Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2008

Transkript

1 Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år

2 Innehållsförteckning 1 Allmänt Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Organisationsplan Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Delegationen för Lärocenter och IT De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Övriga arbetsgrupper Nationella och internationella nätverk Kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamheten Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Internationella nätverk Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år Nätundervisning år Typer av nätundervisning vid Åbo Akademi Nätkursutbudet vid Åbo Akademi Användningen av olika tekniker i undervisningen vid fakulteterna och språkcentret Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademis öppna universitet Produktion av nätkurser Avvecklingen av Blackboard Enheternas målsättningar för nätstödd undervisning Humanistiska fakultetens målsättningar för nätstödd undervisning Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens målsättningar för virtualiseringsverksamheten Ämnesvisa planer för virtualiserinsverksamheten Planer för införande av nätstöd i kurser vid MNF för Tekniska fakultetens målsättningar för nätstödd undervisning Språkcentrets målsättningar för nätstödd undervisning Fortbildningscentralens i Åbo målsättningar för den nätstödda undervisningen och verksamheten Sektorvisa målsättningar Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning och verksamhet: Personalens kunnande Allmänna mål och konkreta åtgärder Lärcenterverksamheten vid Åbo Akademi år Rapportering BILAGOR Bilaga 1: Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning vid Åbo Akademin åren Bilaga 2: Lista över nätkurser vid fakulteterna 2008 enligt rapportering från fakulteternas referensgrupper och Öppna universitetet 2

3 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2008 Rapporten och bilagor är tillgängliga på 1 Allmänt Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen har behandlat rapporten på sitt möte den Lärcenterverksamheten rapporteras i särskilda rapporter från Lärcentret i Åbo resp. Lärocenter Tritonia. Det som inom virtualiseringsverksamheten speciellt bör lyftas fram under år 2008 är att fakulteterna gjort egna målsättningar för virtualiseringsverksamheten, vilket är en bra förutsättning för genomförande av Akademins strategi för nätstödd undervisning. Referensgruppernas för virtualisering ämnesrepresentation har också utökat och deras uppgifter har förtydligats, vilket förbättrar förutsättningarna för informationsgång och förankring av verksamheten. Användandet av lärplattformen Moodle i undervisningen har fortsatt öka rätt markant under Moodle används som ett komplement till närundervisning i allt fler ämnen. Produktionen av multimedia har också ökat. Det som kan särskilt kan nämnas är den satsning som gjorts vid nationalekonomin, där man på studenternas begäran beslutat att det för alla kurser ska göras en Moodle-hemsida och att alla föreläsningar bandas (audiofiler) och sätts in på kursens hemsida! I den nya strategin definierades tre olika typer av nätstödd undervisning, vilken möjliggör en enhetligare och mer jämförbar rapportering av arrangerade och existerande nätkurser vid ÅA än tidigare. Totalt finns det vid ÅA ungefär 630 nätkurser (ca sp), av vilka ca 22 % möjliggör distansstudier. Inom ÅA:s öppna universitet erbjöds år 2008 ca 60 nätkurser/ca 360 sp. Inom producerades totalt ca sp av ca deltagare på nätkurser år Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa - ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo - Tritonias direktion och delegationen för Tritonias Lärocenter - referensgrupperna/-personerna vid fakulteterna och språkcentret - lärcenterchefen, lärcentrets studierådgivare, lärocenterpedagogen vid Lärocenter Tritonia - personal vid stödenheterna (Datacentralen, fortbildningscentralerna, AV-centralen, Åbo Akademis bibliotek och Vetenskapsbiblioteket Tritonia) - ledande studiekoordinatorn, studiecheferna och fakulteternas studierådgivare - lärarna och planerarna som utvecklar nätstödda kurser. Verksamheten leddes av en för Åbo och Vasa gemensam ledningsgrupp med representanter för de undervisande enheterna och studenterna. Dessutom finns det en ledningsgrupp för Lärcentret i Åbo och en för virtualiseringsverksamheten i Vasa. Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia ansvarar för att verkställa besluten och genomföra de konkreta aktiviteterna som krävs för att stöda personalen i att utveckla undervisningen och studerande i att utveckla sina allmänna färdigheter. 3

4 2.2 Organisationsplan Organisationen följde den plan som slogs fast av ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid ÅA på dess möte 28 januari 2008 utgående från den nya strategin för nätstödd undervisning för åren Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen var utsedd av förste prorektor för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för alla enheter som bedriver undervisning vid Åbo Akademi, dvs. alla sju fakulteter, språkcentret och fortbildningscentralerna, samt studenterna. Som ordförande fungerar förste prorektor och som sekreterare lärcenterchefen i Åbo och lärocenterpedagogen vid Lärocenter Tritonia. Ledningsgruppen har till uppgift att främja utvecklingen av nätstödd undervisning vid Åbo Akademi. Ledningsgruppen följer upp strategin för nätstödd undervisning för åren , ber in rapportering av de undervisande enheternas nätkursverksamheter och målsättningar för nätundervisning, besluter om frågor som berör virtualiseringsverksamheten vid ÅA som helhet samt ansöker om medel för produktion av nätkurser och fördelar dessa medel (för enheterna i Åbo; för enheterna i Vasa fördelas medlen av ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa). Ledningsgrupp för Lärcentret i Åbo Ledningsgruppen var utsedd av förste prorektor för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för fakulteterna, stödenheterna (DC, FC, ÅAB och AVC) och studenterna. Som ordförande fungerar förste prorektor och som sekreterare lärcenterchefen. Studierådgivaren deltar som sakkunnig. Ledningsgruppen har som uppgift att utveckla lärcentrets verksamhet, dvs. dels stödet för utveckling av undervisning, dels stödet för studenternas rådgivning. Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen var utsedd av prorektor i Vasa för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för fakulteterna, stödenheterna (Datacentralen, Fortbildningscentralen, MediaCity och Lärocenter) och studenterna. Som gruppens sekreterare fungerar lärocenterpedagogen och som ordförande direktören för Fortbildningscentralen. Ledningsgruppen har som uppgift att koordinera och leda virtualiseringsverksamheten i Vasa. Direktion och ledningsgrupp för Tritonia (se Tritonias instruktion Delegationen för Lärocenter och IT Delegationen är utsedd av Tritonias direktion för tiden Delegationen tillsattes med anledning av att yrkeshögskolornas integrering i Tritonia ökar behovet av att koordinera utvecklingsbehovet, utrymmesfrågor och pedagogisk och teknisk infrastruktur mellan de fem enheterna i Vasa. Delegationen är ett rådgivande samarbetsorgan som stöder utvecklingen av Lärocenters verksamhet med uppgift att: - presentera utvecklingsideér för att vidareutveckla gemensamma Lärocentertjänster - koordinera och ta fram beslutsförslag för Tritonias direktion om Tritonias gemensamma ITanskaffningar - koordinera och planera gemensam användning av teknisk utrustning och utrymmesbehov - planera och koordinera stödverksamhet för det ökade behovet av medieproduktion - koordinera uppbevaring och tillgång till gemensamt producerat digitalt material - koordinera gemensam IKT-pedagogisk och högskolepedagogisk utbildning - stöda Lärocenters regionala, nationella och internationella projektverksamhet. Fakulteternas, språkcentrets och fortbildningscentralens referensgrupper för virtualisering Referensgrupperna består av representanter för alla ämnen eller för grupper av närliggande ämnen. Referensgrupperna utses av fakulteten tillsvidare. Uppgifter för referensgrupperna: 4

