Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren

Transkript

1 Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren

2 Innehållsförteckning 1. Uppdraget Vision för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi Åtgärdsprogram för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi åren Nuläget för virtualiseringen vid Åbo Akademi Allmänt Åbo Akademis definition av virtualisering av undervisningen Faktorer som påverkar arbetet med virtualisering Organisation och finansiering Infrastruktur Stöd för personalen Stöd för studerande Forskning och utvärdering Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Virtualiseringen vid Åbo Akademi år 2006 inkl. åtgärdsförslag Allmänna målsättningar för virtualiseringen av undervisningen för år Organisation och finansiering Infrastruktur Stöd för personalen Stöd för studerande Nätkurser och utvecklingsprojekt Information, forskning och utvärdering Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Uppföljning av strategin...14 BILAGOR

3 1. Uppdraget Till Rektor Gustav Björkstrand Styrelsen för Åbo Akademi godkände den första strategin för virtualisering av Åbo Akademis undervisning Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi för år 2002 beslöt i sin årsrapportering av verksamheten till Rektor och Undervisningsministeriet att virtualiseringsstrategin för undervisningen vid Åbo Akademi skulle uppdateras under år Två arbetsgrupper bestående av Ledningsgrupperna för virtualiseringsverksamheten i Åbo respektive Vasa har utarbetat strategin på basen av fakulteternas virtualiseringsstrategier, vilka färdigställts under september och oktober månad år Samordningsgruppen för virtualisering har behandlat strategin på tre möten. Fakulteter och enheter har i november-december 2003 haft möjlighet att lämna utlåtande om strategin. I strategin ingår en vision för virtualiseringen av undervisningen vid Akademin samt ett åtgärdsprogram som sammanfattar de viktigaste åtgärderna. Åtgärdsprogrammet baserar sig på en beskrivning av nuläget för virtualiseringen inom undervisningen vid Akademin (kapitel 4) och en beskrivning av det förväntade läget år 2006 inklusive behövliga åtgärder för att uppnå detta (kapitel 5). Strategin behandlar organisering och finansiering av virtualiseringsverksamheten, infrastruktur, stöd för personal, stöd för studerande, nätkurser och utvecklingsprojekt, forskning och utvärdering, samt externa kontakter. Åbo den 23 januari 2004 Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Studieförvaltningen vid Åbo Akademi Johan Nikula byråchef Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Åbo Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Mary Dahlbacka ordf. Christer Rosengren ordf. Tove Forslund projektledare Maria Byholm projektledare 3

4 2. Vision för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, var centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Utbildningen vid Akademin karakteriseras av ett utökat studieutbud och av flexibilitet i studierna. Studerande har oberoende av boningsort jämlik möjlighet och valfrihet i sina studier. Genom virtualisering av ämnen från olika undervisningsområden och utbildning via nätverk kan Akademin med tanke på framtiden tillgodose behovet av akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden. Användningen av IT möjliggör förbättrade kontakter och nätverk, likaså kan samarbetet med andra universitet och samarbetsparter både i Finland och utomlands utvecklas. Informationstekniken integreras som en naturlig del i all verksamhet, så att detta stöder förverkligandet av universitetets centrala målsättning: forskning, undervisning och samhällelig service. 3. Åtgärdsprogram för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi åren Denna strategi fungerar som ett stöd och ett verktyg för virtualiseringen av undervisningen inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen vid Åbo Akademi. Standardisering och virtualisering av administration och arbetsrutiner stöder denna utveckling och vice versa. Strategin försöker gestalta framtidsutsikterna och behövliga åtgärder inom detta område fram till år Åtgärdsprogrammet baserar sig på en beskrivning av nuläget för virtualiseringen inom undervisningen vid Akademin (kapitel 4) och en beskrivning av det förväntade läget år 2006 inklusive behövliga åtgärder för att uppnå detta (kapitel 5). Virtualiseringen av undervisningen vid Akademin är en del av studieförvaltningen och leds av ledningsgrupper i Åbo respektive Vasa, vilka består av representanter för de fristående enheterna och fakulteterna. Fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper eller personer ansvarar i allt högre grad för att undervisningen utvecklas och för att de enskilda enheternas behov beaktas. Med virtualiseringen eftersträvas speciellt möjlighet till flexibelt lärande och flexibel undervisning, mångsidigt lärande genom större studentaktivitet och effektivare handledning samt effektiverad undervisningsadministration och bättre möjligheter till samarbete. Virtualiseringen berör all undervisning vid Akademin, men behovet av att genom virtualisering skapa flexibla studier gäller speciellt ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter eller studerande som studerar kvällstid, samt inom öppen universitetsutbildning, fortbildning och studier som ger behörighet för examensinriktad utbildning eller yrkeslivet. Lärarna/personalen stöds i utvecklingen av undervisningen genom pedagogiska, tekniska och organisatoriska stödtjänster, koncentrerade i första hand till Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa, vilka utgör permanenta enheter. I Åbo tilldelas ändamålsenliga utrymmen för ett Lärcenter. Vid de båda lärcentra finns tekniska och pedagogiska stödpersoner tillgängliga under lärcentras öppettider. Personalen bör erbjudas möjligheter att inom ramen för sitt arbete delta i personalutbildningar för att förbättra sina kunskaper om nätbaserad undervisning, sin informationskompetens och sina färdigheter i att använda undervisningsteknologi. I personalens arbetsplaner bör beaktas virtualisering (såväl kursutveckling som handledning på nätkurser). Studerandes IT-färdigheter, informationskompetens och presentationsteknik förbättras genom kurser arrangerade dels inom ramen för grundstudierna, dels som frivilliga tillvalskurser. Kurserna 4

