TID EN RISKFAKTOR FÖR PATIENTSÄKERHETEN
|
|
- Maj Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle TID EN RISKFAKTOR FÖR PATIENTSÄKERHETEN PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKOR PATIENSÄKERHETEN GENOM ATT ARBETA ÖVERTID OCH SKIFT OCH PÅ VILKET SÄTT? GUSTAV AMYLON GUSTAV GYLIN-WICKMAN Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2011 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö
2 TID EN RISKFAKTOR FÖR PATIENTSÄKERHETEN PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKOR PATIENSÄKERHETEN GENOM ATT ARBETA ÖVERTID OCH SKIFT OCH PÅ VILKET SÄTT? GUSTAV AMYLON GUSTAV GYLIN-WICKMAN Amylon, G & Gylin-Wickman, G. Tid en riskfaktor för patientsäkerheten. Påverkar sjuksköterskor patienter genom att arbeta övertid och skift och på vilket sätt? Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Bakgrund: Varje år drabbas ca patienter bara i Sverige av någon form av vårdskada. Globalt sett är den vedertagna siffran ca 10 % av inläggningsfallen. Då sjuksköterskan spenderar mycket tid med patienter har han eller hon ett stort ansvar för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten vid skift- och övertidsarbete. Metod: Metoden är litteraturstudie med tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar som utgår från kvantitativa studier. Metoden inspireras av Polit & Beck (2001). Resultat: Efter granskning framkom fyra teman: Läkemedelsadministration, nedsatt prestationsförmåga, stickskador och vårdrelaterade infektioner. Den vanligast förekommande faktorn i de granskade artiklarna var misstag vid läkemedelsadministration. Slutsats: Resultatet av de granskade artiklarna visar att sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten genom att göra misstag vid läkemedelsadministrationen. Däremot kan inga stora slutsatser dras då studierna skiljer sig mycket till population och metod. Nyckelord: Arbetstid, patientsäkerhet, sjusköterska, skiftarbete, vårdskador, övertid. 2
3 TIME A RISK FACTOR FOR PATIENT SAFETY DO NURSES AFFECT PATIENTS SAFETY BY WORKING SHIFT AND OVERTIME AND HOW? GUSTAV AMYLON GUSTAV GYLIN-WICKMAN Amylon, G & Gylin-Wickman, G. Time a risk factor for patient safety. Do nurses affect patients by working shift and overtime and how? Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Background: Each year approximately patients only in Sweden suffer from harm due to the healthcare system. Globally the accepted figure is about 10 % of hospitalization cases. Because the nurse spends a lot of time with the patient he or she has a big responsibility for patient safety. Aim: The aim of the literature review is to investigate how nurses affect patient s safety by working shift and overtime. Method: The method is a literature review with ten quality reviewed scientific articles that originate from quantitative studies. The method is inspired by Polit & Beck (2001). Results: After the review four themes were revealed: medicine administration, reduced performance, needle-stick injuries and healthcare associated infections. The most abundant element in the reviewed articles was mistakes in medicine administration. Conclusion: The results of the reviewed articles demonstrates that nurses affect patient safety by making mistakes in medicine administration. However, no major conclusions of the studies can be drawn because they differ to much regarding the population and methodology. Keywords: Adverse events, nurse, patient safety, shift work, work hours, working overtime. 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 INLEDNING... 5 BAKGRUND... 5 Patientsäkerhet... 5 Prevalens och incidens... 6 Prevention... 6 Riskfaktorer för vårdskador... 7 Lagar... 7 Skift och övertidsarbete... 7 Historia... 8 Nutida forskning... 8 Övertidsarbete globalt... 9 Riskfaktorer med övertid... 9 Lagar Sjuksköterskans profession SYFTE Definitioner Metod Inklusions- och exklusionskriterier Identifiera nyckelord Identifiera referenser genom elektronisk eller manuell sökning Undersöka artiklarna för relevans/exkludera irrelevanta artiklar Kvalitetsgranska relevanta artiklar Organisera artiklar Analysera artiklarna och inleda studien RESULTAT Läkemedelsadministration Nedsatt prestationsförmåga Stickskador Vårdrelaterade infektioner DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS REFERENSER BILAGOR Bilaga Bilaga
5 INLEDNING Enligt Socialstyrelsen (2010c) kan man läsa att ca patienter drabbas varje år av någon form av vårdskada i Sverige och för ca 3000 kan följderna ha lett till döden. I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska Socialstyrelsen (2005) förklaras att en sjuksköterska ska uppmärksamma arbetsrelaterade risker och aktivt förebygga dessa. I kompetensbekrivningen kan man även läsa att sjuksköterskor ska verka för att bedriva patientfokuserad omvårdnad på ett kvalitets- och kostnadsmedvetet sätt. Detta belyser ytterligare vikten av att känna till riskerna då Statens offentliga utredningar (SOU, 2008) nämner att socialstyrelsen år 2006 uppskattade att kostnaden enbart för sjukhusinfektioner uppgick till över 3,7 miljarder kronor per år i Sverige. Morath & Turnbull (2005) skriver att det finns olika sätt att räkna på när det gäller kostnaden för patientsäkerhet. Enligt dem hamnar kostnaden i USA på miljarder dollar per år. Genom att granska litteratur fick författarparet kunskap om att övertidsarbete och skiftarbete är faktorer som kan försämra sjuksköterskors arbetsförmåga och riskera patientsäkerheten. Detta fenomen har varit utforskat sedan länge men än idag arbetar sjuksköterskor övertid och i skift och författarna ämnar undersöka hur patientsäkerheten påverkas. Då det framtida yrket med stor sannolikhet kommer innebära en del övertidsarbete samt skiftarbete ansågs ämnet relevant. Värdet med studien är att känna till riskerna med övertids- och skiftarbete för att i framtiden uppnå säkrare vård. BAKGRUND I detta avsnitt presenteras i korthet fakta och kunskap som är vedertagen i ämnet patientsäkerhet samt övertids- och skiftarbete. Patientsäkerhet Enligt Morath & Turnbull (2005) började forskare undersöka fenomenet patientsäkerhet redan på 1960-talet. De undersökningarna handlar dock oftast om uppfattningar om vårdskador och är inte grundade i någon teoretisk ram. Enligt Morath & Turnbull (2005) har synen på patientsäkerhet förändrats de senaste årtiondena. Förr ansågs att vårdskador uppstod på grund av vårdslöshet och att individer skulle straffas. Idag läggs skulden oftare på bristfälliga system där individen i mindre utsträckning utsätts. De nämner vidare i sin bok To do no harm att den viktigaste förändringen i sjukvården de senaste 20 åren är kunskapen om säkerhetsforskning, hur medicinska misstag uppstår och vad vi kan göra för att undvika dessa. SOU (2008:117) nämner att på 1980-talet skrevs Harvardstudien. Det är en studie gjord i USA som ofta citeras när det gäller vårdskador. Den visade att vårdskador var den åttonde vanligaste dödsorsaken i USA. Enligt SOU (2008:117) var det Harvarstudien som gjorde att patientsäkerhetsarbetet tog fart världen om. Strax efter den publicerats kom Storbritanniens hälsodepartement ut med studien An 5
