Slutrapport mars 2014

Transkript

1 Slutrapport mars 2014 Lärande utvärdering av Coachingprojektet i Sandviken & Hofors Angela Nilsson AGASPO AB

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Coachingprojektets syften och mål... 3 Utvärderingen... 4 GENOMFÖRANDET OCH METODUTVECKLINGEN... 5 Metoden på organisationsnivå... 5 Coachmetoden... 6 Deltagarna... 7 Tillkommande organisationer... 9 En sammanfattande bild...10 RESULTAT...12 Resultat i relation till kvantitativa och kvalitativa mål...12 Resultat i relation till kvantitativa mål i Sandviken och Hofors...13 Resultat i ett socioekonomiskt perspektiv...13 Vad ledde projektet till?...14 Horisontella kriterier...14 SAMMANFATTNING

3 INLEDNING Detta är slutrapporten för den lärande utvärderingen av det ESF- finansierade Coachingprojektet i Sandviken och Hofors. Sandviken var projektägare för projektet som pågick mellan och Under den perioden deltog 769 personer i projektet. Projektet var ett samverkansprojekt som till en början bestod av följande aktörer; Individ- och familjomsorgen (IFO), arbetsmarknadsenheterna (AMC/CFA)och arbetsförmedlingen (AF) i kommunerna Sandviken och Hofors. Efter de tre första åren förlängdes projektet med två år. I samband med förlängningen utökades det med ytterligare tre samverkansaktörer, nämligen CVL (Centrum för vuxnas lärande), gymnasieskolan och SFI (svenska för invandrare). På förvaltningsnivå var följande med tillhörande nämnder engagerade i projektet i Sandviken; kunskapsförvaltningen, individ- och familjeomsorgsförvaltningen och arbetsmarknads- och trafikförvaltningen. I Hofors berördes socialtjänstförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Projektets målgrupper var arbetslösa unga (18-24 år) och invandrare (25-64 år). De sista två åren ingick även målgruppen ungdomar mellan 16 och 18 år som hade påbörjat gymnasiestudier och som omfattades av det kommunala uppföljningsansvaret. Kommunerna hade identifierat ineffektiva metoder i relation till nämnda målgrupper med delvis obegripliga budskap från och samband mellan berörda myndigheter. Detta ville man genom projektet ändra på. Syftet med projektet var därför att utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer och en coachmetod som kunde bidra till att deltagare genom studier eller arbete blev självförsörjande. Ur deltagarnas perspektiv symboliserade uttrycket en dörr in målet med samverkan. Ur samhällets perspektiv handlade det om effektiv resursanvändning och sektorsövergripande lösningar. Rapporten är disponerad i fyra delar. I denna första del beskriver vi bakgrund till projektet, dess syften och mål. I den andra delen beskrivs och analyseras genomförandet för att sedan i den tredje delen fokusera på resultaten i projektet. Därefter avslutar vi med en sammanfattning av projektets genomförande och resultat i relation till syftet. Rapporten vänder sig främst till styrgrupp och projektledning för projektet. Politiker, personal och chefer samt finansiären kan vara andra mottagare. Coachingprojektets syften och mål Projektets syfte var tvådelat, nämligen att: utveckla samverkan mellan projektets aktörer för att nå bästa möjliga resultat för projektets deltagare genom metoder som individuell coachning och aktiv studie- och yrkesvägledning ge deltagarna en god grund för att de på sikt skulle bli självförsörjande Samverkan mellan projektets aktörer utgjorde en viktig förutsättning för att resultatet skulle bli bra och stod därför i fokus i projektet. En central tanke med samverkan var att deltagarna inte skulle behöva kartläggas mer än en gång. Det innebar att olika aktörer behövde lita på att kartläggningar hade gjorts på ett kvalificerat sätt av andra aktörer som individerna varit i kontakt med. Poängen med det var att förkorta ledtiderna och hålla motivationen för deltagarna på hög nivå (meningsfullhet). Övriga målsättningar och mätbara mål sammanfattas i matrisen nedan. Det är de mål som angavs i ansökningarna till ESF- rådet. 3