5 arrangeras av fakulteterna och de båda lärcentra. Handledningen av studerande utökas. Ett system för individuella studieplaner på nätet utvecklas, en studierådgivare anställs och vid de båda lärcentra finns tekniska stödpersoner tillgängliga för studerande. Utvecklingen av datanätet och nättjänster samt uppdatering av datorklassernas och undervisningsutrymmenas utrustning har en hög prioritet. För virtualiseringen anslås tillräcklig finansiering utöver basfinansieringen. Finansieringen riktas främst till de i strategin prioriterade områdena och aktiviteterna. 4. Nuläget för virtualiseringen vid Åbo Akademi 4.1 Allmänt Strategin för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi från 2001 betonar utvecklande av nätkurser inom lärarutbildningen inklusive ämneslärarutbildningen och många kurser har utvecklats inom dessa områden. Även inom sådana ämnen som är med i examensinriktad fortbildning och öppen universitetsutbildning har åstadkommits ett stort antal nätkurser. För nätkurser utvecklade vid Akademin, se Åbo Akademis definition av virtualisering av undervisningen Virtualisering av undervisningen inbegriper användningen av informationsteknik (IT) och nätet för kommunikationen i en nätbaserad kurs (videokonferens, diskussionsforum, kontakt via olika plattformar mm.) och för distribution av material (kursmaterial, kursinformation på webben mm.). Virtualiseringen omfattar även det stöd som erbjuds kursutvecklarna i form av handledning, utbildning och skriftligt material. Dessutom kan olika former av stöd för studerande räknas hit (virtuellt stöd för studierna, stöd för nätstudier osv.) Faktorer som påverkar arbetet med virtualiseringen Följande faktorer fungerar som drivkrafter för virtualiseringen: Finansiella faktorer Den nationella virtualiseringsverksamheten och specialfinansiering från UVM. Tekniska faktorer Den tekniska utvecklingen. Organisatoriska faktorer Akademins verksamhet på många orter. Speciella behov inom den omfattande utlokaliserade lärarutbildningen (jfr rapporten Läraren 2010 och Akademins beslut att befrämja utbildningen av svenskspråkiga lärare på olika stadier). Bologna-processen och den nya examensstrukturen som ställer större krav på möjligheter till flexibla studier. Standardisering och virtualisering av administration och arbetsrutiner, vilka stöder en liknande utveckling inom undervisningen. Ett utökat samarbete med andra universitet och högskolor i Finland och utomlands. Ett behov av ökat samarbete mellan ämnen. 5

6 Studeranderelaterade faktorer Studerandes i många fall goda tekniska färdigheter, vilket leder till behov av nya undervisningsformer. Förändringen i Akademins studerandeprofil: gruppen studerande (hel-/deltidsstuderande) blir allt mer heterogen (åldersmässigt, socialt, geografiskt, etniskt), vilket leder till krav på alltmer flexibla studieformer. Principen om livslångt lärande som betyder att allt fler av Akademins utexaminerade i något skede fortsätter att studera (inom det öppna universitetet, fortbildning, som kompletterande studerande eller forskarstuderande). Pedagogiska faktorer Lärarnas motivation och möjligheter att utveckla nya undervisningsmetoder. Den ökade tillgången på elektroniskt material. 4.2 Organisation och finansiering Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi har följt en organisationsplan som har ändrats år för år allt eftersom utvecklingen har gått framåt. Rektor tillsatte en arbetsgrupp inom ramen för projektet Det virtuella universitetet som skulle förbereda och planera utnyttjandet av modern teknologi inom forskning och undervisning vid Åbo Akademi samt göra en projektplan med kostnadskalkyl. Rapporten blev klar År 2000 tillsattes en utvecklingsgrupp för det virtuella universitetet. En ledningsgrupp med representanter för de fristående institutionerna (dvs. stödenheterna för virtualiseringen), fakulteterna, studieförvaltningen och studenterna har lett utvecklingsarbetet fr.o.m. 2001, då det även utsågs en projektledare/-koordinator i Åbo och en i Vasa, vilka har samordnat den lokala verksamheten. Vid fakulteterna utsågs år 2002 referensgrupper för virtualiseringen. Inom programmet för det finländska informationssamhället har lärarutbildningen sedan 1997 beviljats medel, liksom även fortbildningscentralerna för fortbildning av lärare på första och andra stadiet. Verksamheten har även finansierats med Undervisningsministeriets medel för virtualisering (år ), samt med UVManvisade anslag för basfinansiering (för öppen universitetsverksamhet, för tjänster vid Datacentralen, AVcentralen och Åbo Akademis bibliotek). Ur Stiftelsens eurodonation har beviljats medel bl.a. för AV- och ITutrustning för auditorierna, för utveckling av nätstödda kurser inom informationsförvaltning och för planering av lärcentret i Åbo. UVM-medlen för virtualisering har använts främst för kursutveckling, koordinering, stödverksamhet och lärarfortbildning. I dagens läge finansieras utvecklingen av virtualiseringen vid fakulteterna och språktjänsten såväl inom ramen för den normala undervisningsbudgeten som med finansiering beviljad av ledningsgrupperna. Nya utvecklingsprojekt, med vilket avses utvecklingen av nya eller redan existerande kurser till interaktiva nätbaserade kurser, har i allmänhet beviljats finansiering för anställning av extra personalresurser. Mindre virtualiseringsarbeten görs normalt inom ramarna för tjänsten Infrastruktur Vid Akademin finns datorklasser för undervisningsbruk, vilka kan användas av studenterna då de inte är bokade, allmänna datorsalar, några datorsalar som underhålls av studentföreningar eller institutioner, samt webbstationer (enskilda PC:n och terminaler) vid en del enheter och i allmänna utrymmen. Efterfrågan på studentdatorer överstiger dock utbudet. I en del av studentbostäderna finns nätanslutning. Studerande och personal har även möjlighet att skaffa en relativt förmånlig DSL-anslutning hem. Dator- och AV-utrustning vid Datacentralen och AV-centralen kan användas/lånas av både studerande och lärare. (För tillgänglig utrustning i Åbo, se Lärcentrets webbsidor och 6

