Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren
|
|
- Gun Linda Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren Utskick till fakulteterna för utlåtande
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Beskrivning av hur strategin har utarbetats Definitioner Närundervisning nätstödd undervisning distansundervisning Allmänna kompetenser Ope.fi-färdigheter Vision för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi Åtgärdsprogram för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren Utvärdering av hur Strategin för virtualisering av undervisningen har förverkligats Allmänt Organisation Målgrupper och nätstödd undervisning vid fakulteterna Undervisnings- och studiemiljön Pedagogiskt och tekniskt stöd för användning av IT i undervisningen Utveckling av kunnandet Utveckling av personalens färdigheter i att använda IT i undervisningen Utveckling av studerandenas allmänna färdigheter Information, forskning och utvärdering Åbo Akademis nätverk Oförverkligade målsättningar Nätstödd undervisning vid Åbo Akademi år Allmänna målsättningar för nätstödd undervisning år Organisation och finansiering år Nätstödd undervisning vid Akademin år Undervisnings- och studiemiljön år Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning år Utveckling av kunnandet år Utveckling av personalens ope.fi-färdigheter Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser år Forskning och utvärdering år Åbo Akademi som partner i nätverk år Uppföljning av strategin...17 Bilagor och underlag...17 Källor
3 1. Inledning 1.1 Beskrivning av hur strategin har utarbetats Åbo Akademi har haft en strategi för virtualisering av undervisningen sedan Den första godkändes och den andra För uppgörandet av den tredje strategin för virtualisering av undervisning tillsattes den en arbetsgrupp bestående av följande personer: Överassistent Hans-Erik Krokfors, ESF (ordf.), doktorassistent Gun Hedström, MNF, professor Helena Hurme, SVF, lärocenterpedagog Maria Byholm, Lärocenter Tritonia (sekr.), och lärcenterchef Tove Forslund, Lärcentret i Åbo (sekr.). Arbetsgruppen har sammanträtt fem gånger. Arbetsgruppen beslöt att frångå benämningen virtualisering av undervisning och använder i stället nätstödd undervisning. I likhet med den föregående strategin har även denna baserats på de undervisande enheternas strategier för virtualisering/nätstödd undervisning. Fakulteterna och övriga undervisande enheter uppmanades uppgöra egna strategier, vilka inlämnades per 30 april 2007 till arbetsgruppen. Arbetsgruppen har även strävat efter att följa linjedragningarna i Åbo Akademis IT-strategi för åren Arbetsgruppen inlämnade ett utkast till Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren till ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, som behandlade utkastet på sitt möte Underlag för strategin för nätstödd undervisning har även införskaffats på följande sätt: - Ledningsgruppen för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi diskuterade målsättningarna med Akademins virtualisering på sitt möte Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa behandlade strategin på sitt möte Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo behandlade strategin på sitt möte av direktören för Datacentralen vid Åbo Akademi, Stig-Göran Lindqvist, av Stefan Levander, sektionschef vid Datacentralen i Vasa, samt av lärcenterpersonalen i Åbo. Ledningsgruppens för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi förslag till Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren föreligger här. Åbo den Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ulrika Wolf-Knuts (ordf.) Brita Wårvik Gun Hedström Monica Nyholm Katarina Sandström Mikael Lindfelt Sol-Britt Arnolds-Granlund Helena Hurme Katarina Drugg Christer Rosengren Tom Björkfors Seth Granberg Silja Sandelin Tove Forslund (sekr.) Maria Byholm (sekr.) 3
4 1.2 Definitioner Strategin för nätstödd undervisning tar fasta på alla former av pedagogisk användning av IKT och nätet i näroch distansundervisning. Den inbegriper ibruktagandet av informationsteknik och nätet för distribution av material (presentationer i närundervisning via videoprojektor, kursmaterial i text-, ljud- och videoformat på webben och i lärplattformar, föreläsning via videokonferens mm.) och för kommunikationen i nätstödd undervisning (videokonferens, diskussionsforum, kontakt via olika plattformar mm.). Verksamheten omfattar även det stöd som erbjuds kursproducenterna i form av handledning, ope.fiutbildning och skriftligt material, samt utvecklandet av de studerandes s.k. allmänna färdigheter. Enligt Svenska datatermgruppen är distinktionen mellan begreppen IT och IKT i det närmaste omöjligt att upprätthålla, varför båda begreppen används parallellt i strategin. Nedan definieras begreppen som används i denna strategi Närundervisning nätstödd undervisning distansundervisning # t.ex. - videoprojektor & presentations program - video Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt obligatorisk följande: närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via seminarier, - övningsuppgifter videokonferens räkneövningar och lärplattform lämnas in via - examination via nätet obligatorisk tent - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på distribueras - handledning och nätet närvaro på t.ex. via nätet. grupparbeten via - övningsuppgifter desktopvideokonferens lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback seminarier, via plattformen - handledning och grupparbeten via desktopvideokonferens räkne-övningar och tent - kursmaterial och information distribueras via obligatorisk nätet. närvaro på t.ex. seminarier, räkneövningar och tent - kursmaterial och information distribueras via nätet. Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt följande: obligatorisk närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via närvaro på t.ex. seminarier, - övningsuppgifter videokonferens räkneövningar och lärplattform lämnas via - examination via nätet tent seminarier, - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på räkneövningar distribueras - handledning och nätet via nätet. grupparbeten via - övningsuppgifter desktopvideokonferens tent lärplattform lämnas in via och - skriftlig feedback via plattformen - handledning och - övningsuppgifter lämnas grupparbeten via desktopvideokonferens in via lärplattform obligatorisk - skriftlig närvaro feedback på t.ex. och seminarier, kommunikation räkneövningar via lärplattform och tent - handledning - övningsuppgifter och grupparbeten in via lämnas lärplattform desktopvideokonferens feedback - skriftlig och kommunikation via lärplattform - handledning och grupparbeten via Studier på distans är Studier på distans är möjliga, t.ex. möjliga, t.ex. enligt obligatorisk följande: närvaro på t.ex. - ev. närstudier kan obligatorisk seminarier, ersättas av nätstött följande: närvaro på räkneövningar och arbete eller t.ex. tent deltagande via seminarier, - övningsuppgifter videokonferens - räkneövningar och lärplattform nätet ev. närstudier lämnas in via - examination kan via tent - skriftlig feedback - kursmaterialet - kursmaterial och (presentationsmateri ersättas av nätstött och kommunikation via al, nätföreläsningar, information lärplattform animationer mm) på distribueras - handledning och nätet arbete via nätet. grupparbeten eller via - övningsuppgifter desktopvideokonferens lärplattform lämnas in via deltagande via - skriftlig feedback via plattformen - handledning och grupparbeten via videokonferens desktopvideokonferens - examination via Studier nätet på distans är möjliga, - kursmaterialet t.ex. enligt följande: (presentationsmaterial, ev. närstudier kan - ersättas nätföreläsningar, av nätstött arbete animationer eller mm) på nätet deltagande via - videokonferens övningsuppgifter lämnas - examination via via lärplattform nätet - skriftlig kursmaterialet feedback (presentationsmateri via plattformen al, - handledning nätföreläsningar, och animationer grupparbeten mm) via på nätet desktopvideokonferens övningsuppgifter - lämnas in via! " Figur: Omarbetad utgående från VOPLA-projektets fält för nätundervisning. Källa: Sariola & Evälä, 2005, s
