Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006

Transkript

1 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006

2 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006 Innehållsförteckning 1 Allmänt Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Akademienheterna i Åbo Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för år Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Arbetsgruppen för plagiathantering Bibliotekets användarutbildningsgrupp Finlands virtuella universitet Finansiering av virtualiseringsverksamheten Nätkurser år Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Användare i Blackboard och Moodle vid Åbo Akademi Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo Utveckling av nätkurser år Utvärdering av nätkurser inom ÖPU/Åbo Infrastruktur Stöd för studerande Studierådgivningen Utveckling av allmänna färdigheter/akademiska studiefärdigheter Studieteknik Biblioteksorientering och handledning i informationssökning IT-kurser för studerande Tekniskt stöd och kännedom om ÅA:s IT-miljö Stöd för progradu-skribenter Stöd för personalen Handledning i utveckling av nätundervisningen Pedagogiskt stöd Inlärningsplattformarna Ljud och video i undervisningen Videokonferens E-böcker Stöd för rådgivning och handledning av studerande Stöd för egenlärarna Stöd i handledning av slutarbeten Ope.fi- och IT-utbildning och universitetspedagogiska seminarier år Kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och behov av personalutbildning Ope.fi-portfolio Statistisk information om personalutbildningen Utvärdering av personalutbildningen 2006: virtualiseringskurser (ope.fi I & II) och universitetspedagogiska seminarier (ope.fi II) Administrativa förbättringar inom personalutbildningen år De nationella TieVie-utbildningarna Universitetspedagogik 6 sv/12 sp Lärcenterpersonalens egen fortbildning Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Finlands virtuella universitet och övriga samarbetsparter Internationella aktiviteter Information och utvärdering Intern och extern information om lärcentret och virtualiseringsverksamheten Utvärdering Utvärdering av virtualiseringsverksamheten i Åbo år Utveckling av nätkurser Stöd för personalen för utveckling av undervisningen

3 10.3 Stöd för studerande Administrativa åtgärder Virtualiserings- och lärcenterverksamheten vid akademienheterna i Åbo år Kursutveckling Stöd för personalen för utveckling av undervisning och rådgivning Stöd för studerande Administrativa åtgärder...36 BILAGOR Lista över nätkurser vid fakulteterna 2006 enligt rapportering från fakulteternas referensgrupper och Öppna universitetet. 3

4 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006 Rapporten och bilagor är tillgängliga på 1 Allmänt Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi under 2006 har omfattat bl.a. fortsatt utveckling av nätstödda kurser inom grundutbildning och öppen universitetsundervisning, olika former av stödverksamhet för virtualisering, fortbildning för personalen, studierådgivning och stöd åt studerande i att utveckla s.k. allmänna färdigheter, gradustöd, samt informationsverksamhet. Det vi speciellt vill lyfta fram inom virtualiserings- och lärcenterverksamheten i Åbo år 2006 är bl.a. gradustödet (Graduklubben och gradudag som lockat många deltagare), satsningen på ljud- och video i nätkurser, egenlärarverksamheten som börjar hitta sina former och de olika utvärderingar som gjordes i slutet av år 2006, vilka kommer att utgöra underlag för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. De utvärderingar som genomfördes var bl.a. Kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och behov av personalutbildning, Utvärdering med instruktörerna i Blackboard och Moodle, Utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid ÅA rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens, Utvärdering av TieVie-mentorverksamheten vid ÅA/Åbo åren En studierådgivartjänst vid Lärcentret besattes från ; FM Johanna Hedenborg valdes till tjänsten. I projektrapporten har vi strävat efter att samla den information som berör virtualiserings- och lärcenterverksamheten, oberoende av aktör och finansiär. Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten har behandlat rapporten på sitt möte den 26 januari Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Virtualiseringsverksamheten följer Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren (godkänd av Akademins styrelse ), se Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi har beslutat att strategin uppdateras under år 2007 så att fakulteterna under våren uppdaterar sina virtualiseringsstrategier, och beaktande innehållet i dessa strategier görs en virtualiseringsstrategi för hela Akademin, att gälla åren Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Akademienheterna i Åbo Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten i Åbo: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi (representanter för Åbo och Vasa) - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo - referensgrupperna vid fakulteterna och språkcentret - lärcenterchefen och lärcentrets studierådgivare - personal vid stödenheterna för virtualisering (Datacentralen, Fortbildningscentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek). - ledande studiekoordinatorn, studiecheferna och fakulteternas studierådgivare - lärarna och planerarna som utvecklar nätstödda kurser. 4

5 Organisationen följde den plan som godkändes av Rektor (vilken i stort sett motsvarade organisationsplanen från ): Verksamheten leddes av en ledningsgrupp med representanter för stödenheterna, fakulteterna, studieförvaltningen och studenterna. Den praktiska koordineringen av verksamheten har lärcenterchefen haft omhand. Projektkoordineringen av Akademins virtualisering i Åbo har omfattat bl.a. information om virtualiseringen inom och utanför Akademin, kontakter till fakulteternas referensgrupper och studiechefer, koordinering av de olika stödenheternas verksamhet och av produktionen och planeringen av stödtjänsterna, kontakter till Finlands virtuella universitet och arbete i de nationella intressegrupperna (AOR), marknadsföring av de nationella TieVie-utbildningarna och andra FVU-tjänster mm. För detaljinformation, se Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi består av byråchefen för studieärenden, ledningsgruppernas ordförande och koordinatorerna för virtualiseringsverksamheten i Åbo resp. Vasa (dvs. lärcenterchefen i Åbo och lärocenterpedagogen i Vasa). Samordningsgruppen har sammanträtt två gånger gällande verksamheten år Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för år 2006 Ledningsgruppen tillsattes av Rektor för tiden och har bestått av följande personer: Mary Dahlbacka (ordförande), Eva Costiander-Huldén (ÅAB), Gun Hedström (MNF), Stig-Göran Lindqvist (DC), Paula Lindroos (FC/ÅA), Monica Nyholm (ESF), Kenneth Sjölund (SPT), Darcy Hurford (studentrepresentant, HF), Ludvig Forsman (suppleant för studentrepresentanten, HF). Lärcenterchef Tove Forslund har fungerat som sekreterare. Ledningsgruppen för Akademins virtualiseringsverksamhet i Åbo har under perioden sammankommit till sex möten Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen I syfte att förbättra kontakten och informationsgången mellan fakulteterna och ledningsgruppen för virtualisering har referensgrupper för fakulteterna tillsatts fr.o.m Referensgrupperna har även som uppgift att utreda behov och dra upp riktlinjer i virtualiseringsärenden vid den egna fakulteten. Referensgrupperna/-personerna framgår av ÅA:s virtuella universitets hemsidor: Under 2006 deltog referensgrupperna bl.a. i att arrangera Moodle- och Blackboard-introduktioner vid ämnena och i insamlandet av statistiska uppgifter om nätstödd undervisning vid fakulteten Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen utnämndes och har under år 2006 sammanträtt till fyra möten för att utvärdera programvara för desktopvideokonferens. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa). Övriga medlemmar är Sol-Britt Arnolds-Granlund (Institutionen för lärarutbildning, PF), Maria Byholm (Tritonia), Mikael Ekblom (DC i Åbo), Tove Forslund (LC), Linda Grandell (Institutionen för informationsbehandling, MNF), Markus Heikkilä, (studerande i geologi, MNF), och Maria Sundström (FC i Åbo). I september inlämnade gruppen en rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens (se till Datadirektionen, vilken på sitt möte i oktober beslöt att Macromedia Breeze införskaffas. Programvaran har varit i testbruk under hösten