7 för utrustning i Vasa, se Den utrustning utöver datorer som finns på institutionerna är huvudsakligen videoprojektor och digitalkamera. Akademin har gått in för att tillsvidare centralt stöda inlärningsplattformen Blackboard (uppgraderad till version 6.0 sommaren 2003). Vid Fortbildningscentralerna används även Lotus Learning Space och First Class. Vid Institutionen för informationsbehandling används Moodle. Via Lärocenter i Vasa har personalen dessutom tillgång till Optima, WebCT och Ping Pong. För produktion av webbplatser, presentationer, ljud till bild, självrättande övningar mm. används olika slags programvara. I Åbo och Vasa finns ISDN-/IP-baserad videokonferensutrustning, samt dessutom tillsvidare ATM-baserad utrustning för kontakten mellan Akademin i Åbo och i Vasa. IP-baserad videokonferensutrustning finns även att tillgå i Akademins utrymmen i Helsingfors och Jakobstad Stöd för personalen Med personal avses här i första hand undervisningspersonal, men även stödpersoner, förvaltningspersonal och forskare i den mån de är involverade i undervisningen. Undervisningspersonalen inbegriper även timlärare inom öppen universitetsutbildning och fortbildning och lärare inom forskarutbildningen. Stöd för dem som utvecklar nätstödda kurser/projekt eller tar in inslag av IT i sin undervisning ges i Åbo av de fristående institutionerna: Datacentralen (tekniskt stöd), AV-centralen (stöd för videokonferensanvändning, produktion av ljud- och bildmaterial mm), Åbo Akademis bibliotek (stöd för informationssökning) och Fortbildningscentralen (stöd för projektledning och pedagogiskt stöd). Fr.o.m har tjänsterna erbjudits under ett gemensamt namn, Lärcentret i Åbo, vilket fungerar som ett virtuellt lärcenter tills lämpliga utrymmen finns tillgängliga i ASA-huset. Lärocenter i Vasa, som finns i vetenskapsbiblioteket Tritonias utrymmen, öppnades hösten Lärocenter är en del av Finlands virtuella universitet och har i uppdrag att forska i och utveckla nya studie- och undervisningsmetoder för att uppmuntra till ett aktivt lärande. Såväl lärare som studerande stöds i detta. I Vasa ges tekniskt stöd även av Datacentralen och MediaCity. MediaCity erbjuder även pedagogiskt stöd samt handledning i bildberättande och analys. Pedagogiskt stöd ges vid PF av en IT-specialplanerare. Fortbildningscentralen ger stöd för projektledning och pedagogisk utveckling. Projektledarna i Åbo och i Vasa har haft som uppgift att tillsammans med ledningsgrupperna koordinera stödverksamheten på respektive ort. Stödet på båda orterna har getts främst som personalutbildningar i form av skriftligt stödmaterial, användarguider mm som handledning via telefon och e-post, vid stödenheten eller på lärarens egen institution (i Vasa under namnet EduKliniken ) på lärarträffar och möten i projektform enligt ledningsgruppens beslut Dessutom har lärarna tillgång till teknisk utrustning (bl.a. videoprojektorer, digitalkamera, skannrar), utrymmen med teknisk utrustning samt programvara. Undervisningsministeriet har för personalen inom hela utbildningsväsendet gjort upp en plan för utvecklandet av kunskaperna i nätstödd undervisning, där kurserna beroende på innehåll och svårighetsgrad definieras som ope.fi I, ope.fi II eller ope.fi III. Ope.fi I innebär IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av inlärningsplattformar mm) Ope.fi II innebär en tillämpning av IT i undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning över nätet, användningen av videokonferens i undervisningen mm). Ope.fi III innebär kurser för stödpersoner och i mer avancerade tekniska och pedagogiska lösningar. 7