5 - att fungera som kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten - att sprida information till lärarna vid det egna ämnet/den egna ämnesgruppen om möjligheterna med nätstödd undervisning, om utbildningar som ordnas, om tillgång till programvara och stödtjänster mm. (förmedla epost, ordna informationsseminarier vid ämnet/enheten mm.) - att tillsammans med resp. ämnesansvarig årligen i januari ställa upp målsättningar för nätstödda undervisningen för varje ämne - att tillsammans med resp. ämnesansvarig årligen i januari följa upp hur målsättningarna uppfylls och rapportera om fakultetens nätstödda verksamhet - att ta reda på behoven av stödtjänster och utbildning o.dyl. vid fakulteten och se till att det inom personalutbildningen ordnas sådan utbildning som behövs - att förmedla information vidare till studerandena och uppmuntra dem att delta i kurser i s.k. allmänna färdigheter. Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi/VUG VUG består av tekniskt kunniga/intresserade representanter för de undervisande enheterna samt den personal vid Datacentralen och de båda lärcentra som arbetar med programvara och utrustning för undervisningen och lärande. Utvärderingsgruppen är utsedd av byråchef Nikula Ledningsgruppen utser vid behov nya representanter för de undervisande enheterna. Datacentralen och de båda lärcentra representeras av den personal som arbetar med dessa frågor. Sammankallare och sekreterare är lärcenterchefen i Åbo. Gruppen sammanträder 4-6 gånger/år. VUG har som uppgift att få fram de undervisande enheternas behov av ny teknik för undervisningen samt behandlar konkreta frågor som berör programvara och utrustning för undervisningen, t.ex. - utbildning och handledning för användarna - användarguider - information till användarna om nyheter - ibruktagning av ny programvara - gör tillsammans med intressenterna utredningar inför nyanskaffningar - behov av reparationer och uppdateringar. 2.3 Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi bestod av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Gun Hedström/MNF, Monica Nyholm /ESF, Frank Pettersson/TkF, Mikael Lindfelt/TF (suppleant: Birgitta Sarelin), Sol-Britt Arnolds-Granlund/PF (suppleant: Tom Wikman), Helena Hurme/SVF, Satu Laitila/FC Åbo, Christer Rosengren (till juni 2008), ersattes av Torbjörn Sandén fr.o.m /FC Vasas, Tom Björkfors/CSK samt Seth Granberg och Silja Sandelin/Studentkåren. Som ordförande fungerade prorektor Ulrika Wolf-Knuts och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret i Åbo och Maria Byholm/Lärocenter Tritonia. Ledningsgruppen sammanträdde fyra gånger år 2008 (28.1, 27.3, 9.6 och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppens behandlade under år 2008 följande: rapporteringen av lärcenter- och virtualiseringsverksamheten 2007, verkställande och uppföljning av Akademins strategi för nätstödd undervisning, uppföljning fördelning av medel för nätkursproduktion vid enheterna i Åbo, avvecklingen av Blackboard, ansökan till Stiftelsen vid Åbo Akademi för kvalitetsförbättring av nätkurser samt för överföringen av kurser från Blackboard till Moodle, system för elektronisk tentamen, mervärde i undervisningen samt fakulteternas rapportering av nätstödd undervisning år Ledningsgruppen hölls även informerad om sådant som berör virtualiseringsverksamheten överlag, t.ex. VUG:s ärenden och plagiathantering. 5

