Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2005

Transkript

1 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2005

2 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2005 Årsrapporten finns på webben 1. Allmänt Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid akademienheterna i Åbo Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för åren Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgruppenr för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Finlands virtuella universitet Finansiering av virtualiseringsverksamheten 6 3. Nätkurser år Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Andelen kvinnor/män på öppna universitetets nätkurser Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo Utveckling av nätkurser år Arbetet med delprojekten Utvärdering av virtualiseringen av delprojekten Sammanställning av utvärderingarna gjorda på nätkurser inom ÖPU/Åbo år Infrastruktur Stöd för studerande Studierådgivningen Utveckling av allmänna färdigheter/akademiska studiefärdigheter Studieteknik Biblioteksorientering och kurser i informationssökning IT-kurser för studerande Tekniskt stöd och kännedom om ÅA:s IT-miljö Stöd för progradu-skribenter Stöd för personalen Handledning i utveckling av nätundervisningen Teknisk handledning Videokonferens Stöd för rådgivning och handledning av studerande Stöd för egenlärarna Stöd för ny undervisande personal Stöd för rådgivning av Masters-studerande Stöd för handledning av slutarbeten Ope.fi- och IT-utbildning och universitetspedagogiska seminarier år Statistisk information om personalutbildningen Utvärdering av personalutbildningen Administrativa förbättringar inom personalutbildningen De nationella TieVie-utbildningarna Universitetspedagogik 6 sv Referensgruppernas arbete år Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Finlands virtuella universitet och övriga samarbetsparter Internationella aktiviteter Information och utvärdering Intern och extern information om lärcentret och virtualiseringsverksamheten Utvärdering Mätarer för och statistisk information om virtualiseringsverksamheten Utvärdering av virtualiseringsverksamheten i Åbo år 2005 utgående från planerna för åren Utveckling av nätkurser 25 2

3 11.2. Stöd för personalen för utveckling av undervisningen Stöd för studerande Administrativa åtgärder Virtualiseringsverksamheten vid akademienheterna i Åbo år Kursutveckling Stöd för personalen för utveckling av undervisning och rådgivning Teknisk, pedagogisk och administrativt stöd för användningen av IT i undervisningen Utveckling av virtualiseringsutbildningen för personalen Stöd för rådgivning och handledning Stöd för studerande Studierådgivning Koordinering av kurser och handledning i allmänna färdigheter Gradustöd Administrativa åtgärder Fortsättning på Akadmins virtualiseringsverksamhet åren Kvantitativ vidareutveckling av nätundervisningen Utveckling av inlärningsmiljöerna Utveckling av handledningen av nätkursproduktion Förbättring av handledningen av de studerandes allmänna färdigheter Administrativa åtgärder 31 BILAGOR (på webben): 1. Nätkurser vid Åbo Akademi enligt fakulteternas rapportering år Start- och slutrapporter för delprojekt som virtualiserades Projektkarta för lärcenterverksamheten åren

4 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år Allmänt Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi under 2005 har omfattat bl.a. fortsatt utveckling av nätstödda kurser inom grundutbildning och öppen universitetsundervisning, olika former av stödverksamhet för virtualisering, fortbildning för personalen, studierådgivning och stöd åt studerande i att utveckla s.k. allmänna färdigheter, produktion av webbaserat stöd för egenlärare och prograduhandledare och -skribenter, samt informationsverksamhet. Det vi speciellt vill lyfta fram inom virtualiseringen i Åbo år 2005 är satsningen på handledning och stöd speciellt för nya studerande. Detta har förverkligats i nära samarbete med fakulteterna och möjliggjorts tack vare att det i april 2005 anställdes en studierådgivare vid Lärcentret. Inom studierådgivningen har det satsats på de nya studerandes allmänna färdigheter (studieteknik, IT-färdigheter, informationssökning mm.) så att de studerande redan från början skulle få de färdigheter och verktyg som behövs för effektiva studier. Stödet har getts i form av webbstöd, föreläsningar samt handledning i Blackboard. HF med HF:s studieorientering 2 sp och TF med Kommunikationsfärdigheter I 3 sp erbjöd nätstödda kurser i allmänna färdigheter. I november 2005 grundades en studierådgivartjänst vid Lärcentret, vilken besätts från FM Johanna Hedenborg har valts till tjänsten. Ett nytt verktyg för produktion av nätkurser, dvs. inlärningsplattformen Moodle, togs i bruk år I projektrapporten har vi strävat efter att samla den information som berör virtualiseringsverksamheten och utvecklandet av undervisningen i allmänhet, oberoende av aktör och finansiär. Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten har behandlat rapporten på sitt möte den 27 januari Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Virtualiseringsverksamheten följer Akademins virtualiseringsstrategi (godkänd av Akademins styrelse ), se 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Akademienheterna i Åbo Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten i Åbo: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi (representanter för Åbo och Vasa) - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo - referensgrupperna vid fakulteterna och språkcentret - lärcenterchefen och lärcentrets studierådgivare - personal vid stödenheterna för virtualisering (Datacentralen, Fortbildningscentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek). - studiecheferna och ledande studiekoordinatorn - de aktiva virtualiserande lärarna och planerarna. Organisationen följde den plan som godkändes av Rektor (vilken i stort sett motsvarade organisationsplanen från ): Verksamheten leddes av en ledningsgrupp med representanter för stödenheterna, fakulteterna, 4