8 I Åbo har kurserna på ope.fi I-nivå finansierats i huvudsak med medel avdelade för Akademins personalutbildning, medan ope.fi II-kurserna har finansierats med UVM:s virtualiseringsmedel. Utbildningarna har ordnats i form av korta kurser som bildar en helhet, men där man deltar i de kurser som intresserar. Under åren har totalt producerats ca 320 h undervisning. Totalantalet deltagare är ca 600, varav många har deltagit i mer än en kurs. För personalen i Vasa erbjuds fortbildningen i form av utbildningsprogram (LIN 1, 2 och 3 på respektive ope.fi-nivå). Under åren har totalt producerats ca 250 h undervisning (tillsammans med Lärocenter). Totalantalet deltagare från Akademin är ca 350. Dessutom har Akademin utnyttjat sina kvoter på de nationella virtualiseringsutbildningarna (TieVie 5 sv på ope.fi II-nivå, och TieVie 10 sv på ope.fi III-nivå). Administrationen av undervisningen underlättas av de IT- och nätstödda tjänster som kontinuerligt utvecklas (STURE, TERES, information via institutionernas och fakulteternas webbsidor, epostlistor för intern information, elektronisk bokning av auditorier, elektronisk anmälan till kurser, programvara för schemaläggning mm) Stöd för studerande Här behandlas främst stöd för nätstudier samt virtuellt stöd för studierna i allmänhet. Studerande erbjuds bl.a. kurser i IT och informationssökning såväl i Åbo som i Vasa. IT-kurserna erbjuds i Åbo inom ramen för IT-verktygslådan och i Vasa inom ramen för Learning in Networks-projektet och som grundkurser vid institutionerna (i samarbete med Lärocenter). Studerande har även tillgång till datorklasser och teknisk utrustning. Inom studieförvaltningen har följande virtuella stöd för studerande utvecklats: Ville Rådig (virtuell handledning i olika frågor som berör studerande) Virtuell studievägledning för internationella studerande Studieorientering på nätet för nya studerande Graduresan är ett virtualiseringsprojekt som har utvecklats för pro gradu-skribenter vid HF och innebär nätstödd handledning av skrivprocessen. Den första Graduresan startade vid HF hösten Hösten 2003 inleddes graduresor inom följande fakulteter/ämnen: HF (en för språkstuderande och en för kulturämnen), ESF och TF/Kyrkohistoria. Lärocenter i Vasa erbjuder studerande tekniskt stöd för nätstudier. Vid Lärocenter ges studierådgivning för nätstudier samt information om och handledning i hur man utnyttjar Lärocenters utrymmen och utrustning. Via det virtuella lärcentret i Åbo får studerande information främst om webbaserad handledning och nättjänster samt stöd för nätstudier. Följande stöd har utvecklats för vuxenstuderande inom ramen för det öppna universitetets virtualiseringsprojekt: Webblanketter för utvärdering av ÖPU-kurser Studievägledningssidor (innehåller bl.a. information om studieteknik och en bokmarknad för vuxenstuderande) Tekniska tutorer som hjälper deltagarna då kursen arrangeras av lokala arbetar- och medborgarinstitut eller folkhögskolor 4.6. Forskning och utvärdering Forskningen om nätstöd i kurser har varit rätt liten hittills. Virtualiseringen har utgjort tema för några pro gradu-avhandlingar (bl.a. inom psykologi och informationsbehandling). Dessutom pågår vissa 8

9 forskningsprojekt inom bl.a. lärarutbildningen, mediepedagogik, informationsbehandling och informationsförvaltning. Delprojekten som beviljats finansiering ur UVM-medel har utvärderats på följande sätt: För varje projekt skrivs en startrapport. Då utvecklingsarbetet är klart utvärderas arbetet tillsammans med kursens lärare och övriga involverade. I vissa fall ger enhetens personal feedback på projektet. Studerande utvärderar varje kurs med hjälp av en anonym utvärderingsblankett i inlärningsmiljön. Virtualiseringsutbildningarna för personalen har utvärderats efter vårens kurser för att höstens program skall kunna anpassas på basen av utvärderingen. Stödenheterna har utvärderat sin verksamhet genom självutvärdering (SWOT). Blackboard utvärderades av såväl administratörerna som användarna under hösten Organisationsplanen för virtualiseringsverksamheten har utvärderats i ledningsgruppen/-grupperna, vilket har resulterat i förslag till ny organisationsplan. Virtualiseringsverksamheten som helhet har utvärderats av ledningsgruppen i samband med årsrapporteringen till Rektor i slutet av januari varje år Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Inom ramen för Finlands Virtuella universitet verkar olika nätverk, där flera universitet samarbetar t.ex. för att utveckla nätstudier inom ett ämne. Psykologiska institutionen vid Åbo Akademi är med i Psykonet, pedagogiska fakulteten i KasVi (nätverket för lärarutbildningsenheter), litteraturvetarna i Kirjallisuustieteen valtakunnallinen virtuaaliyliopisto, företagsekonomiska institutionen i Asianet, informationsförvaltning i Universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper, institutionen för vårdvetenskap i Hälsovetenskapernas universitetsnätverk och språktjänsten i Virtuella språkcentret. Akademin är också med i nätverksakademin för framtidsforskning, Tulevaisuuden tutkimuksen VerkostoAkatemia. De finländska datacentralerna samarbetar bl.a. i fråga om användaridentifiering över universitetsgränserna och vad gäller standardisering av videomötesteknik. Akademin har deltagit i ett tiotal EU-finansierade projekt som berör virtualiseringsverksamheten (se 5. Virtualiseringen vid Åbo Akademi år 2006 inklusive åtgärdsförslag 5.1. Allmänna målsättningar för virtualiseringen av undervisningen för år 2006 Målsättningen med virtualiseringen är att med hjälp av tekniska verktyg och pedagogiska metoder bidra till en fortsatt utveckling av kvaliteten på undervisningen. Virtualiseringen har blivit en integrerad del av universitetets verksamhet överlag och ger därigenom ett mervärde åt hela vetenskapssamfundet. Ändamålsenligheten med virtualiseringen övervägs från fall till fall. Föreläsningsbaserad undervisning utvecklas parallellt med nätstödd undervisning. Ökad tillgänglighet och ökade jämlika möjligheter till utbildning: En av de viktigaste målsättningarna med virtualiseringen är att erbjuda möjlighet till flexibla studier och ett mera flexibelt arbete samt att överbrygga distansen mellan Akademins verksamhetsorter för såväl lärare som studerande. Tillgängligheten är viktig för ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter eller studerande som studerar kvällstid, samt inom öppen universitetsutbildning, fortbildning och studier som ger behörighet för examensinriktad utbildning eller yrkeslivet. Ökade färdigheter och erfarenheter hos de studerande: Inom alla ämnen erbjuds åtminstone en, helt eller delvis, nätbaserad kurs, för att garantera att alla studerande under sin studietid har möjlighet att delta i nätbaserad undervisning. Detta är viktiga färdigheter också för ett kommande yrkesliv. De studerande skall under sin studietid få sådana färdigheter i att använda IT, samt sådana studietekniska färdigheter och en sådan informationskompetens att de klarar sig i ett arbetsliv som förutsätter såväl 9