5 Närundervisning utan IKT-stöd. Varken presentationsprogram, videoprojektor eller nätet används i undervisningen. Av studerandena förutsätts närvaro på närundervisningen. IKT används i närundervisning. Dator+videoprojektor eller video el.motsv. används i närundervisningen. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Närundervisning med nätstöd. Nätstöd används på följande sätt: - nätet används för materialdistribution: Enbart kursmaterial och information distribueras via nätet, men nätet används inte för handledning och examination. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. eller genom att - nätet används även för interaktion: En del av undervisningen sker via nätet, t.ex. i form av videoföreläsning eller inlämning av övningsuppgifter och handledning via nätet. Läraren kommunicerar med studerandena antingen via asynkrona (icke-samtidiga) kommunikationskanaler, såsom lärplattformar och diskussionsfora, eller via synkrona (samtidiga) kanaler, såsom chatt eller (desktop-)videokonferens. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Distansundervisning via nätet. All aktivitet på kursen sker via nätet och det förutsätts inte närvaro av de studerande på studieorten. Kursen kan avläggas via nätet helt på distans, dvs. alla anvisningar för kursens lärprocess och examination finns på nätet. Kommunikation mellan lärare och studerande sker via asynkrona eller synkrona kanaler. Övningsuppgifter inlämnas via nätet, t.ex. via lärplattform. Examinationen sker via nätet, liksom feedback och bedömning. Undervisningen sker via schemalagd interaktion eller enligt deltagarnas individuella tidtabeller (självstudiekurs). Materialdistribution sker via nätet, men även tryckta publikationer används. Distansundervisning utan nätstöd. Kursen kan avläggas på distans men nätstöd utnyttjas inte i kursen (t.ex. läskurs) Allmänna kompetenser Med akademiska (studie-)färdigheter, arbetslivsfärdigheter och allmänna kompetenser avses bl.a. informationskompetens, studieteknik, IT-färdigheter, förmåga till evaluering, reflektion och kunskapskonstruktion, muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, teamarbete, ledarskap och självstyrning Ope.fi-färdigheter Centrala färdigheter i informationsteknik och användningen av IT i undervisningen definieras enligt tre ope.fi-nivåer i den nationella Kunskapsstrategin för utbildning och forskning : Ope.fi I grundläggande IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av lärplattformar mm.). Ope.fi II färdigheter att använda IT i den egna undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning, användningen av videokonferens i undervisningen, pedagogiska metoder mm). Ope.fi III specialfärdigheter, utbildarutbildning och färdigheter i att fungera som stödperson för användningen av IT i undervisningen. I Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning sägs att målsättningen är att 100 % av den undervisande personalen vid universiteten vid programperiodens slut bör ha ope.fi I-färdigheter och 75 % bör ha ope.fi II-färdigheter. 1 Se bl.a. Levänen, Tervonen & Haapaniemi, 2005, ss
6 2 Vision för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Utbildningen vid Akademin karakteriseras av ett utökat studieutbud och av flexibilitet i studierna. De studerande har oberoende av boningsort jämlik möjlighet till och valfrihet i sina studier. Informations- och kommunikationstekniken integreras som en naturlig del i all verksamhet, så att detta stöder förverkligandet av universitetets centrala målsättning: forskning, undervisning och samhällelig service. Den nätstödda undervisningen bidrar till god kvalitet i undervisningen och effektivt genomförande av undervisningen samt bidrar till att förbättra Akademins konkurrenskraft och möjligheter till samarbete med inhemska och utländska universitet. Virtualiseringen stöder utexaminering av studeranden med sådana allmänna kompetenser som samhället förutsätter. Under strategiperioden utvecklas den nätstödda undervisningen till en del av den dagliga undervisningen. I slutet av perioden utnyttjar lärare, studerande och administrativ personal till fullo de möjligheter som IT erbjuder. Då används nätstödd undervisning i någon form i alla kurser. Åbo Akademi reserverar resurser för att garantera tillräckligt stöd till den nätstödda undervisningen och ser den som en central del av sin verksamhet. Vid strategiperiodens slut har alla lärare ope.fi I-färdigheter och 75 % ope.fi II-färdigheter. Varje studerande har under sin studietid kommit i kontakt med nätstödd undervisning. 3 Åtgärdsprogram för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren Denna strategi fungerar som ett stöd och ett verktyg för virtualiseringen av undervisningen inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen vid Åbo Akademi. Standardisering och virtualisering av administration och arbetsrutiner stöder denna utveckling och vice versa. Strategin försöker gestalta framtidsutsikterna och behövliga åtgärder inom detta område fram till år Åtgärdsprogrammet baserar sig på en beskrivning av det förväntade läget år 2010 inklusive behövliga åtgärder för att uppnå detta (kapitel 5). För virtualiseringsverksamheten anslås tillräcklig finansiering. Finansieringen riktas främst till de i strategin prioriterade områdena och aktiviteterna. Utvecklingen av den nätstödda undervisningen vid Akademin är en del av studieplaneringsprocessen och leds av ledningsgrupper. Fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper tillsammans med ämnesansvariga ansvarar i allt högre grad för att undervisningen utvecklas och för att de enskilda enheternas behov beaktas. Vid varje enhet utses kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten. Med nätstödd undervisning eftersträvas speciellt en kontinuerlig utveckling av kvaliteten på undervisningen, samt en effektivering som samtidigt medför ekonomiska inbesparingar. Möjligheter till flexibelt lärande och flexibel undervisning eftersträvas, liksom mångsidigt lärande genom större studentaktivitet och effektivare handledning. Akademins samarbete med andra universitet underlättas och konkurrenskraften förbättras. Ibruktagande av nätstöd i undervisningen berör all undervisning vid Akademin, men speciella satsningar görs under strategiperioden inom studierna på magistersnivå och inom forskarutbildningen. Överlag satsas på den undervisning där tillgängligheten och flexibla studieformer är speciellt viktiga, dvs. inom ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter, inom öppen universitetsutbildning och fortbildning, inom de kompletterande studierna för magisterstudier, inom magistersutbildningar och inom kurser med utländska studerande inom virtuellt studentutbyte, dvs. studerande som avlägger kurser via nätet före, efter eller i stället för vistelse på studieorten. 6
7 Personalen stöds i utvecklingen av undervisningen genom pedagogiska, tekniska och organisatoriska stödtjänster, koncentrerade i första hand till Lärcentret i Åbo, Lärocenter i Vasa och Datacentralen. I Åbo tilldelas ändamålsenliga utrymmen för ett permanent lärcenter och Lärocenter Tritonia garanteras utrymmen i Vasa. Vid de båda lärcentra finns tekniska och pedagogiska stödpersoner. Personalen bör erbjudas möjligheter att inom ramen för sitt arbete delta i ope.fi 2 -utbildningar. Deltagande i Learning in Networks-utbildningar (7-25 sp) och Ope.fi-portfolion (2-10 sp) är meriterande vid tjänstetillsättningar och beaktas för den personliga lönedelen. I personalens arbetsplaner och utvecklingssamtal bör nätundervisning (såväl kursutveckling som handledning på nätkurser) beaktas. Utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter 3 stöds på olika sätt, bl.a. genom särskilda färdighetskurser, för vilka ges studiepoäng, och genom tydliga beskrivningar på eftersträvade färdigheter i ämnenas undervisning. Uppdatering av undervisningsutrymmenas utrustning har en hög prioritet. Dessutom satsas på studentdatorer med multimedieutrustning, vilka möjliggör nätstudier i ostörd miljö. 4 Utvärdering av hur Strategin för virtualisering av undervisningen har förverkligats 4.1 Allmänt En beskrivning av Akademins nätstödda undervisning t.o.m finns återgiven i Strategin för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi åren I det följande ges en kort utvärdering av hur strategins målsättningar har uppnåtts inom ramen för Akademins virtualiseringsprojekt under perioden Akademins virtualiseringsverksamhet finns även noggrant dokumenterad på webben i årliga rapporter till Rektor och Undervisningsministeriet. Undervisningsministeriet beviljade för åren , liksom för perioden , specialfinansiering för utveckling av universitetens virtualiseringsverksamhet. Detta har möjliggjort dels stödverksamhet (programvara, teknisk och pedagogisk handledning, personalutbildning), dels produktion av nätstödda kurser. De allmänna målsättningar som uppställdes i Strategin för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi åren för den nätstödda undervisningen har i hög grad förverkligats och utgör en grund för den nu utarbetade uppdateringen. Den nätstödda undervisningen kan sägas ha blivit en integrerad del av universitetets verksamhet. Lärarna använder nätstödda lösningar utifrån sina egna specifika behov. Nya nätstödda lösningar underlättar kursadministrationen och bidrar till flexiblare kontakter mellan studerande och lärare. Åbo Akademi erbjuder de flesta studerande introduktionskurser i nätstödda miljöer och informationskompetens redan under det första studieåret. 4.2 Organisation Målet var att den nätstödda undervisningen skulle vara en del av Akademins basverksamhet vid strategiperiodens slut. Detta har uppfyllts i och med att Lärocenter Tritonia i Vasa grundades 2001 och 2 Se kapitel Se kapitel