5 studieförvaltningen och studenterna. Den praktiska koordineringen av verksamheten har lärcenterchefen haft omhand. Projektkoordineringen av Akademins virtualisering i Åbo har omfattat bl.a. information om virtualiseringen inom och utanför Akademin, kontakter till fakulteternas referensgrupper och studiechefer, koordinering av de olika stödenheternas verksamhet och av produktionen och planeringen av stödtjänsterna, kontakter till Finlands virtuella universitet och arbete i de nationella intressegrupperna (AOR), marknadsföring av de nationella TieVie-utbildningarna och andra FVU-tjänster mm. För detaljinformation, se Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi består av byråchefen för studieärenden, ledningsgruppernas ordförande och koordinatorerna för virtualiseringsverksamheten i Åbo resp. Vasa (dvs. lärcenterchefen i Åbo och lärocenterpedagogen i Vasa). Det har inte funnits behov för gruppen att sammanträda under år Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för åren Ledningsgruppen tillsattes av Rektor för (nya studentrepresentanter utsågs för tiden ) och består av följande personer: Mary Dahlbacka (ordförande), Eva Costiander-Huldén (ÅAB), Thurid Eriksson (Studieärenden/Arbetsforum), Gun Hedström (MNF), Stig-Göran Lindqvist (DC), Paula Lindroos (FC/ÅA), Kenneth Sjölund (SPT), Mattias Hästbacka (studentrepresentant, KTF), Andreas Pada (suppleant för studentrepresentanten, MNF). Lärcenterchef Tove Forslund har fungerat som sekreterare. Ledningsgruppen för Akademins virtualiseringsverksamhet i Åbo har under perioden sammankommit till fyra möten och hållit ett möte via e-post. 2.4 Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen I syfte att förbättra kontakten och informationsgången mellan fakulteterna och ledningsgruppen för virtualisering har referensgrupper för fakulteterna tillsatts fr.o.m Referensgrupperna har även som uppgift att utreda behov och dra upp riktlinjer i virtualiseringsärenden vid den egna fakulteten. Referensgrupperna/-personerna framgår av ÅA:s virtuella universitets hemsidor: Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen utnämndes och har under år 2005 sammanträtt till tre möten för att utvärdera programvara för personlig videokonferens/virtuella klassrum. Gruppen har ännu inte kommit med en rekommendation för val av programvara. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa). Övriga medlemmar är Sol-Britt Arnolds-Granlund (Institutionen för lärarutbildning, PF), Maria Byholm (Tritonia), Mikael Ekblom (DC i Åbo), Tove Forslund (LC), Linda Grandell (Institutionen för informationsbehandling, MNF), Markus Heikkilä, (studerande i geologi, MNF), och Maria Sundström (FC i Åbo). 2.6 Finlands virtuella universitet Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm (ÅA i Vasa) fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. 5

6 Hösten 2005 tillsattes fem intressegrupper inom FVU, vilka har som uppgift att koordinera den nationella virtualiseringsverksamheten som stöder genomförandet av de fem strategiska målen i FVU:s strategi för åren Akademin är representerad av Tove Forslund i grupp tre ( Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT ) och av Maria Byholm i grupp fyra ( Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning samt annat internationellt samarbete ). Se FVU:s strategi: Kenneth Sjölund (AVC) och Ola Österbacka (PF) är tillsammans med Tove Forslund och Maria Byholm Akademins representanter i IT-Peda-nätverket. Tove Forslund är medlem i ledningsgruppen för KoMiTi-projektets ledningsgrupp. (Inom projektet KoMiTi klarläggs kompetenser samt dimensionering och statistikföring av nätstudier). Kenneth Sjölund är kontaktperson för ett nationellt samarbete om video i undervisningen. Eva Costiander-Huldén är kontaktperson för de finländska universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt om informationskompetens. Costiander-Huldén är också medlem i den projektgrupp som skall utveckla bibliotekspedagogiska frågor. Tove Forslund är Akademins kontaktperson inom TieVie-nätverket (nationella personalutbildningsprogram i användningen av IT i undervisningen). 2.7 Finansiering av virtualiseringsverksamheten Verksamheten har bl.a. finansierats med Undervisningsministeriets medel för virtualisering, med av UVM anvisade anslag för basfinansiering (för öppen universitetsverksamhet, för tjänster vid Datacentralen, AVcentralen och Åbo Akademis bibliotek) samt med projektmedel från UVM för studierådgivare. Projektmedel från UVM för år 2005 för virtualiseringsverksamheten i Åbo (Nikulas beslut ) Gemensamma anslag (Blackboard, TieVie m.m.) Planerare för det virtuella universitetet vid DC (gemensam för Åbo och Vasa) Studierådgivare Lärcenterchef Virtualiseringsverksamhet i Åbo Restmedel från 2004 ca Medlen för virtualiseringsverksamheten i Åbo inkl. restmedlen användes för bl.a.: Delprojekt (se kapitel 3.3) Ope.fi-utbildning för personalen Löner för planerare, stödpersoner och handledare för - organisering av ope.fi-utbildning - kartläggning av personalens och studerandes ope.fii-iii-färdigheter (inkl. utveckling av mätverktyg) - lärcentermottagning - pedagogisk handledning - utveckling av tekniskt och pedagogiskt stödmaterial samt ev.tekniska tillämpningar - LC-webb på engelska och finska - utveckling av stödtjänster för personal och studerande (egenlärarstöd, stöd för nya lärare vid ÅA, gradustöd, tutorhandledning, studieteknik mm) - handledning/undervisning i allmänna färdigheter för studerande Sekreterartjänster Expenser

7 Övrig finansiering: DC:s, ÅAB:s och AV-centralens stöd för virtualiserare (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Uppgradering av datanätet och datorklasser samt multimediaanskaffningar (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Virtualisering av ÖPU-kurser och överföring av kurser från Lotus Learning Space till Blackboard/Moodle (UVM anvisade anslag för öppen universitetsverksamhet samt extra finansiering via resultatförhandlingarna för överföringen av kurser). Fortbildningscentralens anslag för IT-verktygslådans och ÅA-personalutbildning (UVM anvisade anslag för basfinansiering) 3 Nätkurser år Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Under år 2005 producerades vid akademienheterna i Åbo totalt i nätkurser ca 3600 sv (av dessa ca 2100 inom ÖPU) och ca 3300 sp (ca 700 inom ÖPU). År 2004 var motsvarande summar sv, varav ca sv producerades inom ÖPU). Antaltet deltagare var totalt ca 2600 (år 2005 ca 2460), varav ca hälften var ÖPU-deltagare. För förteckning över nät- och flerformskurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet (listan är dock inte garanterat fullständigt heltäckande): Nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000 finns på Totalt ÅA/Åbo ÖPU/Åbo Totalt ÅA/Åbo ÖPU/Åbo studerande ca 2600 ca 1230 ca 2450 ca 1030 avlagda SV ca 3600 ca 2100 ca 5800 ca 2480 avlagda SP ca 3300 ca 700 antal kurser som ordnats ca 110 ca 55 ca 110 ca 45 antal nätkurser som finns/kan erbjudas ca 130 ca 130 antal SV i nätform som fanns/kunde erbjudas ca 520 antal SP i nätform som finns/kan erbjudas ca 870 Figur: Erbjudna och avlagda nätkurser samt existerande nätkurser vid enheterna i Åbo åren