6 2.3.2 Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo bestod av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Gun Hedström/MNF, Eerika Saaristo/ESF, Stig-Göran Lindqvist/DC, Eva Costiander-Huldén/ÅAB, Tina Engblom/FC, Tua Henriksson/Fakultetsförvaltningen samt Mats Biström/Studentkåren. Som ordförande fungerade prorektor Ulrika Wolf-Knuts och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret och som sakkunnig Johanna Hedenborg/Lärcentret. Ledningsgruppen sammanträdde fem gånger år 2008 (2.4, 26.5, 25.9, 24.10, och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och är alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppens behandlade bl.a. följande: lärcentrets verksamhetshandbok, budget för år 2009, finansiering av produktionen av lärobjekt 2008, system för e-tent och planeringen av ASA. Dessutom hölls ledningsgruppen informerad om verksamheten vid Lärcentret Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamhet i Vasa bestod av följande medlemmar: Ordförande Christer Rosengren/FC (gick i pension juni 2008), viceordförande Sol-Britt Arnolds-Granlund/PF, sekreterare Maria Byholm/LC, Hasse Eriksson/MC, Helena Hurme/SVF, Stefan Levander/DC, Ola Österbacka/PF och Christer Johansson/Studerande. Från förändrades gruppens sammansättning: Ny ordförande Sol- Britt Arnolds-Granlund, ny viceordförande Helena Hurme, ny representant för FC Carina Österåker och ny representant för PF Juha Hartvik. Ledningsgruppen sammanträdde sju gånger år 2008 (14.1, 28.1, 25.3, 29.4, 1.10, och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppen behandlade bl.a. strategiarbete, Tritonias lärocenters utrymmes planering då Yrkeshögskolorna skall integreras i biblioteket, fördelning av virtualiseringsmedel, teknikanskaffningar och frågor kring intern information och utbildning inom området IKT för personalen vid ÅA i Vasa Delegationen för Lärocenter och IT Delegationens medlemmar är Ordförande Stefan Levander/ÅA, Matti Taanonen/ VU, Ulf Pensar/SHH och studerande Reko Tammi /Högskolekonsortiet, VU. Representanter för samarbetspartners är Roger Andersson/SYH och Kenneth Norrgård/VAMK. Som sekreterare fungerar Sari Tarvonen/Tritonia. Under idéseminariet kartlades förändringar i verksamhetsmiljön och diskussioner fördes om idéer för det nya Tritonias kärnverksamhet. Gruppen har sammanträtt sex gånger år 2008 (16.1, 22.2, 9.4 (idéseminarium), 25.8, 16.9 och ) De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen I Åbo har fakulteterna och språkcentret tillsatt referensgrupper med början från I Vasa utgörs motsvarande kontaktpersoner av referenspersoner. Referensgruppernas i Åbo sammansättning kompletterades under år 2008 så att alla ämnen har en utsedd kontaktperson i referensgruppen, förutom vid ESF (en person kan fungera som kontaktperson för flera ämnen). År 2008 utsågs också vid fortbildningscentralen i Åbo en referensgrupp. Referenspersonernas och referensgruppernas sammansättning samt uppgifter framgår här: Referensgruppernas uppgifter specificerades i den nya organisationsplanen. I maj ordnades ett referensgruppsseminarium i Åbo, där den nya strategin för nätstödd undervisning behandlades, liksom aktiviteter att vidta för genomförandet av Akademins och den egna fakultetens strategier för nätstödd undervisning. Referensgrupperna utarbetade målsättningar för utveckling av den nätstödda undervisningen vid fakulteten, se kapitel 5 och Referensgruppsmedlemmar har även informerat sina studerande om vissa kurser i allmänna färdigheter och uppmuntrat ämnena att ansöka om medel för produktion av nätkurser. Dessutom hade referensgrupperna i uppdrag att rapportera fakultetens/språkcentrets nätstödda undervisning år

7 2.3.6 Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen har under år 2008 sammanträtt till sex möten (1.2, 8.4, 3.6, 10.9, och ), via Adobe ConnectPro. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa). Övriga medlemmar är Peter Ahlroos (Lärocenter Tritonia), Sol-Britt Arnolds-Granlund (Pedagogik, PF), Maria Byholm (Tritonia), Mikael Ekblom (DC i Åbo) till juni 2008, Tove Forslund (LC), Linda Grandell (datavetenskap, MNF), Dan Holm (DC i Åbo), Kenneth Sjölund (AVC) och Maria Sundström (FC i Åbo, LC). Bl.a. följande ärenden har diskuterats i VUG år 2008: - anskaffning av lämplig programvara till Åbo för produktion av nätföreläsningar - behovet av server/område för uppbevaring av multimedia-arbetsfiler och server/område för publicering av multimediamaterial - anskaffning av interaktiva tavlor/smartboard till Åbo - utvärdering av Adobe ConnectPro - mer detaljerad template/botten för posters för att underlätta t.ex. användning av posters som examinationsform - programvara för blogg och wiki på ÅA-server Övriga arbetsgrupper Ledningsgruppen för virtualisering av undervisning tillsatte på sitt möte en arbetsgrupp bestående av ledningsgruppsmedlemmarna Gun Hedström, Monica Nyholm och Tom Wikman. De lämnade in en rapport på ledningsgruppens möte i mars Arbetsgruppen hade i uppgift att utreda vilken form av dokumentation över mervärdet med nätstödd undervisning som behövs för virtualiseringsverksamheten. Ledningsgruppen beslöt att arbetsgruppen fortsätter sitt arbete, med följande uppgifter: - Arbetsgruppen ser över frågorna i de utvärderingsblanketter som finns i nätkurserna. - Arbetsgruppen funderar över hur man kunde visa på följande slag av mervärde: bättre inlärning och snabbare genomströmning. Vilka instrument kunde användas för att mäta detta? - Arbetsgruppen funderar på utvärderingsprojekt som kunde utföras i kurser (t.ex. jämförelser av studerandes och lärares erfarenheter av kurser som ges i flera versioner, dvs. både som när- och nätkurs). Rektor tillsatte en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för att ta i bruk elektroniska tentamina. Arbetsgruppen bestod av Brita Wårvik (HF), ordförande, Tua Henriksson (ESF), Dan Holm (DC), Linda Lindholm (Studentkåren) och Tove Forslund (LC), sekreterare. Arbetsgruppen lämnade in sin förstudie till Lärcentrets ledningsgrupp för övervägande , se Årsrapporten för lärcenterverksamheten i Åbo år Nationella och internationella nätverk Kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamheten ÅA:s representant i Finlands virtuella universitets delegation är Tove Forslund (suppleant Maria Byholm), utsedda för tiden Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Hösten 2005 tillsattes fem intressegrupper inom FVU, vilka har som uppgift att koordinera den nationella virtualiseringsverksamheten som stöder genomförandet av de fem strategiska målen i FVU:s strategi för åren Akademin är representerad av Harriet Kurtén i grupp ett 1 ( Utveckling av flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för dessa ), Eva Costiander-Huldén i grupp 2 ( Främjande av samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial ), Tove Forslund i grupp 3 ( Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT ) och Maria Byholm i grupp 4 ( Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre 7