4 Kvantitativa och kvalitativa mål Kvantitativa mål Ledtiderna från arbetslöshet till aktivitet ska minska från dagar till för ungdomar inskrivna vid AF och för ungdomar med försörjningsstöd via IFO. 60 % av deltagarna ska efter projekt ha blivit självförsörjande genom arbete eller påbörjat reguljära studier. 100 % av de deltagare som saknar fullständig gymnasieutbildning, ska genom aktiva insatser, erhållit slutbetyg från gymnasieskolan eller påbörjat en yrkesutbildning. Utveckla en orienteringskurs för gymnasiestudier. Utveckla en poänggivande orienteringskurs med syfte att introducera till högskola. Utveckla en studiekedja som inrymmer nya metoder för språkinlärning, för invandrare. Kvalitativa mål Samverkan mellan projektets aktörer ska utvecklas. Utveckla en coachmetod som leder till att deltagarna går till arbete eller studier. Ökad tillgänglighet och jämställdhetsintegrering. CVL ska överföra kunskaper om en coachande metod till gymnasieskolan. Motivera ungdomar mellan 16 och 18 år som avbrutit sina studier att återuppta dem och hindra nya avhopp. Bild 1: Kvantitativa och kvalitativa mål för Coachingprojektet i Sandviken-Hofors. Ovan nämnda syften och mål med projektet står i fokus för utvärderingen av projektet och denna slutrapport, vars huvudsyfte är tvådelat; Visa på projektets måluppfyllelse utifrån syfte och de mål som sattes i projektplanen och att beskriva hur projektet genomfördes. Diskutera projektets långsiktiga effekter, det vill säga det som Coachingprojektet var tänkt att åstadkomma; att utveckla samverkan och genom individuell coaching och aktiv studie- och yrkesvägledning på ett sätt så att den kan fortleva efter projektet avslutats. Utvärderingen Den lärande utvärderingen i Coachingprojektet har utförts av ( AGASPO är ett företag som arbetar med frågor om lär- och utvecklingsprocesser i arbetslivet. Utvärderingen som har haft en interaktiv ansats startade i februari Den interaktiva ansatsen har bl.a. bestått i att utvärderingsmetod och frågeområden har planerats tillsammans med projektledning och styrgrupp i projektet och att utvärderingsresultat återkommande har diskuterats och analyserats gemensamt vid olika träffar/seminarier med både styrgrupp, projektledning och coacher i projektet. Datainsamlingen har rymt olika metoder såsom; intervjuer, möten, seminarier, frågeformulär, observationer av insatser, uppföljningsmöten och analysseminarier med olika aktörer i projektet. I matrisen specificeras de olika momenten. Typ av datainsamling Antal Syfte samt innehåll och tidpunkt Möte med projektledning 13 Ca var tredje månad, bollplank, uppföljning av analyser och åtgärdsförslag. Presentationer för styrgrupp 8 Ca 1 gång per halvår, återföring och diskussion om resultat från utvärderingen. Intervjuer projektledning, styrgruppsledamöter 8 Hösten 2009, syftade till att undersöka deras förväntningar och preferenser kring projektet. Intervjuer med coacher 6 hösten 2009, syftet var att undersöka deras syn på uppdraget och utmaningar i det. Intervjuer med deltagare 15 Hösten 2009, syftet var att undersöka deras upplevelse av projektet. Intervjuer med utbildare och 4 Hösten 2009, allmänt orienterande intervjuer. tjänstemän Observationer av aktiviteter 4 Jobbchansen, Västerbergs folkhögskola, 2 målbildseminarier med all personal. Presentationer för personal 2 Våren 2010 och hösten 2012, i samband med interna konferenser återfördes delar av utvärderingsresultaten och diskuterades med personal från båda kommunerna. Analysseminarium med coacher 3 Våren 2011 i Sandviken, hösten 2011 i Hofors samt våren 2013 i Sandviken. Resultat kopplat till insatser relaterade till målgruppen unga diskuterades vid de första tillfällena. Det senare följde upp föregående och hade ett inslag om jämställdhetsintegrering. 3 Formulären användes vid start, implementering och avslut för att samla material om styrgruppens och projektledningens uppfattningar. 2 Hösten 2010 och våren 2012, analysseminarierna utgick från utvärderingsresultat i delrapporter samt analyser av besvarade frågeformulär/intervjuer. Frågeformulär till styrgrupp och projektledning Analysseminarium med styrgrupp Intervjuer med deltagare 7 Våren 2013 genomfördes intervjuer med deltagarna för att undersöka deras upplevelser av coachmetoden och deltagandet i projektet. Bild 2: Matrisen visar vad datainsamlingen i projektet har utgjorts av och haft för syfte. 4

5 GENOMFÖRANDET OCH METODUTVECKLINGEN I detta kapitel beskriver vi genomförandet i relation till projektsyftet. Det berör således tillämpade metoder i samverkan och i relation till målgruppen. Som vi ser det har två slags metoder som sinsemellan samverkar utvecklats i projektet. Den ena ligger på organisationsnivå och gäller hur man på ledningsnivå (styrgrupp) och tillsammans arbetade med klienterna. Den andra metoden berör coachernas arbete med deltagarna individuellt och i grupp. Innan vi går in på det som berör organisationsnivån vill vi kort nämna något om kommunernas samverkan. Kommunerna har arbetat med metodutvecklingen var för sig i respektive kommun och framförallt samverkat vad gäller utbildningar, aktiviteter och övergripande gemensam planering. Utbytet var mer intensivt i början av projektet. Båda kommunerna har haft utbyte av samverkan genom att de kunde ta del av varandras erfarenheter och olika lösningar på problem. De har dock verkat under skilda villkor bl. a. genom att kommunernas storlekar och resurser skilt sig åt. Vårt intryck är att den lilla kommunen inte riktigt mäktat med att ta det större greppet om de frågor som projektet hanterat och att det därför rått en viss obalans mellan de två kommunerna. Det har i sin tur inneburit att Sandviken har tagit ett stort ansvar för projektet. Metoden på organisationsnivå På organisationsnivå berör metoden olika aspekter i medverkande organisationer; - Hur man på ledningsnivå samverkar med det gemensamma målet i fokus - Hur man tillsammans arbetar med klienterna En grundläggande fråga som de deltagande organisationerna har behövt ta ställning till är hur de skulle samverka för att berörda individer ska komma vidare. I projektet kom medverkande organisationer överens om att tillämpa ett lösningsfokuserat arbetssätt med individen i fokus. Målet var att bidra till en långsiktig lösning av enskilda individers försörjningssvårigheter. En långsiktig lösning gynnade både deltagarindivider och medverkande organisationer. Det gemensamma målet skapade en samfälld strävan och bidrog till att undvika prestige mellan organisationerna eftersom deltagarindividen stod i fokus. Innebörden i ovan är således att medverkande organisationer strävade efter att nå det gemensamma målet, även om olika insatser på kort sikt skulle missgynna den egna organisationen. Det krävdes också att medverkande organisationer bortsåg från kortsiktiga vinster för de egna organisationerna för att långsiktiga lösningar för deltagarna skulle kunna åstadkommas. Modell för utveckling av samverkan Vårt intryck är att samma metod som tillämpades av coacherna (ömsesidig respekt, tillit och mod) gällde för samverkan som skedde i styrgruppen. Frågan är hur projektet har lyckats få denna metod att genomsyra arbetet. Vår tolkning är att det uppnåddes genom de olika gemensamma samtalsfora projektet hade under hela projekttiden. Det omfattade regelbundna styrgruppsmöten cirka en gång per månad. Under första året genomfördes en processkartläggning och målbildsseminarier. Sistnämnda upprepades med olika innehåll med jämna mellanrum under hela projektet. Sammantaget utgör dessa aktiviteter en modell för hur samverkan kan utvecklas mellan olika aktörer. Olika bakgrunder och organisatoriska tillhörigheter Den coachande metoden som tillämpades med klienterna användes i relationen mellan coacherna som har sin hemvist i olika verksamheter (IFO, AMC/CFA, AF, CVL). Metoden vilar på ömsesidig respekt, tillit och mod. För coacherna handlade det om ömsesidig respekt för varandras olika yrkestillhörigheter/bakgrunder, uppdrag och verksamheter. Tillit handlar om 5

