deltagaren sitter på kunskapen Gemensamt utforskande Icke-konfrontativa samtalstekniker. Dr. Meyer om CRA CRAs CENTRALA BEHANDLINGSPRINCIPER (1) Drogfri= Belönande Vad förstärker missbruk och nyktert beteende Finn positiv förstärkning vid drogfritt beteende Hitta/ utföra för individen meningsfulla aktiviteter Tydliggöra trigger till drogintag /nykterhet Stort fokus utanför terapirummet CRAs CENTRALA BEHANDLINGSPRINCIPER (2) Lära ut nödvändiga färdigheter: Självkontrollträning, problemlösningsfärdigheter Kommunikationsträning (inkl tacka nej), Återfallsprevention Manual - ingen given turordning. Val utifrån mest effektiva förstärkningen 12 sessioner /3 mån. Booster ca 9 mån CRAFT utveckling ur CRA I linje med den operant teori och betydelsen av miljökontingenser (positiva) förstärkningar CSOs unika kunskap om IP CSOs (positiva) betydelse/förstärkning 2

3 CRAFT Community Reinforcement And Family Training. Utvecklades från CRA. Embryo 80 talet (Azrin) Manual 90-tal (Smith & Meyers) Nuvarande form 2004 (Smith & Meyers) Smith, J. E. & Meyers, R. J. (2004). Motivating Substance Abusers to Enter Treatment: Working with Family Members. The Guilford Press, New York. ACRA CSO & IP Adolescent Community Reinforcement Approach (ACRA). Samma antagande : Miljön är central Triggers, negativa och positiva konsekvenser, skapa ett liv som gör att nykter beteende är mer belönande, färdighetsträning Föräldrar deltar i programmet Närstående/anhöriga CSO= Concerned Significant Other) Personen/anhöriga som missbrukar IP = Identified Patient Anhörigas möjlighet att påverka (1) Anhörigas möjlighet att påverka (2) Kunskap om alkohol-/drogproblemet och den närstående Kontakt med den som dricker Delar /är är en del av brukarens kontext They love the motherfucker (Bob Meyers, 2015, personal communication) Drog/alkoholfri=belönande Genom att lära ut: - iden bakom förstärkning - färdigheter vill man påverka IPs kontext och öka chansen för att IP söker hjälp samt dricker mindre. 3

4 CRAFT-behandlingens 3 målsättningar Två berör IP CSOs skall lära sig strategier för att: 1. IP skall minska sitt intag av alkohol, 2. Påverka/hjälpa IP att söka vård. 3. Förbättra det generella måendet hos CSO. CRAFTs form 9-12 sessioner 6 mån Flexibelt upplägg/csos behov Booster Grupp/ individuellt Självhjälpsbok CRAFT PROGRAM Dr. Meyer om CRAFT 7 BÄRANDE DELAR CRAFTs CENTRALA METODER Manualbaserad men flexibel CRAFTs CENTRALA METODER 1. Funktionella analyser 2. Kommunikationsträning 3. Positiv förstärkning av nyktert beteende 4. Använda sig av naturliga negativa konsekvenser 5. Förbättra CSO s egna livskvalité 6. Bjuda in IP till behandling 7. Riskbedömning och hantering av våld 4

5 1. Funktionella analyser Psykoeduaktion om syftet med FA: 1. Förstå positiv och negativ förstärkning (IPs perspektiv) 2. Ökad förståelse kan påverka 3. Bas för att pröva/utvärdera nya beteendet (film om samspelskedja) Funktionell analys/sampelskedja Typiska situationer där IP dricker Triggers, ancendenter (inre/yttre) Beteende inkl drickande Korta och långsiktiga konsekvenser. Positiva och negativa förstärkningar 2. Kommunikationsträning Uttrycka sig icke-konfrontativt Ta upp ämnen utan konflikt Grundförutsättning för ändring Stor vikt läggs vid rollspel i (i terapirummet) Forts kommunikationsträning 8 basala kommunikationsprinciper Var kortfattad Formulera budskapet positivt Fokusera på specifika beteenden Utgå från dig själv Jag-budskap Sätt ord på dina känslor Visa förståelse Ta på dig en del av ansvaret Erbjud dig att hjälpa till (film: Ta pa dig en del av ansvaret-sd) 5