8 Lärcentret i Åbo De båda lärcentra har fortlöpande tjänsteförhållanden för sin verksamhet, tre vid Lärocenter Tritonia och två vid Lärcentret i Åbo. Medel för finansiering av en del av driftsverksamheten finns upptagna i Akademins budget. För den nätstödda undervisningen vid Akademin finns en ledningsgrupp bestående av representanter för de undervisande enheterna i Åbo och Vasa. 4.3 Målgrupper och nätstödd undervisning vid fakulteterna I enlighet med målen i strategin berör nätundervisningen nu alla undervisande enheter vid Akademin, men speciellt mycket nätstödd undervisning finns det där behovet av flexibla studiemöjligheter är stort. Av Akademins nätkurser utgjorde Öppna universitetskurserna år 2006 ca 35 %. Orsaker till att nätstödd undervisning inte är mer allmänt förekommande är bl.a. de andra reformer som genomförts under den föregående strategiperioden, vilket gjort att virtualiseringen inte kunnat prioriteras så som önskats, samt att nätundervisningen kräver förändrade rutiner, att mervärdet av nätundervisning inte har kunnat påvisas tillräckligt bra och att lärarna inte upplever sig ha resurser att producera sådan undervisning. 4.4 Undervisnings- och studiemiljön Målet i strategin var att alla allmänna auditorier skulle vara utrustade med fungerande föreläsningsutrustning och att lärarna och studerandena skulle ha tillgång till välfungerande datorer. En stor del av de allmänna föreläsningsutrymmena är försedda med nätansluten dator och videoprojektor. Det råder dock en viss oklarhet över vart man skall vända sig då utrustningen inte fungerar. Tillgången till studentdatorer är inte så bra som nätstudier förutsätter, eftersom dessa kräver kontinuerlig tillgång till dator och också möjlighet till ostörd omgivning. Den webbaserade bokningen av auditorier och utrustning på webben fungerar bra. IP-baserade videokonferensutrustning, inkl. brygga för flerpartskonferenser, samt programvara för desktopvideokonferens, har införskaffats. Lärarna kan även välja mellan två lärplattformar. Lärocenter Tritonia i Vasa erbjuder utrymmen, programvara och stöd för lärarna, medan Lärcentret i Åbo inte har fått egna utrymmen, vilket bromsat bl.a. effektivt teamarbete och multimedieproduktion. 4.5 Pedagogiskt och tekniskt stöd för användning av IT i undervisningen De båda lärcentra har haft hand om stödet för personalen i att producera nätundervisning. Stödet har getts som skriftligt stöd via webben, som individuell handledning eller grupphandledning, som personalutbildning eller i form av direkt produktion av media. Vissa enheter har avdelat egna stödpersoner för nätkursproduktioner eller haft personer som avdelats för att producera nätstödd undervisning. Datacentralen svarar för tekniskt kunnande, liksom för utvecklandet och införskaffandet av ny program- och hårdvara. Lärocenter Tritonia erbjuder produktionshjälp mer systematiskt än Lärcentret i Åbo, bl.a. tack vare samarbetet med yrkeshögskolorna i Vasa och tillgången till en undervisningsteknolog. Detta har bidragit till att en stor mängd digitalt material kunnat produceras vid Lärocenters EduTechLab. Forskarutbildningen har i rätt liten omfattning fått stöd inom ramen för lärcenterverksamheten, men EduTechLab producerar nu allt mer material även för forskarna. 8
9 4.6 Utveckling av kunnandet Utveckling av personalens färdigheter i att använda IT i undervisningen En kartläggning av personalens ope.fi 4 - och IT-färdigheter och behov av utbildning genomfördes hösten 2006 av de båda lärcentra i samarbete med personalärenden. 386 personer besvarade enkäten. Totalt 169 personer besvarade frågan om vilken ope.fi-nivå de befinner sig på, av vilka 114 kunde göra en uppskattning av sin ope.fi-nivå: 67 % av de svarande har färdigheter motsvarande minst ope.fi I-nivå, 34 % minst ope.fi II-nivå och 6 % ope.fi III-nivå. Målsättningen i strategin var att alla lärare skulle besitta ope.fi I-färdigheter och ca 30 % ope.fi II-färdigheter. Korta kurser har erbjudits kontinuerligt för personalen. Lärocenter Tritonia erbjuder en nätstödd helhet i nätpedagogik, Learning in Networks 25 sp. LIN 25 sp utgör ett grundstudiepaket vid Pedagogiska fakulteten skapades en Ope.fi-portfolio 2-10 sp, vilken erbjuder personalen en möjlighet att visa på ope.fifärdigheter införskaffade via korta kurser och egna produktioner. Inom universitetspedagogiken 12 sp ingår också en IKT-del. Personalen utnyttjar dock inte kursutbudet i den mån som kunde önskas Utveckling av studerandenas allmänna färdigheter 5 Fr.o.m. det nya studiesystemet 2005 har det satsats på studierådgivning, bl.a. genom att det vid Lärcentret i Åbo anställdes en studierådgivare som betjänar alla fakulteter samt att flera fakulteter kunnat anställa egna studierådgivare. En av tyngdpunkterna i studierådgivningen har varit utvecklandet av de studerandes akademiska färdigheter och arbetslivsfärdigheter. I de kurser i allmänna färdigheter där studerandena får studiepoäng är deltagarantalet stort, medan det främst är graduklubben, dvs. kurser för pro gradu-skribenter, som lockar deltagare fastän de inte ger studiepoäng. 4.7 Information, forskning och utvärdering För att hålla personalen informerad om tillgången till och nyheter inom stödtjänsterna skickar Lärcentret i Åbo kontinuerligt ut nyhetsbrev och Lärocenter Tritonia för en blogg med aktuell information. Utvärderingar av verksamheten görs kontinuerligt. Verksamheten har årligen rapporterats till Rektor och rapporterna är tillgängliga via webben. Lärocenter Tritonias verksamhet utvärderades 2003 och Lärplattformen Blackboard utvärderades år 2004 och 2006 utvärderades både Moodle och Blackboard av instruktörerna. En kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och av behovet av personalutbildning genomfördes hösten Forskning som bedrivs inom området mediepedagogik utnyttjas vid utvecklandet av LIN-kursernas innehåll, men i övrigt kunde mer forskning bedrivas inom temat vid Akademin, vilket skulle vara till nytta för utveckling av verksamheten. 4.8 Åbo Akademis nätverk Virtualiseringsverksamheten har lett till ett utökat samarbete inom Akademin, t.ex. mellan Åbo och Vasa, mellan personalen involverad i verksamheten vid de fristående institutionerna, samt mellan lärare från olika ämnen och fakulteter. Akademin har deltagit i olika nätverk inom ramen för Finlands virtuella universitet och har kunnat ta del av goda praxis och lärt sig av andras erfarenheter, men svenskspråkigt material har varit svårt att förhandla fram. I Vasa bedriver Tritonias lärocenter ett aktivt samarbete med nordiska universitet inom nätstödd undervisning. Gemensamma LIN-kurser genomförs med Lärum i Stockholm och olika utvecklingsprojekt 4 Se kapitel Se kapitel