6 tilltro till andra yrkesgruppers kompetenser och det de tillför. Vad gäller mod ansåg coacherna att det var viktigt att ha mod och högt i tak för att kunna samverka. Modet bestod bland annat av att kunna ta upp svåra frågor till diskussion med sina kollegor. Ytterligare en central faktor i samverkan var närheten och tillgången till de andra organisationerna. I det avseendet var inte minst de personliga mötena och relationerna mellan individerna med skilda organisationstillhörigheter viktiga. De olika bakgrunderna och tillhörigheterna bidrog till en mångfald. Den ansågs av coacherna ge en mer välgrundad helhetsbild av deltagarna vilken i sin tur torde leda till bättre lösningar för dem. En styrka med den nära samverkan och samlokaliseringen var att coacherna vid behov snabbt kunde få feedback från någon som tillhörde en annan organisation eller hade andra kompetenser genom sina yrkestillhörigheter. Coacherna såg det som en fördel att ha olika organisatoriska tillhörigheter. De hämtade inspiration från hemorganisationen och kunde under perioder arbeta med annat. En annan fördel de såg var att de olika organisationerna kunde fungera som påtryckningsmedel gentemot varandra. Det skapade en spänning och dynamik som var viktig för arbetssättet och utvecklingen av det. Om coacherna istället skulle höra till en och samma organisation skulle personalen med tiden riskera att bli likformade. Fördelarna med samverkan var, enligt dem, tillgången till olika kompetenser, organisationernas olikheter, kunskaper och omvärldsperspektiv. Dessa olikheter omsattes sedan i det lösningsfokuserade arbetssättet med bättre lösningar jämfört med om de inte hade samverkat. Ur deltagarnas perspektiv innebar den organisatoriska samverkan och samlokaliseringen att de kunde gå till ett ställe och över tid finna samma människor där (detta gällde Sandviken, Hofors var sedan tidigare delvis samlokaliserade). Det skiljde sig mot tidigare då individerna fick besöka organisation för organisation. Ingen hade helhetsbilden och gemensamma mål saknades. Coachmetoden Coachmetoden är en relationsskapande aktivitet som skapar förutsättningar för att identifiera individers drivkrafter, drömmar och mål. I projektet konkretiserades aktiviteten med koppling till individens och omvärldens förutsättningar med fokus på egen försörjning. Det låg till grund för tidssatta utmaningar och delmål för att nå individens mål vad gällde självförsörjning. Under aktiviteten stöttades individen som tillsammans med coachen följde upp och utvärderade aktiviteterna samt reflekterade över resultat och lärdomar. Tillsammans med coacherna arbetade i Sandviken sedan 2012 en KBT- terapeut och en hälsopedagog. De genomförde bl.a. en inspirationskurs för nya deltagare i projektet. Under 2013 rekryterades en KBT- terapeut även till Hofors. Coacherna arbetade med fokus mot studier eller arbete. Tillsammans med deltagarna kom de fram till om deltagaren skulle gå in på studiekedjan eller arbetslinjen. Om det gällde språksvaga invandrare kunde de erbjudas att delta i språkkedjan. Inom dessa tre inriktningar erbjöds deltagarna olika aktiviteter som syftade till att stärka deras väg mot måluppfyllelse. Trygghet, uthållighet och tid Att erbjuda deltagarna trygghet var enligt coacherna en viktig framgångsfaktor. Deltagarna behövde inte själva ta några risker och hade ingenting att förlora på att delta i en coachprocess, sätta upp planer för sin framtid och kanske ta de första stegen att t.ex. komplettera sina betyg. De hade sitt försörjningsstöd kvar och kunde prova på studier utan att ta studiemedel. Coacherna var uthålliga och stöttade deltagarna under hela processen. Målet var att individernas lösningar skulle vara hållbara på sikt, därför var tiden avgörande. Individens beslut fick mogna 6