6 3. Positiv förstärkning av nyktert beteende Psykoeduaktion om idén med positiv förstärkning CSO:s lär sig identifiera positiva förstärkare Funktionell analys Klipp: positiv förstärkning av alkohol 3. Positiv förstärkning - leda till att det önskvärda beteendet utförs oftare - positiva för IP - gratis eller nästan gratis - tillgängliga för att kunna levereras omedelbart - kännas bekväma för dig att ge 3. Positiv förstärkning alternativa beteenden Beteenden att uppmuntra ska vara sådant som IP gör nykter IP uppskattar och njuter av som konkurrerar med drickande (tidpunkt, belöning) ska förekomma tillräckligt ofta något som CSO uppskattar (om tillämpligt) 4. Användandet av naturligt negativa konsekvenser. Dra tillbaka något önskvärt från IP när hen konsumerar alkohol. 1. Ngt IP värderar och skulle sakna 2.CSO är villig att återinföra 3.Enkelt att dra tilltaka 4.Säkert att dra tillbaka 5.Kan dras tillbaka nära i tid till alkoholkonsumtion Negativa konsekvenser (2) Inte fixa naturligt negativa konsekevenser för IP Städa upp, avboka (etc) Funktionella analyser CSOs negativa konsekvenser? 6

7 5. Stötta CSOs att öka sin egen livskvalite Skatta tillfredställelse inom olika livsområden Identifiera 1-2 områden att förbättra SMARTA MÅL Specifikt Mätbart Attraktivt Realistiskt Tidsbegränsat Hammarberg 6. Bjuda in IP till behandling På förhand identifiera en behandling som IP kan tänkas acceptera Kontaktuppgifter Snabbt erbjudande om behandling Träffa en terapeut inom 48 timmar. Motivation minskar snabbt 6. Bjuda in IP till behandling Identifiera den bästa tidpunkten/tidsfönster (Funktionell analys) 6. Bjuda in IP till behandling Använda sig av kommunikationsprinciperna Förbereda sig på negativ resultat av samtalet 7

8 7. Riskbedömning av våld Utförs alltid en riskbedömning för att avgöra graden av våld i relationen. Gör v.b en handlingsplan för våldsamma situationer CSO:n tränas att identifiera risksituationer för våld i hemmet AKTUELLT FORSKNINGSLÄGE ANHÖRIGPROGRAM Anhörigprogram Generellt lite beforskat Mest beforskat är CRAFT, Al-Anon och Johnson Institute treatment. Fokus för Al-Anon är : 1) minska kontrollförsöken 2) välmående hos anhöriga. (12 steg) Johnson Institute: konfrontativa möten Engaging the Unmotivated in Treatment for Alcohol Problems: A Comparison of Three Strategies for Intervention Through Family Members 130 anhöriga randomiseras till: Al-Anon Facilitation Therapy (AFT) Johnson Institute Therapy (JII) Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) Miller, Meyers, & Tonigan (1999) Meta-analys (4 RCT) (Roozen et al., 2010) 4 RCT 264 individer som uppfyller kriterierna för skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika Andelen vårdsökande efter CRAFT vs jämförelsegrupp: 64 % vs 30 %. Signifikant förbättring av psykisk och fysisk hälsa (depression, stress, ilska) Ingen skillnad relativt jämförelsegrupp avs hälsa Vid 12 månaders uppföljning Property of Robert J. Meyers, Ph.D & Associates Property of Robert J. Meyers, Ph.D. use with permission only Miller, Meyers, & Tonigan (1999) 8