6 2.1.5 Arbetsgruppen för plagiathantering Arbetsgruppen skall bereda Akademins hantering av plagiat i utbildning och forskning. Gruppens uppdrag består särskilt i att testa programvara för plagiatdetektion och överväga rutiner för plagiathantering i utbildningsverksamheten. Arbetsgruppen är utsedd för tiden Gruppens slutsatser och förslag lämnas till Rektor senast Arbetsgruppen består av representanter för ESF, ÅAB, DC, LC och studenterna. Sammansättning: Malin Brännback (ordförande), Eva Costiander-Huldén, Mikael Ekblom, Dan Holm, Hans-Erik Krokfors, Håkan Sourander (studentrepresentant) och Tove Forslund (sekreterare). Se Bibliotekets användarutbildningsgrupp Gruppens uppgift är att utveckla användarutbildningen (i ÅAB:s resurser) för personal och studerande Bibliotekets au-grupp har år 2006 samlats två gånger för diskussion kring och koordinering av undervisningen. Målet är också att höja bibliotekariernas undervisningskompetens och att uppmuntra kollegerna att delta i relevant fortbildning och att utveckla samarbetet med ÅA:s olika ämnen Finlands virtuella universitet Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm (ÅA i Vasa) fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Hösten 2005 tillsattes fem intressegrupper inom FVU, vilka har som uppgift att koordinera den nationella virtualiseringsverksamheten som stöder genomförandet av de fem strategiska målen i FVU:s strategi för åren Akademin är representerad av Tove Forslund i grupp tre ( Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT ) och av Maria Byholm i grupp fyra ( Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning samt annat internationellt samarbete ). Se FVU:s strategi: Kenneth Sjölund (AVC) och Ola Österbacka (PF) är tillsammans med Tove Forslund och Maria Byholm Akademins representanter i IT-Peda-nätverket. Tove Forslund är medlem i ledningsgruppen för KoMiTi-projektets ledningsgrupp. (Inom projektet KoMiTi klarläggs kompetenser samt dimensionering och statistikföring av nätstudier). Kenneth Sjölund är kontaktperson för ett nationellt samarbete om videoteknologi i undervisningen. Eva Costiander-Huldén är kontaktperson för projektet Studieplan för informationskompetens - de finländska universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt Projektet avslutas men fortsätter som ett nätverk, med gemensamma seminarier och hemsidan som gemensam plattform. Costiander-Huldén är också medlem i den projektgrupp som skall utveckla bibliotekspedagogiska frågor. Tove Forslund är Akademins kontaktperson inom TieVie-nätverket (nationella personalutbildningsprogram i användningen av IT i undervisningen). 2.2 Finansiering av virtualiseringsverksamheten Verksamheten har bl.a. finansierats med Undervisningsministeriets medel för virtualisering, med av UVM anvisade anslag för basfinansiering (för studierådgivning, öppen universitetsverksamhet, för tjänster vid Datacentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek) samt med projektmedel från UVM för ope.fiportfolio för ämneslärarutbildare. 6

7 Budgetanslag för år 2006 (UVM/Nikula ): Lön för lärcenterchefen Lön för planeraren för det virtuella univ. (DC) Gemensamma anslag (TieVie-utbildning, Blackboardlicenser mm.) UVM-medel för ope.fi-portfolio/fc Ej specificerat: Virtualiseringsverksamhet i Åbo Rest från år 2005 ca Totalt Fördelning av ospecificerade anslaget: Delprojekt ( ) Ope.fi-utbildning för personalen Löner för planerare, stödpersoner och handledare, undervisningsarvoden tekniskt stöd för bl.a produktion av nätföreläsningar organisering av ope.fi-utbildning och utveckling av Ope.fi-portfolio 3 sp kartläggning av personalens ope.fi-kompetenser och behov pedagogisk handledning utveckling av tekniskt och pedagogiskt stödmaterial samt ev. tekniska tillämpningar genomförande av och utveckling av stödtjänster för personal och studerande (egenlärarstöd, Graduklubben, studieteknik, övriga allmänna färdigheter mm) Expenser Reservering för Rest Totalt Övrig finansiering: DC:s, ÅAB:s och AV-centralens stöd för virtualiserare (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Uppgradering av datanätet och datorklasser samt multimedia-anskaffningar (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Virtualisering av ÖPU-kurser och överföring av kurser från Lotus Learning Space till Blackboard/Moodle (UVM anvisade anslag för öppen universitetsverksamhet samt extra finansiering via resultatförhandlingarna 2005 för överföringen av kurser). Fortbildningscentralens anslag för IT-verktygslådans och ÅA-personalutbildning (UVM anvisade anslag för basfinansiering). 3 Nätkurser år Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Under år 2006 producerades vid akademienheterna i Åbo totalt i nätkurser ca sp (av dessa 36 % inom ÖPU). År 2005 var motsvarande summar ca sv (av dessa 58 % inom ÖPU) och ca sp (21 % inom ÖPU). Antalet deltagare år 2006 var totalt ca (år 2005 ca 2.600), varav 37 % var ÖPU-deltagare. Notera att statistiken över antal deltagare samt arrangerade och producerade sp vid fakulteterna baserar sig på manuell insamling av data. Siffrorna är också beroende av hur enheterna har definierat nätstödd kurs: i vissa fall har kurser där nätet, dvs. en inlärningsplattform eller webben, används endast för materialdistribution tagits med, och i vissa fall har man tagit med endast de kurser där en plattform eller webben används för såväl distribution som kommunikation. 7