8 utbildning samt annat internationellt samarbete ). Tove Forslund och Maria Byholm är Akademins kontakter i IT-Peda-nätverket. Kenneth Sjölund är kontaktperson för ett nationellt samarbete om videoteknologi i undervisningen. Eva Costiander-Huldén är ÅA:s kontaktperson för de finländska universitetsbibliotekens nätverk om informationskompetens Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna I Vasa sker det lokala samarbetet inom ramen för Lärocenter Tritonia, där förutom de tre vasahögskolorna även de båda yrkeshögskolorna deltar. Årligen anordnas ett gemensamt seminarium för den undervisande personalen vid de fem enheterna, då lärarna presenterar sina egna nätbaserade kurser för varandra. Opetuksen kehittäminen ja tuki vid Turun yliopisto, studierådgivaren vid Turun kauppakorkeakoulu och Lärcentret har fortsatt samarbeta kring bl.a. personalutbildning. I maj 2008 arrangerades de nationella Pedaforum-dagarna i samarbete. Universiteten och yrkeshögskolorna i Åbo har också samarbetat kring nätkursutveckling inom ramen för ett nätverk kallat erappu. erappu arrangerade bl.a. gemensamma personalutbildning på våren och den årligen återkommande konferensen Pedagogisia verkkoja kokemassa i oktober Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Åbo Akademi är med i följande nationella disciplinsspecifika nätverk (inom ramen för Finlands virtuella universitet): - Historian opetus virtuaalisesti/undervsingsnätverket för historia (Historia) - Kirjallisuuden valtakunnallinen virtuaaliyliopisto/det virtuella universitetet för litteraturvetenskap (Litteraturvetenskap) - Kieliteknologian opetuksen verkosto/nätverket för undervisning i språkteknologi (Psykologi) - Matkailun verkostoyliopisto/nätverket för turismforskning i Finland - Tulevaisuuden tutkimuksen VerkostoAkatemia - Psykonet (Psykologi) - Viestintätieteiden yliopistoverkosto/universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper (Informationsförvaltning) - Naistutkimuksen yliopistoverkostohanke, Hilma/Universitetsnätverket för kvinnoforskning (Kvinnovetenskap) - Biovetenskap (Biologi) - Teologi.fi (Teologiska fakulteten) - Virtuaaliyliopistokeskushanke/Finlands virtuella språkcenter (Språkcentret) - KASVI/Nätverket för lärarutbildningsenheter (Pedagogik) - TerveysNet/Hälsovetenskapernas universitetsnätverk (Vårdvetenskap) - YUNET/Ungdomsforskningens universitetsnätverk (Ungdomsforskarna vid SVF) Internationella nätverk I Coimbra-nätverkets elearning Task Force är Tove Forslund Akademins representant. Nordic Knowledge on the Web, ett nytt Kvarkenprojekt inom Botnia Atlantica-programmet, har planerats under 2008 mellan universitet och högskolor i Kvarkenområdet. Projektet planeras att starta våren 2009 om finansiering beviljas. 8

9 3 Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år Åbo Akademi har haft en strategi för virtualisering av undervisningen sedan Den första godkändes och den andra Under 2007 uppgjordes nya strategier för nätstödd undervisning/virtualisering för Akademin som helhet och för fakulteterna och språkcentret (för åren ). Akademins styrelse godkände Strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren i oktober Det uppgjordes även en plan för verkställandet av strategin gjordes även en särskild åtgärdsplan ur referensgruppernas synvinkel. En uppföljning av hur planen har efterföljts år 2008 och hur verkställandet av strategins åtgärdsförslag framskrider hittas i bilaga 1 och på webben. Uppföljningen inkl. de undervisande enheternas och Akademins virtualiseringsstrategier/strategier för nätstödd undervisning är tillgängliga här: 4 Nätundervisning år 2008 Statistiken över arrangerade och existerande nätkurser baserar sig på information som lämnats in av referensgrupperna och öppna universitetet. Underlaget för referensgruppernas rapportering hittas här (se Rapportering av virtualiseringsverksamheten/nätstödd undervisning vid undervisande enheterna år 2008). 4.1 Typer av nätundervisning vid Åbo Akademi För nätundervisningsverksamheten vid ÅA år 2008 samlades informationen in enligt underlaget i bild 1. Nivå Målgrupp Kurstyp* Vilka tekniker används i kursen? Kursnamn (nya systemet) sp Antal gånger som kursen erbjudits 2008 Kursen kan kontinuerligt avläggas, ej specifik tidtabell Grundstudier Ämnesstudier Fördjupade studier Allmänna /Språkstudier Ordinarie stud. Inget nätstöd Närundervisning + nätet för materialdistribution Närundervisning + interaktion via nätet Distansundervisning via nätet Moodle Blackboard webbsidor (dvs. utanför moodle/bb) webbkonferens ConnectPro Skype gruppvideokonferens (dvs. utrustn.i videokonf.utrymme) HotPotatoes Bild 1: Underlag för fakulteternas rapporteringen av nätstödd undervisning år Flashanimation/ -föreläsning nätföreläsning i Presenter nätföreläsning i MS Producer annan nätföreläsning (video eller ljudfil) nätföreläsning (WebLec) filmade screenshots ex. i Captivate diskussions- eller chatforum (utanför Moodle/ Blackb.) Sociala medier såsom bloggar, wiki (utanför moodle, Blackb.), ange vilka? Second Life e-böcker Annat, vad? Kurstypen definierades enligt Strategin för nätstödd undervisning: Närundervisning + nätet för materialdistribution: Enbart kursmaterial och information distribueras via nätet, men nätet används inte för handledning och examination. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Närundervisning + nätet för interaktion: En del av undervisningen sker via nätet, t.ex. i form av videoföreläsning eller inlämning av övningsuppgifter och handledning via nätet. Läraren kommunicerar med studerandena antingen via asynkrona (icke-samtidiga) kommunikationskanaler, såsom lärplattformar och diskussionsfora, eller via synkrona (samtidiga) kanaler, såsom chatt eller (desktop-)videokonferens. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Distansundervisning via nätet: All aktivitet på kursen sker via nätet och det förutsätts inte närvaro av de studerande på studieorten. Kursen kan avläggas via nätet helt på distans, dvs. alla anvisningar för kursens lärprocess och examination finns på nätet. Kommunikation mellan lärare och studerande sker via asynkrona eller synkrona kanaler. Övningsuppgifter inlämnas via nätet, t.ex. via lärplattform. Examinationen sker via nätet, liksom feedback och bedömning. Undervisningen sker via schemalagd interaktion eller enligt deltagarnas individuella tidtabeller (självstudiekurs). Materialdistribution sker via nätet, men även tryckta publikationer används. 4.2 Nätkursutbudet vid Åbo Akademi I tabell 1 framgår antal nätkurser enligt kurstyp vid fakulteterna och språkcentret. Totalt fanns det vid årets slut 2008 vid ÅA 2008 ca 630 nätkurser/ca sp (år 2007: ca 500 nätkurser och ca sp). I vissa fall räknas en studiehelhet (t.ex. ämnesstudier) som en kurs, ifall det t.ex. för helheten finns en gemensam kursmiljö. 9