8 2004 Totalt stud. på nätkurser Totalt stud. på nätkurser Totalt avlagda nät-sv Totalt avlagda nät-sp ÖPU-stud. av totalt på nätkurser ÖPU-sv av totalt avlagda nät-sv ÖPU-sp av totalt avlagda nät-sp ÖPU:s andel av totala antalet stud.på nätkurser ÖPU:s andel av totala antalet nätsv ÖPU:s andel av totala antalet nätsp HF % 82 % 0 % MNF % 41 % 11 % ESF/ekon % 28 % 15 % ESF/pol % 71 % 78 % KTF % 0 % 0 % TF % 60 % 58 % CSK/Åbo % 48 % 93 % Åbo totalt % 58 % 21 % PF % 6 % 0 % SVF % 4 % 0 % CSK/Vasa % 0 % 0 % Vasa totalt % 6 % 0 % 2005 ÅA TOTALT % 38 % 20 % Figur: Avlagda nätkurser per fakultet och för ÖPU (enheterna i Åbo) Andelen kvinnor/män på öppna universitetets nätkurser Den låga andelen män är ett problem inom vuxenutbildningen. För att få reda på ifall nätstudier lockar mer män till vuxenutbildningen undersökte vi andelen män och kvinnor på öppna universitetets nätkurser På ÅA:s öppna universitets kurser är andelen kvinnor (det är andelen kvinnor som statistikförs) årligen ca 75 % av det totala deltagarantalet, männen utgör alltså endast 25 %. År 2003 utgjorde männen även på nätkurserna 25 %, medan de år 2004 utgjorde 36 % - det högre talet år 2004 beror på kurser i informationsbehandling, där många gymnasiepojkar deltog. Någon markant större andel män på nätkurserna i allmänhet jämfört med på föreläsningsbaserade kurser kan man alltså inte se. 3.2 Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo I tabellen nedan framgår antal nätkurser vid de olika fakulteterna i Åbo siffrorna är ungefärliga, eftersom det varierar hur enheten definierat nätkurs. Utöver dessa utnyttjades Blackboard resp. Moodle som kurshemsida för materialdistribution vid flera institutioner. Totalt finns det vid enheterna i Åbo ungefär 130 nätkurser (ca 900 sp). Antal nätkurser (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie underv. och/eller ÖPU Antal SP i nätform (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie underv. och/eller ÖPU HF MNF ESF/ekon ESF/pol KTF 4 24 TF CSK/Åbo Figur: Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo 8

9 3.3 Utveckling av nätkurser år 2005 I strategin för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi står det att behovet av att genom virtualisering skapa flexibla studier gäller speciellt ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter eller studerande som studerar kvällstid, samt inom öppen universitetsutbildning, fortbildning och studier som ger behörighet för examensinriktad utbildning eller yrkeslivet. Detta utgjorde utgångspunkt för ledningsgruppens val av delprojekt som skulle virtualiseras med UVM:s projektmedel år Andra kriterier för valet av delprojekt var att kursen hade en stor målgrupp/flera olika målgrupper, att kursens deltagare inte har möjlighet att delta i kurser dagtid, att kursen var på grundstudienivå, att kursen var planerade att erbjudas kontinuerligt i framtiden, att projektet hade goda förutsättningar att bli bra, att kursen gjordes helt nätbaserad, att kursen även erbjöds inom FVU/nationella ämnesnätverk, att det gällde ett nytt ämne som inte virtualiserats tidigare och/eller att kursen skulle ingå i en större virtualiserad helhet. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo beslöt på sitt möte den 9 december 2004 föreslå att av de medel som Rektor har anvisat virtualiseringsverksamheten vid akademienheterna i Åbo för år 2005 reserveras medel för enskilda virtualiseringsprojekt enligt följande (beslut /Nikula): SPT: Affärsengelska /English for Commerce (6 sp) ESF/Internationell marknadsföring/ Marknadsföring: Grundkurs i marknadsföring/sevicekurs i marknadsföring (10 sp) ESF/Företagets organisation och ledning: Organisation och ledning (10 sp) och Human Resource Management (5 sp) ESF - ÖPU/Nationalekonomi: Grundkurs i nationalekonomi (10 sp) ESF/Kvinnovetenskap (och Sociologi): Kvinnor, kropp och hälsa (10 sp) ESF/Sociologi: Finlandssvenskarna som minoritet (2 sv) HF/Franska: Skriftliga färdigheter I (10 sp) HF/Tyska: Didaktik (5 sv) MNF/Biologi: Introduktionskurs i allmän biologi (4 sv) MNF/Informationsbehandling: Logik (5 sp) Tvärvet. - ÖPU/Miljökunskap: Miljörätt och förvaltningsstruktur (5 sv) Totalsumman som fördelades var ca I summan ingick medel för innehållsutveckling och införande av materialet i inlärningsplattform. För en 5 sv-kurs utbetalades en lönemånad motsvarande lk A21 (i vissa fall A 22) + ålderstillägg. Varje projekt hade dessutom tillgång till tekniskt och pedagogiskt stöd. Vissa projekt fick endast bidrag till virtualisering. Inom alla projekt förväntades institutionen på något sätt bidra med egna resurser, t.ex. i form av examinatorernas arbetstid. Våren 2006 pågår ännu virtualiseringen av Logik 5 sp, Introduktionskurs i allmän biologi 8 sp, Miljörätt och förvaltningsstruktur 10 sp, Finlandssvenskarna som minoritet 5 sp och English for Commerce 6 sp. Totalt utvecklades ca 52 sp under år 2005 med specialfinansiering. Några nya ämnen kom med år 2005, dvs. ämnena franska och tyska vid HF utvecklade sina första nätkurser detta år. Inom ÖPU koncentrerades virtualiseringsarbetet år 2005 på att överföra kurser från Lotus Learning Space till Blackboard eller Moodle (totalt överfördes ca 90 sp); endast två nya kurser gjordes nätstödda (3 sv i svenska/hf och 7 sp i rättsvetenskap/esf). Inom öppna universitetet uppdaterades också webbsidor för ämnespresentationer med bl.a. onlinestudieguider och ämnespresentationer på video (religionsvetenskap, folkloristik, litteraturvetenskap, kulturoch socialantropologi och etnologi), se Arbetet med delprojekten Delprojektens virtualisering uppföljs genom standardiserade start- och rapporteringsunderlag (se även Då projekten inleds skrivs för varje 9