10 självstyrning som goda färdigheter i IT, språk, informationssökning och presentationsteknik. Förbättrat samarbete: En målsättning med virtualiseringen är även att underlätta samarbetet mellan Akademin och andra finländska och nordiska universitet och yrkeshögskolor. Samarbetet med övriga universitet och högskolor och med universitet i Norden kan inbegripa gemensam kursutveckling och ett gemensamt kursutbud, gemensamma stödformer för studerande och lärare mm. Bättre förutsättningar för lärande: Nätkurserna ger möjlighet till mera handledning individuellt och i grupp. Studerandes lärande förbättras pga. den ökade egna aktiviteten på nätkurser. Allt detta hjälper studenterna att klara av studierna inom rimlig tid. S.k. mammutkurser kan åtgärdas genom att parallella nätkurser erbjuds. Inhämtandet av innehållet i sådana kurser som tidigare har erbjudits som läs- och självstudiekurser underlättas av nätstöd. Inlärningen av svåra moment kan också underlättas av stöd via nätet. Speciellt kurser som utgjort flaskhalsar ses över. Genom kvalitativa audiovisuella hjälpmedel, såsom exempelvis simuleringsprogram och multimedia, kan den studerande få en bättre uppfattning om vad ämnet handlar om och motiveras för detsamma. Effektiverad administration av undervisningen: Genom att arbetsrutiner som berör den administrativa delen av undervisningen blir ytterligare datoriserade effektiveras såväl lärarnas som studerandenas arbete Organisation och finansiering Virtualiseringen av undervisningen är en del av Akademins basverksamhet och lyder under studieförvaltningen. För koordineringen av Akademins virtualiseringsverksamhet finns en samordningsgrupp. En ledningsgrupp i Åbo respektive Vasa leder virtualiseringsverksamheten på ifrågavarande ort. Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa handhar den praktiska verksamheten (information, utveckling av tjänster och produkter, personalutbildning, stödkurser för studerande, handledning). Vid fakulteterna finns referensgrupper eller motsvarande som tar initiativ till och på olika sätt stöder virtualiseringsarbetet. I personalens arbetsplaner bör beaktas virtualisering (såväl kursutveckling som handledning på nätkurser). Åtgärdsförslag: Ledningsgrupperna och fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper utses för perioder på två år. För Lärcentret i Åbo utses en ledare för verksamheten. Vid Datacentralen, Åbo Akademis bibliotek och AV-centralen avdelas personal för verksamheten vid Lärcentret i Åbo. Fortbildningscentralen får medel för att handha personalutbildningen och det pedagogiska stödet. För övrig stödpersonal tilldelas Lärcentret resurser. För Lärocenter i Vasa avdelas resurser för den svenskspråkiga verksamheten. Fortbildningscentralen får medel för att handha personalutbildningen och det pedagogiska stödet. De båda lärcentra görs till permanenta stödenheter Ansvar: Åbo Akademis ledning, fakulteterna och de fristående institutionerna Infrastruktur Alla allmänna auditorier är utrustade med fungerande föreläsningsutrustning. Minimikravet är en fast videoprojektor och PC alternativt mobil utrustning gemensam för närliggande utrymmen. Utrustning och utrymmen kan bokas via webben. Vid Akademin finns datorsalar och utrymmen där lärare och studerande kan arbeta ostörda (vid de båda lärcentra och vid fakulteterna). Vid de båda lärcentra kan lärare och studerande självständigt eller med tillgänglig handledning använda olika slags utrustning och programvara för kursproduktion och studier. En 10