10 För förteckning över nätstödda kurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet (listan är dock inte garanterat fullständigt heltäckande utan baseras på den information som fakulteterna lämnat in): Tabell 1: Existerande nätstödda kurser vid Åbo Akademi ( och ) Antal kurser enligt typ av nätstödd undervisning 1) Närundervisning + nätet för materialdistribution 2) Närundervisning + nätet för interaktion 3) Distansstudier via nätet Totalt antal nätstödda kurser Totalt antal sp i nätstödda kurser Andel kurser som möjliggör distansstudier av totala antalet nätstödda kurser HF % 45 % MNF % 17 % ESF/ekon % 16 % ESF/pol* ,5 31 % 41 % TkF/IT-avd % 9 % TkF/Proc.avd % 0 % TF % 86 % CSK/Åbo % 23 % Total vid ÅA i Åbo ,5 20 % 25 % PF % 3 % SVF** % 0 % CSK/Vasa % 0 % Total vid ÅA i Vasa % 2 % Totalt vid ÅA ,5 18 % 22 % * Nationalekonomi ingår i båda utbildningarna vid ESF: nivå 1) 13, nivå 2) 1 och nivå 3) 4, totalt 97 sp. ** Informationen delvis bristfällig Totalt sett flest nätkurser finns det vid ESF som helhet, följt av TkF som helhet. Till antalet flest nätkurser som möjliggör distansstudier finns det vid HF och ESF/pol.mag.-utbildningen (se diagram 1 och tabell 1). Andelen kurser som möjliggör distansstudier är störst vid TF här har nätet utnyttjas framför allt för att möjliggöra distansstudier (kurserna har erbjudits främst inom det öppna universitetet). Nu används nätet dock också vid TF i högre grad som komplement till närundervisning. Också vid HF och ESF/pol.mag.-utbildningen möjliggör % av nätkurserna distansstudier, medan andelen nätkurser som möjliggör distansstudier är liten vid SVF, PF och Språkcentret i Vasa (se diagram 2). Vid PF, SVF och Språkcentret i Vasa används nätet framför allt för interaktion som ett komplement till närundervisning (se diagram 2). Nätet för materialdistribution är speciellt vanligt i kurser vid TkF:s båda avdelningar och MNF, men även vid CSK i Åbo och ESF/ekon.-utbildningen (se diagram 2). 10

11 Diagram 1: Antal existerande nätkurser enligt kurstyp ( ) ) Närundervisning + nätet för materialdistribution 2) Närundervisning + nätet för interaktion ) Distansstudier via nätet HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd. TkF/KT-avd. TF CSK/Åbo PF SVF CSK/Vasa Diagram 2: Existerande nätkurser vid ÅA Procentuella andelen av olika typer av nätstödd undervisning vid resp. enhet 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd. TkF/KT-avd. TF CSK/Åbo PF SVF CSK/Vasa 3) Distansstudier via nätet 2) Närundervisning + nätet för interaktion 1) Närundervisning + nätet för materialdistribution 11