10 inom nätstödd kommunikation har pågått sedan 2001 med Umeå universitet, vilket har lett till att svenskspråkigt material för personalutbildningar har producerats. 4.9 Oförverkligade målsättningar Vid en utvärdering av hur den förra strategins målsättningar har uppfyllts bör man ta i beaktande att virtualiseringen är ett område, där särskilt den tekniska utvecklingen är mycket snabb och många av de förslag som gjorts därför aldrig kommer att genomföras samt att man kommer på nya lösningar som är svåra att förutspå. Följande mer allmänna målsättningar har inte förverkligats under föregående strategiperiod, men kan fortfarande anses aktuella: - Lärcentret i Åbo har inte fått egna utrymmen. - Nätstödd undervisning (produktion och handledning) har inte beaktats i lärarnas arbetsplaner, förutom i enstaka fall. - Ett system med hjälparbetskraft för nätkursproduktion har inte tagits i bruk. - Nätundervisning har inte ökat det internationella samarbetet inom undervisningen i den grad man kunde ha önskat och virtuellt studentutbyte har inte ännu kommit igång. - Ämnena har inte uppgjort målsättningar för nätstödd undervisning. - Alla lärare besitter inte de ope.fi-färdigheter som ställts upp som mål. - Utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter har inte stötts i samma mån i Vasa som i Åbo. - Ledningsgrupperna och de båda lärcentra har inte tagit initiativ till forskning om nätstödd undervisning vid Akademin. - Akademin har inte deltagit särskilt aktivt i Finlands virtuella universitets nätverk, varken i de disciplinsspecifika nätverken eller nätverken som producerat stödtjänster. Svenskt material har inte producerats inom nätverken i den mån som Akademin hade hoppats på. 5 Nätstödd undervisning vid Åbo Akademi år Allmänna målsättningar för nätstödd undervisning år 2010 Nätstödd undervisning har blivit en integrerad del av universitetets verksamhet. När- och nätundervisning kompletterar varandra för att bästa möjliga undervisning och lärande skall uppnås. Målgrupp för den nätstödda undervisningen är alla grund-, vuxen och forskarstuderande vid Åbo Akademi. Speciella satsningar görs under strategiperioden inom studierna på magistersnivå, där antalet studerande som studerar vid sidan av förvärvsarbete ökar, och inom forskarutbildningen. Överlag satsas på den undervisning där tillgängligheten och flexibla studieformer är speciellt viktiga, dvs. inom ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter, inom öppen universitetsutbildning och fortbildning, inom de kompletterande studierna för magisterstudier, inom magistersutbildningar och inom kurser med utländska studerande inom virtuellt studentutbyte, dvs. studerande som avlägger kurser via nätet före, efter eller i stället för vistelse på studieorten. Det är dock viktigt att alla studerande under sin studietid får erfarenhet av nätstödda studier inom sin utbildning. Målsättningen med den nätstödda undervisningen är att med hjälp av tekniska verktyg och pedagogiska metoder kontinuerligt utveckla kvaliteten på undervisningen, effektivera den och samtidigt göra ekonomiska inbesparingar. Akademins samarbete med andra universitet underlättas och konkurrenskraften förbättras. Studerandenas allmänna färdigheter utvecklas för att motsvara samhällets krav. 1. Inbesparingar och effektivitet uppnås bl.a. genom - att nätundervisningen förbättrar de studerandes praktiska möjligheter att kunna avlägga examen inom den begränsade studietiden och minskar antalet som avbryter sina studier genom att göra det möjligt för de studerande att slutföra sina studier trots att de inte bor på studieorten - att nätundervisningen förbättrar möjligheterna till skalfördelar genom samarbete mellan Akademins ämnen, mellan grund- och vuxenutbildning, samt mellan Akademin och andra universitet 10
11 - handledning via desktop- och gruppvideokonferens som möjliggör samtidig kommunikation utan resor - effektiverad kursadministration då nätet används för dokumentation och distribution av kursinformation och material, samt för anmälningar, statistik och utvärdering - att kursmaterial kan utnyttjas av flera lärare och lätt uppdateras. 2. Kvaliteten på utbildningsverksamheten förbättras genom - ökad tillgänglighet och ökade jämlika möjligheter till utbildning: En viktig målsättning med nätstödd undervisning är att erbjuda flexibla studier och bättre tillgång till kursmaterial i elektronisk form, för att ge de studerande bättre möjligheter att ta examen inom utsatt studietid och till flexiblare arbetssätt, samt för att Akademin bättre skall kunna utnyttja lärare och experter oberoende av hans/hennes vistelsesort. - att undervisningens kvalitet förbättras: Undervisningen blir mer variationsrik och genomskinlig. Kontinuerlig uppdatering av kursmaterialet och innehållsmässig koordinering mellan lärare möjliggörs. I den nätstödda undervisningen används metoder som aktiverar de studerande och mångsidigt testar deras kunskaper och färdigheter. S.k. mammutkurser kan åtgärdas genom att alternativa nätkurser erbjuds. - att det erbjuds bättre förutsättningar för lärande: Kvaliteten på lärandet förbättras genom ökad egen aktivitet och effektiverad handledning. Den nätstödda undervisningen möjliggör sådana studieformer och multimediala hjälpmedel som motiverar studerandena. De studerande organiserar och tar därmed även ett större ansvar för sitt eget lärande samt producerar också eget inlärningsmaterial. Inhämtandet av innehållet i sådana kurser som tidigare har erbjudits som läs- och självstudiekurser underlättas av nätstöd. 3. Ökade färdigheter och erfarenheter hos de studerande: I de flesta kurser används nätstöd i högre eller lägre grad och studerandenas planering av studierna sker via elektroniska hjälpmedel. Detta och särskilda färdighetskurser ger de studerande ökade kompetenser för nätstödda studier och jämlik beredskap för ett samhälle där det i allt högre grad krävs allmänna färdigheter Förbättrat samarbete och ökad konkurrenskraft: En målsättning med den nätstödda undervisningsverksamheten är även att underlätta samarbetet inom Akademin, samt mellan Akademin och andra finländska och utländska universitet och högskolor. Samarbetet med övriga universitet kan inbegripa virtuellt student- och lärarutbyte, gemensam kursutveckling och gemensamt kursutbud. Akademin bör även kunna marknadsföra sig som ett universitet som erbjuder undervisningsformer som lockar studerande i konkurrensen med andra universitet och högskolor. 5.2 Organisation och finansiering år 2010 För ledningen av Akademins utveckling av den nätstödda undervisningen finns en gemensam ledningsgrupp. Dessutom finns det en ledningsgrupp för verksamheten i Vasa och en för lärcenterverksamheten i Åbo. Vid fakulteterna finns referensgrupper eller motsvarande som tar initiativ till och på olika sätt stöder utvecklingen av undervisningen. Vid varje ämne finns en kontaktperson för virtualiseringsverksamheten. Lärcentret i Åbo är en samarbetsorganisation som koordinerar Datacentralens, Åbo Akademis biblioteks, Fortbildningscentralens och AV-centralens stöd för utveckling av undervisning och de studerandes allmänna färdigheter. Teamarbete är ledstjärnan inom lärcenterverksamheten. I Vasa och Jakobstad handhar Lärocenter Tritonia och Datacentralen den praktiska verksamheten. Datacentralen svarar för tekniskt kunnande, liksom för införskaffandet, utvecklandet och driften av ny program- och hårdvara. På båda orterna har Yrkeshögskolan Novia integrerats i Akademins lärcenter- och virtualiseringsverksamhet. Stödverksamheten tilldelas tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt kunna utveckla undervisningen. 6 Se kapitel
12 För verksamheten existerande tjänster: - Lärcenterchef, huvudsakligen för Åbo (1 årsverke, Studieförvaltningen) - Studierådgivare (1 årsverke, Studieförvaltningen) - AV-amanuens, för Åbo (1 årsverke, AV-centralen/Språkcentret) - Lärocenterpedagog, för Vasa (1 årsverke, ÅAB) - IT-planerarpersonal (totalt ca 1 årsverke, Datacentralen). För den gemensamma verksamheten i Åbo samt i Vasa och Jakobstad reserveras årligen medel för följande: - IT-systemansvariga och applikationsplanerare för lärverktyg (lärplattformar, desktop- och gruppvideokonferens, nya applikationer för lärande, såsom multimedia, bloggar&wikis, video- och ljudmaterial, enkätverktyg mm.) (2 årsverken) OBS! Dessa betjänar undervisning, forskning och administration. - FVU-konsortieavgift - Licenser för lärverktyg och programvara - Kurser och handledning för studerande i allmänna färdigheter (IT, studieteknik, informationssökning mm.). För genomförandet av verksamheten i Åbo reserveras årligen medel för följande: - Multimedieproducent (6 mån.) - Planerare för personalutbildning och nätpedagogisk handledning för kursproducenter (7 mån.) - Planerare för kurser i allmänna färdigheter för studerande (3 mån.) - Ope.fi-utbildning - Utrustning för undervisning och lärande (videoprojektorer, datorer, webbkameror