7 fram utifrån dennes individuella förutsättningar. Om besluten fick mogna fram var de också väl förankrade och inte påtvingade utifrån. Enligt coacherna skapade det förutsättningar för långsiktiga lösningar. De samtal som vi hade med deltagare bekräftade coachernas bild av det som var verkningsfullt. Deltagarna värdesatte att över tid ha tillgång till en person som de kände förtroende för, som de kunde bolla sina tankar om framtiden med och inte minst få stöd med att sätta upp realistiska mål. Deltagarna Deltagarna på båda orterna kartlades av de medverkande organisationerna. Av kartläggningarna framgick att % av målgruppen unga står utan slutbetyg och att omkring 60 % av dem har fysiska eller psykiska problem som kan verka hindrande för deras deltagande på arbetsmarknaden. Analyser av målgruppen invandrare på de båda orterna visar i övergripande termer att 83 % av gruppen har lägre skolunderbyggnad än gymnasienivå. 86 % av gruppen invandrade har, efter 3 år vid SFI, inte uppnått D- nivå och att 40 % av gruppen invandrade har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Gemensamt för flertalet deltagare i både Sandviken och Hofors var att de föreföll stå relativt långt från arbetsmarknaden när de började i projektet. För att kunna belysa vad som fungerade för vem, genomförde vi ett analysseminarium tillsammans med coacherna i Sandviken och Hofors. Det ledde till att vi valde att kategorisera deltagarna i tre grupper. Kategoriseringen utgick från deltagarnas behov när de började i projektet. Utvärderaren gjorde i ett senare skede ett tillägg i relation till kategoriseringen av deltagarna. Tillägget är en nivågruppering som syftar på de insatser som deltagare med olika behov erbjöds. Det är en typ av kunskaper om målgruppen som, enligt vår uppfattning, är viktig för planering, prioritering och resursfördelning i involverade verksamheter och inte minst för spridning av metoden. Nedan följer en beskrivning av behoven i termer av primära, sekundära och tertiära behov och vilka insatser projektet erbjöd för respektive kategori. Nivå ett - primära behov Det fanns en grupp deltagare som började i projektet utan att deras grundläggande behov var tillgodsedda. Det kunde exempelvis röra sig om att de hade sömnproblem, var upptagna av ekonomiska bekymmer eller hade bostadsproblem. En annan grupp i denna kategori kunde vara personer som mer eller mindre var isolerade från det svenska samhället, bland annat pga språket eller avsaknad av relationer med människor i närsamhället. I gruppen som helhet förekom ofta olika svårigheter i privata relationer som kunde hindra deltagarna från att gå vidare och minska deras mottaglighet för coachprocessen. Inte sällan hade personer i denna grupp sjukdomar, funktionshinder eller missbruk och krävde därför ofta extra resurser från andra specialiserade instanser. De grundläggande behoven behöver vara tillgodosedda för att människor ska kunna tänka på sin framtid och sätta upp mål för den. Det var därför, enligt coacherna, svårt att coacha personer i denna grupp. Aktiviteter för målgruppen Coacherna försökte ordna så att deltagare ur denna kategori vid behov fick särskilt stöd från aktörer utanför projektet för att sedan kunna starta en coachprocess. Den genomfördes därefter parallellt med andra eventuella insatser. 7

8 En särskild aktivitet som skapades för personer i denna grupp var Frukostklubben. Syftet med Frukostklubben var att höja motivationen och inspirera dem som deltog att gå vidare till arbete eller studier. I Sandviken låg aktiviteten på AMC och deltagarna erbjöds tre träffar per vecka (tisdag, onsdag och torsdag) tre timmar per gång. I Hofors var det en daglig aktivitet som låg under IFO. Varje träff inrymde en gemensam promenad och frukost som deltagarna lagade och åt tillsammans. På båda orterna försökte de variera innehållet i träffarna. De kunde exempelvis utgöras av att deltagarna gemensamt tittade på och diskuterade nyheterna, genomförde fysiska aktiviteter, reflektionsövningar eller tog del av kostinformation, skuldrådgivning m.m. Frukostklubben föreföll fylla ett viktigt syfte för den grupp unga som inte var redo för andra aktiviteter. Som vi förstod det gav den ett sammanhang och en möjlighet för unga att aktivera sig. Genom att Frukostklubben var anpassad till deras förutsättningar kunde den leda dem från isolering och mållöshet till att de började formulera mål för framtiden. Nivå två - sekundära behov När de grundläggande, primära behoven var tillgodosedda fanns det förutsättningar för att planera för framtiden. Dessutom uppstod då behov av att ingå i ett sammanhang och att ha en social roll. Individerna var därmed coachbara och förändringsbenägna. Det var det coacherna utgick från när de påbörjade en process med de enskilda individerna. Processen kunde ta olika lång tid beroende på personernas livssituation. Tiden var viktig för den här kategorin. Coacherna upplevde att dessa deltagare behövde fyllas på med erfarenheter som de inte hade men behövde ha för att kunna bli självförsörjande. Enligt coacherna var det några saker som bestämde utfallet för coachprocessen och hur individen som deltar i den utvecklades. Dessa var deltagarens självbild, målbild och attityd. Ibland kunde det innebära att individers självbilder behövde påverkas innan de ville, kunde eller hade modet att utvecklas vidare och pröva på något den tidigare inte trott sig vara kapabel till. Förändringar kunde upplevas som mycket obekväma. Utöver egna förändringar kunde det kräva förändringar av privata relationer, både kärleks- och familjerelationer. Detta ledde ibland till att deltagarna höll sig borta för att undvika att förändras (eller kanske undgå konsekvenserna av sina förändringar). Även i denna grupp var en förutsättning att de hade fungerande privata relationer som inte motverkade en coach- och utvecklingsprocess. Aktiviteter för målgruppen Deltagarna deltog i coachprocessens olika steg; relationsskapande processen, konkretisering av mål och visioner och identifiering av drivkrafter. Vid projektstart kunde deltagare i Sandviken delta i en inspirationskurs Jag, jobbet och pengarna som rymde både individuella och gruppövningar samt ämnen som arbetsmarknad, ekonomi och hälsa. Deltagaren valde att fokusera på arbete eller studier. Utifrån detta gjorde deltagaren med stöd av coachen en planering som följdes upp och utvärderades enligt en plan. Projektet hade organiserat sina insatser i två fokusområden; studiekedjan och arbetslinjen. Utöver dessa erbjöds också en språkkedja för invandrade med behov av att utveckla språket, denna kunde i sin tur leda vidare till studiekedjan eller arbetslinjen. De deltagare som valde att fokusera på arbetslinjen erbjöds utöver stödet från coachen olika aktiviteter. De syftade till att få deltagarna att hitta en inriktning med målet att få ett arbete. Här följer några exempel på dessa aktiviteter: Yrkesvägledning Kartläggning av matchningsbart yrke 8