8 För förteckning över nät- och flerformskurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet (listan är dock inte garanterat fullständigt heltäckande): Nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000 finns på Tabell: Erbjudna och avlagda nätstödda kurser samt nätstödda kurser som kan erbjudas inom det nya examenssystemet vid enheterna i Åbo ÖPU/Åbo Totalt ÅA/Åbo ÖPU/Åbo Totalt ÅA/Åbo (omräknat till sp) (omräknat till sp) studerande ca ca ca avlagda SP ca ca ca ca 4500 antal kurser som ordnats ca 130 ca 50 ca 110 ca 55 antal nätkurser som finns/kan erbjudas ca 195 ca 130 antal SP i nätform som finns/kan erbjudas ca ca 870 Tabell: Arrangerade nätbaserade kurser (antal kurser och antal sp) vid enheterna i Åbo Arrangerade kurser Arrangerade sp Totalt ÖPU Andelen ÖPU Totalt ÖPU Andelen ÖPU HF % % MNF * % % ESF/ekon * % % ESF/pol % % TkF/IT-avd.* % % TkF/Proc.avd (KTF)* TF % % CSK/Åbo % % ÅBO TOTALT % % Tabell: Avlagda nätkurser per fakultet och för ÖPU (enheterna i Åbo) åren Totalt stud. på nätkurser Totalt avlagda nät-sp ÖPU-stud. av totalt på nätkurser ÖPU-sp av totalt avlagda nät-sp ÖPU:s andel av totala antalet stud.på nätkurser ÖPU:s andel av totala 8 antalet nätsp Totalt stud. på nätkurser Totalt antal nät-sp (inkl. sv omräknade till sp) ÖPU-stud. av totalt på nätkurser 2005 ÖPU nät-sp (inkl. sv omräknade till sp) ÖPU:s andel av totala antalet stud.på nätkurser ÖPU:s andel av totala antalet nät-sp (inkl. sv omräknade till sp) HF % 61 % % 64 % MNF * % 4 % % 36 % ESF/ekon * % 27 % % 23 % ESF/pol % 81 % % 73 % TkF/IT-avd.* % 17 % TkF/Proc.avd (KTF)* % 0 % TF % 85 % % 59 % CSK/Åbo % 37 % % 61 % Åbo totalt % 36 % % 46 % * Fr.o.m har ämnena informationsbehandling från MNF och informationssystem från ESF flyttat över till TkF/ITavd (TkF hette fram till 2005 KTF). Kurser som avlagts i sv är omräknade i sp (*1.8).

9 3.2 Användare i Blackboard och Moodle vid Åbo Akademi Antalet totalt registrerade användare (fysiska personer) i Blackboard var och i Moodle Siffrorna gäller hela Akademin Tabell: Registrerade användare på Blackboard och Moodle vid Åbo Akademi Studerande Instruktörer (lärare, planerare, Totalt kursassistenter) Blackboard * Moodle * här ingår 166 kursassistenter, bl.a. alla HF:s tutorer och egenlärare insatta på HF:s studieorienteringskurs för att de skulle kunna se vad kursen gick ut på. 3.3 Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo I tabellen nedan framgår antal nätkurser vid de olika fakulteterna i Åbo siffrorna är ungefärliga, eftersom det varierar hur enheten definierat nätkurs. Totalt finns det vid enheterna i Åbo ungefär 190 nätkurser (ca sp). Tabell: Nätbaserade kurser vid Akademins enheter i Åbo som finns/kan erbjudas (situationen ) Antal nätbaserade kurser (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie undervisning och/eller ÖPU Antal sp i nätform (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie undervisning och/eller ÖPU HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TkF/Proc.avd. (KTF) 0 0 TF CSK/Åbo I de fall samma kurs ingår i flera ämnen räknas den flera gånger. I siffrorna ingår inte kurser under planering. 3.4 Utveckling av nätkurser år 2006 Utgångspunkt för ledningsgruppens val av delprojekt som skulle virtualiseras med UVM:s projektmedel år 2006 var följande: - kurser med många deltagare från flera olika målgrupper (ämnets egna huvud- och biämnesstuderande, biämnesstuderande från andra fakulteter, öppna universitetsstuderande, ExFortstuderande, ÅA-personal) prioriterades framom kurser med potentiellt få deltagare, även i sådana fall där ämnet inte tidigare ansökt eller beviljats medel - ämnet strävar efter att kunna erbjuda en större helhet på ett flexibelt sätt - ämnet har inte tidigare beviljats finansiering för virtualisering - kursen erbjuds inom FVU-nätverk. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo beslöt på sitt möte den 9 december 2005 föreslå att av de medel som Rektor har anvisat virtualiseringsverksamheten vid akademienheterna i Åbo för år 2006 reserveras medel för enskilda virtualiseringsprojekt enligt följande (beslut /Nikula): 9

10 Ledningsgruppen beslöt att fördela medel (totalt ) enligt följande: HF/ÖPU: Psykologi Arbets- och organisationspsykologi, 10 sp MNF: Biologi Introduktionskurs i allmän biologi (komplettering till tidigare ansökan) MNF: Fysik Strålskydd, 4 sp MNF (TkF): Informationsbehandling Utbildningsteknologi/Didaktisk informationsbehandling, 5-8 sp Tvärvet./MNF (TF):Miljökunskap Miljö och etik, 5 sp (bidrag till virtualisering av ca 2 sp) 500 ESF (TkF): Informationssystem Grundkurs i informationssystem, 10 sp ESF: Företagets organisation och ledning För kurserna Strategisk ledning, 5 sp, Strategisk praxis, 5 sp och/eller Organisationsbeteende, 10 sp enligt överenskommelse CSK: Spanska Caminando por mundos hispanos, 4-5 sp Totalt utvecklades ca 70 sp under år 2006 med specialfinansiering från UVM:s virtualiseringsprojekt. Några nya ämnen kom med år 2006, dvs. fysik och spanska (CSK). Spanska-kursen utgjorde ett samarbetsprojekt, lett av ÅA:s språkcenter, inom ramen för Virtuella språkcentret/fvu. Inom ÖPU överfördes kurser från Lotus Learning Space till Blackboard eller Moodle (totalt 78 sp); dessutom producerades med ÖPU-medel nya nätkurser omfattande 36 sp (Cum laude i kyrkohistoria och praktiskt teologi/tf, miljö och etik/tf-mnf, Finland och EU/ESF, Politisk delaktigheter och demokratifostran/esf). Då projekten inleds skrivs för varje delprojekt en startrapport. Då utvecklingsarbetet är klart utvärderas arbetet mot denna slutrapport tillsammans med kursens lärare och övriga som varit involverade i utvecklingsarbetet. Studerande utvärderar varje kurs med hjälp av ett utvärderingsformulär som finns insatt som standard i alla kurser i inlärningsmiljön. För de kursprojekt som virtualiseras med medel från ÅA:s virtualiseringsprojekt eller ÖPU-medel uppgörs upphovsrättsavtal. 3.5 Utvärdering av nätkurser inom ÖPU/Åbo 2006 Inom öppna universitetet har en sammanställning gjorts på basen av utvärderingar genomförda 2006 i 31 nätkurser. I sammanställningen ingår utvärderingar gjorda av totalt ca 590 personer av ca 1230 som börjat på nätkurser). Sammanställningen baseras alltså på utvärderingar av ca 48 % av deltagarna (alla kurser utvärderas inte med utvärderingsblanketten och i vissa kurser är svarsprocenten låg). I de kurser där kursutvärderingen var obligatorisk var svarsprocenten naturligtvis högre. Resultaten (dvs. de statistiska uppgifterna) är i de flesta fall nästan identiska med resultaten från år 2005 (och även 2004). Utvärderingsfrågorna uppdaterades på sommaren 2006, då över hälften av frågorna ändrades, vilket innebär att informationen i alla fall inte är jämförbar med tidigare år. Skalan i frågorna har varit utmärkt ganska bra inte så bra dåligt. Av de svarande har 70 % (2005: samma siffra) tidigare deltagit i nätkurser, vilket är bra att hålla i minnet då man analyserar resultaten. 10