11 förutsättning för att lärarna skall kunna och ha motivation att utveckla nätkurser är att deras arbetsdatorer är tillräckligt snabba och har den tilläggsutrustning och programvara som behövs. För kursproduktionen har läraren tillgång till olika webbaserade inlärningsverktyg. Studerande har god tillgång till datorer och inloggningsmöjligheter (även hemifrån). Datorerna i datorklasserna är utrustade med den programvara som behövs för att avlägga nätkurser. Specialutrustning och programvara finns på de båda lärcentra. Datanätbaserad konferensutrustning finns tillgänglig för undervisning och administrativa möten mellan Åbo Akademis verksamhetspunkter och för samarbete med andra universitet och högskolor. För e-möten och handledning används personlig videoutrustning på PC:n. I bl.a. studieadministrationen används mobiltelefonteknik som komplement till nätet. Åtgärdsförslag: IT-infrastrukturen utvecklas i enlighet med Akademins IT-strategi. Alla allmänna auditorier utrustas med fungerande föreläsningsutrustning (minimikrav: fast videoprojektor och PC alt. mobil utrustning gemensam för närliggande utrymmen). Studentdatorernas antal utökas och deras underhåll garanteras. En del datorer förses med multimediautrustning och placeras så att möjligheterna till ostörd självinlärning beaktas. Trådlösa nätverkslösningar på campus utvecklas. Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa erbjuder ändamålsenliga utrymmen för lärare och studerande. De båda lärcentra utrustas med ändamålsenlig utrustning, som testas, dokumenteras och presenteras för Akademins personal. Datacentralen och fakulteterna ansvarar för att personalen har ändamålsenliga arbetsdatorer. Vid de båda lärcentra avdelas personal som har som uppgift att stöda lärare och övrig personal samt studerande i användningen av teknisk utrustning och programvara. Nya webbaserade inlärningsverktyg testas. Videomötesutrustningen förnyas och baseras på Internetprotokoll. För användningen av utrustningen erbjuds lärarna utbildning, samt stöd och handledning av lärcentrets personal. Videoutrustning för e- möten och handledning via personalens egna PC:n anskaffas. Ansvar: Datacentralen, fakulteterna, de fristående institutionerna och de båda lärcentra Stöd för personalen Det är viktigt att Akademin satsar på producenterna av nätundervisningen (personalen). Stödet för lärare inom grund-, forskar och vuxenutbildning handhas i första hand av de båda lärcentra. Med stöd avses handledning (i tekniska och pedagogiska frågor, kursplanering, informationssökning mm), personalutbildning samt tillgång till utrustning och programvara mm. Dessutom är det viktigt att personalen inom ramen för sin arbetsplan har möjlighet att satsa på kursutveckling. Stödpersonerna arbetar för lärcentra och är specialister på sina egna områden, men har en god kännedom om allt tillgängligt stöd och om fakulteternas verksamhet. I mån av möjlighet finns det stödpersoner knutna till fakulteter/ämnen. De båda lärcentra i Åbo och Vasa samarbetar i frågor som gäller personalutbildningar och utbyter erfarenheter och kunnande inom stödverksamheten. De båda lärcentra fungerar som en lärande organisation där stödtjänsterna utvecklas i takt med utvecklingen inom Finlands virtuella universitet och internationellt. Finlands virtuella universitets webbaserade stödtjänster för lärare har tagits i bruk. Information om de olika möjligheter som virtualiseringen erbjuder finns tillgänglig och ges i olika form. Stödtjänsterna dokumenteras kontinuerligt på webben så att de också är tillgängliga på distans och kan utvärderas av användarna. Dokumentationen och informationen om upphovsrätt till tredje persons material utvecklas. Lärarportaler (vilket innebär att webbaserad information och webbaserade tjänster väljs ut enligt inloggarens behov och profil) utvecklas. Ett fungerande system med hjälparbetskraft tillgänglig för lärare som utvecklar kurser är utarbetat. Alla lärare behöver inte bli tekniska experter, utan det tekniska arbetet koncentreras vid behov till någon/några personer vid fakulteten, vilka även besitter viss pedagogisk kompetens och ämneskunskap. De båda lärcentra handhar även delar av produktionsarbetet. 11