6 organisation with a memory som bland annat visade att ca 10 % av patienter på brittiska sjukhus drabbades av någon form av vårdskada och detta bedömdes kosta ca 2 miljarder pund. Denna rapport ledde sedermera till att den brittiska regeringen tillsatte National patient safety agency, en nationell organisation vars uppdrag bland annat är att skapa ett system för rapportering om brister i vården för att kunna dra lärdom av misstag. Vidare belyser SOU (2008:117) att på den 55:e världshälsoförsamlingen år 2002 uppmanades medlemsländerna att genomföra förbättringar gällande kvaliteten och patientsäkerheten i vården, samt att specifikt beakta frågor gällande läkemedel, medicinskteknisk utrustning och medicinsk teknologi. Enligt Socialstyrelsen (2010a) delas bakomliggande orsaker in i olika ämnesområden. De områdena är kommunikation/information, utbildning/kompetens, omgivning/organisation, teknik/utrustning/apparatur och procedurer/riktlinjer/rutiner. Detta görs för att underlätta processen för att ändamålsenliga och effektiva åtgärder ska finnas. Prevalens och incidens Som nämnts tidigare är patientsäkerhet ett område som utforskats mer och mer de senaste decennierna. Detta har lett till att en del siffror gällande prevalens börjat dyka upp i litteraturen. Siffrorna syftar främst till vårdskador och enligt Socialstyrelsen (2010d) kan man läsa att en studie i USA visade att de medicinska misstagen ledde till mellan och dödsfall per år. Detta betyder att vårdskador svarade för fler dödsfall än trafikolyckor. Vidare kan man läsa att en studie gjord i Storbritannien visade att medicinska misstag inträffade i 11,7 % av alla vårdtillfällen på sjukhus och kostnaderna för detta uppgick till ca 28 miljarder kronor per år. Enligt Socialstyrelsen (2008) finns det inga liknande undersökningar i Sverige. Däremot har socialstyrelsen själva gjort en nationell kartläggning som de presenterar i en tillsynsåterföring. Resultatet visar en incidens på 8,6 % av patienterna som fått vårdskador i nästan 2000 granskade journaler. Det var vanligast i åldersgruppen 65 år och uppåt, däremot fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Fler slutsatser de drog var att en vårdskada gjorde i genomsnitt vårdtiden sex dagar längre och att detta skapar stort mänskligt lidande och tär på vårdens resurser. Prevention Grundprinciperna är enligt Morath & Turnbull (2005) att medicinska misstag är symtom på sjukdom i vårdsystemet. Medicinska misstag måste studeras som om det vore ett fysiologiskt tillstånd. Identifierade brister i systemen är användbara för att förebygga vårdskador. Morath & Turnbull (2005) menar att många misstag i vården kan undvikas om de kan förutsägas. Deras lösning på detta problem är att installera ett skuldfritt avvikelserapporteringssystem. Systemet syftar till att snabbt synliggöra misstaget, identifiera riskerna och bygga ett system för inlärning och förbättring. Det är även viktigt att definiera vart ansvaret ligger när ett misstag uppstår så att det inte skapas ett dömande klimat. Samarbete med allmänheten och andra aktörer i branschen anses också av vikt. Där kan organisationer lära sig av andras misstag och även få en annorlunda synvinkel på sitt eget arbete. Mossberg (2007) skriver att socialstyrelsen har startat ett projekt där en nationell databas skall redovisa risker och avvikelser. I registret skall det gå att ge förslag om förbättringar, se statistik, analysera vårdskador, identifiera 6
7 orsaker till avvikelserna. Det är för att ge vårdgivarna en plattform att arbeta med patientsäkerhetsarbetet Riskfaktorer för vårdskador Enligt Socialstyrelsen (2010c) är de viktigaste områdena för riskfaktorer att en vårdskada ska uppstå enligt följande: Fallskador där definitionen är att fallskadan ska ha orsakats av en vårdinstans eller på grund av utebliven vård. Vårdrelaterade infektioner som enligt Socialstyrelsen är en av de mest påtagliga farorna där drygt 10 % av de inlagda på landets sjukhus var drabbade och där UVI var den främst förekommande. Kommunikationsbrister där det handlar både om kommunikation mellan personal samt mellan personal och patienter. Ingrepp såsom operation eller andra ingrepp som går innan för huden. Läkemedelshantering som står för en fjärdedel av vårdskadorna i Sverige som orsakas till exempel av överdosering, förväxling eller otillräcklig behandling. Medicinskteknisk utrustning är den sista riskfaktorn där det handlar om exempelvis icke fungerande infusionspumpar eller övervakningsutrustning som inte larmar. Även skriver socialstyrelsen(2004) att läkemedelsadministration kan kopplas till sjuklighet, ökad dödlighet samt att detta leder till en stor belastning för sjukvården då det ökar antalet vårddagar och även uppkommer problem för patienten Lagar Den 1 januari 2011 träder en ny lag i kraft som heter Patientsäkerhetslagen (2010:659), den kommer att gälla istället för lag om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (1998:531). Då denna lag inte tog upp patientsäkerhet har patientsäkerhet lagts till i den nya lagen och finns i Kapitel 3 där det står att vårgivaren har skyldighet att arbeta med patientsäkerheten. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) är en föreskrift som gäller den patientinriktade vården och innehåller riktlinjer för hur kvalitetsarbetet ska se ut, vilket ansvar personalen har, vilka områden som dokumentet gäller samt uppföljning och erfarenhetsåterföring. De områden som ska styrka patientsäkerheten och som dokumentet omfattar är bemötandet av patienter, metoder för diagnostik, vård och behandling, kompetens, samverkan och samarbete, riskhantering, avvikelsehantering, försörjning av tjänster, produkter och teknik samt spårbarhet. Lex Maria är den lag där anmälan till socialstyrelsen görs när en patient har utsatts för allvarlig risk i hälso- och sjukvården eller drabbats av en allvarlig skada. Vårdgivaren utser en person som är lämplig att anmäla enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28). Enligt SOSFS (2005:28) finns det allmänna råd om vad som kan leda till en anmälan. Exempel på det är allvarliga fallskador, utebliven eller felaktig undersökning, vårdrelaterade infektioner och felaktig information från vårdpersonal. Skift och övertidsarbete International council of nurses (ICN, 2009) nämner att det finns olika orsaker till att patienters säkerhet riskeras då sjuksköterskor arbetar övertid. Övertiden kan leda till att sjusköterskor är mindre uppmärksamma om förändringar i patientens hälsotillstånd. Det kan leda till långsammare reaktionstid, medicinska misstag, fel i kliniska bedömningar samt ökande nosokomiala infektioner och trycksår. 7