9 Tolka annonser, skriva ansökningar och nätverksbygge Ansökningshandlingar (CV & personligt brev) Jobbchansen (besök Gävle AF), obligatorisk aktivitet Information om att jobba i Norge När det gällde studier erbjöd projektet också ett antal aktiviteter. Här följer några exempel på dessa: Yrkesvägledning Orienteringskurs, pågår en månad Studieinformation/studievägledning Kärnämnesstudier (läsa max 2 ämnen, betyg från CVL) Orienteringskursen som pågick en månad syftade till att motivera deltagarna att påbörja kärnämnesstudier för att därefter fullfölja sina studier. Inom ramarna för projektet hade deltagarna möjlighet att läsa två kärnämnen utan att deras försörjningsstöd påverkades. Ett viktigt mål i projektet var att deltagarna skulle skaffa sig slutbetyg. En intressant fråga var därför vad som gjorde att vissa valde att studera vidare mot det målet medan andra inte gjorde det. Coacherna kunde inte se några mönster över vilka som började läsa. De menade att deltagarnas utgångspunkter och livssituation var avgörande för huruvida de påbörjade studier eller inte. Troligtvis skulle flertalet, enligt coacherna, aldrig ha påbörjat sina studier igen om de inte hade haft möjligheten via studiekedjan i coachingprojektet. De antog att det för många deltagare med misslyckade studier bakom sig, skulle vara ett för stort risktagande både ekonomiskt och personligt att på egen hand påbörja studier. Coacherna menade också att en framgångsfaktor var att deltagarna med rätt stöd äntligen kunde få lyckas på sin egen nivå. Nivå tre - tertiära behov De deltagare som hör till denna grupp hade redan när de började i projektet förutsättningar för att med lite stöd planera för sin framtid. Ofta förmådde de sedan själva att ta nästa steg. Det var personer som ville ingå i ett större sammanhang och vara en del av världen. Aktiviteter för målgruppen De som ingick i gruppen deltog i coachprocessens olika steg; relationsskapande processen, konkretisering av mål och visioner samt identifiering av drivkrafter. Deltagaren valde att fokusera på arbete eller studier. Utifrån detta gjorde deltagaren med stöd av coachen en planering som följdes upp och utvärderades enligt en plan. När deltagarna ingick i ett sammanhang (arbete eller studier) hade coacherna nått sina mål. Tillkommande organisationer Som nämnts tidigare medverkade ytterligare tre aktörer sedan början av Dessa vara CVL, gymnasieskolan (KIA) och SFI. I det som följer kommenterar vi i korthet vad det bidrog till i projektet. Uppföljning av målen med Centrum för vuxnas lärande (CVL) Ett övergripande syfte med CVL:s medverkan var att utveckla samverkan med övriga organisationer i projektet. Dessutom önskade projektet utveckla en orienteringskurs för gymnasiestudier och en poänggivande orienteringskurs med syfte att introducera till 9

10 högskolan. 1 Ytterligare ett syfte var att överföra kunskaper om en coachande metod som tillämpats på elever som riskerat att avbryta sina studier i förtid på CVL till gymnasieskolan. Projektet försökte utveckla ett samarbete med Högskolan i Gävle men det ledde inte till några resultat. De hade också kontakter med högskolan i Dalarna och Karlstads universitet. Processen drog ut på tiden. Först genom att det var svårt att få respons från högskolan och sedan för att en upphandlingsprocess blev nödvändig. Det ledde till att projektet till slut hade allt för begränsad tid för att både upphandla och genomföra kursen med kvalitet. Vår bedömning är att samverkan vidareutvecklades efter att CVL formellt blev en samverkansaktör i projektet. Uppföljning av målen med gymnasieskolans (KIA) medverkan i projektet Liksom CVL medverkade gymnasieskolan genom samordnaren för KIA (Kommunala informations- och uppföljningsansvaret) i projektet. Det övergripande syftet var att utveckla samverkan med KIA och gymnasieskolan för att motivera ungdomar mellan 16 och 18 år som avbrutit sina studier att återuppta dem och att hindra nya avhopp. En ursprunglig tanke var att skapa nya vägar till studier t.ex. en särskild studiekedja för gruppen avhoppade. Istället för att utveckla en särskild studiekedja för just denna målgrupp, valde projektet att låta dem gå med övriga som omfattades av studiekedjan. Vårt intryck är att KIA- samordnarnas arbete gjorde skillnad och att samarbetet mellan berörda instanser utvecklades. Den coachande metoden förefaller överförd och tillämpades på elever som hade avbrutit sina studier och i varierande grad på dem som riskerade att avbryta sina studier. Uppföljning av målen med SFI:s medverkan i projektet SFI är också en av de samverkande organisationer som tillkom i samband med projektets utvidgning. Syftet med deras medverkan var att utveckla en studiekedja som inrymde nya metoder för språkinlärning för invandrare. Målet var att de skulle uppnå D- nivå och bli berättigade till att gå GRUV (grundläggande vuxenutbildning). Som vi har förstått det blev det inte något färdigt resultat av detta arbete, delvis därför att den ansvariga avslutade sin tjänst innan denna del av projektet var avslutad och att vederbörande hade fokus inriktat mot deltagarna mer än att utveckla en metod som kan överföras till andra. Vår bedömning är att målet inte uppfylldes. En sammanfattande bild På nästa sida illustrerar vi i en översiktlig bild sambanden mellan metoden, samverkan och deltagarna i projektet. Bilden tar sin utgångspunkt i individen som börjar i projektet. Den illustrerar hur organisationen först på ledningsnivå och sedan på coachnivå förhöll sig till individerna som var deltagare i projektet. Längst ned i bilden visas vilka resultat metoden och samverkan ledde till för deltagarna vad gäller antalet som övergick till egen försörjning i form av arbete eller studier. 1 I samband med projektutvidgningen fanns också tanken att utveckla en orienteringskurs för studier på folkhögskola som skulle hållas i arbetsförmedlingens regi. Som vi har förstått det fanns det redan ett sådant samarbete mellan folkhögskolan och arbetsförmedlingen som ligger utanför projektet, men deltagare i projektet erbjuds om möjligt plats på denna kurs. 10