10 delprojekt en startrapport. Då utvecklingsarbetet är klart utvärderas arbetet mot denna slutrapport tillsammans med kursens lärare och övriga som varit involverade i utvecklingsarbetet. Studerande utvärderar varje kurs med hjälp av ett utvärderingsformulär som finns insatt som standard i alla kurser i inlärningsmiljön. Start- och slutrapporter för delprojekten finns på ÅA:s virtuella universitets hemsidor: För de kursprojekt som virtualiseras med medel från ÅA:s virtualiseringsprojekt eller ÖPU-medel uppgörs upphovsrättsavtal. Avtalen har setts över under år Utvärdering av virtualiseringen av delprojekten Målsättningarna med virtualiseringen inom delprojekten 2005 var främst en strävan efter större flexibilitet (både för studerande och lärare), förenklad kursadministration i masskurser och förbättrad inlärning. Man ville i projekten aktivera studerande mer och få dem att reflektera över sin egen inlärning. Självrättande övningar i kurserna utnyttjades bl.a. för individualisering, dvs. de erbjuder studerande möjlighet att öva enligt eget behov, och för att även på masskurser garantera snabb feedback åt studerande. Man ville även öka kontakten mellan studerande och lärare. Genom att utnyttja moderna undervisningsmetoder ville man göra kursen attraktivare och göra blivande ämneslärare bekanta med undervisningsformen. Lärarna uppmuntras utvärdera alla nätkurser (standardiserad utvärdering finns i inlärningsplattformerna att modifiera och använda enligt behov). ÖPU-kursernas utvärdering sammanställs årligen. Svarsprocenten har dock varit låg. Detta kunde avhjälpas genom att utvärderingen skulle göras till en del av inlärningsprocessen (t.ex. så att läraren också kommenterar utvärderingen eller gör sammanställningen tillgänglig för studerande) och så att den utgör en förutsättning för att slutvitsordet skall ges. En mellanutvärdering kunde åtminstone på de långa 10 sp-kurserna utnyttjas för att få reda på brister som kan avhjälpas under kursens gång Sammanställning av utvärderingarna gjorda på nätkurser inom ÖPU/Åbo 2005 Inom öppna universitetet har en sammanställning gjorts på basen av utvärderingar i 32 nätkurser under I sammanställningen ingår utvärderingar gjorda av totalt ca 320 personer (av ca 1200 som börjat på nätkurser). Sammanställningen baseras alltså på utvärderingar av endast 27 %, vilket bl.a. beror på att inte alla kursers utvärderingar ingår, men också på att svarsprocenten i kurserna ofta var låg. Eftersom alla kurser inte har helt identiska utvärderingsfrågor varierar antalet svar per fråga (mellan ca 120 och 320 svarande). Av de svarande har 70 % (2004: 67 %) tidigare deltagit i nätkurser. 70 % (2004: 68 %) tycker att arbetsmängden är lagom och 27 % (2004: 30 %) anser att kurserna varit för arbetskrävande, vilket tyder på att nätkurserna inte anses särskilt arbetskrävande. Av de svarande föredrog 82 % att delta i kursen som nätkurs framom att delta i kursen om den hade erbjudits som närstudiekurs (tillgängligheten till kursen, dvs. möjligheten att kunna delta pga. flexibiliteten i rum, är ju ofta avgörande för ÖPU-studerande). Hälften (52 %) av de svarande tycker ändå att närstudieträffarna i allmänhet fyller en viktig funktion också på nätkurser, och på de kurser där det också fanns närstudier så tyckte 80 % att de fyllde en funktion, medan 20 % tyckte att de inte gjorde det. Målsättningen med nätkurserna har ju i många fall varit att aktivera deltagarna mer än på en traditionell kurs: 80 % (2004: 82 %) av de svarande upplever att de varit tillräckligt aktiva på kursen. Med handledningen är deltagarna nöjda: 85 % ansåg att handledningen (definierad som "instruktioner för att göra uppgifter samt svar på frågor och råd under arbetets gång") varit utmärkt eller ganska bra. Med feedbacken på övningsuppgifter var 79 % nöjda eller mycket nöjda. 20 % tyckte att feedbacken var dålig eller inte så bra. 94 % (2004: samma siffra) ansåg att de fått tillräckligt tekniskt stöd. 10