8 Historia I boken om svenska sjuksköterskeföreningens första 50 år, skriver Bohm (1961) att redan för hundra år sen togs sjuksköterskans hälsa och arbetstid upp då svensk sjukskötersketidning hade flaggat om att systrar som fanns i ute i landet beskrev att det var trötta, svaga och utarbetade på grund av att arbetstiderna var oregelbundna. Bohm (1961) beskriver även att sjuksköterskorna inte heller fick någon söndagsvila samt att det inte fanns några vikarier som kunde hjälpa till och det led till högre arbetsbelastning skulle ett lag förslag om 8 timmars arbetsdag anslås och som då även skulle gälla sjuksköterskor samt elever. De var enligt Bohm (1961) många sjuksköterskor som trodde att den specifika arbetstiden skulle leda till att sjukvården blev lidande, det ledde till att sjuksköterskor samt elever inte anslöts till denna lag. Nutida forskning Enligt ICN (2009) finns det ett antal orsaker till varför sjuksköterskor arbetar övertid. Arbetstryck såsom låg bemanning, förändrad budget och ökande krav ses som faktorer. Vidare nämner ICN (2009) att olika kulturer har olika uppfattning om hur långt ett arbetspass ska vara, hur arbetsorganisationen prioriterar och att ett behov av att öka sin inkomst också är faktorer som spelar roll. Enligt ICN (2009) blir det negativa effekter på patienter och sjuksköterskor när det inte sätts några gränser och det inte finns några riktlinjer för hur övertidsarbete ska hanteras. Omfattande övertidsarbete (både frivilligt och obligatoriskt) kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet (ICN, 2009). Kecklund et al (2010) visar i en sammanställning att skiftarbete med nattskiftsinslag påverkade säkerheten och ökar risken för medicinska misstag genom störd sömn och vakenhetsproblem. Enligt Kecklund et al (2010) visar forskningen på att långa arbetspass är vanliga inom vården. Arbetspass upp till timmar har måttligt negativa effekter. Vidare tar Kecklund et al (2010) upp övertid som en riskfaktor där det anses att maximalt 10 timmar per vecka har knappt några negativa effekter, såvida det inte sker så gott som varje vecka. Däremot kan det påverka säkerheten om det arbetas måttlig övertid, har mycket ansvar och arbetar mycket i hemmet (obetald arbetstid). I en litteraturöversikt gjord av O Shea (1999) söktes faktorer som rör misstag med läkemedelshantering. Om det finns misstag med läkemedelshantering så är det patienten som kommer att drabbas av det i slutändan. O Shea (1999) kom fram till flera faktorer som rör läkemedelshantering, det var faktorer som berörde sjuksköterskans kunskap om läkemedel, sjuksköterskans längd på sitt arbetsskift, arbetsbelastning och att bli avbruten och distraherad. O Shea (1999) poängterar att dessa faktorer är återkommande i sjuksköterskans arbete. En studie skriven av Keller (2009) belyser bland annat fenomenet långa arbetsdagar och övertidsarbete. Det är enligt Keller (2009) viktigt att chefssjuksköterskor känner till riskerna men även att de ska kunna hjälpa sina anställda att ändra vanor och livsstil för att inte skadas av sitt sätt att arbeta. Enligt Keller (2009) ska skiftjobb användas med försiktighet. Det är inte alla människor som är skapta för att arbeta på detta sätt och dessutom är det inte lämpligt på alla 8
9 arbetsplatser. Längre arbetsdagar fortsätter Keller (2009) kan leda till mänskliga misstag och arbetsolyckor och indirekt riskera patientsäkerheten. Garrett (2008) säger i sin litteraturstudie att sjukhuschefer frekvent förlitar sig på att sjuksköterskor antingen ska jobba övertid på egen vilja eller genom order. Detta kan leda till utbrändhet hos personalen och allvarligt påverka patientsäkerheten. Garrett (2008) fortsätter med att påpeka att sjukhuschefer bör investera i adekvat sjuksköterskebemanning för att stärka patientsäkerheten. Övertidsarbete globalt Enligt ICN (2009) ökar sjuksköterskors övertidsarbete. Det har använts som en metod att minska effekten av bristen och nedskärningar av sjuksköterskor. Samtidigt hotar denna metod att riskera patientsäkerheten då övertidsarbete påverkar sjuksköterskan negativt. ICN (2009) skriver att i USA har det rapporterats att många sjukhus har dokumenterad policy som ålägger obligatorisk övertid. Övertiden kan vara mellan 4-16 timmar eller mer och sjuksköterskorna är inskrivna på en tjänstgöringslista som visar att de ska arbeta övertid efter deras ordinarie skift. I Australien rapporteras det om ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor de senaste fem åren. Det visas även på att den arbetade övertiden ökar. År 2000 röstade medlemmarna i Australian nursing federation (ANF) att bannlysa 16- och 18timmar skift och förbjuda övertid när individuella sjuksköterskor ansåg det vara osäkert. Inom EU är sjuksköterskorna skyddade av lagar när det gäller tvång till att arbeta övertid. Däremot är det fortfarande praxis i de flesta länder att sjuksköterskor arbetar övertid. Enligt dokumentet som styr ska arbetstiden inte överstiga mer än 48 timmar per vecka. Arbetare har rätt till minst 11 timmars sammanhängande vila under varje 24 timmars period, de har rätt till minst 24 timmars sammanhängande vila under en sjudagarsperiod samt har rätt till rast om man arbetar mer än sex timmar per dag. Enligt ICN (2009) har brittiska sjuksköterskor bland de längsta arbetstiderna i Europa. I Japan rapporteras det om att 70 % sjukhuspersonal var tvingade att arbeta roterande nattskift och en studie visade att hos 4636 sjuksköterskor arbetades det i snitt 12 timmar övertid per månad (ICN, 2009). Enligt Region Skåne (2010) satsar Skånes universitetssjukhus i Malmö på olika modeller där medarbetaren har påverkan på sin egen arbetstid. En av målsättningarna är att arbetstiden/bemanningen ska möta patienternas behov. Vidare ska också arbetstiden främja arbetsmiljö och hälsa och ge möjligheter för kompetensutveckling. För att nå dessa mål krävs det att medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetstid (Region Skåne, 2010). I Sverige har timmarna arbetade per vecka minskat drastiskt de senaste hundra åren. Enligt Abrahamsson (1998) arbetades det normalt 70 timmar i veckan 1890, 1913 var den siffran 50 timmar och 1980 var man nere i dagens normala arbetstid som är 40 timmar per vecka. Riskfaktorer med övertid Där arbetet är oförenligt med karaktären hos personen som utför arbetet är riskerna för utbrändhet alltid större (Maslach & Leiter, 1997). Ökad produktivitet inom vården uppnås oftare enligt Maslach & Leiter (1997) genom att de anställda får längre arbetsdagar än genom effektivare arbetsledning. Detta leder till att personalen inte har möjlighet till avkoppling och om detta fortgår kan det leda till 9