11 Bild 3. Bilden är en översiktsbild av coachingprojektet. Den sammanfattar metoden, samverkan och deltagarna för hela projektperioden Individen (Tot. 769, 549 S/220 H) En dörr in Coachingprojektet >Gemensamt mål< Överbrygga regelverk och samverka till förmån för individen IFO AMC/CFA AF CVL KIA SFI (ömsesidig respekt, tillit, mod) Hofors: IFO, socialutredning (SUR) vidare till CFA, arbetsrelaterad utredning (ARU), därefter till coach. Coacher (5 Sandviken, 2 Hofors) + KBT & Hälsa (2, 50%) Frukostklubben (ev. olika andra insatser från sjukvård m.m.) Coachmetod Vilar på ömsesidig respekt, tillit och mod. Coacherna erbjuder trygghet, uthållighet och tid. Relationsskapande process (kategorisering av deltagare; primära, sekundära, tertiära behov) Mål & visioner konkretiseras (verklighetsförankring & förutsättningar) Drivkrafter identifieras Planering, stöd, uppföljning och utvärdering (jämställdhetsintegrering & tillgänglighet) Arbetslinjen - Inspirationskurs Jag, jobbet & pengarna - Yrkesvägledning - Kartläggn. av matchningsbart yrke - Tolka annonser och nätverksbygge - Ansökningshandl. (CV & pers. brev) - Jobbchansen (besök Gävle AF) Studiekedjan - Inspirationskurs Jag, jobbet & pengarna - Yrkesvägledning - Orienteringskurs - Studieinformation/studievägledning - Kärnämnesstudier Språkkedjan - Språkpraktik - Språkutvecklingskurs (8 v grund+ 8 v påbyggnad) - Validering av språkkunskaper 234 till arbete (30 % av 769) 164 till studier (21 % av 769) Ingår i övrig statistik 11

12 RESULTAT Hittills har rapporten beskrivit innehållet i projektet och hur det genomfördes och utvecklade metoderna för samverkan mellan medverkande organisationer och coaching av deltagare. Nu ska vi undersöka vad detta ledde till i relation till de mål som sattes upp i projektet. Därefter redogör vi i korthet för en socioekonomisk analys som gjordes av projektresultaten och vad projektet ledde till i framförallt en av kommunerna. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur projektet uppfyllt finansiärens krav på arbete med de horisontella kriterierna; jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och transnationella aktiviteter. Resultat i relation till kvantitativa och kvalitativa mål Kvantitativa mål Uppnåtts/ ej Kommentarer uppnåtts Ledtiderna från arbetslöshet till aktivitet ska minska från dagar till för ungdomar inskrivna vid AF och för ungdomar med försörjningsstöd via IFO Ja Ledtiderna förkortades redan under första året och hölls sedan på målnivån. 60 % av deltagarna oavsett målgrupp ska efter avslutat projekt ha blivit självförsörjande genom att de har erhållit arbete eller påbörjat reguljära studier. 100 % av de deltagare som saknar fullständig gymnasieutbildning, ska genom aktiva insatser, erhållit slutbetyg från gymnasieskolan eller påbörjat en yrkesutbildning. Utveckla en orienteringskurs för gymnasiestudier. Utveckla en poänggivande orienteringskurs med syfte att introducera till högskola. Utveckla en studiekedja som inrymmer nya metoder för språkinlärning, för invandrare. Kvalitativa mål Samverkan mellan projektets aktörer ska utvecklas. Utveckla en coachmetod som leder till att deltagarna går till arbete eller studier. CVL ska överföra kunskaper om en coachande metod till gymnasieskolan. Motivera ungdomar mellan 16 och 18 år som avbrutit sina studier att återuppta dem och hindra nya avhopp. Ökad tillgänglighet och jämställdhetsintegrering. Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Delvis 52 % av projektets deltagare blev självförsörjande genom arbete eller studier. 55 % var resultatet för Sandviken och 43 % för Hofors. Det var en överraskning att så få hade slutbetyg % av de unga och 83 % av invandrade hade inga slutbetyg. Målet var omöjligt att uppnå. En kurs utvecklades som fortsatt genomförs. På grund av låg respons från högskolor/ universitet räckte inte projekttiden (efter förlängningen) till för att genomföra en kurs. Metoder utvecklades men de resulterade inte i en sammanhållen studiekedja som kan överföras till andra. Orsaken var dels större fokus på deltagarna än på överförbar metodutveckling, dels avslutade ansvarige lärare sin tjänst i förtid. Se beskrivning på s Se beskrivning på s Se beskrivning på s. 9. Se beskrivning på s. 10. Projektet har uppfyllt kraven på arbete med tillgänglighet men bara delvis vad gäller jämställdhetsintegrering. Transnationella aktiviteter. Delvis Projektet har delvis uppfyllt det som planerades. Inledningsvis genomförde de mer än planerat och vid slutet minskade de sina aktiviteter. Vår bedömning är att aktiviteter genomfördes i rimliga proportioner i relation till huvudåtagandet. Bild 4. Matrisen visar i korthet projektets måluppfyllelse. Som vi kan se i matrisen ovan uppfyllde projektet målen bara delvis, trots det har mycket goda resultat uppnåtts i relation till den målgrupp som det berörde och i relation till den samverkan som utvecklades och sedan implementerades som en ny enhet inom en av kommunerna. 12