11 65 % (2005: 70 %) tycker att arbetsmängden varit lagom (dvs. motsvarat antalet sp) och 29 % (2005: 27 %) ansåg att kurserna varit för arbetskrävande, dvs. rätt många upplever alltså att arbetsmängden är för stor beror det på att kurserna i sp jämfört med i sv blivit mer arbetskrävande, att nätkurserna har för mycket övningsuppgifter, eller finns det en förväntning att komma lättare undan? Av de svarande föredrog 81 % (2005: 82 %) att delta i kursen som nätkurs framom att delta i kursen om den hade erbjudits som närstudiekurs. (Tillgängligheten till kursen, dvs. möjligheten att kunna delta pga. flexibiliteten i rum, är ju ofta avgörande för ÖPU-studerande. Dessutom var ju de som tillfrågades personer som valt att delta i nätkurs dock erbjuds samma kurs mycket sällan i olika form, så deltagarna har inte möjlighet att välja hur de avlägger kurserna.) 52 % (2005: samma siffra) av de svarande tycker ändå att närstudieträffarna i allmänhet fyller en viktig funktion också på nätkurser. Målsättningen med nätkurserna har ju i många fall varit att aktivera deltagarna mer än på en traditionell kurs: 88 % (2005: 80 %) av de svarande upplever att de varit tillräckligt aktiva på kursen. Med handledningen är deltagarna överlag nöjda: 97 % ansåg att instruktionerna för uppgifter och arbetsgång varit utmärkta eller ganska bra (33 % utmärkt, 64 % bra). I våra nätkurser har betydelsen av tydliga instruktioner också betonats det är trevligt att se att detta också märks. Kursens schema och tidtabell är ofta en av utmaningarna i nätkurser och det är svårt att hitta ett schema som passar alla deltagare. 31 % tyckte att tidtabellen passade dem utmärkt och 41 % ganska bra. 26 % tyckte att tidtabellen var för snabb (och endast 2 % upplevde att den var för långsam). Med tanke på ÖPU-terminer och helhetsutbud inom ett ämne kan det vara svårt att göra ett schema med långsammare studietakt, men speciellt i vissa kurser bör man kanske ändå överväga detta. Över 80 % anser att handledning och instruktioner fungerat bra och som vi såg ovan är deltagarna speciellt nöjda med instruktionerna för nätkurserna som erbjudits. Denna fråga formulerades om i den nya kursutvärderingen, för att vi i fortsättningen skulle få fram ännu bättre hur de olika formerna av handledning ( före kursen börjar, under kursens gång, efter övningsuppgift ) fungerar. 81 % (2005: 85 %) ansåg att handledningen (definierad som "instruktioner för att göra uppgifter samt svar på frågor och råd under arbetets gång") varit utmärkt eller ganska bra. 87 % ansåg att handledningen (definierad som handledning av läraren under kursens gång, dvs. svar på frågor och råd t.ex. på kursens anslagstavla, i samband med föreläsningar, i diskussionsforum ) varit utmärkt eller ganska bra. Med feedbacken på övningsuppgifter var 77 % (2005: 79 %) nöjda eller mycket nöjda (Enligt 29 % har den fungerat utmärkt, enligt 64 % bra). 23 % (2005: 20 %) tyckte att feedbacken var dålig eller inte så bra siffran är så pass hög att det nog finns skäl att se över detta. I deltagarnas fria kommentarer kritiseras det direkt om läraren inte synts till tillräckligt ofta på kursen och om feedbacken kommer sent. Av deltagarna på Blackboard-kurser tycker 96 % (2005: 85 %) att plattformen fungerar utmärkt eller ganska bra, och av deltagarna på kurser i Moodle ansåg 94 % att den fungerat utmärkt eller ganska bra - överlag fungerar alltså båda miljöerna bra (antalet svar var ungefär lika många per plattform). Endast 6 % upplevde att de under kursen haft andra tekniska problem (som inte gällde inlärningsplattformarna). 97 % (2005: 94 %) ansåg också att de fått tillräckligt tekniskt stöd under kursens gång. Deltagarna uppmanades också i fritext ange vilka problem de upplevt med inlärningsplattformarna och annan teknik dessa går vi igenom för att kunna förbättra tekniken. För att få en bättre bild av deltagarnas lärandemiljö frågar vi i den nya kursutvärderingen även vilken webbläsare de använder och var de loggar in. 80 % loggade in hemifrån via bredband och 11 % via jobbet. Internet Explorer (48 %) och Mozilla (43 %) är de vanligaste webbläsarna. Några kursdeltagares kommentarer sammanfattar ganska bra vad vi vill uppnå med nätkurserna: Jag hade inte förväntat mig så mycket arbete, men just pga. detta så lärde man sig massor. Jag hade inga speciella förväntningar på nätkursen, men jag var ganska skeptisk till att det skulle vara ett bra sätt att lära sig på. Men jag tycker att det funkar bättre och är mycket mer lärorikt än vanliga föreläsningar. 11