10 utbrändhet. Maslach & Leiter (1997) tar upp det faktum att arbetet kräver mer tid idag för yrkesutbildad personal. Brist på personal gör att de får arbeta längre pass, får förbereda sitt arbete hemma kvällen innan och kommer oftare tidigt på morgonen för att hinna med dagens sysslor. Detta sätt att arbeta menar Maslach & Leiter (1997) tar slut på personalen energi och är en riskfaktor för såväl de själva som personer de ansvarar för. För att kunna vända sig till andra människor med uppmärksamhet och respekt krävs energi vilket saknas vid utbrändhet. Detta resulterar i att anställningen i sig blir viktigare för människan än det arbete som ska utföras. Lagar Arbetstidlagen (1982:673) är den lag som reglerar hur mycket man får arbeta i Sverige. Per dygn, per vecka och per år. Den tar upp bestämmelser gällande jourtid, beredskap samt raster, pauser och nattvila. Kollektivavtal kan avtala bort hela lagen eller delar av den. Det är arbetsmiljöverket som har tillsyn och kan medge undantag från vissa delar av lagen. I lagen ingår även obligatoriska EUregler som säger att personal ska ha minst elva timmar ledighet per 24 timmarsperiod och att det inte ska arbetas mer än 48 timmar per sjudagarsperiod inklusive övertidsarbete. Skiftarbete regleras också av arbetstidslagen. Enligt 13 är i princip arbete mellan och förbjudet. Detta gäller dock inte om det är nödvändigt för allmänhetens behov såsom tågtrafik och sjukvård. Enligt 14 ska arbetstagaren ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Som beskrivet i föregående stycke är arbetstidslagen dispositiv och kan ändras genom kollektivavtal. Detta är vanligt förekommande i Sverige och då är det de lokala reglerna som gäller (Arbetstidslagen, 1982:673). Sjuksköterskans profession I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor framgår vad som förväntas av en legitimerad sjuksköterska. Denna är indelad i tre olika områden omvårdnadens teori och praktik, forskning/utveckling/utbildning samt ledarskap. I dessa områden framgår det olika delkompetenser som sjuksköterskor ska kunna hantera. Här återges dessa: Omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap. Bemötande, information och undervisning. Undersökningar och behandlingar. Främjande av hälsa och förebyggande ohälsa. Säkerhet och kvalitet. Vårdmiljö. Forskning och utveckling. Personlig och professionell utveckling. Utbildning. Arbetsledning samt samverkan i vårdkedjan. SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor påverkar patientsäkerheten vid skift- och övertidsarbete. Definitioner Socialstyrelsens definition av patientsäkerhet är: frånvaro av vårdskada och en vårdskada definieras som lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom, eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd (SOSFS, 2005:12). 10
11 Patientsäkerhetsarbete är arbete som syftar till att analysera, fastställa och undanröja orsaker till risker, tillbud och negativa händelser (SOSFS, 2005:12). Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna kallas för avvikelsehantering (SOSFS, 2005:12). Övertidsarbete är enligt Arbetstidslagen (1982:673) sådan tid som överstiger ordinarie arbetstid eller jourtid. Om särskilt behov finns att öka arbetstiden får högst 48 timmar på en period av fyra veckor tas ut eller 50 timmar på en kalendermånad dock högst 200 timmar under ett kalenderår. Metod Metoden som använts är en litteraturstudie. Det allmänna syftet med en litteraturstudie är enligt Polit & Beck (2001) att sammanställa kunskapen om ett visst område. Inklusions- och exklusionskriterier Litteraturstudier exkluderades helt i sökningen då det enligt Axelsson (2008) inte är en primärkälla och sällan ger tillräckligt med information om hur studien genomförts. Litteraturstudier har dock använts i bakgrunden. De litteraturstudier som använts i bakgrunden hittades vid sökningen av de artiklar författarparet valt i arbetet och anses därför relevanta. Sökningarna har begränsats till studier gjorda under tiden för att forskningen ska vara aktuell. Eftersom valt ämne enligt Morath & Turnbull (2005) inte börjat utforskas ordentligt förrän de senaste två decennierna valdes inte snävare tidsram. Däremot har vissa sökningar limiterats till de tre senaste åren eller enbart 2010 pga mängden artiklar vid specifika sökningar. Samtliga artiklar som inte var skrivna på engelska har exkluderats. Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed, CINAHL, Science direct och PsycINFO. Översättning av Mesh-termer gjordes vid Karolinska institutets hemsida. Litteratursökningen och granskningen inspirerades av Polit & Beck (2001). Nedan följer en modell som är justerad efter Polit & Beck (2001 s 128) (se figur 1). 11
12 1 Identifiera nyckelord 2 Identifiera referenser genom elektronisk eller manuell sökning 3 Undersöka artiklarna för relevans/ exkludera irrelevanta artiklar 4 Kvalitetsgranska relevanta artiklar 5 Organisera artiklar 6 Analysera artiklarna och inleda studien Figur 1 Justerad modell av flödet av förberedelser till en litteraturstudie. Efter Polit & Beck (2001 s 128). Identifiera nyckelord Först gjordes en sökning via Malmö Högskolas bibliotek på internet. I deras sökmotor Samsök söktes ett tiotal databaser igenom med sökorden work hours and patient safety samt shift work and adverse events. Databasen med flest träffar var Science Direct varför denna fick inleda litteratursökningen. Nyckelord identifierades genom att undersöka befintliga litteraturstudier på de olika databaserna. Nyckelord som identifierades var work hours, patient safety, quality of care, adverse events och hospital staff. Dessa sökord användes flitigt i befintliga studier och visade sig även ge resultat i provsökningar. Författarna använde sig även av preliminära sökningar med förmodade nyckelord från teman i olika böcker och kom då fram till sökord som working time, registered nurses och medical/ medication errors. Först gjordes vad Axelsson (2008) kallar för en pilotsökning. Fritextsökning på CINAHL utan begränsningar med sökorden work hours and patient safety and nurses gav 963 träffar. Därefter gjordes samma sökning med begränsningarna full text, abstract available, artiklar mellan och även sökordet medication errors vilket resulterade i 58 träffar (se tabell 1). 30 abstrakt granskades varav 29 exkluderades då de ansågs sakna relevans för syftet eller var litteraturstudier. En artikel inkluderades i arbetet då den ansågs relevant för syftet. Samma metod har använts vid de andra tre databaserna vilket presenteras i tabell 1. 12