12 År 2006 besitter alla lärare ope.fi I-färdigheter. Omkring 30% av lärarna har ope.fi ll-färdigheter. Övriga lärare har deltagit i någon annan form av universitetspedagogisk fortbildning och kan använda olika undervisningsmetoder. Kurser i såväl nätpedagogiska som övriga pedagogiska teman, tekniska tillämpningar, informationssökning o.dyl. erbjuds kontinuerligt (en del även på engelska). Lärarna erbjuds möjlighet att varje år som del av sin arbetsplan delta i minst ett pedagogiskt fortbildningsprogram. Dessa praktiska kurser kan ingå i personalens individuella utvecklingsplaner och meritportfolion. Kurserna bör även kunna ingå som delprestationer inom vitsord i pedagogik. Kursernas tidpunkter anpassas enligt de olika målgrupperna och ges även i nätbaserad form. I mån av möjlighet skräddarsys utbildningarna för olika institutioner. Ämnesansvariga stöder personalen på institutionerna genom att uppmuntra till kontinuerlig fortbildning. Förutom lärare bör även övrig personal ha möjligheter att delta i relevant utbildning. Informationen om och marknadsföringen av ope.fi-utbildningarna effektiveras för att garantera att personalen deltar i dem och uppskattar kunskaperna som en merit. Kursadministrationen sköts i huvudsak via IT- och nätstödda verktyg som kontinuerligt utvecklas. Åtgärdsförslag: Referensgrupperna för virtualisering ser till att fakultetens alla lärare årligen erbjuds sådant stöd (handledning, personalutbildning, webbstöd) som de har mest behov och nytta av. Webbstödet på Lärcentrets hemsidor utvecklas och utvärderas av användarna. Fakultetsspecifikt webbstöd utarbetas vid behov, likaså lärarportaler. Om virtualiseringens möjligheter informeras kontinuerligt och i olika form (via webbaserade händelsekalendrar på fakultets-/institutions-/ämnesnivå, informationstillfällen, konkreta demonstrationer etc). Upphovsrättsfrågor som gäller användning av material i elektronisk form utreds. Ett fungerande system med hjälparbetskraft tillgänglig för virtualiserande lärare utarbetas. År 2004 genomförs en kartläggning av ope.fi-färdigheter hos Akademins lärare, på basen av vilken kursverksamheten planeras. För lärarna och övrig personal erbjuds skräddarsydda kurser i IT, planering av nätkurser, informationssökning mm. En nätstödd utbildning i utvecklingen av nätkurser utarbetas även för lärarna i Åbo. Dessutom erbjuds övriga högskolepedagogiska seminarier och kortkurser. Akademins lärare uppmuntras att delta i den nationella Tie Vie-utbildningen. För personalens utbildning avsätts medel. Ansvar: Ledningsgrupperna, referensgrupperna, datacentralen, fortbildningscentralerna och de båda lärcentra Stöd for studerande Akademin satsar på att ge studerande så goda förutsättningar som möjligt att avlägga nätkurser (tekniska färdigheter, studieteknik och utrustning). Stödet gäller studerande inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen. De båda lärcentra kompletterar den centrala studieförvaltningens samt öppna universitetets stöd till studerande och erbjuder stöd för nätstudier samt olika virtuella stödtjänster. En stor del av stödet för studerande finns tillgängligt via nätet. Det är viktigt att webbstödet koordineras, så att det är klart vilken information som finns var och vem som sköter uppdateringen. För studerande fungerar Akademins webb som en portal, vilket innebär att webbaserad information och webbaserade tjänster väljs ut enligt inloggarens behov och profil. Studerande kan anmäla sig till kurser och tentamina via nät- och mobiltelefontjänster. Kursutvärderingar kan göras via nätet. Praktisk kursinformation finns tillgänglig via nätet i alla kurser. Även stödet som ges av olika handledare och rådgivare har ökat. Studerande får individuell studiehandledning under olika skeden av studierna (ehops, pro graduhandledning, skrivhandledning, handledning i användningen av virtuella verktyg och IT-tjänster, handledning i övriga studietekniska frågor). Det är viktigt att de studerande genast i början av sina studier blir introducerade i användningen av Akademins IT- och webbtjänster. För graduskrivandet ges även stöd i användningen av behövlig teknik, 12

13 programvara och statistiska hjälpmedel. En lärare kan beställa skräddarsydda IT-kurser för sina studerandegrupper. Studerande har sådan informationskompetens (dvs. färdigheter i datoranvändning och informationssökning) samt sådana färdigheter i presentationsteknik och studieteknik som behövs för effektiva studier och ett kommande yrkesliv. Alla studerandes (inkl. utbytesstuderandes) IT-färdigheter testas (t.ex. med hjälp av datakörkortet). Studerande med bristande färdigheter hänvisas till obligatoriska IT-kurser. De här kurserna kan även räknas tillgodo inom examen. Åtgärdsförslag: En studierådgivare anställs gemensamt för Åbo och Vasa. Personen handhar individuell studiehandledning, utvecklar stödet i och håller kurser i studieteknik. Alla nya studerande introduceras vid de båda lärcentra i användningen av Akademins webbtjänster. En teknisk stödperson finns tillhands i Lärcentret i Åbo. ehops utvecklas inom projektet Färdig på Fem år. Projektet Akademiskt skrivande/skrivhandledningen blir en permanent verksamhet vid Akademin. Finland virtuella universitets stödtjänster för studerande tas i bruk vid Akademin. Webbstödet utvecklas kontinuerligt och utvärderas av användarna. Studerandes IT-färdigheter testas vid de båda lärcentra. För en kurs i informationshantering och användningen av IT uppgörs en plan. De båda lärcentra ansvarar för att kursen förverkligas. För denna kursverksamhet avdelas finansiering. En studentportal utarbetas. Rutiner och verktyg för elektronisk och mobilteknisk kurs- och tentanmälan samt elektronisk kursutvärdering utvecklas centralt för fakulteter och enheter. Ansvar: Studieförvaltningen, de båda lärcentra, datacentralens och språktjänsten Nätkurser och utvecklingsprojekt Varje ämne har gjort upp målsättningar för användningen av IT i undervisningen. Inom de flesta ämnen erbjuds en eller flera åtminstone delvis nätbaserade kurser, för att sålunda garantera att alla studerande under sin studietid har möjlighet att delta i nätstödd undervisning. Virtualiseringen har en viktig funktion speciellt där tillgängligheten bör ökas, dvs. inom ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter (t.ex. språkkurser och lärarstudier ) eller studerande som studerar kvällstid, samt inom öppen universitetsutbildning, fortbildning och studier som ger behörighet för examensinriktad utbildning eller yrkeslivet. De nätkurser som erbjuds vid Akademin bör även vara öppna för andra universitets studerande med behövliga förkunskaper och tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket. Detta är en förutsättning för att Akademins egna studerande skall kunna avlägga nätkurser vid andra finländska universitet (Joo-avtal). Institutionerna beviljas finansiering från virtualiseringsmedel för utvecklande av större nätbaserade projekt, medan införande av IT som ett stöd i undervisningen görs inom ramen för normal kursplanering. Åtgärdsförslag: Varje ämnes målsättning för användningen av IT i undervisningen kartläggs. Belöning för dem som erbjuder nätkurser för studerande från andra universitet utreds. Möjligheterna till virtuellt studentutbyte med övriga nordiska länder utreds. Medel för virtualisering ges till sådana institutionsprojekt som är i linje med Akademins målsättningar. Ledningsgrupperna fördelar medlen. Ansvar: Referensgrupperna, studieförvaltningen och ledningsgrupperna. 13