12 4 Infrastruktur I såväl kartläggningen av personalens ope.fi-färdigheter och kursbehov som i den externa utvärderingen av språkcentret och AC-centralen framkom att tekniken i auditorierna upplevs som bristfällig. Auditorieutrustningen (anskaffning och underhåll) has om hand av Datacentralen, AV-centralen och Teknisk service. Det brister ibland i koordineringen och dessutom tar arbetet för involverade väldigt lång tid eftersom många är inblandade. Under hösten inköptes programvara för desktopvideokonferens, Adobe Connect Pro, vilket under hösten varit i testbruk. För ytterligare information om infrastrukturen (bl.a. datorklasserna och rummen), se Datacentralens årsberättelse som publiceras i februari. 5 Stöd för studerande 5.1 Studierådgivningen Nyheterna inom studierådgivning år 2006 var följande: Studierådgivartjänst vid ÅA/Lärcentret fr.o.m Tutorverksamhet: Tvådelad tutorutbildning: maj (3 t/grupp, tot. 4 grupper) + tutorkryssning 28.8 Studieorientering: All info till nya studerande skickades endast som webbinfomation Serviceguide för ÅA-studerande I november 2005 grundades en studierådgivartjänst vid Lärcentret, vilken besattes från FM Johanna Hedenborg valdes till tjänsten. Studierådgivaren jobbar med rådgivning av nya och gamla studerande (e-post, telefon, personlig konsultering): studieplanering, MinPlan, rådgivning berörande inskrivning, närvaro, frånvaro mm. Studierådgivaren koordinerar också tutorverksamhet (koordinering, information, webbstöd, arvodesrapportering mm) och studieorienteringsveckans program för resp. fakultet (koordinering, bokningar, webbinformation). Studierådgivarens arbetsuppgifter som närmast berör studieärenden i allmänhet är - ABI-info: webbinformation, infotillfällen (besök till och av skolor i Åbo-trakten) - ABI-dagar; planering, administration (egna ABI-dagar 17.1, 20.1, 10.2, 10.3 och 31.5) - Rekrytering, bl.a. studentmässor (STUDIA2006/Helsingfors , SACO/Stockholm ) - Antagningsprocessen: webbinformation, uppdateringar ÅA:s ansökningsguide, Universitetens urvalsguide (YO-opas) mm - Representation/Johanna Hedenborg: Höstens Må Bra-dag 4.10 (arrangör: Studentkåren) - Johanna Hedenborg ÅA:s representant på Åbo stads Ready Study Go Turku!-möten (10.5, 16.8, 12.9). Handledningen av nya studerande vid ÅA var ett av Lärcentrets nya tyngdpunktsområden år 2005, men utvecklingen har naturligtvis fortsatt. Bl.a. har studieorienteringen setts över; nytt för i år har varit att all information rörande studieorienteringsveckans program, inskrivningen mm har samlats på webben Studierådgivningen som ett samarbete har betonats både i planerings- och genomförandeskedet. Lärcentrets personal träffar regelbundet såväl studentkåren som studiecheferna och praktikanter/amanuenser ansvariga för studierådgivning vid fakulteterna. Dessutom har olika personalgrupper (egenlärare, övrig undervisande personal, byråpersonalen) informerats om de olika former av studierådgivning som ges vid Akademin, så att de kan hänvisa studerande vidare till rätt person. För nya studerande gavs även ut en serviceguide, som skall 12

13 ge studerande en bild av alla som ger studierådgivning vid Akademin Figur: Serviceguiden för nya studerande (s. 1). Studierådgivningsverksamheten och nyheter inom denna har under hösten presenterats för personalen: - i samband med egenlärarträffar vid HF, MNF och ESF. - studiesociala arbetsgruppens seminarium om studierådgivning för undervisande personal på informationsdag för byråpersonalen på informationsdag Utveckling av allmänna färdigheter/akademiska studiefärdigheter Med akademiska färdigheter/arbetslivsfärdigheter avses bl.a. informationskompetens, studieteknik, ITfärdigheter förmåga till evaluering, reflektion och kunskapskonstruktion, muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, teamarbete, ledarskap och självstyrning. (För definition, se bl.a. Levänen, K, Tervonen S & Haapaniemi, T: Verkko-opetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio 2005). Av dessa allmänna färdigheter har informationssökning, studieteknik och IT samt kommunikation erbjudits som separata kurser/föreläsningar för Akademins nya studerande inom ramen för Lärcentrets verksamhet. HF och TF erbjöd sp för föreläsningar och övningar i allmänna färdigheter, dvs. HF:s studieorientering 2 sp och Kommunikationsfärdigheter I 3 sp vid TF. Kurserna examinerades i Blackboard, dels för att lättare kunna administrera kurserna med många handledare involverade, men också för att studerande skulle få en första introduktion i nätstudier/studier via Blackboard. Kursutvärderingen på HF:s kurs besvarades av över 100 studerande och kan därför anses ge en fingervisning om vad Akademins nya studerande överlag skulle anse att den här typens kurser ger dem. I utvärderingen frågades om vilken nytta deltagarna hade av kursen: - 52 % svarade att det gav sådan information de behöver för att hitta till eller hitta information om de olika enheter och stödtjänster som finns för studerande vid Akademin (detta gavs i huvudsak som föreläsningar och webbinfo under första veckan) % ansåg att det gav grundläggande kunskaper i informationssökning (tvåtimmars föreläsning, genomgång av nätbaserad handledning i informationssökning och självrättande test) % svarade att det gav en insyn i skillnaderna mellan att studera i gymnasiet och på universitet och vilken studieteknik som behövs för universitetsstudier (tvåtimmars föreläsning + nätuppgift) % svarade att det gav bättre färdigheter i att studera på nätkurser. 13