13 Resultat i relation till kvantitativa mål i Sandviken och Hofors Vad Antal personer Andel i procent Projektet, 769 deltagare Till arbete % Till studier % Totalt % Sandviken, 549 deltagare Till arbete % Studier % Totalt % Hofors, 220 deltagare Till arbete % Studier % Totalt % Bild 5. Matrisen visar resultaten i relation till antalet deltagare som gick vidare till arbete eller studier. Överst anges siffrorna för hela projektet för att därefter följas av en redovisning för respektive ort. Matrisen ovan visar projektets måluppfyllelse vad gäller andelen deltagare som gick vidare till studier eller arbete och blev självförsörjande. Projektet uppfyllde inte målet att 60 % skulle bli självförsörjande genom arbete eller studier eller att 100 % av de deltagare som saknade fullständiga gymnasiebetyg skulle antingen ha erhållit slutbetyg eller en yrkesutbildning. Som vi tidigare nämnt saknade överraskande många deltagare slutbetyg (70-75 %) och en stor andel hade dessutom olika fysiska eller psykiska hinder för att påbörja studier. En viktig aspekt i projektet var att deltagarnas status kartlades, vilket ledde till en större förståelse för deras svårigheter och en insikt om att det behövdes tid för att få målgruppen vidare till själv- försörjning. Trots denna svåra målgrupp nådde projektet goda resultat då så många som 52 % gick till studier eller arbete. I Sandviken var resultatet 55 % medan Hofors hade färre med 43 %. Resultat i ett socioekonomiskt perspektiv Projektet beställde en socioekonomisk utvärdering av den del i projektet som specifikt riktade sig till ungdomar mellan 18 och 24 år i Sandvikens kommun och för perioden 2009 till och med Analysen syftade till att svara på frågorna: Lönar det sig för kommunen att permanenta projektets organisation och arbetsmetoder? Är de eventuella vinsterna som genereras via organisationen och arbetsmetoderna större än kostnaderna för att driva dessa vidare efter projektslut? Analysen genomfördes genom en sammanställning av projektets direkta och indirekta kostnader, projektets vinster på kommunal respektive samhällsnivå. I den socioekonomiska rapporten som genomfördes av PwC 2, konstaterades att coachingprojektet var mycket samhällsekonomiskt lönsamt, både på kort sikt (bokslutsversionen) samt på längre sikt med fortsatt projektdrift. I beräkningarna har de försiktiga alternativen valts genomgående, för att vinsterna inte ska överskattas. Trots detta framgår tydligt att projektet har varit lönsamt på såväl samhällelig som kommunal nivå, samt att det finns stor potential i den fortsatta driften. Bokslutet för perioden visar att projektet genererat en samhällsekonomisk vinst om 4,5 miljoner kronor. Detta motsvarar nästan 2 kronor tillbaka till samhället per satsad krona. Över en femårsperiod innebär detta med bibehållet resultat (22 personer färre i försörjningsstöd årligen än vad som kan förväntas) samtidigt som den årliga projektkostnaden kvarstår på tidigare nivå att den samhällsekonomiska vinsten uppgår till totalt 36 miljoner kronor. Coachingprojektet var ekonomiskt lönsamt också för kommunen. Det positiva resultatet om 6 miljoner kr förklarades emellertid av det ESF- stöd projektet uppbar. Det fanns dock skäl att tro att det var lönsamt att fortsätta driva projektet, då initiala utvecklingskostnader hade avklarats. 2 Rådgivningsrapport Socioekonomisk utvärdering Coachingprojektet, Sandvikens kommun av S. Sandberg, J. Hägg, M. Höjer (PwC maj 2013). 13