13 Tabell 1 Sökterm Databas Begränsningar Datum Träffar Lästa abstract *Work hours and *patient safety and **nurses *Work hours and *patient safety and **nurses *Work hours and *patient safety and **nurses *Work hours and *patient safety and **nurses *Work hours and *patient safety and **nurses and **medication errors *Work hours and *patient safety and **nurses and **medication errors *Work hours and *patient safety and **nurses and **medication errors *Work hours and **nurses and *working overtime *Work hours and **nurses and *working overtime *Work hours and **nurses and *working overtime *Shift work and *adverse events and **nurses *Shift work and *adverse events and **nurses *Shift work and *adverse events and Science Direct Inga Pubmed Inga CINAH L PsycINF O Science Direct Inga Inga Inga Pubmed Inga CINAH L CINAH L CINAH L Full text, abstract available, Inga Full text, abstract available, Pubmed Inga CINAH L PsycINF O Inga Inga Pubmed Inga Lästa artikl ar **nurses Manuel sökning 2 *Fritext ** MeSH- term. Anvä nda artikl ar Identifiera referenser genom elektronisk eller manuell sökning Sökningar skedde individuellt för att få ett bredare perspektiv. Först lästes titel på studier och ifall de stämde in med syftet granskades hela artikeln. Pubmed är den databas som använts flitigast då den ansågs ge flest relevanta träffar. Sökningarna skedde på Pubmed, CINAHL, PsycINFO och Science Direct. Databasen Science Direct avfärdades då den visade ett enormt antal artiklar där flertalet visade helt sakna relevans gentemot studiens syfte. Flertalet av artiklarna identifierades genom elektronisk sökning. Två artiklar hittade dock på manuell väg. Vid granskning av Kellers (2009) artikel som används i bakgrunden hittades en intressant titel i referenslistan. Artikeln The effects of extended workdays on 13
14 fatigue, health, performance and satisfaction in nursing av Josten et al (2003) hittades via fritextsökning på Pubmed. Artikeln fanns lämplig mot syftet och har valts att ingå i arbetet. Vid granskning av Scott et als (2006) studie upptäcktes en intressant titel i referenslistan. Silva Borges, F & Fischer, FM (2003) har gjort en studie som heter Twelve- hour night shifts of healthcare workers: a risk to the patients? Studien hittades via fritextsökning på Pubmed. Författarparet kom överens om vilka artiklar som skulle granskas genom att tillsammans bearbeta abstrakt där de mest intressanta valdes ut. Undersöka artiklarna för relevans/exkludera irrelevanta artiklar Att identifiera relevanta artiklar och exkludera irrelevanta artiklar skedde parvis. Som beskrivet i föregående stycke söktes artiklar individuellt för att sedan tillsammans bestämma vilka som ansågs vara relevanta. Kriterier för att de skulle anses vara av relevans var att titeln hade med syftet att göra och att abstraktet innehöll intressanta fynd. Vidare var det av vikt att artikeln fanns som fulltextdokument, att den var skriven på engelska samt att den varit publicerad senast för tio år sedan. Då den primära sökningen som gjordes till projektplanen för denna studie visade att tillgängliga studier var begränsade uteslöts varken kvantitativa eller kvalitativa studier. Enligt Polit & Beck (2001) kan det vid databassökningar inkluderas debattartiklar och artiklar som inte är vetenskapliga som finns för att ge ett bredare perspektiv för ett forskningsproblem. En artikel visade sig vara av sådan metod och valdes därför att exkluderas i studien. Kvalitetsgranska relevanta artiklar För att granska kvaliteten i de valda artiklarna användes ett justerat protokoll för kvalitetsgranskning av studier med kvantitativ metod efter Willman et al (2006). Detta skedde individuellt för att sedan jämföras i författarparet. Denna metod som enligt Polit & Beck (2001) heter investigator triangulation användes för att undvika bias som en ensam granskare kan skapa. Resultaten var samstämmiga förutom vid en studie som granskades om och då fick ett giltigt resultat. Det som exkluderades i den kvantitativa delen var blindning då det inte var aktuellt i någon av våra studier (se bilaga 1). Däremot lades frågor om etikprövningar in för samtliga studier då författarparet anser etik vara en viktig fråga. Enligt Willman et al (2006) ökar möjligheten att jämföra olika studier genom procenträkning, varför detta valdes till denna studie. De olika graderingarna är som följer: Grad I %, Grad II 70-79% Grad III 60-69%. Alla artiklar som inte nådde upp till 60 % exkluderades då de inte ansågs starka nog. Sammanlagt tre artiklar exkluderades till följd av detta. Sju av artiklarna erhöll grad I, två artiklar erhöll grad II och en artikel erhöll grad III. Vid kvalitetsgranskningen fick artiklarna en poäng för positivt svar och ett minuspoäng för negativt respektive inkonsekvent svar. Poängsumman räknades sedan om till procent vilket gav artiklarna en plats i gradskalan. Samtliga artiklar i studien är av kvantitativ ansats. 14
15 Organisera artiklar Enligt Axelsson (2008) är det viktigt att sammanställa artiklarna i en tabell för att underlätta den fortsatta analysen. Detta sätt valdes till denna studie och presenteras i en artikelmatris (se bilaga 2). Polit & Beck (2001) nämner att en tabell som sammanfattar information om artiklarna hjälper läsaren att få en känsla över massan av information. Analysera artiklarna och inleda studien Artiklarna analyserades enlig Polit & Beck (2001). Resultat delades in i olika undergrupper och irrelevanta resultat exkluderades. Resultat från olika studier sammanfogades i de olika undergrupperna för analys. Undergrupperna identifierades först individuellt genom granskning av samtliga artiklar där författarparet initialt fann fem undergrupper. Den gemensamma granskningen ledde fram till fyra undergrupper som presenteras i resultatdelen. RESULTAT För att ge ett överskådligt resultat av litteraturstudien, redovisas resultat från de tio artiklarna under teman läkemedelsadministration, nedsatt prestationsförmåga, stickskador och vårdrelaterade infektioner. Resultatredovisningen är inspirerad av (Axelsson, 2008). Läkemedelsadministration I Rogers et al (2004) studie framkom att sjuksköterskors arbetstid och övertid associerades med risk för att medicinska fel skulle uppkomma. Roger et al (2004) undersökte arbetsmönster för sjuksköterskor som arbetade på sjukhus, för att se om det fanns något samband mellan sjuksköterskornas arbetstimmar och frekvensen av misstag. Av de 5317 arbetsskift som ingick i studien arbetade 34 % minst 12.5 sammanhängande timmar. 14 % arbetade minst 16 timmar eller mer under en fyra veckors period. 199 fel och 213 misstag rapporterades och mer än hälften av felen(58 %) och nästan gjorda misstag(56 %) relaterades till läkemedelsadministration. 30 % av sjuksköterskorna rapporterade att de hade gjort minst ett misstag och 32 % av sjuksköterskorna hade minst nästan gjort ett misstag. Antalet timmar arbetade per vecka, övertid, arbetstid hade en signifikant effekt på misstag. Sannolikheten att göra ett misstag ökade när sjuksköterskan hade längre arbetstid, Författarna fann även att arbetspass som slutade vid 12,5 timmar eller mer hade en tre gånger så hög risk att göra misstag(or=3,29, P=0,0005). Det framkom även en tendens att en ökning av misstag skedde om övertid förekom vid 8 timmar(or=1,34), 8-12 timmar(or=1,53) och ett skift på 12 timmar(or=3,26) Scott et al(2006) tar också upp sambandet mellan att göra fel och sjuksköterskans arbetstid samt om det har effekter på sjuksköterskans verksamhet. Resultatet visar att 502 respondenter gjorde 6017 arbetspass och av dessa som arbetade övertid fanns en ökad risk att göra misstag, en ökad risk för att nästan göra ett misstag 15