14 - 45 % fick grundläggande färdigheter i IT (12-timmars baspaket i word, powerpoint och excel samt ett självrättande test; 8 % av de svarande deltog inte alls i IT-undervisningen) - 7 % ansåg att kursen inte gav dem någonting. Nancy Pettersson deltar med ett pilotprojekt i KoMiTi-projektet, där man bl.a. undersöker vilka allmänna färdigheter som utvecklas i nätstudier. Hon utvärderade med hjälp av frågeformulär i en nätkurs i informationsförvaltning vilka allmänna färdigheter de förbättrat/lärt sig via kursen. På en skala 1-5 (har inte alls lärt mig har varit en betydande del av kursen) svarade deltagarna enligt följande: instrumentella kompetenser ( för olika delkompetenser såsom kunna använda programvara och vara medveten om källkritik), samarbetskompetenser ( för olika delkompetenser som teamarbete och projektledning) och kompetenser för självständig verksamhet ( för olika delkompetenser som agera ansvarsfullt och tåla förändring). Projektet rapporteras Studieteknik Studieteknik erbjöds nu för andra året inom studierorienteringen hösten Studierådgivaren höll introducerande föreläsningar i studieteknik vid alla Åbo-fakulteter, samlade studieteknikmaterial på webben ( och deltog som handledare i den nätbaserade kursen HF:s studieorientering, där studietekniken utgjorde en delkurs med tillhörande nätövningar. Föreläsningar om och handledning i studieteknik för gulnäbbar om studieteknik: 2 t föreläsning för gulnäbbar vid resp. fakultet, tot. 12 t och ca 325 deltagare o ESF/EM 31.8 (ca 20 studenter) o ESF/PM & RN 31.8 (ca 30 studenter) o TkF 1.9 (ca 70 studenter) o MNF & TF 1.9 (ca 50 studenter) o HF 8.9 (ca 120 studenter) o SVF & PF 15.11(ca 35 studenter) Studieteknik på nätkursen HF:s studieorientering ; övningar, handledning och feedback i Blackboard Biblioteksorientering och handledning i informationssökning Målet för i år var att fortsätta stärka studenternas informationskompetens, vilket resulterar i bättre studieresultat, inlärning och bättre undervisning. Detta innebär att fakulteterna integrerar obligatorisk undervisning i informationssökning på alla nivåer. Ansvaret för undervisningen skulle enligt förslag av bibliotekets au-grupp fördelas så, att Huvudbiblioteket handhar gulnäbbsundervisningen, vilken koordineras med Lärcentrets undervisning i stödfunktioner och att fakultetsbiblioteken handhar undervisning på proseminarie- och seminarienivå. Ett försök med att delegera mera ansvar för biblioteksorienteringen till tutorerna genomfördes i år i samband med studieorienteringen. Detta koncept måste planeras bättre för nästa år och koncentreras till den första veckan, som tidigare. En positiv sak medföljde dock, dvs. att tutorerna fick mer handledning och information om biblioteksverksamheten. Dessvärre var inte alla grupper intresserade av besök på sina fakultetsbibliotek. Under hösten uppdaterades även bibliotekets nätkurs och informationssökningstestet. Nätkursen i informationssökning utnyttjades för examinationen av informationssökningsmodulen i HF:s och TF:s kurser i allmänna färdigheter. I ÅAB:s användarutbildning (biblioteksorientering, informationssökning för åk 1 och integrerat med ämnesundervisningen på åk 2-3, avancerad informationssökning för forskare) deltog ca personer år Användarutbildningen omfattade ca 185 h på olika nivåer. HF och TF integrerade obligatoriska kurser (2-4 h) inklusive tester för sina gulnäbbar, ESF som valbar kurs (2 h). Studenternas utvärdering av detta upplägg finns till handa för analys och planering av nästa års upplägg. 14

15 Tabell: ÅAB:s biblioteksorientering och kurser i informationssökning åren Totalt (biblioteksorientering + Biblioteksorientering Informationssökning informationssökning) Antal deltagare Antal h Antal deltagare Antal h Antal Antal h deltagare IT-kurser för studerande 2006 Sedan hösten 2005 har IT-färdighetskurser ordnats för nya ÅA-studerande mer systematiskt än tidigare. Genom att rikta IT-paketet omfattande 12 h till första årets studerande har man velat garantera att alla studerande har vissa basfärdigheter i datoranvändning (Word, PowerPoint och Excel). Kurserna i IT arrangeras av Fortbildningscentralen inom ramen för IT-verktygslådan (ÅA-budgetmedel) och detta arbetssätt innebär ett stort antal deltagare i IT-verktygslådan för FC. Fr.o.m. ht 2005 har kurserna i ITverktygslådan erbjudits första årets studerande fakultetsvis. Detta underlättar studerandenas planering av sina egna studier. Nytt för i år är att IT-kurserna också fanns med i MinPlan. En anmälningsdatabas har också tagits i bruk för att underlätta administrationen av kurserna. Planeringen av kurserna görs fortsättningsvis i samråd med fakulteterna och till skillnad från föregående år har fakultetsspecifika kurser erbjudits studerandena vid alla fakulteter. Också specialgrupper såsom Mastersstuderande beaktades i planeringen. För HF:s och TF:s studerande är kurserna obligatoriska (ingår i deras allmänna studieorienteringkurser, HF:s studieorientering 2 sp och Kommunikationsfärdigheter I 3 sp vid TF). Vid ESF erbjuds kursen åt alla pol.mag.- och rättsnotariestuderande kurserna är valfria men ger 1 sp. Det diagnostiska testet som ordnades 2005 övergavs, eftersom det inte fungerade tillfredsställande. Läsårets verksamhet inom ramen för IT-basfärdighetspaketet koncentrerades till hösten då alla kurser erbjöds under v , v samt v Undervisningen för MNF, TkF och Mastersgruppen inhiberades pga. för få deltagare. År 2006 ordnades följande öppna kurser: Word tips & tricks, Excel-startkurs, PowerPointstartkurs. En nyhet för 2006 var den kurs (webbeditering i Mozilla Composer) som erbjöds integrerat med en kurs i företagets organisation och ledning. Detta system kommer att utvidgas under Som koordinator för IT-verktygslådan fungerar planerare Johanna Quiroz-Schauman. Tabell: IT-kurser för studerande år 2006 Antal grupper Antal lektioner Antal deltagare HF TF ESF Öppna kurser Totalt 16 grupper 147 h 286 deltagare Tekniskt stöd och kännedom om ÅA:s IT-miljö Vid Datacentralen ger Oraklet tekniskt stöd åt studerande. Från AV-centralen är det speciellt studerande som lånar AV-utrustning (under år 2006 gjordes ca 100 lån). HF:s gulnäbbar genomförde som del av kurserna i allmänna färdigheter ett självrättande test (utvecklat av Datacentralen och Lärcentret), där deras kännedom om ÅA:s IT-miljö testades och deras synpunkter på stöd och handledning efterfrågades. Detta utgör underlag för vidareutveckling av såväl IT-verktygslådan som Datacentralens information för nya studerande. 15