11 Av de svarande tycker 85 % (2004: 58 %) att Learning Space är en utmärkt eller ganska bra inlärningsmiljö; av deltagarna på Blackboard-kurser tycker 85 % (2004: 86 %) att den är utmärkt eller ganska bra - överlag fungerar alltså båda miljöerna helt tillfredsställande (Learning Space, som nu också snart tas ur bruk, fick dock i fritext en hel del kritik för vissa funktioner). De kommentarer som deltagarna skrivit i fritext i utvärderingarna kunde vara helt motsatta varandra i en och samma kurs, vilket visar på hur olika preferenser olika deltagare har, men vissa allmänna drag kan man ändå se också ur fritextkommentarerna. Handledningen under kursens gång och speciellt feedback på inlämnade övningsuppgifter är mycket viktigt. Någon konstatera/de att man som studerande ju vill ha så mycket feedback som möjligt. "Lärarens frikostiga uppmuntran får en att jobba lite extra", noterade någon annan. Det ansågs viktigast med feedback på de uppgifter där man inte gjort så bra, man vill veta vad man missat. Kritik gavs om läraren inte höll den tidtabell för feedback som utlovats eller om läraren inte inte var synlig på kursens hemsida tillräckligt ofta. Deadlines ansågs överhuvud taget viktiga; någon kommenterade att läraren bör ge kritik om deltagarna är försenade det skall vara klara riktlinjer om vad som händer om man inte följer deadlines och läraren bör följa riktlinjerna. Mycket positiv feedback gavs också på lärares engagemang, förståelse, snabba feedback det verkar som om ni bara sitter och väntar på frågor från oss, skrev någon. Att hitta den ideala tidtabellen i kurserna är problematiskt, dvs. ofta anses deadlines följa för snabbt på varandra, men också om kursen blir för utdragen är det risk för att folk inte slutför kursen. Speciellt på 10 spkurserna upplevde studenterna nog att arbetsmängden var stor. En kurs som bestod av en del som är tidsbestämd och en del där man kan jobba i egen takt fick positiv feedback på den möjligheten. Flera deltagare kommenterade att man lärt sig mer då man jobbat kontinuerligt under kursens gång i stället för sträckläst till tent. De upplevde att det var intressant att de hade fått tillämpa teorier på verkligheten. Vissa kommentarer tyder på att deltagarna inte ännu riktigt vet vad akademiska studier är:"det är läraren som ju ändå har kunskapen", "föreläsningar ger rätt information direkt så att man inte behöver söka den", "det gick onödigt tid till att söka fram kursmaterial, lättare om läraren ger direktlänken till materialet" och "svaret på uppgift x fanns inte i boken". Många kursdeltagare uppskattar möjligheten till nätstudier och uppmuntrar till utvecklandet av flera sådana kurser: - "Nätkursverksamheten är en fantastisk möjlighet som jag hoppas att Åbo Akademi snabbt utvecklar och breddar kursutbudet." - "Jag anser att detta är ett bättre sätt att lära än den traditionella där man går på föreläsningar och börjar plugga till tenten en vecka före. Nu var mängden att läsa på en gång rimlig och pga. övningsuppgifterna var man faktiskt tvungen att fundera över det man hade läst och tillämpat det. Jag har garanterat lärt mig mera på den här kursen än på någon annan öpu-kurs (som arrangerats på ett traditionellt sätt). En av dom bättre kurserna på ÅA - flera nätkurser i ämnet, tack!" 4 Infrastruktur En kraftig ökning av antalet bredbandsanslutningar under år 2005 kan noteras. Dessutom har det trådlösa nätet utvidgats till fler allmänna utrymmen i Akademikvarteren. Akademins datorpark förnyas kontinuerligt. År 2005 har studerande fått tillgång till datorrum även på biblioteket. I december inköptes en videokonferensbrygga, vilken möjliggör samtidig uppkoppling av fler än två videokonferenspunkter. År 2005 skrev Akademin tillsammans med fyra andra universitet under ett förtroendeavtal för användarautenticering (inom ramen för HAKA-projektet vilket t.ex. gör det möjligt för en akademianvändare att med sitt åa-användarnamn logga in på Helsingfors universitets biblioteksdatabaser eller för en studerande från Uleåborgs universitet att med sitt eget användarnamn logga in på en nätkurs som han/hon antagits till vid Akademin. För ytterligare information, se Datacentralens årsberättelse som publiceras i februari. 11

12 5 Stöd för studerande 5.1 Studierådgivningen Handledningen av nya studerande vid ÅA har fått speciell uppmärksamhet år Följande delområden har haft en betydande roll i utvecklingsarbetet: Studierådgivare specifikt för nya studerande Tutorverksamheten Egenlärarverksamheten Studieteknik för nya studerande IT-färdighetskurser för nya studerande Ibruktagning av MinPlan; handledning av studieplaneringen Tanken har varit att skapa ett fungerade nätverk av olika stödfunktioner och tjänster för ÅAs nya studerande, som skall underlätta den initiala studietiden på många olika plan. Det viktiga är att det finns hjälp att få och att den studerande vet var denna hjälp finns. Sedan april 2005 har ÅA/Lärcentret i Åbo haft en egen (projektfinansierad) studierådgivare, Johanna Hedenborg, med tanke på handledningen av nya studerande. Fr.o.m. år 2006 grundades en studierådgivartjänst, företrädesvis vid Lärcentret i Åbo. Johanna Hedenborg fick tjänsten och tillträder Studierådgivaren jobbar specifikt med handledningen av nya studerande (mottagning må-to 10-12, e-post, ville@abo.fi, via rådgivningens webbsidor som studierådgivaren upprätthåller). Studierådgivaren hjälper studerande med generella frågor gällande studierna, svarar på frågor eller hjälper studerande att få svar på sina frågor genom att vidareförmedla dem till rätt person. Studierådgivaren koordinerar också tutorverksamhet (koordinering, information, webbstöd, arvodesrapportering mm) och studieorienteringsveckans program för resp fakultet (koordinering, bokningar, webbinformation). En ny satsning inom tutorverksamheten har varit att skapa webbstöd för tutorerna ( Här har samlats grundläggande information om vad det innebär att jobba som tutor, tutorutbildningens program och material, aktuell information, e-post och brev som skickats ut, nyttiga länkar mm. Egenlärarverksamheten har fått en ny start vid ÅA iom examensreformen. Egenlärarna har blivit introducerade i MinPlan och handledningen av studieplanerna. Studierådgivarens arbetsuppgifter som närmast berör studieärenden i allmänhet är ABI-info: webbinformation, infotillfällen ABI-dagar; planering, administration Rekrytering, bl.a. studentmässor (STUDIA2005/Helsingfors, SACO/Stockholm) MinPlan; bl.a. administration av tutorernas testande; MinPlan-webbinfo MinPlan-infotillfällen för fakulteternas gulnäbbar, tutorer och egenlärare Studierådgivaren har även tillsammans med lärcenterchefen deltagit i FVU-projektet VerkosTu, vilket stött vidareutvecklingen och dokumentationen av studierådgivningstjänsterna. VerkosTu-projektets handledare har även fungerat som ett bollplank för Akademins utvecklingsprojekt gällande handledningen av nya studerande. Studierådgivningsverksamheten har under hösten presenterats för personalen: - i samband med egenlärarträffar vid HF, MNF och KTF - för (ny) undervisande personal på informationsdag för byråpersonalen på informationsdag