16 samt att det även minskade sjuksköterskans vaksamhet. Mer än ¼ av sjuksköterskorna gjorde minst ett misstag och mer än 1/3 gjorde minst ett nästan gjort misstag under studie perioden. Risken att göra ett misstag nästan dubblades när sjuksköterskan arbetade 12,5 timmar eller mer(or=1.94, p=0,03). Sannolikheten att en sjuksköterska skulle upptäcka sig själv, med att vara nära att göra ett misstag ökade också då sjuksköterskan arbetade mer än 12,5 timmar(or=1,57, p=0,05). Att arbeta mer än 40 timmar i veckan hade en signifikant effekt på faktorerna misstag(or= 1,46, p=0,01) och nära gjorda misstag(or=1,93, p<0,001). Merparten av misstagen i Scott et als (2006) studie (56,5 %) var misstag gällande läkemedelsadministration. Studien gjord av Wilkins & Shields(2008), undersökte olika faktorer inom arbetsmiljön som kan leda till medicinska misstag. 19 % av sjuksköterskorna som var med i studien bekräftade att det senaste året hade medicinska misstag uppstått frekvent eller emellanåt, på de patienterna som var övervakade. Medicinska misstag var signifikant relaterade till övertid och längden på arbetspassen. Av de sjuksköterskor som arbetade övertid var det 22 % som rapporterade medicinska misstag jämfört med 14 % som inte arbetade övertid. I motsats till andra studier var att sjuksköterskor som arbetade 12 timmars pass var sannolikheten för medicinska misstag något men signifikant mindre än de som arbetade kortare skift. Tanaka et al (2009) undersökte i sin studie skillnaden i vårdrelaterade misstag hos sjuksköterskor som arbetade två- och treskiftssystem. Resultaten visade en signifikant högre frekvens av upplevda misstag över sex månader i treskiftjämfört med tvåskiftsystemet med de beräknade medelvärdena 1,05 och 0,74. Dessa resultat gäller dock endast i gruppen som hade 3-6 års yrkeserfarenhet. I Studien skriven av Olds & Clarke (2010) undersöktes huruvida sjuksköterskors övertidsarbete påverkade patienters säkerhet. De faktorer som undersöktes var stickskador, arbetsskador, fallskador, vårdrelaterade infektioner och misstag vid läkemedelsadministration. Samtliga undersökta faktorer visade sig vara signifikant relaterade till att arbeta mer än 40 timmar per vecka. Läkemedelsadministration och stickskador hade starkast relation till övertidsarbete. Vid samtliga faktorer var den rapporterade frekvensen % högre bland de sjuksköteskor som arbetade mer än 40 timmar per vecka. För varje övertidstimme per vecka som var frivillig ökade sannolikheten med 2 % att sjuksköterskor administrerade fel medicin till patienten eller gav fel dos. Medeltalet av rapporterad övertid i studien var tre timmar. De som arbetade tre frivilliga övertidstimmar per vecka hade 6,1 % högre sannolikhet att göra medicinska misstag än de som inte arbetade övertid. För de som arbetade mer än fyra övertidstimmar per vecka var siffran 30 %. För att visa skillnaden mellan de olika faktorerna visas en tabell från Olds & Clarke (2010). 16
17 Justerad tabell efter Olds & Clarke (2010) Fel läkemedel eller fel dos Stickskador det senaste året *P<0,01 **p< 0,05 Arbetade mer än 40 timmar per vecka jämfört med 40 timmar eller mindre CI 95 %. Arbetade mer än 4 timmar betald frivillig övertid per vecka jämfört med 4 timmar eller mindre CI 95 %. OR= 1,28* OR= 1,30* OR= 1,28* OR= 1,20** Nedsatt prestationsförmåga Sjuksköterskans hälsa tas även upp i Patrick & Lavery (2006) studie där de undersöker utmattning bland sjuksköterskor. Det framkom i studien av Patrick & Lavery (2006) att antalet arbetade timmar för sjuksköterskor var positivt relaterat till utmattning (r= 0,24, p< 0,05), desto fler timmar sjuksköterskan arbetade desto mer utmattade blev de. Övertidsarbetet associerades med högre utmattning(r=0,21,p<0,05) vilket delvis förklaras med att de arbetar fler timmar. Det framkom även i Patrick & Lavery (2006) att om sjuksköterskorna blev pressade att jobba övertid samt om de visste att de skulle arbeta övertid, associerades detta med högre utmattning(r=0,41, p=<0,05). Även obetald arbetstid var relaterat till utmattning(r=0,13, p<0,05). Sjuksköterskorna i Patrick & Laverys (2006) studie rapporterade att det arbetades 68,6 % övertid varav 45,9 % av sjuksköterskorna arbetade frivillig övertid, 54,1 % pressades eller förväntades att arbeta övertid. Josten et al (2003) undersökte i sin studie skillnaden mellan att arbeta 8-timmarsoch 9-timmarspass. Deras resultat visade att de som arbetade 9-timmars pass var tröttare, hade mer problem med hälsan och var mindre nöjda med sina arbetspass än de som arbetade 8-timmarspass. Deras prestation var även något sämre. Mellan 70 och 80 % av dem som arbetade 8- och 9-timmars pass föredrog att arbeta maximalt 8 timmar under morgon/dagtid och eftermiddag/kväll. Det fanns ingen signifikant skillnad i trötthet mellan de två grupperna innan ett pass inleddes. Efter ett arbetspass fann författarna dock signifikant skillnad där de som arbetade 9-timmar pass var tröttare efter såväl det tidiga (t1,103= 3,87, p= 0,000) som det sena passet (t1,81= 2,18 p= 0,032). När respondenterna i studien tillfrågades om de ansåg att 9-timmars pass var mer utmattande än 8-timmarspasset svarade 73 % ja då det gällde det tidiga skiftet. 65 % svarade ja då det gällde det sena passet och endast 11 % svarade ja när det gällde nattskiftet. Detta förklarar Josten et al (2003) med att respondenterna i intervjuer berättar att under nattskift är den generella arbetsbelastningen lägre då de flesta patienter sover och inte kräver samma vård som under ett dagpass. Gällande prestationsförmåga sågs ingen signifikant skillnad mellan skiften. Endast arbetskvalitén under det tidiga skiftet tenderade att vara lägre (t1,86= 1,94, p=0,055) Josten et al (2003). Borges & Fischer (2003) undersökte i sin studie på vilket sätt 12-timmars nattpass påverkade sjuksköterskan. Även om sjuksköterskorna sov under nattskiftet sjönk deras självupplevda vakenhet systematiskt. Statistisk signifikans av skillnader dokumenterades (F= 40,534 p<0,0001) gällande vakenheten under ett nattskift. Den signifikanta skillnaden gällande upplevd vakenhet (p<0,0001) var som störst mellan den sjunde och den tionde timmen under ett 12-timmars nattpass. Dessa 17