12 4.2.1 Användningen av olika tekniker i undervisningen vid fakulteterna och språkcentret Detta kapitel baserar sig dels på referensgruppernas rapportering, dels på observationer av rapportens sammanställare på basis av den statistiska rapporteringen. Vid HF möjliggör rätt många nätstödda kurser distansstudier (detta beror också på att en rätt många av HF:s nätkurser erbjuds inom det öppna universitetet). Man använder någon av lärplattformarna Moodle eller Blackboard. Webbsidor används för distribution av material (i huvudsak endast inom engelska och psykologi), och i vissa kurser används ljud- eller videofiler. Vid MNF har användningen av Moodle ökat markant under året, främst för materialdistribution. Webbsidor för distribution av kursmaterial är också vanligt. det är främst inom miljökunskap som nätkurserna även erbjuder möjlighet till distansstudier. I övrigt används väldigt lite annan teknik (ljud- eller videofiler, samt HotPotatoes i biologi). Se kapitel 5.2 för ämnenas kommentarer om läget med nätundervisningen vid det egna ämnet. Vid ESF har användningen av Moodle ökat för materialdistribution, interaktion och för att möjliggöra distansstudier. Vid ESF har ännu 2008 många kurser erbjudits i Blackboard. Inom informationsförvaltning testas många olika tekniker (sociala medier, nätföreläsningar mm.). Det som framför allt bör plockas fram 2008 är den satsning som gjorts vid nationalekonomin, där man på studenternas begäran beslutat att det för alla kurser ska göras en Moodle-sida och att alla föreläsningar bandas (audiofiler) och sätts in på kursens hemsida (och på för ljudföreläsningarna särskild webbsida)! TkF har utgått ifrån att personlig kontakt inom undervisningen är relevant för effektiv genomförande av kurserna, medan virtualisering i form av stödmaterial på nätet är ett utmärkt stöd för kurshelheten. Virtualiseringsverksamheten under det gångna året har förstärkt denna uppfattning. Vid TkF:s IT-avdelning används nätet (Moodle) i första hand för materialdistribution, men även för interaktion och distansstudier (främst grundstudierna i informationsbehandling som erbjuds inom det öppna universitetet och för gymnasieelever samt inom informationssystem). Blackboard används inte alls. I informationssystem organiseras en kurs i Second Life, Exploring the Business Opportunities of Second Life. Vid TkF:s KT-avdelning används nätet för materialdistribution via webbsidor, men under 2008 har Moodle också i högre grad tagits i bruk för materialdistribution. Vid TF används nätundervisning främst inom det öppna universitetet, där en majoritet av kurserna möjliggör distansstudier. Moodle har ökat också inom den ordinarie undervisningen. HotPotatoes används för självstudiemoment i kurser. Vid PF används endast Moodle och inte alls Blackboard. Dessutom används inom de pedagogiska studierna för yrkeslärare och inom universitetspedagogiken många olika tekniker, bl.a. gruppvidekonferens, ConnectPro för webbkonferens, nätföreläsningar i Adobe Presenter och diskussions-/chatforum (utanför Moodle). I Universitetspedagogiken används dessutom wiki och bloggar, nätföreläsningar i olika programvaror och Skype. LIN-kurserna använder de flesta typer av teknik. I mediepedagogik används även nätföreläsningar. Second Life och Smartboard testas i språk- och kulturvetenskapernas didaktik. Vid SVF används främst Moodle men även Blackboard i viss mån och dessutom nätföreläsningar gjorda med WebLec och Flash. Vid CSK finns ett tiotal helt virtualiserade kurser, beroende på hur man räknar. Dessa kurser är klara för användning när det finns behov och resurser för att ordna helt nätbaserad undervisning, dvs. distansundervisning. Ytterligare är mer än hälften av den vanliga klassundervisningen vid enheten redan förankrad i Moodle eller Blackboard. Moodle utgör en naturlig del av klassrummet, och kommunikation samt information sker via nätet. I många kurser utgör nätet ett bra komplement för sammanställning av kursstrukturen och förmedling av material. I några kurser används även interaktiva funktioner såsom journal, inlämningsuppgifter, Hot Potatoes-övningar och respons från läraren. Vid CSK i Vasa används Moodle och Flash. Den övergripande uppfattningen både bland personal och bland studerande är att integreringen av 12

13 Moodle i den vanliga undervisningen är ett effektivt och enkelt sätt att stöda inlärningen. Det förekommer enbart positiva kommentarer från alla håll. Vissa klumpigheter i Moodle kan då och då uppfattas som irriterande, men det är inte av någon större betydelse. I den mån CSK har varit med och organiserat helt nätstödda kurser har uppfattningen både bland lärare och bland studenter varit att arbetsmängden är oproportionerligt stor. Eftersom språkundervisningen innebär mycket mera tvåvägskommunikation än i annan undervisning (många korta läxuppgifter, övningar, diskussioner) råder det tvivel om helt nätstödd undervisning är lämplig för språk. Undantag är kurser i latin och vetenskapligt skrivande. En mycket positiv effekt av virtuliseringverksamheten är att det finns ett stort förråd av kursmaterial som kan användas på många olika sätt. 4.3 Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Under år 2008 arrangerades vid ÅA totalt ca 530 nätkurser (jämfört med ca 425 år 2007). Statistiken är dock i vissa fall bristfällig. I detta antal räknas alla typer av nätstödd undervisning. Tabell 2: Arrangerade nätstödda kurser per fakultet vid Åbo Akademi Med nätstödda kurser avses alla former av nätstödd undervisning, dvs. där nätet används för materialdistribution, där nätet används för interaktion eller där nätet möjliggör distansstudier. Arrangerade kurser HF MNF ESF/ekon*, ** ESF/pol* TkF/IT-avd TkF/Proc.avd TF 14 5 CSK/Åbo ÅBO TOTALT PF SVF ** 6 18 CSK/Vasa 7 8 Vasa totalt ÅA TOTALT * Nationalekonomin ingår i ekonomutbildningen. ** Informationen bristfällig Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademis öppna universitet Totalt erbjöds ca 60 nätkurser/ca 400 sp inom ÅA:s öppna universitet år I många fall var distansstudier möjliga, medan i vissa kurser ingick obligatoriska närstudier och nätet användes för interaktion. Nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000 finns på Inom det öppna universitetet producerades år 2008 totalt ca (2007: sp) av ca deltagare (2007: 1 600). 13

14 Tabell 3: Arrangerade/Erbjudna nätkurser inom Sv är omräknade till sp (*1.8) för ) totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa Deltagare H Avlagda sp Antal kurser som ordnats Antal sp som ordnats Antal kurser som erbjudits Antal sp som erbjudits Tabell 4: Antal deltagare och antal producerade sp per fakultet inom åren Antal deltagare Antal producerade sp inom Antal -Antadeltagare Antal deltagare producera de sp inom Antal Antal deltagare Antal producera de sp inom producerad e sp inom ** HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TkF/Proc.avd (KTF) TF CSK/Åbo Åbo totalt PF SVF CSK/Vasa Vasa totalt ÅA TOTALT Om ämnena: Nationalekonomin har räknats inom ESF/ekon. Fr.o.m har ämnena informationsbehandling från MNF och informationssystem från ESF flyttat över till TkF (som t.o.m hette KTF). Statistikkurser arrangerade våren 2008 har räknats till ESF. Miljökunskap räknas inom MNF, skärgårdskunskap och interkulturell kommunikation inom HF. Om siffrorna: Antalet producerade sp räknas på det år då kursen avslutats/sp producerats. Antalet deltagare räknas för det år då kursen börjat. Inom erbjuds överlägset mest nätundervisning inom ramen för ESF:s kurser: ca 50 % av deltagarna har avlagt ESF-kurser och ca 60 % av totalt producerade sp har avlagts i ESF-ämnen (se tabell 4 och diagram 3 och 4). 14