14 Vad ledde projektet till? Det kunde konstateras att projektet var ekonomiskt lönsamt att driva eftersom bl.a. kostnaderna för försörjningsstöd minskade. Det var också en slutsats som Sandvikens kommun drog av projektresultaten då det beslutades att verksamheten skulle permanentas. När projektet avslutades övergick organisationen som funnits under projektet till att bli en egen enhet Aktivitetscentrum för Unga (ACU), med uppdrag att fortsätta sitt arbete med de metoder som utvecklats i projektet. I Hofors har metoderna som utvecklades i projektet fortsatt att tillämpas efter projektslut, men man lyckades inte lika väl att integrera arbetet mellan IFO, CFA och AF som i Sandviken. De hade under hela projekttiden svårigheter med att få IFO med sig i sitt tänk kring samverkan. Horisontella kriterier Alla projekt som finansieras av ESF- rådet har krav på sig att arbeta med ett antal så kallade horisontella kriterier. Coachingprojektet hade bl.a. åtagit sig att arbeta med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och transnationalitet. Nedan beskriver vi hur projektet har arbetat med och levt upp till kraven på de horisontella kriterierna. Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Arbetet med jämställdhetsintegrering var projektets svaga punkt. Projektet har inte bedrivit något systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering. Projektledaren i Sandviken uppgav att bristen låg i att coacherna i Sandviken inte använde ProCapita på ett tillfredsställande sätt. Tanken var att använda ProCapita som ett instrument för att kartlägga och analysera hur projektet bemötte kvinnor och män utifrån 4R metoden (representation, resurser, realia, realisera). I Hofors användes dock BraDatabas, men inga analyser gjordes. Det var dock en ledningsfråga för projektledarna att tillse att så skedde och ytterst ett ansvar för styrgruppen. När det gällde tillgänglighet arbetade projektet metodiskt för att ge deltagarna rätt stöd. Detta skedde genom att deras behov av stöd kartlades för att de skulle kunna delta i de aktiviteter som erbjöds. Det fanns en väl fungerande beredskap att ta emot personer med olika typer av funktionshinder inom projektverksamheten. Personalen deltog också i en utbildning som hölls av Processtödet för Tillgänglighet. En handläggare från Handisam hjälpte också projektet att ta fram en plan för hur de kunde arbeta för att vara medvetna om tillgänglighetsfrågorna. Dokumentet låg som en del av projektets verksamhetsplan. Sammantaget är vårt intryck att projektet inte arbetat metodiskt med jämställdhetsintegrering, men genomfört ett förtjänstfullt arbete genom att löpande tillgänglighetsanpassa sin verksamhet till deltagarnas behov. Transnationella aktiviteter Projektet har haft olika typer av utbyten med projekt i andra länder, både genom egna besök och ta emot besök (Holland, Tyskland, Belgien, Irland) och spridit information om sina resultat på EU- nivå i en omfattning som vi bedömer som rimlig. Under 2013 deltog t.ex. delar av styrgruppen i den årliga OECD- konferensen om ungdomsarbetslöshet. De deltog för att förkovra sig, utbyta erfarenheter och sprida information om Coachingprojektet. En händelse som utöver ovan skapade goda möjligheter till spridning av projektet var att projektet 2012 utsågs av EU- kommissionen till ett s.k. spetsprojekt. EU- kommissionen väljer årligen ut sådana. Urvalskriterierna för dessa spetsprojekt är att de framgångsrikt jobbar med innovativ metodutveckling, skapande av nya lärande miljöer och/eller främjar samverkan. Vår bedömning av insatserna och projektets hållning i denna aktivitet är att de varit kopplade till behov och rimlig arbetsbörda i relation till andra åtaganden i projektet. 14

15 SAMMANFATTNING Coachingprojektet i Sandviken och Hofors pågick i fem år och hade under den tiden 769 deltagare. Det tillkom mot bakgrunden att kommunerna hade identifierat ineffektiva metoder för att stötta arbetslösa unga och invandrare för att bli självförsörjande samt brister i uppföljningen av ungdomar som avbröt sina gymnasiestudier. Detta ville man ändra på genom att utveckla samverkan mellan olika aktörer (IFO, AMC/CFA, AF, CVL, KIA, SFI) för att nå bästa möjliga resultat för nämnda målgrupper. Genom metoder som individuell coaching och aktiv studie- och yrkesvägledning ville man ge en god grund för att berörda på sikt skulle bli självförsörjande. Projektet lyckades väldigt bra med både samverkan och utvecklingen av coachmetoden, vilket också de goda siffrorna visar. Av de 756 deltagarna gick 52 % vidare till egen försörjning. I ett ekonomiskt perspektiv visade en socioekonomisk analys att projektet gav en samhällsekonomisk vinst i kronor. Analysen omfattade dock bara målgruppen unga. I projektet gjordes försök att vidareutveckla och skapa nya metoder för målgruppen invandrare. Vårt intryck är trots det att projektet inte nådde hela vägen i det arbetet och att det fortsatt finns behov av att kommunerna arbetar vidare med detta. Vad låg då till grund för de i övrigt goda resultaten? Enligt vår bedömning var det två centrala aspekter som låg till grund för projektets framgångar. Den ena är samverkan som skedde på två nivåer; organisationsnivå och ledningsnivå. På organisationsnivå skedde samverkan genom det gemensamma arbetet med deltagarna och på ledningsnivå genom gemensamt beslutsfattande. Förutsättningen för att det fungerade var att projektet hade ett gemensamt mål som de också arbetade mot på båda nivåerna och de tillämpade ett lösningsfokuserat synsätt. Utgångspunkten var att de skulle samverka till förmån för individen. Det skulle de göra och gjorde också genom långsiktiga, hållbara, individuella lösningar. För att nå det gemensamma målet innebar det att medverkande organisationer var beredda att fatta beslut om olika insatser som på kort sikt kunde missgynna den egna organisationen. Det krävdes också att medverkande organisationer bortsåg från kortsiktiga vinster för de egna organisationerna för att långsiktiga lösningar för deltagarna skulle kunna åstadkommas. Annat som har varit viktigt i samverkan var olikheter mellan organisationerna och samlokalisering för flera organisationer som normalt inte har den närheten/tillgången till varandras kompetenser. Närheten skapade personliga möten och relationer på båda nivåerna liksom mellan personer med olika organisatoriska tillhörigheter och mellan kommunerna. Olikheterna breddade tillgången på kompetenser. Sammantaget bidrog det till att förbättra helhetsbilden och lösningarna för berörda individer samt att personalen kunde utöva påtryckningar på varandras organisationer för att få till ett individfokus i relation till deltagarna. Ytterligare en aspekt som vi bedömer som en framgångsfaktor i projektet är hur personal och ledning i projektet samlats för att diskutera och analysera genomförandet. Det skedde genom ett antal seminarier då målbilder och genomförandet på olika sätt diskuterades och analyserades. All personal tog exempelvis del av en processkartläggning som gjordes vid projektstarten i Sandvikens kommun och andra kartläggningar som senare gjordes av aktörerna i projektet. Projektet ledde fram till att projektverksamheten i Sandvikens kommun permanentades som en egen enhet efter projektslut och i Hofors till att metoderna generellt vidareutvecklades och fortsatt tillämpas inom CFA i samverkan med övriga aktörer. Töcksfors, den 26 mars 2014 Angela Nilsson 15