13 5.2 Utveckling av allmänna färdigheter/akademiska studiefärdigheter Med akademiska färdigheter/arbetslivsfärdigheter avses bl.a. informationskompetens, studieteknik, IT-färdigheter förmåga till evaluering, reflektion och kunskapskonstruktion, muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, teamarbete, ledarskap och självstyrning. (För definition, se bl.a. Levänen, K, Tervonen S & Haapaniemi, T: Verkkoopetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio 2005). Av dessa allmänna färdigheter har informationssökning, studieteknik och IT samt kommunikation erbjudits som separata kurser/föreläsningar för Akademins nya studerande, medan de övriga färdigheterna bäst integreras i annan undervisning. HF och TF erbjöd sp för föreläsningar och övningar i allmänna färdigheter, dvs. HF:s studieorientering 2 sp och Kommunikationsfärdigheter I 3 sp vid TF. Kurserna examinerades i Blackboard, dels för att lättare kunna administrera kurserna med många handledare involverade, men också för att studerande skulle få en första introduktion i nätstudier/studier via Blackboard Studieteknik Studieteknik utgjorde ett nytt element i studierorienteringen hösten Studierådgivaren höll introducerande föreläsningar i studieteknik vid alla Åbo-fakulteter, samlade studieteknikmaterial på webben ( och deltog som handledare i den nätbaserade kursen HFs studieorientering, där studietekniken utgjorde en delkurs med tillhörande nätövningar. Föreläsningar (à 2 h) för gulnäbbar vid resp Åbo-fakultet: o TF 31.8 (ca 20 studenter) o MNF 1.9 (ca 50 studenter) o KTF 2.9 (ca 50 studenter) o HF 9.9 (ca 120 studenter) o ESF x 2: 26.10, 9.11 (ca 45 studenter) Detta utgör totalt 12 h undervisning och ca 285 deltagare Biblioteksorientering och kurser i informationssökning Vid Åbo Akademis bibliotek finns en arbetsgrupp för användarutbildningen. Årets viktigaste uppgift för gruppen var att strukturera användarutbildningen så att den motsvarar behoven på institutionerna och de nationella rekommendationerna (se Målet är att stärka studenternas/personalens informationskompetens, vilket resulterar i bättre studieresultat, inlärning och undervisning. Detta innebär att fakulteterna integrerar obligatorisk undervisning i informationssökning på alla nivåer. Ansvaret för undervisningen skulle enligt förslag av bibliotekets au-grupp fördelas så att huvudbiblioteket handhar gulnäbbsundervisningen, vilken koordineras med Lärcentrets undervisning i stödfunktioner och att fakultetsbiblioteken handhar undervisning på proseminarie- och pro gradu-nivå. I.o.m. Bolognaprocessen har TF, HF och delvis ESF omfattat idén om integrerad undervisning i gulnäbbsstadiet. MNF och KTF har erbjudits frivilliga kurser i informationssökning för gulnäbbar, dessvärre med skralt resultat. Gradvis bör dock alla fakulteter omfattas av infosökundervisningen på flera nivåer. I ÅAB:s användarutbildning (närutbildning) deltog ca 1720 personer år Användarutbildningen omfattade 260 h på olika nivåer. Nätkursen i informationssökning utnyttjades för examinationen av informationssökningsmodulen i HF:s och TF:s kurser i allmänna färdigheter. Antal deltagare Antal h Figur: Deltagare och undervisningstimmar på ÅAB:s kurser i informationssökning åren

14 5.2.3 IT-kurser för studerande IT-färdighetskurser har hösten 2005 ordnats för nya ÅA-studerande mer systematiskt än tidigare. Kurserna i IT arrangeras av Fortbildningscentralen inom ramen för IT-verktygslådan (ÅA-budgetmedel). Fr.o.m. ht 2005 har kurserna i IT-verktygslådan erbjudits första årets studerande vid vissa fakulteter. Genom att rikta kurserna till första årets studerande vill man garantera att alla studerande har vissa basfärdigheter i datoranvändning(word, PowerPoint och Excel). För FC innebär detta arbetssätt ett stort antal deltagare i ITverktygslådan. Kursplaneringen underlättas (i viss grad), medan volymen på undervisningen, antal deltagare och antal kurser ökar. Planeringen gjordes under läsåret i samarbete med fakulteterna och undervisningen har hösten 2005 erbjudits vid de fakulteter som önskade ge grundkunskaper i Word, PowerPoint och Excel åt sina första-årsstuderande. För HF:s och TF:s studerande är kurserna obligatoriska (ingår i deras allmänna studieorienteringkurser, HF:s studieorientering 2 sp och Kommunikationsfärdigheter I 3 sp vid TF). Dessa studerande genomförde även ett diagnostiskt test, vilket gav en fingervisning om förkunskaperna.vid ESF erbjuds kursen åt alla pol.mag.- och rättsnotariestuderande kurserna är valfria men ger 1 sp. IT-paketet omfattade Word+Windows 4 h, PowerPoint 4 h och Excel 4 h (totalt 12 h). De studerande som hade datorkörkort eller på annat sätt kunde visa på att de hade mycket goda kunskaper i programmen från tidigare behövde inte delta i kurserna (deras antal var dock överraskande litet). År 2005 ordnades även under våren sex öppna kurser (Word, Excel PowerPoint, Mozilla Composer, Corel Draw) med totalt ca 70 deltagare. IT-kurser för studerande år 2005 Antal grupper Antal lektioner Antal deltagare HF TF ESF KTF Öppna kurser 6 34 Ca 70 Totalt 22 grupper 178 h Ca 308 delt Tekniskt stöd och kännedom om ÅA:s IT-miljö Vid Datacentralen ger Oraklet tekniskt stöd åt studerande. Från AV-centralen är det speciellt studerande som lånar AV-utrustning (under år 2005 gjordes ca 100 lån). HF:s och TF:s gulnäbbar genomförde som del av kurserna i allmänna färdigheter i december ett självrättande test (utvecklat av Datacentralen och Lärcentret), där deras kännedom om ÅA:s IT-miljö testades. Överlag ansågs stödet bra, gulnäbbarna var tacksamma över Oraklets existens och hjälp och känner till att de vid behov hittar information via webben. I testet gavs deltagarna automatisk feedback på frågorna och dessutom specifik handledning efteråt i vissa ärenden. Genom testsvaren framkom vissa önskemål på ÅA:s IT-miljö, vilka vi genom bättre information och rådgivning kan komplettera inför läsårsstarten De svarande önskade en repetitionskurs i/frågetimme om ÅA:s IT-miljö senare på hösten eller på våren, eftersom det i början av första hösten kommer så väldigt mycket ny information på en gång. Dessutom önskade de att det skulle finnas handledare som kan ge råd i olika IT-frågor (t.ex. i användningen av olika programvaror och hemområdet samt i nätstudier). De önskade även enkla användarguider för olika programvaror och instruktioner vid skrivare och annan kringutrustning. 14