16 5.3 Stöd för progradu-skribenter Det webbstödda gradumaterialet Graduvägen marknadsfördes till både handledare och studerande både på våren och hösten via e-post, flygblad på anslagstavlor och studentkafeteriorna samt via annonser i Kårbullen och Meddelanden för Åbo Akademi. Graduklubben-träffarna var totalt sex under året. I träffarna deltog studerande från fem fakulteter, ca 35 deltagare på våren och ca 45 på hösten. Glädjande många studerande har även i övrigt hört av sig om gradustödet ordnades en gradudag för studerande och personal med Juha Hakala, från Graduhautomo vid Chydeniusinstitutet. Gradudagen ordnades på initiativ av studiesociala arbetsgruppen och som ett samarbete med Åbo universitet och Åbo handelshögskola. Gradudagen lockade så många studerande att alla inte rymdes med. I samband med gradudagen ordnades en minimässa med information om olika former av stöd för graduskrivandet som finns vid Akademin. Graduvägen-materialet och Graduklubben presenterades på gradudag i Vasa Lärcentret koordinerar gradustödet. Som koordinator fungerar planerare Maria Söderbacka Tabell: Graduklubben ht Antal kurser Antal deltagare ht Stöd för personalen 6.1 Handledning i utveckling av nätundervisningen Stöd för dem som utvecklar IT-stödda kurser ges av de fristående institutionerna: Datacentralen (tekniskt stöd), AV-centralen (stöd för videokonferensanvändning, produktion av ljud- och bildmaterial mm), Åbo Akademis bibliotek (stöd för informationssökning) och Fortbildningscentralen (pedagogiskt stöd och personalutbildning). Fr.o.m har tjänsterna erbjudits under ett gemensamt namn, Lärcentret i Åbo. Stödet har getts främst som personalutbildningar (se kapitel 7), i form av skriftligt stödmaterial på Lärcentrets webbsidor och som individuell handledning. Öppna universitetets och Språkcentrets modell har visat sig vara välfungerande för kursproduktion, dvs. kursplaneraren resp. undervisningsamanuensen tillsammans med läraren producerar nätkursen så att läraren gör det innehållsliga materialet och formulerar aktiveringar, medan planeraren har hand om teknisk utformning och ser till att det instruerande materialet fungerar. Alla projekt har också haft tillgång till en utomstående pedagogisk handledare (lärcenterchefen). Inom bl.a. följande ämnen har det år 2006 getts handledning för utvecklingsprojekt av lärcentrets personal, av öppna universitetets ämnesplanerare och/eller av språkcentrets undervisningsamanuens: - HF: folkloristik, interkulturell kommunikation, konstvetenskap, psykologi, religionsvetenskap, skärgårdskunskap, allmänna studier - MNF: biologi, fysik, miljökunskap - TkF: informationsbehandling, informationssystem - ESF: organisation & ledning, informationsförvaltning, kvinnovetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, rättsvetenskap, sociologi, statsvetenskap - TF: exegetik, praktisk teologi, kyrkohistoria, dogmatik, teologisk etik med religionsfilosofi - CSK: bl.a. engelska för HF/TF, spanska, kommunikation, latin - FC: lärarfortbildning - ÅAB - LC 16

17 2006 gavs totalt ca 150 h handledning åt totalt 40 personer. Dessutom har alla ämnen som använder Moodle eller Blackboard utnyttjat tekniskt stöd för plattformarna. Den tekniska handledningen för kursutveckling har under år 2006 getts av Mikael Ekblom, DC (som också fungerar som administrator för Blackboard och Moodle), Dan Holm, DC, Kenneth Sjölund, AVC, Tom Björkfors, CSK, Maria Söderbacka, LC/FC, och Maria Sundström, FC Pedagogiskt stöd Handboken för utveckling av nätkurser utvärderades av deltagarna på kursen Utbildningsteknologi (informationsbehandling/öpu) hösten 2006 som en övningsuppgift. På basen av utvärderingarna uppdaterades handboken. Guiden Handledning på nätet uppdaterades och utnyttjades som kurslitteratur i kursen Utbildningsteknologi 8 sp (informationsbehandling/öpu) och även i Blekinge Tekniska Högskolas kurs Handledning via nätet 5 sp. Följande nya kompendier med nätpedagogiskt tema producerades 2006: Forslund, Tove: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter. Februari Ramström, Joachim: E-teaching - Pedagogical consideration for virtualization of education. May 2006 Ramström Joachim: Kvalitativ handledning och feedback på stora virtuella kurser" (TieVie, maj 2006). Ny kursutvärdering för nätkurser togs i bruk i juni Inlärningsplattformarna Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön initierade en utvärdering med instruktörerna i Akademins båda inlärningsplattformar. Syftet med utvärderingen var att få underlag att för att kunna förbättra stödet för inlärningsplattformerna vid Akademin. Utvärderingen genomfördes i september Utvärderingen av båda plattformarna genomfördes som en survey i Blackboard. Utvärderingen sändes ut till alla som haft en instruktörs-/lärar-/kursassistentroll i Blackboard och Moodle de senaste 18 månaderna. 45 personer besvarade förfrågan. Rapporten i sin helhet är tillgänglig via Under 2006 ändrades användarautentiseringen så att användarna i båda plattformarna automatiskt synkroniserades från LDAP. Blackboard Blackboard uppgraderades under 2006 till version Då skedde vissa förändringarna i vyn och betygsboken. Frågetyperna i självrättande frågor (test-funktionen) utökades. Maria Söderbacka och Mikael Ekblom har uppdaterat användarstödet (bl.a. har det gjorts en engelskspråkig studentmanual, en guide för handledare på Blackboardkurser och startguiden för instruktörer och studerandeguiden har uppdaterats). Som ett svar på utvärderingen som genomfördes i september producerades ett infoblad med aktuellt i Blackboard. Detta skickades även i utprintad form till alla aktiva Blackboard-instruktörer tillsammans med den uppdaterade startguiden. Moodle Moodle uppgraderades till version Då tillkom vissa nya aktiviteter (databas och blogg) och deltagarna kunde vara medlemmar av flera grupper vilket underlättade grupparbeten. En resetfunktion tillkom där valda delar av en kurs kan tömmas. Back-up-funktionen förbättrades. Stödmaterialet har kontinuerligt uppdaterats i Introkurs i Moodle av Maria Söderbacka och Mikael Ekblom. Som en respons på utvärderingen i september erbjöds ämnena introduktioner i Moodle vid den egna enheten. Lärcentret höll totalt sex presentationer á 1-2 h för tio ämnen under november-december 2006: Geologi och miljö-& marinbiologi (MNF) Sociologi (ESF) Folkrätt, offentlig rätt, privaträtt och magistersprogrammet i mänskliga rättigheter (ESF) 17