18 fynd anser Borges & Fischer (2003) är av stor vikt då de riskerar den omfattande patientvården. Fler resultat i Scott et al (2006) studie var att sjuksköterskor som arbetade mer än 12.5 timme hade en högre sannolikhet än de som arbetade mindre att inte hålla sig vakna på arbetet (OR=1,5, p=0,0079). Risken för att somna på arbetet nästan fördubblades när arbetspassen översteg 8 timmar(or=1,9,p=0,04) och ökade ännu mer när passet översteg 12 timmar(or=2,4, p=0,01). Däremot fanns det inget samband mellan sjunkande vakenhet och risken för misstag. I en studie av Castro et al (2010) undersökte författarna om sjuksköterskor som arbetade skift och obligatorisk övertid påverkade hälsan på sig själva och patienter. Studien undersökte 655 sjuksköterskor från den Filippinska sjuksköterskeorganisationen (PNA). Studien visade att frekvent arbetad obligatorisk övertid associerades med arbetsskador (OR= 1,22, 95 % CI: 1,06 1,41) och arbetsrelaterad sjukdom (OR= 1,19, 95 % CI: 1,04 1,37). I studien skriven av Castro et al (2010) visade författarnas resultat att skiftarbete som inte utfördes under dagtid var associerade med arbetsrelaterade skador (OR= 1,54 95 % CI 1,07-2,24) samt arbetsrelaterad sjukdom (OR= 1,48 95 % CI 1,06-1,41). Eftersom patientsäkerhet påverkas av sjuksköterskors hälsotillstånd anser Castro et al (2010) att en övergripande undersökning bör göras gällande sjuksköterskebemanning, patientsäkerhet och sjuksköterskors hälsa. Stickskador Olds & Clarke (2010) visade förutom att arbetsskador ökade vid övertidsarbete även att prevalensen av stickskador ökade. Tre timmars frivillig övertid resulterade i en tre procentig ökning av arbetsskador (OR= 1,010, p= 0,013) och en 4,3 procentig ökning av stickskador det senaste året (OR= 1,014, p= 0,002). Vårdrelaterade infektioner Virtanen et al (2009) visar i sin studie gjord i Finland att långa arbetstimmar är associerat med vårdrelaterade infektioner. Att arbeta <8 h 45 min per dag fick en odds ratio på 1,00. Att arbeta > 8 h 45 min per dag fick odds ratio på 3,74 med ett 95 % konfidensintervall på (1,74-8,02). Resultaten visar att övertidsarbete ökar risken för att patienter ska drabbas av en vårdrelaterad infektion tre gånger jämfört med om det arbetas den sedvanliga arbetstiden. Olds & Clarke (2010) visar i sin studie att vårdrelaterade infektioner är associerat med övertidsarbete. De sjuksköterskor som arbetade mer än 40 h i veckan hade 1,14 odds ratio (1,02-1,28 CI 95 %) jämfört med de som arbetade 40 h eller mindre i veckan att åkalla sina patienter en vårdrelaterad infektion med ett p värde på p<0,05. DISKUSSION Diskussionen är indelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen tar upp styrkor och svagheter i undersökningen. 18
19 Resultatdiskussionen tar upp reflexioner över resultatet. Diskussionen är inspirerad av (Axelsson, 2008). Metoddiskussion Initialt ämnade författarna att undersöka vilka faktorer i sjuksköterskans profession som påverkade patientsäkerheten. Då detta ämne visade sig för brett för arbetets tid begränsades syftet till att undersöka hur sjuksköterskan påverkar patientsäkerheten vid övertid och skiftarbete då det är stor sannolikhet att vi stöter på dessa faktorer i ett framtida yrke. Begränsningen visade sig över tid vara svår att genomföra då tillgången till artiklar var limiterad. Den äldsta artikeln i studien är från 2003 och ett flertal är från 2010 vilket kan ses som en styrka. Då Morath & Turnbull (2005) nämner att området patientsäkerhet inte utforskats ordentligt förrän de senaste två decennierna visade det sig att studier i området var begränsat. Tidsbegränsningen kan även ses som en svaghet då artiklar från 1990-talet skulle kunna vara viktiga och relevanta för syftet. En styrka i metoden är att många databaser användes. Inledningsvis gjordes en övergripande sökning i Samsök för att få ett helhetsbegrepp över databaserna. Pubmed, CINAHL, PsycINFO och Science Direct visade sig innehålla flertalet artiklar av relevans. Science direct utmärkte sig med över träffar. Sökningarna i Science Direct gav dock inga intressanta resultat. Det fanns ett enormt utbud av artiklar som dock saknade relevans. Det kan diskuteras huruvida författarna hanterat sökningen i just denna databas då antalet artiklar var enormt men inte en enda har använts i studien. Möjligtvis hade bredare kunskap om artikelsökning kunnat ge resultat även i denna databas. En styrka i undersökningen är att samma sökord användes för att scanna av de olika databaserna vilket kan resultera i att hela utbudet av artiklar var funnet. Ett stort antal abstracts har exkluderats i studien då de inte fanns som fulltextdokument via prenumeration på Malmö Högskola. Ett flertal artiklar dök upp på samtliga databaser med samma sökord men dök även upp då vissa sökord lades till samt begränsningar. Detta gav uppfattningen om att området var begränsat och kan ses som en svaghet. Hög sensivitet anses finnas i studien då mycket tid lades på att söka igenom de olika databaserna och de flesta abstract lästes. Ett undantag till detta är de artiklar som inte fanns tillgängliga via Malmö Högskola. Specificiteten kan dock vara begränsad då författarna har begränsad kunskap om att granska artiklar utifrån ett vetenskapligt protokoll. Bristen på sökord i artikelsökningen kan ses som en svaghet. Däremot har identifieringen av sökord skett genom granskning av befintliga litteraturundersökningar och böcker samt studier funna via databaserna. Flertalet sökord som dykt upp i dessa granskningar har använts med undantag för de som ansågs sakna relevans. Efter artikelsökningen såg författarna en svaghet i att vissa specifika sökord som belyste specifika tillstånd såsom utbrändhet inte användes men kunde berikat studien. Den Booleska söktermen AND användes vid databassökningen vilket preciserade artiklarna. Dock användes inte termen OR då denna visade sig i preliminärsökningar ge ett alldeles för brett utbud. 19