15 5.3 Stöd för progradu-skribenter Läsåret pågick Graduklubben vid HF. Graduklubben bestod av träffar för studerande som håller på med sin pro gradu. Fr.o.m. hösten 2005 övertog Lärcentret (koordinator Maria Söderbacka) ansvaret för Graduklubben och målgruppen för träffarna utvidgades till studerande vid hela Akademin. På de två träffarna hösten 2005 deltog ca 25 personer varje gång. (HF: 13, MNF: 5, ESF: 10, TF: 1, SVF: 1, Åbo universitet: 1). Temat för Graduklubbens träffar är skrivprocessen, språkriktighetsfrågor, psykologiska aspekter, IT, informationssökning mm. Graduvägen-materialet innehåller stöd för skrivprocessens olika skeden samt fakulteternas egna progradu-anvisningar. Webbmaterialet marknadsfördes // hösten 2005 till såväl handledare som studerande. Information om gradustödet har distribuerats via e-post, flygblad på anslagstavlor och studentkafeteriorna och via annons i Kårbullen. Artiklar om gradustödet har ingått i Studentbladet och Åbo Underrättelser (Kårbilagan). 6 Stöd för personalen 6.3. Handledning i utveckling av nätundervisningen Stöd för dem som utvecklar nätstödda kurser/projekt eller tar in inslag av IT i sin undervisning ges i Åbo av de fristående institutionerna: Datacentralen (tekniskt stöd), AV-centralen (stöd för videokonferensanvändning, produktion av ljud- och bildmaterial mm), Åbo Akademis bibliotek (stöd för informationssökning) och Fortbildningscentralen (pedagogiskt stöd och personalutbildning). Fr.o.m har tjänsterna erbjudits under ett gemensamt namn, Lärcentret i Åbo. Stödet har getts främst som personalutbildningar (se kapitel 7), i form av skriftligt stödmaterial på Lärcentrets webbsidor och som individuell handledning. Öppna universitetets och Språkcentrets modell har visat sig vara välfungerande för kursproduktion, dvs. kursplaneraren resp. undervisningsamanuensen tillsammans med läraren producerar nätkursen så att läraren gör det innehållsliga materialet och formulerar aktiveringar, medan planeraren har hand om teknisk utformning och ser till att det instruerande materialet fungerar. Samma modell har använts inom vissa institutionsprojekt. Alla projekt har haft tillgång till en pedagogisk handledare. Inom virtualiseringsprojektet betonar vi även vikten av att gå igenom vissa administrativa frågor innan arbetet börjar, dvs. för vem, när och hur kursen kommer att erbjudas, upphovsrättsfrågor, arbetstid till förfogande för produktion resp. för handledning, tekniska frågor m.fl. Inom bl.a. följande ämnen har det år 2005 getts handledning för utvecklingsprojekt av lärcentrets personal, av öppna universitetets ämnesplanerare och/eller av språkcentrets undervisningsamanuens: HF: franska, litteraturvetenskap, finska, folkloristik, interkulturell kommunikation, konstvetenskap, psykologi, religionsvetenskap, skärgårdskunskap, svenska, tyska. MNF: farmaci, biologi, informationsbehandling, miljökunskap ESF: företagets organisation och ledning, internationell marknadsföring, informationssystem, informationsförvaltning, kvinnovetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, rättsvetenskap, sociologi, statistik. TF: allmän teologi, kyrkohistoria och praktisk teologi, praktisk teologi, systematisk teologi. CSK: tyska, latin, kommunikation, spanska. ÅAB hela personalen. FC Handboken för utveckling av nätkurser har uppdaterats och finns nu endast på webben (för att garantera att den är aktuell). Processen för utveckling av nätkurser har anpassats till det nationella projektets om kvalitet i nätundervisning, dvs. VOPLA-projektets, kvalitetshandbok (se kapitel 10.2). 15

16 6.1.1 Teknisk handledning Den tekniska handledningen för kursutveckling har under år 2005 getts av Mikael Ekblom, DC (som också fungerar som administrator för Blackboard och Moodle), Dan Holm, DC, Kenneth Sjölund, AVC, Tom Björkfors, CSK, Maria Söderbacka, LC/FC, och Maria Sundström, FC. Blackboard Två uppdateringar av Blackboard har gjorts (28.2 till version och 6.4 till version ). Ett verktyg för att kontrollera huruvida användarens webbläsare är kompatibel för Blackboard har utvecklats. Maria Söderback och Mikael Ekblom har uppdaterat användarstödet (bl.a. startguiden för instruktörer och studerandeguiden). Moodle En ny server inköptes för inlärningsplattformen Moodle, vilket togs i testbruk i april Moodle har sedan dess använts bl.a. inom öppna universitetet (informationsförvaltning, interkulturell kommunikation, konstvetenskap, kyrkohistoria, miljökunskap och psykologi), vid informationsbehandling och informationssystem. Användarstödet för Moodle har utarbetats av Maria Söderbacka och Mikael Ekblom: En nätstödd Introkurs i Moodle, utarbetat vid informationsbehandling, har uppdaterats och fungerar som handledning för instruktörerna. För studerande finns en studerandeguide för Moodle. Övrigt stödmaterial och administrativa rutiner har utvecklats. Moodle har även fått ÅA-layout. Ljud och bild samt interaktiva övningar i undervisningen AV-centralen har handlett personalen i användningen av kameror och inspelningsutrustning i samband med utlåning och produktion av distanskurser. Kenneth Sjölund har handlett i produktionen av korta videofilmer och ljudfiler för kurser i skärgårdskunskap och spanska/csk. Tom Björkfors har handlett i produktionen av interaktiva övningar på webben med programvaran Hot Potatoes (bl.a. inom språkcentrets språkkurser och ämnet franska vid HF) Videokonferens Dan Holm, DC, är tekniskt stöd för videokonferensen på DC och på FÄ, medan Kenneth Sjölund har hand om videokonferensen på Fortbildningscentralen. Användningen av videokonferensen speciellt i FC:s utrymmen har ökat kraftigt under år Videokonferenserna används vid akademin speciellt för möten, med enheterna Vasa och med samarbetsparter nationellt och internationellt. Även för pedagogikundervisningen i Åbo har videokonferens använts. Inom ramen för Finlands virtuella universitet samarbetar de tre åbohögskolorna i arrangerandet av videokonferens. År 2005 satsades också på en serie korta kurser i användningen av videokonferens. Serien bestod dels av en nationell utbildning via videokonferens (arrangerad av IT-Peda-nätverket), dels av egen utbildning. 6.2 Stöd för rådgivning och handledning av studerande Stöd för egenlärarna Egenlärarverksamheten har fått en ny start vid ÅA iom examensreformen. Egenlärarna har blivit introducerade i MinPlan och handledningen av studieplanerna. Webbstödet för egenlärarna togs i bruk i oktober Här finns uppgiftsbeskrivning för egenlärarna, klargörande av de olika rådgivarnas roller vid akademin, tips och råd för handledning i små grupper mm. Följande seminarier ordnades för egenlärarna år 2005: Egenlärarseminarium på HF: Rådgivning för nya studerande och MinPlan-handledning Egenlärarinformation för MNF: Rådgivning för nya studerande och MinPlan Egenlärarinformation för HF: Ibruktagandet av MinPlan Egenlärarinformation för KTF: Om MinPlan och studieteknik