18 Matematik (MNF) och Nationalekonomi och statistik (ESF) Företagsekonomi (ESF) Etnologi (HF) Ljud och video i undervisningen År 2006 satsades det extra på att uppmuntra lärarna till att använda ljud och video i (nät-)undervisningen ordnades ett informationstillfälle om ljud- och videoproduktion. En guide för videofilmning av autentisk föreläsning för åhörare, en handbok för produktion av digitalt material och en ÅA-anpassad guide för MS Producer på svenska producerades under året. Producer-guiden gjordes av Catharina Holm inom ramen för kursen Utbildningsteknologi 8 sp/öpu. I Meddelanden för Åbo Akademi ingick en artikel om nätföreläsningar i nr 9/10026: Nätkurserna moderniseras - Informationsförvaltning videofilmar sina föreläsningar för nätbruk. Kenneth Sjölund, AVC, och Maria Sundström, FC, producerade nätföreläsningar och ämnespresentationer för webben för ett tiotal ämnen (videofilmer, MS Producer-filer, Flash-produktioner). AV-amanuensen bistår ämnena med råd hur video- och ljudmaterial kan användas vid produktion av material för undervisning. AV-centralen har skött utlåning av och handledning i användningen av bl.a. inspelningsutrustning för bild och ljud, digitala kameror och konferenstelefon Videokonferens Dan Holm, DC, är tekniskt stöd för videokonferensen på DC och på FÄ, medan Kenneth Sjölund har hand om videokonferensen på Fortbildningscentralen. Användningen av videokonferensen speciellt i FC:s utrymmen har fortsatt att öka under år Videokonferenserna används vid akademin speciellt för möten, med enheterna Vasa och med samarbetsparter nationellt och internationellt. Även för pedagogikundervisningen i Åbo har videokonferens använts. Inom ramen för Finlands virtuella universitet samarbetar de tre åbohögskolorna i arrangerandet av videokonferensmöten. Sedan 2004 hade Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid ÅA utvärderat olika programvaror för desktopvideokonferens och kunde i september 2006 inlämna en rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens (se till Datadirektionen, vilken på sitt möte i oktober beslöt att Macromedia Breeze införskaffas. Programvaran har varit i testbruk under hösten E-böcker Användningen av e-böcker aktualiserades allt mer under Åbo Akademis bibliotek presenterade e- böcker på tre informationstillfällen. Ledningsgruppen för IT-strategin diskuterade e-böcker på ett möte med biblioteket. I Meddelanden från Åbo Akademi ingick i nr 13/2006 en artikel om e-böcker: Nytt högklassigt elektroniskt bibliotek - Ebrary ny resurs för ÅA med cirka vetenskapliga böcker. 6.2 Stöd för rådgivning och handledning av studerande Stöd för egenlärarna Egenlärarverksamheten, som funnits vid Akademin sedan slutet av 1990-talet, har fått en ny start vid ÅA i.o.m. examensreformen. Under 2006 började egenlärarverksamheten hitta sina former, så i slutet av året gjordes det för HF, MNF, ESF och TkF läsårsscheman för egenlärarnas rådgivning av studerande och för 18

19 handledningen/fortbildningen av egenlärarna, vilket fungerar som en processbeskrivning av egenlärarverksamheten (se nedan). Kvalitetsarbetet är alltså redan på gång. Figur: Årsklocka för egenlärarverksamheten. Webbstödet för egenlärarna togs i bruk i oktober Det har uppdaterats under 2006 och fungerar som dokumentation över egenlärarverksamheten. Följande seminarier ordnades för egenlärarna år 2006: - Ohajusprosessi opintopolun aikana kl (Samarbetsseminarium med Åbo universitet och Åbo handelshögskola) - Egenlärarträff för HF:s egenlärare Egenlärarträff för ESF:s egenlärare Ett seminarium för egenlärare om studiesocial handledning kl (arrangerat av den studieosociala arbetsgruppen) - Att arbeta som lärare vid Åbo Akademi - information för undervisande personal om aktuellt inom stödtjänster för undervisning och studier kl Egenlärarträff för HF:s egenlärare Egenlärarträff för MNF:s egenlärare Egenlärarträff för ESF:s egenlärare

20 6.2.2 Stöd i handledning av slutarbeten Graduvägen-materialet (se kapitel 5.3) innehåller även råd till handledarna hur de kan använda webbmaterialet och Graduresan-kursen i Blackboard i sin handledning. Personalen fick på hösten per e-post information om såväl webbmaterialet som graduträffarna för studerande. Graduresan, graduhandledning i Blackboard, utnyttjades inom kyrkohistoria vid TF ordnades en gradudag för studerande och personal med Juha Hakala, från Graduhautomo vid Chydeniusinstitutet. Gradudagen ordnades på initiativ av studiesociala arbetsgruppen och som ett samarbete med Åbo universitet och Åbo handelshögskola. På eftermiddagsprogrammet, riktat till handledarna, deltog ca 40 handledare från ÅA, TY och TuKKK. I samband med gradudagen ordnades en minimässa med information om olika former av stöd för graduskrivandet som finns vid Akademin. 7 Ope.fi- och IT-utbildning och universitetspedagogiska seminarier år 2006 Ope.fi- och IT-utbildningen och universitetspedagogiska seminarier arrangeras av Fortbildningscentralen och finansieras med Akademins medel för virtualisering (kurser i nätkursproduktion), samt med medel från personalärenden för personalutbildning (IT-kurser och universitetspedagogiska seminarier). År 2006 fanns det även specialmedel för kurser för ämneslärarutbildarna. Utbildningarna har ordnats i form av korta kurser vilka kan ingå i den s.k. ope.fi-portfolion. Speciella satsningar 2006 har varit skapandet av en ope.fi-portfolion, vilket samtidigt innebär en strukturering av kursutbudet, och en rätt omfattande kartläggning av personalens ope.fi- och IT-färdigheter samt kursbehov. Planerare för utbildningarna är Johanna Quiroz-Schauman och Carina Gräsbeck. 7.1 Kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och behov av personalutbildning En kartläggning av personalens ope.fi- och IT-färdigheter och behov av utbildning genomfördes under tiden 25 september - 15 oktober 2006 av de båda lärcentra i samarbete med personalärenden. 386 personer besvarade enkäten. Rapporten i sin helhet är tillgänglig på Undervisningspersonalens centrala färdigheter i informationsteknik och användningen av IT i undervisningen definieras enligt tre ope.fi-nivåer i den nationella Kunskapsstrategin för utbildning och forskning : Ope.fi I grundläggande IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av inlärningsplattformar mm.) Ope.fi II färdigheter att använda IT i den egna undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning, användningen av videokonferens i undervisningen, pedagogiska metoder mm). Ope.fi III specialfärdigheter, utbildarutbildning och färdigheter i att fungera som stödperson för användningen av IT i undervisningen. I Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning sägs att målsättningen är 100 % av den undervisande personalen vid universiteten vid programperiodens slut bör ha ope.fi I-färdigheter och 75 % bör ha ope.fi II-färdigheter. Totalt 169 personer besvarade i kartläggningen frågan om vilken ope.fi-nivå de befinner sig på, av vilka 114 kunde göra en uppskattning av sin ope.fi-nivå: 67 % av de svarande har färdigheter motsvarande minst ope.fi I-nivå. 34 % av de svarande har färdigheter motsvarande minst ope.fi II-nivå. 6 % av de svarande har färdigheter motsvarande ope.fi III-nivå. Kartläggningen utgör också ett underlag för detaljplaneringen av personalutbildningen inom ope.fi (IT och pedagogik). 20