mm.) - Material och övriga tjänster. För genomförandet av verksamheten vid Akademin i Vasa och Jakobstad reserveras årligen följande medel: - Multimedieproducent (3 mån.) - Utrustning för undervisning och lärande (videoprojektorer, datorer, webbkameror, interaktiva tavlor mm.) - Ope.fi-utbildning. Orakelfunktionen och närstödsverksamheten har utvecklats så att en grupp personer arbetar heltid som orakel och närstödare, vilket möjliggör att personalen får IT-tekniskt stöd även i användningen av programvaror för lärande, för kommunikativ teknik och multimedia, samt att studerandena i datorklasserna i ASA och Academill kan få handledning. I personalens arbetsplaner beaktas nätundervisning (såväl kursproduktion som handledning på nätkurser). Dimensioneringen av undervisningen i arbetsplanerna baseras inte på kontaktundervisning utan beaktar att undervisningen kan ske på olika sätt. Åtgärdsförslag: Ledningsgrupper, fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper samt kontaktpersoner för lärcenterverksamheten vid ämnena utses. Lärcenterverksamheten i Åbo tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Åbo. För lärcenterverksamheten utarbetas rutiner och organisatoriska och fysiska förutsättningar för teamarbete. Lärocenter i Vasa och Datacentralen tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Vasa och Jakobstad. Arbetsfördelningen mellan de olika stödenheterna i Vasa klargörs. För uppföljning av den tekniska utvecklingen och det tekniska stödet tillsätts en koordineringsgrupp med representanter för Datacentralen och de båda lärcentra, vilken sammanträder regelbundet. Datacentralen ges resurser för att utveckla orakel- och närstödsfunktionen. Samarbetsformer mellan Akademin och YH Novia inom virtualiserings- och lärcenterverksamheten utarbetas genom att en gemensam arbetsgrupp tillsätts. Ansvar: Åbo Akademis ledning och fakulteterna. 12
13 5.3 Nätstödd undervisning vid Akademin år 2010 I de flesta kurser används en lärplattform eller annat verktyg som stöd för undervisningen, för att på så sätt garantera att alla studeranden under sin studietid får erfarenhet av nätundervisning. Utvecklingen av nätstödd undervisning är en naturlig del av ämnenas kursplanering och görs inom ramen för normal undervisningsplanering. Därutöver finns det möjlighet för ämnena att ansöka om finansiering för produktionen av större helt nätstödda kurshelheter. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten skaffar tilläggsresurser för kursproduktionen. Nätet används för distansstudier men också som stöd för närundervisning. Funktioner i Akademins lärplattformar integreras med övriga kursplaneringsverktyg för att underlätta användningen. De studerande kan lätt hitta information om nätstödda kurser. Enskilda lärares initiativ till nätundervisning uppmuntras även i fortsättningen, men ämnesansvarigas och fakultetsledningens ansvar för att ämnet erbjuder nätstödd undervisning ökar. Fakultetsledningen ber årligen ämnena göra upp målsättningar för den nätstödda undervisningen samt rapportera genomförd nätstödd undervisning och behov av stöd. De studerande erbjuds möjlighet att avlägga JOO-studier, vilket förutsätter finansiering för studerandenas deltagande i kurser vid andra universitet och flexibilitet i utbildningsprogrammen som möjliggör valfria biämnen. Åtgärdsförslag: Ämnena ställer årligen upp målsättningar för användningen av nätet i undervisningen samt utvärderar genomförd nätundervisning och utreder utvecklingsbehoven inom undervisningen. De båda lärcentra planerar tillsammans med de ämnesansvariga olika åtgärder för att öka användningen av nätstöd i undervisningen vid ämnet (t.ex. handledningar och utbildningar i användningen av nätstödda verktyg för personalen). Medel för nätkursproduktion ges till sådana projekt som är i linje med Akademins målsättningar. Ledningsgruppen skaffar och fördelar resurser för nätkursproduktion. Fakulteterna ges resurser för de studerandes JOO-studier. Ansvar: Ämnesansvariga, referensgrupperna och ledningsgrupperna. 5.4 Undervisnings- och studiemiljön år 2010 Målsättningen är att alla allmänna auditorier är utrustade med fungerande föreläsningsutrustning och servicen för utrustningen fungerar. Vid Akademin finns datorsalar och utrymmen där lärare och studerande kan arbeta ostörda. Datorerna i datorklasserna är utrustade med den programvara som behövs för att avlägga nätkurser. Vid de båda lärcentra kan lärare och studerande självständigt eller med tillgänglig handledning använda olika slags utrustning och specialprogramvara för kursproduktion och studier. För kursproduktionen har läraren kontinuerligt tillgång till ett utbud av olika moderna nätstödda lärverktyg, där de kan välja sådana verktyg som bäst motsvarar de egna behoven. Blackboard avvecklas inom strategiperioden, men en tillräckligt lång övergångsperiod ges beaktande lärarnas resurser. Akademins webbpubliceringssystem (CMS) är anpassat också för undervisning. Nya tillämpningar för lärande (t.ex. för direktuppspelad video, wiki, blogg) testas och tas i bruk. Videokonferenstekniken integreras med mobiltelefoni och desktopteknik. Utrymmena för gruppbaserade videokonferenser kompletteras så att de alla ger möjlighet att sända och ta emot olika format av data. Funktion för arkivering av digitalt undervisningsmaterial är i bruk, liksom även programvara för plagiathantering. Lärarna använder allt mer elektroniskt material i sina kurser. Åtgärdsförslag: Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia i Vasa garanteras ändamålsenliga utrymmen. Alla allmänna undervisningsutrymmen utrustas med fungerande föreläsningsutrustning och det uppgörs processbeskrivningar för hur servicen i utrymmena sköts. 13
14 Studentdatorernas förses med multimedieutrustning och en del placeras så att möjligheterna till ostörd självinlärning beaktas. Fakulteterna i samarbete med Datacentralen ansvarar för att lärarnas datorerna är tillräckligt uppdaterade för att möjliggöra användningen av olika lärverktyg. Vid de båda lärcentra avdelas personal som har som uppgift att stöda lärare och övrig personal samt de studerande i användningen av teknisk utrustning och programvara. De båda lärcentra utrustas med ändamålsenlig utrustning och programvaror, som testas, dokumenteras och presenteras för Akademins personal. Nya nätstödda lärverktyg testas och tas först i testbruk av intresserade för att sedan snabbt kunna introduceras för övrig personal. Rutiner skapas för gemensamma anskaffningar av programvara för Akademins personal och Lärocenter Tritonias kunder. Akademins webbpubliceringssystem anpassas för undervisningens behov. Programvara för plagiathantering införskaffas. Lärarna uppmuntras använda och ges handledning i användningen av elektroniska böcker och tidskrifter i undervisningen. Ansvar: Fakulteterna, Datacentralen, de båda lärcentra, biblioteket och Informationsavdelningen. 5.5 Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning år 2010 Akademin satsar på att stöda personal som producerar nätstödd undervisning, men stöder även annan utveckling av undervisningen. Stödet för lärare inom grund-, forskar och vuxenutbildning handhas i första hand av de båda lärcentra, Datacentralen och ÅAB. Stödpersonerna arbetar för de båda lärcentra och är specialister på sina egna områden, men har en god kännedom om allt tillgängligt stöd och om fakulteternas verksamhet. Flexibel hjälparbetskraft finns tillgänglig för nätkursproduktion. Vid Lärcentret i Åbo finns en multimedieverkstad, i likhet med EduTechLab vid Lärocenter Tritonia, som dels stöder lärarna i att själva producera multimedia men som också gör multimedieproduktioner för lärarna. De båda lärcentra i Åbo och Vasa utbyter erfarenheter och kunnande inom stödverksamheten och fungerar som innovatörer. Lärarna klarar även av att på egen hand producera nätstödd undervisning, eftersom de ges möjlighet att inom sin arbetsplan delta i personalutbildningar. Det finns arenor för erfarenhetsutbyte mellan lärarna. Vid varje ämne finns kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten, vilka får behövlig handledning för uppdraget. De fungerar som en kontaktlänk mellan den enskilda läraren och de båda lärcentra och kan bl.a. hänvisa kolleger till tillgängligt stöd. Åtgärdsförslag: I Åbo grundas en multimedieverkstad vid Lärcentret, utrustad med behövlig programvara och med tillgänglig stödperson specialiserad på produktion av multimedia. Även för IT-planerare för lärplattformarna och pedagogisk handledning finns resurser. I Vasa tilldelas Lärocenter resurser för att i samarbete med Datacentralen utveckla EduTechLabverksamheten. Mervärdet av nätundervisning dokumenteras. Åtgärder vidtas för att uppmuntra all undervisande personal att utnyttja de möjligheter som nätundervisning erbjuder. Detta kan göras t.ex. genom att erbjuda demonstrationer och introduktioner i ny programvara vid ämnena, genom att fakulteterna på personaldagar tar upp nätstödd undervisning och genom att ämnesansvariga ser till att det ställs upp ämnesvisa målsättningar för den nätstödda undervisningen. Ansvar: Fakulteterna, ämnesansvariga och de båda lärcentra. 14