17 6.2.2 Stöd för ny undervisande personal En av referensgrupperna för virtualisering föreslog en studieorientering också för nya lärare vid Akademin och önskade att nyheter inom de olika enheterna som stöder studier och kursutveckling regelbundet kunde presenteras detta genomfördes i september som ett seminarium kallat Information om det nya inom stödtjänster för undervisning - introdag för (ny) undervisande personal vid Akademin Inför detta seminarium samlades även information om de enheter som på olika sätt ger stöd i utvecklingen av undervisningen eller producerar tjänster för studerande, vilka läraren kan utnyttja i undervisningen: Stöd för rådgivning av Masters-studerande Vid KTF har det utarbetats en nätbaserad rådgivning för engelskspråkiga masterstuderande: Stöd i handledning av slutarbeten Graduvägen-materialet (se kapitel 5.3) innehåller även råd till handledarna hur de kan använda webbmaterialet och Graduresan-kursen i Blackboard i sin handledning. Personalen fick på hösten per e-post information om såväl webbmaterialet som graduträffarna för studerande. Gradustödet presenterades även i samband med olika informationstillfällen under året. Graduresan, graduhandledning i Blackboard, utnyttjades inom kyrkohistoria vid TF. Två universitetspedagogiska heldagsseminarier speciellt inriktade på handledning av seminarie- och pro graduarbeten ordnades år 2005: Juha Hakala, Chydenius-Institutet i Karleby: Opinnäytetyön kynnyskysymyksiä kuinka opinnäytteestä selvitetään Professor Liisa Lautamatti: Aktiviteter för att handleda studerandes arbetsprocess i en studieuppgift Ope.fi- och IT-utbildning och universitetspedagogiska seminarier år 2005 Undervisningsministeriet har för personalen inom hela utbildningsväsendet gjort upp en plan för utvecklandet av kunskaperna i nätstödd undervisning, där kurserna beroende på innehåll och svårighetsgrad definieras som ope.fi I, ope.fi II eller ope.fi III. Ope.fi I innebär IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av inlärningsplattformar mm.) Ope.fi II innebär en tillämpning av IT i undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning, användningen av videokonferens i undervisningen, pedagogiska metoder mm). Ope.fi III innebär kurser för stödpersoner och i mer avancerade tekniska och pedagogiska lösningar. Ope.fi-utbildningen arrangeras av Fortbildningscentralen och finansieras med Akademins medel för virtualisering (kurser i nätkursproduktion), med medel från personalärenden för personalutbildning (ITkurser och universitetspedagogiska seminarier) och år 2005 även med ÅAB:s egna medel. Utbildningarna har ordnats i form av korta kurser som bildar en helhet, men där man deltar i de kurser som intresserar. Under år 2005 har totalt ca 200 h undervisning producerats. Totalantalet deltagare är ca 600, varav många har deltagit i mer än en kurs. Detta år kan även rapporteras kurser på ope.fi III-nivå. Planerare för ope.fi I: Carl Mohn och Carina Gräsbeck, planerare för ope.fi II: Carina Gräsbeck. 17

18 7.1. Statistisk information om personalutbildningen Information om kommande utbildningar finns på följande adress: Arkivet över virtualiseringsutbildningar finns här: Kurser Timmar Delt. Kurser Timmar Delt. Kurser Timmar Delt. Kurser Timmar Delt. Kurser (ope.fi I) Kurser (ope.fi II) Kurser (ope.fi III) Kurser totalt Figur: Sammanställning över ope.fi-utbildning vid Åbo Akademi i Åbo åren Kurser (ope.fi I) Timmar Deltagare Gör hemsidor med Mozilla Composer 9 & Gör hemsidor med Mozilla Composer 4 & Enkel bildbehandling med Corel Photo-Paint Excel-uppfräschning 30.3 & Introduktionskurs i Blackboard 27 & Gör hemsidor med Mozilla Composer 3 & Multimedia demo med bl.a. Flash, MS Producer samt hur spela inljud för kurser Nätföreläsningar med hjälp av MS Producer och Power-Point 10 & Fortsättningskurs i Blackboard, del PowerPoint-startkurs 9 & Fortsättningskurs i Blackboard, del Avancerad Word för akademiskt skrivande Gör hemsidor med Mozilla Composer 17 & Macromedia Flash Enkel bildbehandling med Corel Photo-Paint Introduktion till Moodle Introduktion till Moodle PowerPoint-startkurs 19 & Enkel bildbehandling med Corel Photo-Paint Macromedia Flash 8 & Gör hemsidor med Mozilla Composer 16 & Summa Ope.fi I-kurser: 21 kurser Kurser (ope.fi II) Opinnäytetyön kynnyskysymyksiä kuinka opinnäytteestä selvitetään Nationell videokonferens om videoteknologi 10.3 och 7.4 samt Att undervisa via 8 8 videokonferens Kursuppläggning på nätet Didaktiska synpunkter på Power Point och andra presentationstekniker Seminarium kring upphovsrätt Aktivering och examination 11 & Hur arbetar jag som undervisare så att jag är med om att skapa lärande Undervisaren hur kan du arbeta med dig själv som undervisare? PBL-kurs i problembaserat lärande 22.4 och Handledning på nätkurser Femte minikonferensen om kursutveckling vid ÅA Aktiviteter för att handleda studerandes arbetsprocess i en studieuppgift Introduktionsdag för ny undervisande personal vid Akademin