14 5.7. Information, forskning och utvärdering Information om virtualiseringen sker via olika kanaler, bl.a. via webbaserade händelsekalendrar på fakultets- /institutions-/ämnesnivå, besök på institutionerna, seminarier och demonstrationer. Resultaten från olika forskningsprojekt om virtualiseringen vid Akademin utnyttjas i den konkreta verksamheten. En kontinuerlig utvärdering görs av olika moment i virtualiseringsverksamheten (kursutveckling, stödfunktionernas verksamhet, erfarenhet av nätkurser mm). Utvärderingen har effektiverats. Åtgärdsförslag: Virtualiseringsverksamheten utvecklas i samarbete med forskningsprojekt om virtualiseringen vid Akademin. Olika kanaler (bl.a. webbaserade händelsekalendrar på fakultets-/institutions-/ämnesnivå, besök på institutionerna, seminarier och demonstrationer) utnyttjas för den interna informationen. Resultaten av utvärderingarna utnyttjas effektivare. Utvärdering av de båda lärcentras verksamhet genomförs år Ansvar: Referensgrupperna och de båda lärcentra Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor De stödprojekt som utvecklats vid Finlands virtuella universitet finns tillgängliga på svenska och utnyttjas vid Åbo Akademi. Akademin har tagit en aktivare roll än tidigare i utvecklingsarbetet inom Finlands virtuella universitet (detta inkluderar ämnesnätverken inom FVU). De båda lärcentra samarbetar med motsvarande enheter inom andra universitet både nationellt och internationellt. Samarbetet med Sveriges nätuniversitet samt de övriga nordiska länderna utvecklas. Akademin deltar fortsättningsvis aktivt i internationella projekt som berör virtualisering. Åtgärdsförslag: Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa följer med utvecklingen vid Finlands virtuella universitet och bevakar den svenskspråkiga servicen, dvs. att tjänsterna finns tillgängliga på svenska och anpassas till Akademins förhållanden. De båda lärcentra ser till att Akademin finns representerad i utvecklingsprojekten som berör stödtjänster för lärare och studerande. Fakulteterna och språktjänsten ser till att de, där det finns anledning, är representerade och tar en aktiv roll i ämnesnätverken inom Finlands virtuella universitet. Datacentralen samarbetar fortsättningsvis med universitetsdatacentralerna i Finland och Sverige kring frågor som berör datakommunikation. Institutionerna/ämnena tar en aktiv roll i att skapa kontakter till lämpliga utländska samarbetsparter med tanke på kursutveckling inom det egna ämnet. Fortbildningscentralerna bevakar nya internationella projekt. (För att upprätthålla kontinuitet bör Akademin i medeltal gå med i ett nytt internationellt projekt per år.) Ansvar: Fakulteterna, de fristående institutionerna och de båda lärcentra. 6. Uppföljning av strategin Institutionerna rapporterar om virtualiseringen i samband med övrig årsrapportering av verksamheten. Referensgrupperna utvärderar regelbundet, utgående från klara riktlinjer, virtualiseringsverksamheten vid respektive fakultet. Virtualiseringsverksamheten vid Akademin rapporteras årligen till Rektor. I samband 14

15 med rapporteringen utvärderas resultaten i relation till denna strategi. Strategin för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi uppdateras år BILAGOR Ekonomisk-statsvetenskapliga, humanistiska, kemisk-tekniska, matematisk-naturvetenskapliga och teologiska fakultetens virtualiseringsstrategier samt pedagogiska fakultetens IT-strategi Koivisto, Juha m.fl.: Virtuaaliopetuksen haasteet ja niihin vastaaminen. Malleja ja menetelmiä opetushenkilöstön osaamistarpeiden ennakointiin virtuaaliopetuksessa yliopistoissa ja ammattikorkeakouluissa.undervisningsministeriet, publikation nr 101/ Läraren Utvecklingsplan för Akademins informationsteknik,