15 Diagram 3: Andel -deltagare per fakultet år 2008 PF 2 % TkF/IT-avd 9 % ESF/pol 31 % CSK/Åbo 2 % TF 7 % SVF 0 % HF 23 % MNF 5 % ESF/ekon 21 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TF CSK/Åbo PF SVF Diagram 4: Andel producerade sp per fakultet inom år 2008 TkF/IT-avd 2 % CSK/Åbo 3 % TF 7 % PF 1 % SVF 0 % HF 18 % ESF/pol 33 % MNF 2 % ESF/ekon 34 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TF CSK/Åbo PF SVF 4.4 Produktion av nätkurser På sitt möte beslöt ledningsgruppen att restmedel för virtualiseringsverksamheten skulle lediganslås att söka för nätkursproduktion år Medlen för projekten i Åbo fördelades av ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid ÅA på dess möte enligt följande (totalt ): MNF/Miljöbiologi (fakultetsallmän): Miljövård med hållbar utveckling 5 sp (2 500 ) TkF/Polymerkemi: Polymerkemins grunder 2 sp + Teknisk polymerkemi 5 sp (2 000 ) HF: Studierådgivning "Start och mål" del 2 (1 500 ) MNF/Biovetenskap & Cellbiologi: Cell signaling 8 sp (2 000 ) ESF/Statskunskap: Internationella relationer och politik 5 sp (2 000 ).HF/Konstvetenskap: Offentlig monumentalkonst 5 sp (2 000 ) TF/Systematisk teologi: Kurser inom ämnesstudier 35 sp (3 000 ) Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa behandlade ansökningarna från enheterna i Vasa på sitt möte och fördelade medel (totalt ) åt följande projekt: 15

16 PF/Specialpedagogik 10 sp PF/Specialpedagogik 6,5 sp SVF/Landsbygdstudier 5 sp SVF/Utvecklingspsykologi (samarbete med sociologi i Åbo) 5 sp. Totalt beviljades finansiering för 26,5 sp (264 /sp). I ansökan framgick att kurserna prioriteras enligt den nya strategins riktlinjer. Finansiering beviljades för utveckling av kurser som enligt ansökan stöds av nätstudier, där materialet distribueras via nätet samt aktiveringen av materialet och handledningen sker via nätet, med hjälp av lärplattform, video- och ljudmaterial, webbkonferens mm. Kursen kan innehålla närstudier (begränsat antal timmar), men kurserna bör göras flexibelt tillgängliga. Med -medel finansierades år 2008 nätstöd för historia (3 sp), etnologi (5 sp) och delar av ämnesstudier i systematisk teologi (ca 10 sp). Med medel från FN-förbundet producerades en nätkurs i mänskliga rättigheter (5 sp). Totalt utvecklades ca 85 sp under år 2008 med specialfinansiering från virtualiseringsverksamheten och FNförbundet samt med -medel. Ledningsgruppen för Lärcentret beviljade hösten 2008 projektmedel för produktion av s.k. lärobjekt vid Akademins enheter i Åbo. Miniprojekten ville uppmuntra lärare och kursplanerare att i sina kurser ta i bruk sådan teknik som inte tidigare utnyttjats för den specifika kursen. Elva projekt beviljades finansiering: HF/Engelska: Adobe Captivate-produktion, HF/Kultur- och socialantropologi: Adobe Presenterföreläsningar, HF/Filosofi: Adobe ConnectPro, ESF/Nationalekonomi: Ljudföreläsningar, ESF/Nationalekonomi: Flash-produktioner, ESF/Kvinnovetenskap: Wiki, ESF/Sociologi: Presenterföreläsningar, ESF/Redovisning : Presenter-föreläsningar, TkF/Industriell ekonomi: Presenter-föreläsningar och TF/Systematisk teologi: Flash-produktion. För de kursprojekt som virtualiseras med specialmedel uppgörs alltid upphovsrättsavtal, se Avvecklingen av Blackboard Avvecklingen av Blackboard inleddes. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisning beslöt att licenserna för Blackboard skulle upphöra i juni Tidtabellen ändrade de facto, eftersom licenserna kommer att upphöra redan sommaren 2009, vilket innebär att avvecklingsarbetet måste försnabbas. För instruktörerna i Blackboard ordnades ett informationsmöte i maj 2008, därefter informerades de via olika allmänna och riktade utskick om hur arbetet genomförs (se Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten ansökte om och beviljades från Stiftelsen för Åbo Akademi medel för editering och kvalitetsförbättring av de kurser som överförs till Moodle. 5 Enheternas målsättningar för nätstödd undervisning I sina virtualiseringsstrategier har fakulteterna och språkcentret gjort upp allmänna målsättningar för den nätstödda verksamheten. Dessa har vissa enheter (HF, MNF, TkF, CSK och FC) konkretiserat för år 2009 alt. åren Humanistiska fakultetens målsättningar för nätstödd undervisning 2009 Humanistiska fakulteten har utarbetat målsättningar för nätstödd undervisning både på ämnesnivå och på fakultetsnivå, d.v.s. de enskilda ämnena ansvarar för att nätstödet utvecklas i undervisningen och på fakultetsnivån planeras och utförs åtgärder som ska stöda ämnena i detta arbete. (Dekanus fastställde fakultetens målsättningar ). 16