9 Resultat anhörigprogram Forskningsstöd De anhöriga visade psykosociala och fysiska förbättringar oavsett om de deltog i CRAFT, Al-Anon, Nar- Anon eller Johnson Institute (Roozen et al, 2010). Ingen förändring sker hos den som missbrukar genom att höja den anhöriges livskvalitet (Miller et al.i999). Johnson Institute: OM hela programmet leder det i hög grad till att IP söker vård. Dock minoritet som genomför. (Miller, et al, 1999). CRAFT starkast forskningsstöd för att få behandlingsvägrande individer att söka hjälp (Meyers, Miller, Hill & Tonigan, 2002). CRAFT verksam oavsett olika åldrar som substans (Roozen et al., 2010). Majoritet skett i Meyers forskningsteam. Mer forskning behövs Robert J Meyers, Ph.D Dr. Meyers har arbetat och forskat inom beroendeområdet i 39 år varav 23 år vid New Mexcio Universitetet (Professor Emeritus) Idag ledare på Robert J Meyers & Associates Riktlinjer: Sverige Socialstyrelsen rekommendation (2015) Al- eller naranoninspirerade stödprogram CRAFT Coping skills training Norge Generellt pårörandeprogram skapat av helsedirektorat Pårörande har liknande behov + oberoende instanser med varierande metod) Mål att behandlingsinstanser skall ha uppföljning av pårörande Internet-baserad CRAFT E- CRAFT En randomiserad kontrollerad prövning av en internetbaserad version av CRAFT i syfte att AKTUELLT FORSKNINGS PROJEKT 1) Öka deltagandet i behandling för alkoholproblem 2) Minska alkoholkonsumtionen 3) Förbättra psykisk hälsa hos den närstående Web baserad CRAFT Centrum för Psykiatriforskning Karolinska Institutet 9

10 Varför internetbaserad CRAFT? Kan minska motståndet till att söka hjälp Fler kan få hjälp Kostnadseffektivt Hammarberg DESIGN Randomiserad kontrollerad studie 140 närstående till individer med beroende alternativt skadligt bruk av alkohol randomiseras till antingen ett 5-veckors internet-baserat CRAFT-program eller kontrollgrupp i form av väntelista. Utfallsmått Primärt utfallsmått: - Andelen individer som söker vård under tiden för programmet (ett telefonsamtal med en specialiserad behandlare; ett besök vid en specialiserad beroendeklinik) Sekundära utfallsmått: - Förändring av alkoholkonsumtionen (enligt den närståendes skattning) - Ångest-, stress och depressionssymtom för den närstående - Tillfredsställelse med relationen - Livskvalitet. Jämförelse mellan CRAFT och kontrollgruppen vid 3, 6, 12, och 24 veckor efter inklusion i studien. Inklusionskriterier a) Släkt (förälder, barn), make eller maka, sambo eller någon som bor tillsammans med den berörde b) 18 år eller äldre (gäller båda parter) c) Har spenderat minst 40% av de senaste 90 dagarna tillsammans med den berörde d) Beskriver den berörde i enlighet med ICD-10 kriterierna för beroende eller skadligt bruk av alkohol f) Bekräftar alkoholkonsumtion för den berörde vid minst 30 av de senaste 90 dagarna g) Mål att engagera den berörde i behandling Exklusionkriterier a) Om den berörde skulle svara jakande på frågan skulle du söka vård idag för alkoholproblem? b) Om den berörde har sökt behandling för alkoholproblem under de senaste 6 månaderna c) Somatisk eller psykiatrisk problematik för den närstående som kan innebära ett hinder för deltagande i studien d) Skadligt bruk av eller substansberoende enligt ICD-10 e) Svårigheter att läsa och skriva svenska språket f) Deltagande i annat program för närstående under de senaste 6 månaderna. 10

11 Var står vi nu? Behandlingsinnehåll Start i maj /140 inkluderade Ca 50% av de som anmäler intresse uppfyller ej selektionskriterierna Främsta skälen: - För lite kontakt med den som dricker - För liten alkoholkonsumtion God följsamhet till behandling Hög andel kvarstannar i studien 5 avsnitt/veckor - Introduktion i form av text och film - Veckovisa övningar - > feedback från behandlare - Veckans uppdrag - > feedback från behandlare Hammarberg Relativt tidskrävande program Mycket individuell feedback Vecka 1: Behandlingsinnehåll: a) Introduktion till CRAFT - CSOs motiv till förändring. - Iden med Positiv förstärkning, beteendeanalys b) Förbättra psykiskt välbefinnande för deltagare - Identifiera viktiga områden - Sätta mål - Strategier /SMARTa mål - Följs upp under programmet Vecka 2: Behandlingsinnehåll a) Introduktion och strategier för samtal kring att söka vård Vecka 3: Behandlingsinnehåll b) Kommunikationsträning - Grundprinciper för konstruktiv kommunikation - Öva på kommunikation efter principer - Omformulera tidigare konflikter - Funktionell analys (samspelskedja) av dryckessituationer - Introduktion om innehåll och syfte - Skriva egna funktionella analyser - Klipp från programmet Om värdet att fylla I en samspelskedja 11