15 5.6 Utveckling av kunnandet år Utveckling av personalens ope.fi-färdigheter 7 År 2010 besitter alla lärare ope.fi I-färdigheter. Omkring 75 % av dessa har ope.fi II-färdigheter, vilket de kan påvisa antingen med hjälp av Ope.fi-portfolio på 2-10 sp, avlagd Learning in Networks-utbildning (8-25 sp), Universitetspedagogik-kursen eller motsvarande. Ope.fi-portfolion och Learning in Networksutbildningarna är meriterande vid tjänstetillsättningar och tas i beaktande för den personliga lönedelen. Akademin satsar speciellt på att all ny undervisande personal från början får en introduktion i utvecklingen av nätstödd undervisning och att de gör upp en plan för hur de uppnår ope.fi II-färdigheter. Inom personalutbildningen reserveras tillräckliga resurser för att kontinuerligt erbjuda personalen de kurser och den handledning de behöver för att uppnå ope.fi II-nivå. Personalen i Åbo, Vasa och Jakobstad erbjuds samma möjligheter till information och utbildning. Ämnesansvariga stöder personalen genom att uppmuntra till kontinuerlig fortbildning. Referensgrupperna ansvarar för att personalen vid den egna fakulteten erbjuds utbildning i sådan form och med sådant innehåll som bäst motsvarar behoven. Personalen utnyttjar den utbildning som erbjuds. Åtgärdsförslag: Kartläggningar av ope.fi-färdigheter och kursbehov genomförs kontinuerligt bland Akademins lärare. Referensgrupperna definierar årligen fakultetsvisa behov. Detta utgör underlag för planeringen av kursverksamheten, som dels utgörs av allmänna kurser öppna för alla och dels av skräddarsydda utbildningar. För personalens deltagande i Learning in Networks-utbildningarna, kurser som kan ingå i Ope.fiportfolion 2-10 sp och lokala nationella seminarier/konferenser avsätts tillräcklig finansiering för att möjliggöra att den undervisande personalen når ope.fi II-nivån. Ope.fi-portfolion och Learning in Networks-utbildningarna görs meriterande vid tjänstetillsättningar och tas i beaktande för den personliga lönedelen. De båda lärcentra utnyttjar videokonferens och nätföreläsningar för genomförandet av gemensamma informationsseminarier och personalutbildningar i Åbo, Vasa och Jakobstad. För ny undervisande personal erbjuds ett introduktionspaket omfattande information om stödtjänster för undervisningen och en individuell plan för utvecklandet av ope.fi-färdigheter. Kursen i Universitetspedagogik genomförs i samarbete med de båda lärcentra och innehåller ett större inslag av IT och nätpedagogik. Utvecklingen av en större helhet (25-60 sp) i Universitetspedagogik initieras, där det ingår kurser i nätpedagogik (Learning in Networks, TieVie eller motsarande). Ansvar: Fakulteterna, referensgrupperna, ämnesansvariga, de båda lärcentra och personalärenden Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser 8 år 2010 Akademin satsar på att ge de studerande så goda förutsättningar som möjligt att avlägga nätkurser (tekniska färdigheter, studieteknik och utrustning). Nätstöd ingår i olika grad i de flesta kurser vid Akademin, vilket gör nätstudier till en naturlig del av studierna. Stödet gäller studerande inom grund-, vuxen- och forskarutbildningen. För varje examen uttalas vilka allmänna färdigheter en studerande bör besitta och i kursdatabasen i MinPlan beskrivs vilka allmänna färdigheter varje kurs ger. De studerande övar under sin studietid sådana allmänna kompetenser som behövs för effektiva studier och ett kommande yrkesliv. Detta uppnås dels genom integrering av övningar i dessa kompetenser inom ramen för ämnenas undervisning, dels genom särskilda färdighetskurser. Lärarna kan även beställa skräddarsydda kurser för sina studerandegrupper. Deltagande i kurser i allmänna färdigheter är obligatoriskt och de studerande ges sp för kurserna. Studerandena kan visa på sina allmänna kompetenser i sin CV/meritportfolio. För att underlätta graduskrivandet ges de studerande 7 Se kapitel Se kapitel
16 stöd i användningen av behövlig teknik och programvara. Åtgärdsförslag: De båda lärcentra koordinerar de särskilda kurserna i allmänna färdigheter och utarbetar tillsammans med Arbetsforum en portfolio för studerandenas dokumentation av sina allmänna färdigheter. För särskilda färdighetskurser avsätts finansiering. Fakulteterna ger sp för kurser i allmänna färdigheter. Egenlärarna uppmuntrar sina studeranden att utnyttja stöd för nätstudier och kurser i allmänna färdigheter. Underlag utarbetas för beskrivningar av allmänna färdigheter i kursdatabasen i MinPlan. Ansvar: Fakulteterna, de båda lärcentra, arbetsforum och egenlärarna. 5.7 Forskning och utvärdering år 2010 Forskning om nätstödd undervisning vid Akademin stöds. Minst ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt för seniorforskare och pro gradu-projekt har beviljats finansiering. Kontinuerliga utvärderingar görs av olika delar av virtualiseringsverksamheten (kursutveckling, stödfunktionernas verksamhet, erfarenhet av nätkurser mm). Statistiken över den nätstödda undervisningen sammanställs årligen enligt kriterier som möjliggör jämförelser och utgör underlag för utveckling av undervisning och stödtjänster. Åtgärdsförslag: Virtualiseringsverksamheten utvecklas i samarbete med forskningsprojekt om virtualiseringen vid Akademin. Referensgrupperna och de båda lärcentra genomför kontinuerligt utvärderingar av virtualiseringsverksamheten. Underlag för jämförbar statistik och rapportering utarbetas utgående från nationella rekommendationer för mätare. Fakultetsledningen samlar in statistiken. Ansvar: Ledande forskare inom relevanta ämnesområden, fakultetsledningen, referensgrupperna och de båda lärcentra. 5.8 Åbo Akademi som partner i nätverk år 2010 De båda lärcentra samarbetar om nätstödd undervisning inom ramen för Finlands virtuella universitet med övriga universitet i landet. Samarbetet med Sveriges nätuniversitet samt de övriga nordiska länderna utvecklas. Internationellt virtuellt studentutbyte har inletts. Åtgärdsförslag: Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa följer med utvecklingen vid Finlands virtuella universitet och bevakar den svenskspråkiga servicen. Fakulteterna och språkcentret ser till att de, där det finns anledning, är representerade och tar en aktiv roll i ämnesnätverken inom Finlands virtuella universitet. Ämnena tar en aktiv roll i att skapa kontakter till lämpliga utländska samarbetsparter med tanke på kursutveckling och virtuellt studentutbyte inom det egna ämnet. De båda lärcentra och internationella enheten utreder möjligheterna till internationellt virtuellt studentutbyte. Ansvar: Fakulteterna, de fristående institutionerna, de båda lärcentra och Internationella enheten. 16
17 6 Uppföljning av strategin Akademins strategi för nätstödd undervisning uppföljs årligen i samband med rapportering av verksamheten av Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa samt av Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo. Bilagor och underlag Fakulteternas virtualiseringsstrategier : Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning Kartläggning av personalens IT- och ope.fi-färdigheter och behov av personalutbildning (hösten 2006): Kunskapsstrategin för utbildning och forskning Rapport om resultaten av Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo åren : Rapport om utvärdering med instruktörerna i Blackboard och Moodle (hösten 2006): Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren (godkänd av Akademins styrelse ): Åbo Akademis IT-strategi för (godkänd av Akademins styrelse ): Källor Levänen, K., Tervonen S. & Haapaniemi, T.: Verkko-opetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio Sariola, J. & Evälä, A.: Verkko-opetuksen laatu yliopisto-opetuksessa. Verkko-opetuksen laadunhallinta ja laatupalvelu -hankkeen raportti I. Helsinki: Yliopistopaino 2005: Svenska datatermgruppen: 17
BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.2009)
Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- Allmänt Information om strategin
Läs merNätstödd undervisning vid Åbo Akademi
Nätstödd undervisning vid Åbo Akademi Besök av Kemilärarnas resurscentrum 14.9.2007 Tove Forslund, Lärcentret tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ flexibilitet i tid & rum ÅA på fyra orter geografiskt
Läs merStrategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 31.12.2009)
Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 31.12.2009) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- Allmänt Information
Läs merPROJEKTRAPPORT TILL UVM FÖR PROJEKT 2006
PROJEKTRAPPORT TILL UVM FÖR PROJEKT 2006 Projekt: För virtuella undervisningsprojekt som prioriteras av universitetet samt för personalutbildning i anknytning till dem samt för nationell virtualuniversitetsverksamhet
Läs merVerktygslådan för ny undervisande personal: Att arbeta som lärare vid ÅA - vilka färdigheter behövs och vilket stöd erbjuds
Verktygslådan för ny undervisande personal: Att arbeta som lärare vid ÅA - vilka färdigheter behövs och vilket stöd erbjuds Tove Forslund, Lärcentret tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc Åbo Akademi - Domkyrkotorget
Läs merLedande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten
Tove Forslund Projektledare för ÅA:s virtualisering, Åbo tove.forslund@abo.fi www.abo.fi/lc/, www.abo.fi/virtuellauniversitetet/ Start på virtualiseringen av delprojekt 2004 2.2.2004 Samordningsgrupp för
Läs merStrategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren 2004-2006
Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren 2004-2006 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Vision för virtualiseringen av undervisningen vid Åbo Akademi...4 3. Åtgärdsprogram
Läs merTove Forslund, Lärcenterchef/ÅA
"! #$&% '( )(*++, Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA www.abo.fi/lc/, tove.forslund@abo.fi 1 Startade som virtuellt lärcenter 1.9.2003 nya webbsidor www.abo.fi/lc/ all service från ett ställe: en konktaktperson,
Läs merVerksamhetsplan för lärcenterverksamheten i Åbo år 2010
Verksamhetsplan för lärcenterverksamheten i Åbo år 2010 Åbo 28.1.2010 Tove Forslund Lärcentret 2 Verksamhetsplan för lärcenterverksamheten i Åbo år 2010 Planen är tillgänglig på http://www.abo.fi/personal/lcarkiv.
Läs merÅrsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2010
Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2010 27.1.2011 2 Innehåll 1 Om rapporten... 4 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år 2010... 4 2.1 Aktörer inom virtualiseringen vid
Läs merLärcentrets verksamhetshandbok
Lärcentrets verksamhetshandbok Version 1.1 Uppgjord av Lärcentrets personal Ansvarsperson: lärcenterchef Tove Forslund Version 1.0 behandlad av Lärcentrets ledningsgrupp 26.5.2008 Version 1.1 godkänd av
Läs merDigitalisering av den akademiska utbildningen - Var är vi idag?
Digitalisering av den akademiska utbildningen - Var är vi idag? Höstkonferensen 25.11.2016 Tove Forslund, FUS/Lärandestödet tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/larandestod 1 Var började vi? 2 ...flerformskurser
Läs merUppsala LearningLab
Uppsala LearningLab 19.6.2007 Tove Forslund, Lärcentret tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ ÅBO AKADEMI Grundades 1640, flyttas till Helsingfors 1828 och blir Helsingfors universitet; ÅA grundad på nytt
Läs merMinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp
MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan ett studieplaneringsverktyg Alla studerande vid ÅA ska göra en personlig studieplan MinPlan: ett verktyg som underlättar planeringen Studiechef
Läs merUniNet. Ronneby 10-12/5.2004. Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa
Ronneby 10-12/5.2004 Maria Byholm och Peter Ahlroos, Lärocenter vid Tritonia i Vasa Innehåll Tillbakablick (UniNet I) - Bakgrund, syfte - Verksamhet -Resultat UniNet II - Medverkande -Aktiviteter - Varför
Läs merRapport om resultaten av Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo åren
Rapport om resultaten av Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo åren 2001-2006 1. Inledning...2 2. Kursutveckling...3 2.1 Producerade nätkurser...3 2.2 Arrangerade nätkurser...4 2.3
Läs merTritonia, LIN Tove Forslund. Innehåll
Tritonia, LIN3 13.10.2006 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ 1 Innehåll Planeringsprocessen Yttre ramar Planering och beskrivning av studerandes inlärningsprocess Planering av aktivering
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66
Läs merI den här h r presentationen. Införande av obligatorisk plagiatgranskning och ibruktagnng av programvara för f r plagiatdetektion vid Åbo Akademi
Införande av obligatorisk plagiatgranskning och ibruktagnng av programvara för f r plagiatdetektion vid Åbo Akademi NU2010, 15.10.2010 Tove Forslund Lärcenterchef vid Lärcentret i Åbo/Åbo Akademi tove.forslund@abo.fi,
Läs merVälkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s
Läs merStudieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt
Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt 2004 2006 Den livslånge studenten att följa kunskapsutvecklingen i en flexibel lärandemiljö, den 6 oktober
Läs merAnvändarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015
Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen
Läs merStudieguide och användarhandbok för Moodle2
Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1 Allmänt...3 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år 2007...3 2.1 Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi...3 2.2 Organisationsplan...4 2.3 Lednings- och arbetsgruppernas
Läs merDeltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter"
Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro - erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter" Minikonferensen om kursutveckling 4 maj 2007 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi,
Läs merLärarakademins kriterier
s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merMål och strategier. för Åbo Akademi
Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet
Läs mer1. Meriteringsmodellen
Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå
Läs merVart är Åbo Akademi på väg? Vice rektor Niklas Sandler
Vart är Åbo Akademi på väg? Vice rektor Niklas Sandler Höstkonferensen: Digitalisering av den akademiska utbildningen 25.11.201 Bakgrund och utgångspunkt Avtal med UKM 2017-2021: Åbo Akademi genomför ett
Läs merAtt undervisa och examinera på nätet. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning, 26.11.2008 Linda Mannila, IT-avdelningen, Åbo Akademi
Att undervisa och examinera på nätet Utvecklingsdagar för virtuell undervisning, 26.11.2008 Linda Mannila, IT-avdelningen, Åbo Akademi Webbaserad undervisning hos oss? Virtuella appron Fem IB-kurser helt
Läs merUtvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens
Utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi rapport om och rekommendation för val av programvara för desktopvideokonferens Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön,
Läs merÅrsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006
Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiserings- och lärcenterverksamhet i Åbo år 2006 Innehållsförteckning 1 Allmänt...4 1.1
Läs merORU /2018 RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID FAKULTETEN FÖR EKONOMI, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP
RIKTLINJER FÖR ANTAGNING SOM OAVLÖNAD DOCENT VID FAKULTETEN FÖR EKONOMI, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Fastställda av Fakultetsnämnden för ekonomi, natur- och teknikvetenskap Datum: 2016-06-14 1 Bakgrund
Läs merÅrsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2008
Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2008 29.1.2009 Innehållsförteckning 1 Allmänt... 3 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år 2008... 3 2.1 Aktörer inom virtualiseringen
Läs merArbetsgruppens för studerandestöd i Vasa rapport
Arbetsgruppens för studerandestöd i Vasa rapport 18.2.201 2 INNEHÅLL 1 Inledning... 4 1.1 Avgränsning... 4 2 Översikt över det stöd som Lärcentret ger åt studerandena idag... 5 3 Behovskartläggning...