17 Eftersom ämnena i dagens läge använder sig av nätstöd i undervisningen i väldigt olika grad förefaller det ändamålsenligt att göra upp målsättningar på några olika nivåer så att alla ämnen i någon uträckning ska kunna utveckla sitt nätstöd. Behoven att använda nätstöd inom undervisningen varierar också mellan de olika ämnena, vilket ligger som grund för att varje ämne själv bedömer sitt behov och utvecklar sitt nätstöd enligt det. De olika nivåerna utgör en bas för ämnenas utveckling av nätstöd inom undervisningen, men tanken är inte att alla ämnen ska använda sig av nätstöd på alla tre nivåer, utan ämnena väljer den nivå som lämpar sig bäst utgående från det nätstöd som ämnena redan använder sig av i sin undervisning. Nivå 1: kursmaterial tillgängligt över nätet o skapa kurshemsidor på webben (t.ex. med hjälp av ÅA:s webbverktyg) o utveckla ämnenas webbsidor så att de bättre uppfyller behoven med tanke på tillgängligt material o skapa områden på servrar där material finns och göra dessa tillgängliga för studenterna Nivå 2: kursmaterial och kommunikation i en lärplattform (ex. Moodle) o skapa kurshemsidor i Moodle o skapa ex. bildbanker med bilder som kan användas i undervisningen o inlämning av uppgifter via Moodle Nivå 3: Traditionell nätkurs utan eller med mycket lite närundervisning o Utveckling av nätkurs Övriga målsättningar: o Humanistiska fakulteten undersöker (t.ex. via en enkät) vad studenterna anser om nätstödd undervisning och vilka behov av nätstöd som finns bland olika studentgrupper o Användning av videoseminarier/föreläsningar via video i realtid, t.ex. med hjälp av Adobe Connect Pro. o Skapa anvisningar/animationer för hur man använder sig av visst material (t.ex. hur man mappar en skiva, hur man använder en viss programvara m.m.), t.ex. med hjälp av Adobe Captivate. o Flytta över material i nätkurser från Blackboard till Moodle. Förslag till aktiviteter för att uppmuntra användningen av IT och nätet i undervisningen o Moodle-kurser vid ämnena som anpassas enligt ämnenas behov och tidtabeller (får också gärna innehålla personlig handledning) o Träffar där lärare får dela med sig av sina erfarenheter, t.ex. av att jobba med Moodle eller nätstöd i största allmänhet o Information kring upphovsrättsliga frågor. De enskilda ämnenas tankar kring nätstödd undervisning och utvecklingen av den bifogas till fakultetens målsättningar (finns inte med i denna rapport). 5.2 Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens målsättningar för virtualiseringsverksamheten Ämnesvisa planer för virtualiserinsverksamheten Referensgruppen vid MNF har utgånde från tre frågor bett ämnena formulera sina målsättningar för virtualiseringsverksamheten Referensgruppen har utökats med representanter från alla ämnen. Detta ger ett bättre informationsutbyte till och från ämnena. En Moodle-kurs skapades för referensgruppens rapportering av planerad verksamhet detta år. Alla ämnens kontaktpersoner kunde där fylla i ett formulär, som sedan har sammanställts. Frågor: 1) Vad görs för att stöda/öka personalens kunskaper inom nätstödd undervisning? Hurudan är tidtabellen för förverkligandet? 2) Vad görs för att stöda studenternas kunskaper och färdigheter inom it och användning av virtuellt material? 3) Allmänna kommentarer om nätstödd undervisning vid enheten. 17

18 BIOVETENSKAP CELLBIOLOGI 1) Uppmana lärare att delta i kurser som ökar kunskaper om nätstödd undervisning. 2) Egenlärarna uppmanas att informera studenter om användning av virtuellt material. 3) MILJÖ- OCH MARINBIOLOGI 1) Personalen uppmuntras att lära sig nya tekniker och öka graden av nätstödd undervisning där det är motiverat. 2) Det upplevs att studenterna redan har goda kunskaper och färdigheter, men vid kurser med nätstöd försäkrar sig naturligtvis de ansvariga lärarna om att studerandena kan ta del av det nätbaserade materialet. 3) Undervisande personal som nyligen virtualiserat kurser har noterat det goda stödet som erbjuds vid Lärcentret. BIOKEMI 1) Rekommenderar Universitetspedagogik för samtliga lärare. 2) Strävar till att det blir en del av den övriga undervisningen. 3) Så gott som alla kurser har någon form av nätstöd. FARMACI 1) Uppmuntrar att delta i personalskolning. 2) Integrerar användningen av Moodle och nätet småningom i de obligatoriska kurser som våra studeranden går. 3) Eftersom vår undervisning sker fysiskt alltid på ett och samma ställe och våra studeranden bör vara närvarande så har vi inte behov att skapa nätkurser för att inte studeranden skall behöva mobilisera sig fysiskt till Åbo. Däremot har Internet fått en allt större roll inom läkemedelsbranschen varför vi bör integrera nätanvändningen också i vår klassiska undervisning. FYSIK 1) Var och en ansvarar för egna kurser, men moodle-kunnande är rätt utbrett redan nu. Spridning av kunskap sker långt genom snack i korridorerna. 2) I kursen ämneskommunikation berörs denna problematik en aning. 3) Graden av virtualitet ökar hela tiden. För oss är det viktigt att man erhåller något mervärde med verksamheten. FYSIKALISK KEMI 1) Smartboard har införskaffats 2008, inkörs Uppmuntrar lärarnas pedagogiska studier kontinuerligt. Institutionsseminarierna varje vecka (deltar lärare, doktorander, studerande) är delvis pedagogiska övningar med möjlighet att använda nya tekniker t.ex. smartboard. 2) Kurs i ämneskommunikation på kandidatnivå är en övning i informationssökning och i presentation av material i form av poster. Institutionsseminarierna. 3) Ligger långt på den enskilda lärarens ansvar. Håller på att tas ibruk. Kräver en stor satsning av lärarna; de kanske inte har tid/ork. GEOLOGI OCH MINERALOGI 1) Inte så värst mycket. Verkar inte finnas nåt större intresse för tillfället hos den undervisande personalen. 2) Vi rekommenderar kurser för dem, men inte så mycket mera. 3) MATEMATIK 1) Verkar inte finnas något riktigt behov för någon större drive. Personalen tar reda på hur konkreta problem kan lösas vartefter de dyker upp. 2) Kursen matematiska programpaket erbjuds vid ämnet. I övrigt brukar de ha tillräckliga färdigheter eller få dem på annat håll. Då och då kommer någon in och frågar något och dessa får för det mesta svar på sina frågor. 3) ORGANISK KEMI 1) Personalen samarbetar och stöder varandra med tekniska och pedagogiska frågor. 2) Uppmuntra studenter att använda det virtuella materialet (det skall vara lätt att använda materialet) 3) Många kurser under planering. Ämnenas planer för vilka kurser som kommer att göras nätstödda framgår i tabellen i kapitel