20 Initialt exkluderades studier som inte belyste påverkan på patientsäkerheten. Efterhand insåg författarna dock att detta inte var möjligt då antalet studier i ämnet var begränsat. Då flertalet forskare visar att sjuksköterskans mentala och fysiska status påverkar patienter negativt valdes dessa studier att inkluderas då de belyste just dessa faktorer. Dessa studier inkluderas därför i arbetet men ses inte som en svaghet. En svaghet kan däremot vara att inte fler sådana studier används då de tydligare belyser olika faktorer för att patientsäkerheten riskeras snarare än att den bara gör det. Samtliga artiklar är av kvantitativ ansats vilket kan ses som en styrka då Axelsson (2008) anser att det kan vara problematiskt att blanda kvantitativa och kvalitativa artiklar i en litteraturstudie. Kvalitetsgranskningen av artiklarna skedde först individuellt och sedan tillsammans i författarparet. Denna metod som enligt Polit & Beck (2001) heter triangulering användes för att öka trovärdigheten på studien. De områden som exkluderades från det ursprungliga formuläret var de som ansågs sakna relevans samt områden som författarna ansåg sig sakna kompetens för att beskriva. Granskningsformuläret kan därför ses som en svaghet och möjligtvis ha påverkat studiens reliabilitet. En styrka kan dock vara att författarna har fått uteslutande identiska svar vid sina bedömningar. Två artiklar i studien hade låg generaliserbarhet men ansågs ändå relatera till syftet och styrka andra artiklars resultat och har därför inkluderats i studien. Två artiklar erhöll grad II, sju artiklar erhöll grad I och en artikel erhöll grad III i kvalitetsbedömningen vilket ses som en styrka. Artiklarna i studien täcker samtliga världsdelar utom Afrika vilket kan ses både som en styrka och en svaghet. Styrkan är att man får en uppfattning om hur det ser ut globalt då det gäller arbetstider. Svagheten är att resultatet blir mindre generaliserbart samt att arbetstidskultur ser olika ut i olika delar av världen. I litteratursökningen har endast artiklar skrivna på engelska eftersträvats. Axelsson (2008) skriver att samtliga språk som anses kunna hanteras bör finnas med i en artikelsökning. Eftersom författarparet behärskar det svenska språket kan det ses som en svaghet att inte fler nordiska språk inkluderades. I efterhand gjordes dock sökningar då det svenska språket inkluderades och dessa sökningar resulterade inte i några träffar. Vid artikelsökningen fick författarna klart för sig att då det gällde skiftarbete visade de flesta studier på att ju längre skift en sjuksköterska arbetade ju större blev risken för misstag och skada för hälsan. Däremot fanns ett fåtal artiklar som visade motsatsen. Enligt Polit & Beck (2001) ska inte studier som motsäger andra studier medvetet ignoreras varför sådana studier ingår i arbetet. Resultatdiskussion Rogers et al (2004) visade i sin studie att om det arbetades 12,5 timme eller mer fanns en tre gånger ökad risk att ett misstag skulle ske medans Scott et al (2006) visade på en fördubbling vid samma timantal. Kecklund (2010) skriver att timmars arbetspass har viss negativ effekt dock endast måttlig. Detta tyder på att om sjuksköterskan arbetar mindre än 12,5 timme är risken låg att ett misstag ska ske. Scott et al (2006) tar även upp att om sjuksköterskor arbetade mer än 40 20
VÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merArbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Läs merJour och beredskap försämrar livskvaliteten
Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merFöretagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merKonferens FoU Välfärd Kalmar
Konferens FoU Välfärd Kalmar Ekonomi och anhörigomsorg 29 augusti 2013 kl 10.30-11.00. Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor
Läs merManual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merEkonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006
Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006 Ändringar i arbetstidslagen fr o m den 1 januari 2007 Som vi tidigare meddelat (se Cirkulär nr 10/2005) skall vissa nya regler i arbetstidslagen tillämpas från och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...
Läs merSynpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens
Läs merTillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007
1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund
Läs merKonsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.
1(1) Inför ny ATL 1 januari 2007 Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram direktiv gällande arbetstidsförläggning. Utifrån dessa direktiv uppmanas
Läs merSJUKSKÖTERSKANS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SJUKSKÖTERSKANS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ - en fara för patientsäkerheten? Ebba Bengtsson Hanna Praks Examensarbete: Program och kurs: Nivå:
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merSpecialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan
Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVåld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning
Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merProgrammet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Läs merRiktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun
Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2009-10-06 133 Riktlinjen grundar sig på SOSFS 2008:1 (M) Socialstyrelsens
Läs merÖrebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13
Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merBilagor hemtenta. Personbeskrivningar
Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merIt s all about bra Arbetsmiljö
Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merLitteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Läs merHitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se
Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merPatientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn tomas.kirkhorn@med.lu.se. september 2012
Patientsäker? självklart, eller Tomas Kirkhorn tomas.kirkhorn@med.lu.se september 2012 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 (1 jan, 2011) Definitioner Patientsäkerhet: Skydd mot vårdskada Vårdskada: Lidande,
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merHälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner
Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merRegion Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13
Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Revisionsrapport - Personalrelaterade skulder - 2013 slutlig.docx Innehåll 1. Sammanfattning
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs mer36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)
Läs merSå gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet
Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:5
Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merRiskanalys. Riskanalys
Vad är en riskanalys? Systematisk identifiering och bedömning av risk Varför ska man genomföra en riskanalys? För att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas För att ta fram konkreta åtgärder
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merDITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3.
A FRÅGOR OM DIN LIVSSITUATION 0. DATUM: 200 - - år månad dag 02. I vilket land är Du född? Födelseland... 03. Om Du inte är född i Sverige, när flyttade Du hit? År... Besvara följande frågor genom att
Läs merArbetsmiljöbokslut 2015
Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs mer