12 Vecka 4: Behandlingsinnehåll Vecka 5: Behandlingsinnehåll Den närstående introduceras till begreppet positiv förstärkning - Alkohol som positiv förstäkare (för IP) - Finna positiva förstärkare och dess möjliga styrka - Finna positiva beteenden som inte är alkoholrelaterade a) Negativa konsekvenser - Time out från belöning/ta bort något positivt för den berörde när han eller hon konsumerar alkohol - Inkl att inte göra ng ting, dra sig undan - Naturligt negativa konsekevenser b) Strategier för samtal kring att söka vård. - Omsätta färdigheter i praktik/skapa en plan Vad och hur har CRAFT effekt? Vad är eg medierande? SYNPUNKTER PÅ CRAFT/ANHÖRIGPROGRAM Individanpassat också i studier Teoretiskt stringens? Hur och vad har effekt av metoder såsom SMARTa mål Kulturella skillnader tex USA/New Mexico Sverige ETISKA ASPEKTER Påverka person som ej deltar i programmet ETISKA ASPEKTER Deltagelse i CRAFT har i sällsynta fall ökat risken för våldsamt beteende All anhörig behandling möjlig etiskt dilemma att man riktar sig till att påverka - en person som i sig inte är delaktig - eller ens vet om att det sker. Alkoholproblem inte är konstanta över tid- många slutar dricka utan insats. Och vill inte sluta Skall ställas mot möjliga vinster personligt och samhälle - Förbättrat mående hos CSO - Större andel personer med alkoholproblem söker hjälp. Om man vill påverka finns alltid en potentiell risk Tidigare våld exkluderas Strukturerade frågor kring tendenser till våldsamt beteende eller hot om våld (veckovis) Kan/skall ta kontakt med behandlare och/eller ansvarig forskare om de upplever någon form av risk om våld eller hot. Detta kommer då följas upp med en risk bedömning och följas upp med lämplig åtgärd. 12

13 Projektgruppen Internet-CRAFT craftstudien.se Stockholm: Anders Hammarberg, Leg. psykoterapeut, Med dr. Karin Romberg, Leg. psykolog Ola Siljeholm, Leg. psykolog Magnus Johansson, doktorand Sven Andreasson, professor Tobias Lundgren, Leg. Psykolog, docent Göteborg: Niels Eek, Leg. psykolog, doktorand Lisa Bäckman, Leg. psykolog Claudia Fahlke, professor Albuquerque (New Mexico) Robert Meyers Kontaktuppgifter till forskargruppen Forskningskoordinator: Karin Romberg: Ansvarig forskare: Anders Hammarberg e-post: Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet Hammarberg REFERENSER CRAFT Meyers, R., Roozen, H., Smith, J. (2011). The community reinforcement approach: An update of the evidence. Alcohol research & health, 33(4), Roozen, H., de Waart, R., van der Kroft, P. (2010). Community reinforcement and family training: An effective option to engage treatment-resistant substance-abusing individuals in treatment. Addiction, 105(10) Smith, J. E. & Meyers, R. J. (2004). Motivating Substance Abusers to Enter Treatment: Working with Family Members. The Guilford Press, New York. Miller, W. R., Meyers, R. J., & Tonigan, J. S., Engaging the Unmotivated in Treatment for Alcohol Problems: A comparison of Strategies for Intervention Through Family Members. Journal of Consulting and Clinical Psychology, vol. 1, Meyers, R. J., Miller, W. R., Hill, D. E. & Tonigan, J. S. Community Reinforcement and family training (CRAFT): Engaging unmotivated Drug Users in Treatment. Journal of Substance Abuse, Volume 10 number 3, pages , REFERENSER CRA Magoulias, E. & Forsberg, L. (2005). Community Reinforcement Approach CRA. Stockholm. Statens institutionsstyrelse. Meyers, R. J. & Smith, J. E. (1995). Clinical Guide to Alcohol Treatment. The Community Reinforcement Approach. New York. The Guilford Press. Meyers, R.J. & Miller, W.R.(Ed:s) (2001). A Community Reinforcement Apoproach to Addiction Treatment. Cambridge. Cambridge University Press TACK FÖR MIG Kontaktuppgifter Lisa Bäckman lisakatarinabeckman@yahoo.se 13