Läs merEXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum
EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen
Läs mer8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI
8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)
Läs merEkonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsstrategi godkänd av fakultetsrådet 19.9.2003
Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsstrategi godkänd av fakultetsrådet 19.9.2003 1. Inledning Styrelsen för Åbo Akademi godkände den första strategin för Åbo Akademis virtualisering
Läs merVilken roll har de organisationer som deltar i en Jean Monnet-modul?
Jean Monnet Moduler Vad är en Jean Monnet-modul? En Jean Monnet-modul är ett kort undervisningsprogram (eller kurs) vid en högskola inom EUstudier. Varje modul omfattar minst 40 undervisningstimmar per
Läs merÅrsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002
Årsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002 1. Allmänt Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi under 2002 har omfattat bl.a. utveckling av nätstödda kurser inom grundutbildning
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merBREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner
BREV 1 (2) 5 maj 2010 Till fakulteter och fristående institutioner INTRODUKTION AV KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONALEN Styrelsen för Helsingfors universitet har vid
Läs merAtt läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola
Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att
Läs merMedier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska
Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde
Läs merInstruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen
Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och
Läs merHelsingfors universitets Lärarakademins kriterier
ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden
Läs merIT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå
IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen
Läs merStudieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier)
Studieplan och gemensam struktur för Master E.G.A.L.E.S. Études Genre et Actions Liées à l Egalité dans la Société (magisterstudier) 2013-2014 Uppdaterad per den.6.2013 Termin 1: Grunder i kön och jämställdhet:
Läs merInstitutionen för språk och litteraturer
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING
Läs merRequest For Information, LearnConnection
Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)
Läs merestudiebyrå - STUDIETJÄNSTER
1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud
Läs merFakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier
Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av
Läs merAntagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga
Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten 2017-12-14 Innehållsförteckning Antagning av excellent lärare vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten 3 Pedagogisk
Läs merDIGITAL MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-564/2009 Sida 1 (6) DIGITAL MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Digital Media Design Programme, 180 higher educational
Läs merLogopedins examensstruktur för Logo16
Logopedins examensstruktur för Logo16 Yasmin Nyqvist, studierådgivare yasmin.nyqvist@abo.fi Professor i logopedi, Pirkko Rautakoski pirkko.rautakoski@abo.fi Annette Nylund, egenlärare för Logo16 annette.nylund@abo.fi
Läs merReligiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church
580200.0 (2012-2013 version Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church - beredskap att i praktiken omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning - beredskap att didaktiskt
Läs merÅrsrapport över personalutbildningen vid ÅA år 2009
Årsrapport över personalutbildningen vid ÅA år 2009 Vi firar avslutad utbildning Learning in Networks 8 sp! Åbo 29.1.2010 Tove Forslund, Lärcentret Malin Siimes, Personalärenden Carina Gräsbeck, Centret
Läs merÅrsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002 / Bilagor
Årsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002 / Bilagor Årsrapporten finns på webben http://www.abo.fi/virtuellauniversitetet/allmant/rapporter/rapport2002.pdf BILAGA 1:
Läs merMinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp
MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan ett studieplaneringsverktyg Alla studerande vid ÅA ska göra en personlig studieplan MinPlan: ett verktyg Studiechef Sanna Westerlund Studierådgivare
Läs merNytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi
Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi Webbinarium 12.9.2016 Tove Forslund, FUS/Lärandestödet Åbo Akademi förbättrar uppföljningen och utvecklingen av kurser. Det nya systemet för obligatorisk
Läs merRedogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap
Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merStudieklimatundersökningen
Studieklimatundersökningen Ole Karlsson Veronica Hielm 19.9.2016 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 19.9.2016 1 Användarundersökningar (utbildning) ÅA:s egna enkäter för utbildning Kursutvärdering
Läs merKvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi
Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet
Läs merSeminarieserier för examensarbeten under kursen ME200X. Anvisningar och genomförande för examinatorer och handledare
Seminarieserier för examensarbeten under kursen ME200X Anvisningar och genomförande för examinatorer och handledare Innehåll Ämnesområden för seminarieserier institutionen inom Industriell ekonomi och
Läs merForskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration
16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur
Läs merVal och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner
Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?
Läs merBILAGA 1. Rapportering om och utvärdering av stödenheternas verksamhet år Språktjänst/AV-centralen. Verksamheten 2003
BILAGA 1 Rapportering om och utvärdering av stödenheternas verksamhet år 2003 Språktjänst/AV-centralen Verksamheten 2003 Handledning. Som tidigare år har vi handlett lärare i bild- och ljudbehandling.
Läs merPDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Läs merTorgmötet
Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller
Läs merPedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011
Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...
Läs merLärcentrets organisation
Det virtuella klassrummet (DVK) 23.5.2006 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ 1 Lärcentrets organisation hör under studieförvaltningen Ledningsgrupp för ÅA:s virtualisering och Lärcentret
Läs merERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet
Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-
Läs merÖppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007
Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens
Läs merInformationskompetens i utbildningen
Projektplan UB/LRC & HUV Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-02-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merVerksamhetsplan för lärcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten år 2014
Verksamhetsplan för lärcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten år 2014 Utkast 28.11.2013 Tove Forslund och Ole Karlsson Lärcentret Verksamhetsplan för lärcenter- och kvalitetshanteringsverksamheten
Läs merNytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi
Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi ÅAS utbildning för studentrepresentanter 19.1.2017 Tove Forslund, FUS/Lärandestödet tove.forslund@abo.fi 1 Åbo Akademi förbättrar uppföljningen och utvecklingen
Läs merKURSUTVÄRDERING. Tove Forslund, Lärcentret Februari 2015 www.abo.fi/stodenhet/kursutvardering. 19.2.2013 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo
KURSUTVÄRDERING Tove Forslund, Lärcentret Februari 2015 www.abo.fi/stodenhet/kursutvardering 19.2.2013 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 1 INNEHÅLL Kursutvärdering vid min fakultet och mitt ämne Olika
Läs merBästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia
Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merGemensamma och språkstudier -
Innehållsförteckning 1 Språkkrav i examen... 2 2 Gemensamma och språkstudier för kandidatexamen... 2 1 1 Språkkrav i examen Alla finländska studerande skall för en lägre eller högre högskoleexamen visa
Läs merTOPPENHETSPERIODEN I RETROSPEKTIV Matti Laine IPL
TOPPENHETSPERIODEN I RETROSPEKTIV Matti Laine IPL TOPPENHETSPERIODEN = ETT UNIKT TILLFÄLLE ATT SÄTTA FOKUS PÅ UNDERVISNING Viktiga utvecklingsbehov: integrering av forskning och praxis, kontakter med fältet,
Läs merWebbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.
Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum
Läs merUtbildningsplan Dnr CF /2006. DIGITAL MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Digital Media Design Programme, 180 ECTS
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-671/2006 Sida 1 (6) DIGITAL MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Digital Media Design Programme, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merÅrsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004
Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004 Årsrapporten finns på webben http://www.abo.fi/virtuellauniversitetet/allmant/rapporter/rapporter2004.htm
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merHögskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax
Sidan 1 av 5 Dnr; 715/333-05 Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merIKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merPedagogiska vinster av nätkurser Demokratiskt: alla får komma till tals man ser inte varandra religion, ras och utseende spelar inte någon roll Bättre
Pedagogiska och didaktiska perspektiv i nätbaserad distansundervisning Sonja Miladinović Institutionen för språk och litteraturer DU kräver nya pedagogiska grepp Både lärar- och studentrollen förändras
Läs merAntagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Dnr Antagning av excellent lärare vid Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2012-09-28. Senast reviderad 2013-11-14 Utgångspunkter I Pedagogiskt program för Uppsala universitet 1 betonas
Läs merBästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.
Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merLärcenterverksamhet 2009
Lärcenterverksamhet 2009 Nuvarande tjänst Stabilisering Utveckling Ny tjänst Studerande Studierådgivning Kontinuerlig uppdatering av webben. Mottagning. Servicekarta, ev. fakultetsspecifik. Studieorientering
Läs mer