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning

Läs mer

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING

CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING CRAFT COMMUNITY REINFORCEMENT AND FAMILY TRAINING Carina Bång, Beteendevetare & cert. CRAFT-terapeut info@carinabang.se www.carinabang.se 1 ROBERT J. MEYERS, PH.D. & ASSOCIATES 2 CRAFT S HUVUDMÅL CRAFT

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling. Niels Eék

Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling. Niels Eék Internetbaserat anhörigstöd att motivera till behandling Det här fungerar... Niels Eék Doktorand Leg specialiseringspsykolog Projektledare epsykiatrienheten.se Men det här? Agenda Vad är internetbaserad

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd LARS ÖHMAN Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd Utbildningsprogram Hösten 2017 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan 6 814 41 Skutskär Tel: 076 138 20 89 @adress: ohman.lars@outlook.com INNEHÅLL 1

Läs mer

Utbildningsprogram 2018

Utbildningsprogram 2018 Från och med oktober 2017 byter vi namn från Lars Öhman Utbildning, Utredning, Behandling och Stöd till KUMTURA AB. Samma erbjudanden nu som då Utbildningsprogram 2018 Kontaktuppgifter: Lars Öhman Almgatan

Läs mer

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI www.alkoholhjälpen.se självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI Statistik Under 2008: ca 30000 besökare Statistik Under 2009: hittills 70000 besökare, 4-500/dag, 7-10000/månad En helt

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende Henrik Josephson Psykolog Forum, CPF, Karolinska institutet henrik.josephson@ki.se 1 Innehåll Spelberoende liknar substansberoende: Likartad behandling

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning

Läs mer

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA Att dricka för mycket en folksjukdom Ungefär 100 000 stockholmare dricker alldeles för mycket, men för den som vill ha hjälp att minska ner eller sluta

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats

Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Erfarenheter från en psykologexamensuppsats Single-subject design med multipel baslinje Ola Siljeholm Ola Siljeholm! Leg. psykolog (2013)! Arbetar på BUP Brommaplan.! Pappaledig med Frank 1 år.! Psykologexamensarbete

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand

Läs mer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består

Läs mer

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi,

Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi, Utbildning i Motiverande samtal Lars Forsberg, leg. psykolog, lektor i psykoterapi, MIC Lab Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning I Stockholm www.miclab.org

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk

Läs mer

Sjukgymnastik i utveckling

Sjukgymnastik i utveckling Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever

Läs mer

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015 16-1-31 Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 1 Myndighetsutövning Missbruks- & beroendevård 2 Sammanfattning av resultatet på IFO Tillgänglighet 7 % tycker att det är eller ganska

Läs mer

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare.

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare. Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare. JLB Jämtlands läns brukarråd www.jlbz.se Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning Maria Fogelkvist, leg psykolog och doktorand, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro Sanna Aila Gustafsson, socionom och forskare,

Läs mer

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller

Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Förändra attityder Koppla begreppet funktionshinder till nya områden: Catwalks Fashion and beauty

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET En kort psykoterapi ofta 1 2 sessioner, ibland upp till 4 sessioner MI föddes på mottagning för alkohol- och drogmissbruk Hur möter vården människor

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet.

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet. Hej! Vi har glädjen att berätta att du blivit antagen till kursen Psykologi GR (A), Introduktion till beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), 7.5h, kurskod: PS062G, anmälningskod: P4081. Varmt

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer