Innehållsförteckning

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Allmänt Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Organisationsplan Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Delegationen för Lärocenter och IT De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin IT-arbetsgrupp för PF Arbetsgruppen för plagiathantering Arbetsgrupp för Akademins virtualiseringsstrategi IT-samordningsgruppen mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia Bibliotekets användarutbildningsgrupp Nationella och internationella nätverk Kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamhet Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Internationella nätverk Utarbetande av strategier för nätstödd undervisning år Nätundervisning år Typer av nätundervisning vid Åbo Akademi...9 Bild 1: Underlag för fakulteternas rapporteringen av nätstödd undervisning år Nätkursutbudet vid Åbo Akademi Användningen av olika tekniker i undervisningen vid fakulteterna och språkcentret Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademis öppna universitet Produktion av nätkurser Utvärdering av nätkurser inom /Åbo Lärcenterverksamheten vid Åbo Akademi Rapportering UVM:s rapport över utvärdering av verksamheten i det virtuella universitetet åren Plan för verkställandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning åren BILAGOR...19 Bilaga 1: Lista över nätkurser vid fakulteterna 2007 enligt rapportering från fakulteternas referensgrupper och Öppna universitetet. Bilaga 2: Årsrapport över lärcenterverksamheten i Åbo år Bilaga 3: Rapporter över Lärocenter Tritonias verksamhet år Bilaga 4: Plan för verkställandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning åren

3 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2007 Rapporten och bilagor är tillgängliga på 1 Allmänt Specialfinansieringen från Undervisningsministeriet för virtualiseringsverksamhet upphörde Verksamheten år 2007 har genomförts med Akademins driftsmedel, samt specialfinansiering för nätkursproduktion från Stiftelsen för Åbo Akademi. Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen har behandlat rapporten på sitt möte den 28 januari Lärcenterverksamheten rapporteras i särskilda rapporter från Lärcentret i Åbo resp. Lärocenter Tritonia. Det som inom virtualiseringsverksamheten speciellt bör lyftas fram under år 2007 är de nya strategierna för nätstödd undervisning. Sex av sju fakulteter samt språkcentret utarbetade nya virtualiseringsstrategier för åren , på basen av vilka Strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren uppgjordes. Strategin godkändes i oktober 2007 och utgör nu riktlinjen för virtualiseringsverksamheten vid ÅA. Användandet av lärplattformen Moodle i undervisningen har också ökat rätt markant under Moodle används som ett komplement till närundervisning i allt fler ämnen. Exempelvis vid språkcentret används Moodle i stort sett i alla kurser. År 2007 togs även programvara för desktopvideokonferens, Adobe ConnectPro, i bruk. Användningen av Web 2.0-verktyget Second Life i undervisningen gav ÅA uppmärksamhet i media och på konferenser i Finland och utomlands, tack vare forskarna Kim Holmberg och Isto Huvila vid informationsförvaltning. I den nya strategin definierades tre olika typer av nätstödd undervisning, vilken möjliggör en enhetligare och mer jämförbar rapportering av arrangerade och existerande nätkurser vid ÅA än tidigare. Totalt finns det vid ÅA ungefär 500 nätkurser (ca sp), av vilka ca 27 % möjliggör distansstudier. Totalt arrangerades ca 425 nätkurser vid ÅA år 2007 (14 % inom det öppna universitetet). Inom ÅA:s öppna universitet erbjöds år 2007 ca 60 nätkurser/ca 420 sp. Inom producerades totalt ca sp av ca deltagare år Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa - ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo - Tritonias direktion och delegationen för Tritonias Lärocenter - referensgrupperna/-personerna vid fakulteterna och språkcentret - lärcenterchefen, lärcentrets studierådgivare, lärocenterpedagogen vid Lärocenter Tritonia - personal vid stödenheterna (Datacentralen, fortbildningscentralerna, AV-centralen, Åbo Akademis bibliotek och Vetenskapsbiblioteket Tritonia) - ledande studiekoordinatorn, studiecheferna och fakulteternas studierådgivare - lärarna och planerarna som utvecklar nätstödda kurser. Verksamheten leddes av en för Åbo och Vasa gemensam ledningsgrupp med representanter för de undervisande enheterna och studenterna. Dessutom finns det för Lärcentret i Åbo och för virtualiseringsverksamheten i Vasa särskilda ledningsgrupper. 3

4 Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia ansvarar för att verkställa besluten och genomföra de konkreta aktiviteterna som krävs för att stöda personalen i att utveckla undervisningen och studerande i att utveckla sina allmänna färdigheter. 2.2 Organisationsplan Organisationen följde den plan som Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi gjorde upp på sitt möte den 9 januari Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen är utsedd av förste prorektor för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för alla enheter som bedriver undervisning vid Åbo Akademi, dvs. alla sju fakulteter, språkcentret och fortbildningscentralerna, samt studenterna. (I mån av möjlighet är en av representanterna för Vasafakulteterna medlem i Tritonias direktion). Som gruppens sekreterare fungerar lärcenterchefen i Åbo och lärocenterpedagogen vid Lärocenter Tritonia. Förste prorektor fungerar som ordförande. Ledningsgruppen har till uppgift att främja utvecklingen av nätstödd undervisning vid Åbo Akademi. Till uppgifterna hör bl.a. att utarbeta och följa upp strategierna för virtualisering. Ledningsgrupp för Lärcentret i Åbo Ledningsgruppen är utsedd av förste prorektor för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för fakulteterna, stödenheterna (Datacentralen, Fortbildningscentralen, Åbo Akademis bibliotek och AV-centralen) och studenterna. Som gruppens sekreterare fungerar lärcenterchefen. Studierådgivaren deltar som sakkunnig. Förste prorektor fungerar som ordförande. Ledningsgruppen har som uppgift att utveckla lärcentrets verksamhet, dvs. dels stödet för utveckling av undervisning, dels stödet för studenternas rådgivning. Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen är utsedd av prorektor i Vasa för tiden Ledningsgruppens medlemmar består av representanter för fakulteterna, stödenheterna (Datacentralen, Fortbildningscentralen, MediaCity och Lärocenter) och studenterna. Som gruppens sekreterare fungerar lärocenterpedagogen och som ordförande direktören för Fortbildningscentralen. Fakulteternas, språkcentrets och fortbildningscentralens referensgrupper/-personer för virtualisering Referensgrupperna/-personer är utsedda av respektive fakultet eller motsv. enhet tillsvidare. De fungerar som kontaktforum för virtualiseringsverksamheten. För närmare information om referensgrupperna, se Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Åbo Akademi Utvärderingsgruppen utsågs tillsvidare Utvärderingsgruppen består av representanter för fakulteterna, de fristående institutionerna, de båda lärcentra och studenterna. För närmare information, se Direktion för Tritonia Se Tritonias instruktion Komplettering av grupper under år 2007: Delegationen för Lärocenter och IT Tillsatt av Tritonias direktion för tiden Delegationen tillsattses med anledning av att yrkeshögskolornas integrering i Tritonia ökar behovet av att koordinera utvecklingsbehovet, utrymmesfrågor och pedagogisk och teknisk infrastruktur mellan de fem enheterna i Vasa. 4

5 Delegationen är ett rådgivande samarbetsorgan som stöder utvecklingen av Lärocenters verksamhet med uppgift att: - presentera utvecklingsideér för att vidareutveckla gemensamma Lärocentertjänster - koordinera och ta fram beslutsförslag för Tritonias direktion om Tritonias gemensamma ITanskaffningar - koordinera och planera gemensam användning av teknisk utrustning och utrymmesbehov - planera och koordinera stödverksamhet för det ökade behovet av medieproduktion - koordinera uppbevaring och tillgång till gemensamt producerat digitalt material - koordinera gemensam IKT-pedagogisk och högskolepedagogisk utbildning - stöda Lärocenters regionala, nationella och internationella projektverksamhet. 2.3 Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi består av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Gun Hedström/MNF, Monica Nyholm /ESF, Frank Pettersson/TkF (ersatte Katarina Sandström fr.o.m. mötet ), Mikael Lindfelt/TF (suppleant: Birgitta Sarelin), Solbritt Arnolds- Granlund/PF (suppleant: Tom Wikman), Helena Hurme/SVF, Satu Laitila/FC Åbo (ersatte Katarina Drugg fr.o.m. mötet ), Christer Rosengren/FC Vasa, Tom Björkfors/CSK samt Seth Granberg och Silja Sandelin/Studentkåren. Som ordförande fungerar prorektor Ulrika Wolf-Knuts och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret i Åbo och Maria Byholm/Lärocenter Tritonia. Ledningsgruppen sammanträdde fyra gånger år 2007 (7.3, 25.5, och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppens främsta uppgift under året var behandlingen av Akademins nya strategi för nätstödd undervisning och planeringen av dess verkställande. Dessutom beslöt ledningsgruppen om fördelning av medel för produktion av nätkurser vid enheterna i Åbo år 2007, ansökan till Stiftelsen för ÅA om finansiering för nätstödd undervisning 2008, samt om fakulteternas rapportering av nätstödd undervisning, Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo består av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Gun Hedström/MNF, Eerika Saaristo/ESF, Stig-Göran Lindqvist/DC, Eva Costiander-Huldén/ÅAB, Tina Engblom/FC, Tua Henriksson/Fakultetsförvaltningen samt Sabina Eerola/Studentkåren. Som ordförande fungerar prorektor Ulrika Wolf-Knuts och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret och som sakkunnig Johanna Hedenborg/Lärcentret. Ledningsgruppen sammanträdde två gånger år 2007 (23.3 och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppens behandlade teman att beakta i den nya strategin för nätstödd undervisning (bl.a. utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter, behovet av multimediaverkstad och Blackboards framtid). Dessutom behandlade ledningsgruppen e-guider för MinPlan, Lärcentrets nya utrymmen i ASA, system för elektronisk tentamen, planerna på kvalitetshandbok för Lärcentret samt lärcentersamarbete med YH Novia i Åbo och Ekenäs Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamhet i Vasa består av följande medlemmar: Ordförande Christer Rosengren/FC, viceordförande Sol-Britt Arnolds-Granlund/PF, sekreterare Maria Byholm/LC, Hasse Eriksson/MC, Helena Hurme/SVF, Stefan Levander/DC, Ola Österbacka/PF och Christer Johansson/Studerande. 5

6 Ledningsgruppen sammanträdde sju gånger år 2007 (15.1, 19.2, 2.4, 24.5, 1.10, och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppen behandlade bl.a. strategiarbete, Tritonias lärocenters utrymmes planering då Yrkeshögskolorna skall integreras i biblioteket, fördelning av virtualiseringsmedel, teknikanskaffningar och frågor kring intern information och utbildning inom området IKT för personalen vid ÅA i Vasa Delegationen för Lärocenter och IT Delegationens medlemmar är Stefan Levander/ÅA, Matti Taanonen/ VU, Ulf Pensar/SHH och studerande Reko Tammi /Högskolekonsortiet, VU. Representanter för samarbetspartners är Roger Andersson/SYH och Kenneth Norrgård/VAMK. Som sekreterare fungerar Sari Tarvonen/Tritonia. Gruppen har inte sammanträtt De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen I Åbo har fakulteterna och språkcentret tillsatt referensgrupper med början från I Vasa utgörs motsvarande kontaktpersoner av referenspersoner. Referenspersonernas och referensgruppernas sammansättning framgår här: Under 2007 har referenspersonerna deltagit i uppgörandet av nya strategier för virtualisering/nätstödd undervisning vid enheterna. Referensgrupperna har också bidragit i utarbetandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning genom att ge utlåtande på strategin. Dessutom har referensgrupperna i uppdrag att rapportera enhetens nätstödda undervisning år Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen har under år 2007 sammanträtt till två möten för att diskutera ibruktagningen av Adobe ConnectPro. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa). Övriga medlemmar är Sol-Britt Arnolds-Granlund (Institutionen för lärarutbildning, PF), Maria Byholm (Tritonia), Mikael Ekblom (DC i Åbo), Tove Forslund (LC), Linda Grandell (Institutionen för informationsbehandling, MNF), Markus Heikkilä, (studerande i geologi, MNF), och Maria Sundström (FC i Åbo). I mötena har dessutom deltagit som sakkunniga Dan Holm (DC i Åbo) och Peter Ahlroos (Lärocenter Tritonia). Kenneth Sjölund (AVC) har även inbjudits till gruppen IT-arbetsgrupp för PF PF har en arbetsgrupp för IT-frågor Arbetsgruppen för plagiathantering En arbetsgrupp utsågs för tiden för att bereda Akademins hantering av plagiat i utbildning och forskning. Gruppens uppdrag bestod särskilt i att testa programvara för plagiatdetektion och överväga rutiner för plagiathantering i utbildningsverksamheten. Gruppens slutsatser och förslag lämnades till Rektor Arbetsgruppen består av representanter för ESF, ÅAB, DC, LC och studenterna. Arbetsgruppen bestod av följande medlemmar: Malin Brännback (ordförande), Eva Costiander-Huldén, Mikael Ekblom, Dan Holm, Hans-Erik Krokfors, Håkan Sourander (studentrepresentant) och Tove Forslund (sekreterare). Se närmare information om arbetsgruppens arbete och rapport: Arbetsgrupp för Akademins virtualiseringsstrategi En arbetsgrupp utsågs av förste prorektor för att utarbeta Akademins nya virtualiseringsstrategi. Arbetsgruppen bestod av följande medlemmar: Hans-Erik Krokfors (ordförande), Gun Hedström/MNF, 6

7 Helena Hurme/SVF, Maria Byholm/Lärocenter Tritonia (sekreterare) och Tove Forslund/Lärcentret i Åbo (sekreterare). Arbetsgruppen sammanträdde till sex möten (se kapitel 3) IT-samordningsgruppen mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia En IT-samordningsgrupp utsågs för tiden av rektorerna för ÅA och YH Novia, utvecklingsdirektör Roger Broo och förvaltningschefen för Novia. Arbetsgruppens uppgift var att kartlägga samordningsmöjligheter inom IT-funktioner mellan ÅA och YH Novia. Moodle-gruppen, vars verksamhet närmast berörde nätstödd undervisning, bestod av Mikael Ekblom/ÅA, Klaus Hansen/YH Sydväst och Kenneth Mattsson/SYH. Gruppen lämnade in sin slutrapport Bibliotekets användarutbildningsgrupp Gruppens uppgift är att utveckla användarutbildningen (i ÅAB:s resurser) för personal och studerande. Målet är också att höja bibliotekariernas undervisningskompetens och att uppmuntra kollegerna att delta i relevant fortbildning och att utveckla samarbetet med ÅA:s olika ämnen. Som sammankallare för gruppens möten fungerar Eva Costiander-Huldén. 2.4 Nationella och internationella nätverk Kontaktpersoner för nationella samarbetsnätverk inom virtualiseringsverksamhet ÅA:s representant i Finlands virtuella universitets delegation är Tove Forslund (suppleant Maria Byholm), utsedda för tiden Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Hösten 2005 tillsattes fem intressegrupper inom FVU, vilka har som uppgift att koordinera den nationella virtualiseringsverksamheten som stöder genomförandet av de fem strategiska målen i FVU:s strategi för åren Akademin är representerad av Harriet Kurtén i grupp ett 1 ( Utveckling av flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för dessa ), Eva Costiander-Huldén i grupp 2 ( Främjande av samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial ), Tove Forslund i grupp 3 ( Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT ) och Maria Byholm i grupp 4 ( Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning samt annat internationellt samarbete ). Se FVU:s strategi: Kenneth Sjölund (AVC) och Ola Österbacka (PF) är tillsammans med Tove Forslund och Maria Byholm Akademins kontakter i IT-Peda-nätverket. Tove Forslund är medlem i ledningsgruppen för KoMiTi-projektets ledningsgrupp. (Inom projektet KoMiTi klarläggs kompetenser samt dimensionering och statistikföring av nätstudier). Mikael Ekblom är medlem i den grupp inom det nationella nätverket Moodle-rinki som behandlar tekniska frågor. Kenneth Sjölund är kontaktperson för ett nationellt samarbete om videoteknologi i undervisningen. Eva Costiander-Huldén är ÅA:s kontaktperson för de finländska universitetsbibliotekens nätverk om informationskompetens. 7

8 2.4.2 Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna I Vasa sker det lokala samarbetet inom ramen för Lärocenter Tritonia, där förutom de tre vasahögskolorna även de båda yrkeshögskolorna deltar. Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo handelshögskola har fortsatt samarbeta kring personalutbildning (bl.a. ordnades ett gemensamt seminarium om studierådgivning). Dessutom arrangeras t.ex. videokonferensmöten inom ramen för olika nätverk i samarbete på det sättet lär vi av varandra och ett konstant erfarenhetsutbyte på lokal nivå kan ske. Universiteten och yrkeshögskolorna i Åbo har också samarbetat kring nätkursutveckling inom ramen för ett nätverk kallat E-rappu. E-rappu arrangerade bl.a. konferensen Pedagogisia verkkoja kokemassa Deltagande i disciplinsspecifika nätverk inom Finlands virtuella universitet Åbo Akademi är med i följande nationella disciplinsspecifika nätverk (inom ramen för Finlands virtuella universitet): - Historian opetus virtuaalisesti / Undervsingsnätverket för historia (Historia) - Kirjallisuuden valtakunnallinen virtuaaliyliopisto / Det virtuella universitetet för litteraturvetenskap (Litteraturvetenskap) - Kieliteknologian opetuksen verkosto/nätverket för undervisning i språkteknologi (Psykologi) - Matkailun verkostoyliopisto/nätverket för turismforskning i Finland - Tulevaisuuden tutkimuksen VerkostoAkatemia - Psykonet (Psykologi) - Viestintätieteiden yliopistoverkosto/universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper (Informationsförvaltning) - Naistutkimuksen yliopistoverkostohanke, Hilma/Universitetsnätverket för kvinnoforskning (Kvinnovetenskap) - Biovetenskap (Biologi) - Teologi.fi (Teologiska fakulteten) - Virtuaaliyliopistokeskushanke/Finlands virtuella språkcenter (Språkcentret) - KASVI/Nätverket för lärarutbildningsenheter (Pedagogik) - TerveysNet/Hälsovetenskapernas universitetsnätverk (Vårdvetenskap) Internationella nätverk I Coimbra-nätverkets elearning Task Force är Tove Forslund Akademins representant. Åbo Akademi och Turun yliopisto fungerade som värdar för gruppens möte i maj 2007 i samband med Coimbra-nätverkets årliga konferens som hölls i Åbo. Mikael Ekblom är Akademins representant i den internationella Blackboardanvändarorganisationen BBADMIN-L. Inom ramen för Finlands virtuella universitets samarbetsprojekt med Virtuelle Hochschule Bayern deltar Åbo Akademi (ämnet informationssystem) i ett pilotprojekt om virtuellt studentutbyte. Nätverket för universitet och högskolor i Kvarkenregionen, UniZon, genomförde UniNet-projekt vid Tritonias lärocenter under åren UniNet-projektet beviljades nya projektmedel för år 2007 med syfte att göra en förstudie och etablering av ett gemensamt fundament till ett virtuellt Kvarken-Community. Ett viktigt resultat är att det idag finns en teknisk infrastruktur för daglig gränsöverskridande kommunikation och ett nätverk, Kvarken-Community, mellan universitet och högskolor i Kvarkenområdet. 8

9 3 Utarbetande av strategier för nätstödd undervisning år Åbo Akademi har haft en strategi för virtualisering av undervisningen sedan Den första godkändes och den andra För uppgörandet av den tredje strategin för virtualisering av undervisning tillsatte förste prorektor en arbetsgrupp bestående av följande personer: Överassistent Hans-Erik Krokfors, ESF (ordf.), universitetslärare Gun Hedström, MNF, professor Helena Hurme, SVF, lärocenterpedagog Maria Byholm, Lärocenter Tritonia (sekr.), och lärcenterchef Tove Forslund, Lärcentret i Åbo (sekr.). Arbetsgruppen sammanträdde sex gånger. I likhet med den föregående strategin baserades även denna på de undervisande enheternas strategier för virtualisering/nätstödd undervisning. Fakulteterna och övriga undervisande enheter uppmanades uppgöra egna strategier, vilka inlämnades per till arbetsgruppen. Arbetsgruppen inlämnade ett utkast till Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren till ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, som behandlade utkastet på sitt möte Av fakulteterna, fortbildningscentralerna och studentkåren inbegärdes utlåtanden, vilka beaktades och integrerades i förslaget till strategi. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen behandlade strategin Akademins styrelse godkände strategin på sitt möte De undervisande enheternas och Akademins virtualiseringsstrategier/strategier för nätstödd undervisning är tillgängliga här: 4 Nätundervisning år 2007 Statistiken över arrangerade och existerande nätkurser baserar sig på information som lämnats in av referensgrupperna och öppna universitetet. Underlaget för referensgruppernas rapportering hittas här (se Rapportering av nätstödd undervisning år 2007). 4.1 Typer av nätundervisning vid Åbo Akademi För nätundervisningsverksamheten vid ÅA år 2007 samlades informationen in enligt underlaget i bild 1. Nivå Målgrupp Kurstyp* Vilka tekniker används i kursen? Kursnamn (nya systemet) sp Antal gånger som kursen erbjudits 2007 Grundstudier Ämnesstudier Fördjupade studier Allmänna /Språkstudier Ordinarie stud. ExFort Närundervisning + nätet för materialdistribution Närundervisning + interaktion via nätet Distansundervisning via nätet Moodle Blackboard kurswebbsidor (dvs. utanför moodle/bb) Bild 1: Underlag för fakulteternas rapporteringen av nätstödd undervisning år desktopvideokonferens ConnectPro eller Marratech Skype gruppvideokonferens HotPotatoes Flashanimation/ -föreläsning nätföreläsning i Presenter nätföreläsning i MS Producer annan nätföreläsning (video eller ljudfil) nätföreläsning (WebLec) diskussions- eller chatforum på webben (utanför Moodle/ Blackb.) bloggar (utanför Moodle) wiki (utanför Moodle) Second Life elektroniska artiklar Annat, vad? Kurstypen definierades enligt Strategin för nätstödd undervisning: Närundervisning + nätet för materialdistribution: Enbart kursmaterial och information distribueras via nätet, men nätet används inte för handledning och examination. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Närundervisning + nätet för interaktion: En del av undervisningen sker via nätet, t.ex. i form av videoföreläsning eller inlämning av övningsuppgifter och handledning via nätet. Läraren kommunicerar med studerandena antingen via asynkrona (icke-samtidiga) kommunikationskanaler, såsom lärplattformar och diskussionsfora, eller via synkrona (samtidiga) kanaler, såsom chatt eller (desktop-)videokonferens. Av de studerande förutsätts närvaro på närundervisningen. Distansundervisning via nätet: All aktivitet på kursen sker via nätet och det förutsätts inte närvaro av de studerande på studieorten. Kursen kan avläggas via nätet helt på distans, dvs. alla anvisningar för kursens lärprocess och examination finns på nätet. Kommunikation mellan lärare och studerande sker via asynkrona eller synkrona kanaler. Övningsuppgifter inlämnas via nätet, t.ex. via lärplattform. Examinationen sker via nätet, liksom feedback och bedömning. Undervisningen sker via schemalagd interaktion eller enligt deltagarnas individuella tidtabeller (självstudiekurs). Materialdistribution sker via nätet, men även tryckta publikationer används. 9

10 4.2 Nätkursutbudet vid Åbo Akademi I tabell 1 framgår antal nätkurser enligt kurstyp vid de undervisande enheter. Totalt finns det ca 500 nätkurser (ca sp) vid ÅA i vissa fall räknas en studiehelhet (t.ex. ämnesstudier) som en kurs, ifall det t.ex. för helheten finns en gemensam kursmiljö. För förteckning över nätstödda kurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet (listan är dock inte garanterat fullständigt heltäckande utan baseras på den information som fakulteterna lämnat in): Tabell 1: Existerande nätstödda kurser vid Åbo Akademi ( ) Antal kurser enligt typ av nätstödd undervisning Närundervisning + nätet för materialdistribution Närundervisning + nätet för interaktion Distansstudier via nätet Totalt antal nätstödda kurser Totalt antal sp i nätstödda kurser Andel kurser som möjliggör distansstudier av totala antalet nätstödda kurser HF % MNF % ESF/ekon* % ESF/pol* ,5 41 % TkF/IT-avd.** % TkF/Proc.avd % TF % CSK/Åbo % Total vid ÅA i Åbo ,5 25 % PF % SVF % CSK/Vasa % Total vid ÅA i Vasa % Totalt vid ÅA ,5 27 % * Nationalekonomi ingår i båda utbildningarna vid ESF ** Informationen delvis bristfällig Totalt sett flest nätkurser finns det vid MNF och HF, se diagram 1 och tabell 1. Till antalet flest nätkurser som möjliggör distansstudier finns det vid HF och ESF/pol.kand.utbildningen (se diagram 1 och tabell 1). Andelen kurser som möjliggör distansstudier är störst vid TF (nästan 90 %), dvs. här utnyttjas nätet framför allt för att möjliggöra distansstudier (kurserna erbjuds oftast inom det öppna universitetet). Också vid HF och ESF/pol.kand.utbildningen möjliggör % av nätkurserna distansstudier, medan andelen nätkurser som möjliggör distansstudier är liten vid SVF, PF, TkF och Språkcentret i Vasa (se diagram 2). Vid PF, SVF och Språkcentret i Vasa används nätet framför allt för interaktion som ett komplement till närundervisning (se diagram 2). Nätet för materialdistribution är speciellt vanligt i kurser vid TkF:s båda avdelningar och MNF, men även vid ESF/ekon.utbildningen, framför allt i ämnet redovisning (se diagram 2). 10

11 Diagram 1: Antal existerande nätkurser enligt kurstyp ( ) HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd. TkF/KT-avd. TF CSK/Åbo PF SVF CSK/Vasa Närundervisning + nätet för material-distribution Närundervisning + nätet för interaktion Distansstudier via nätet Diagram 2: Existerande nätkurser vid ÅA Procentuella andelen av olika typer av nätstödd undervisning vid resp. enhet 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd. TkF/KT-avd. TF CSK/Åbo PF SVF CSK/Vasa Distansstudier via nätet Närundervisning + nätet för interaktion Närundervisning + nätet för materialdistribution 11

12 4.2.1 Användningen av olika tekniker i undervisningen vid fakulteterna och språkcentret Vid HF är en rätt stor andel av de nätstödda kurserna sådana att de möjliggör distansstudier (detta beror också på att en rätt stor del av HF:s nätkurser erbjuds inom det öppna universitetet). Man använder någon av lärplattformarna Moodle eller Blackboard (Moodle är lite mer allmänt förekommande än Blackboard). Webbsidor används för distribution av material (men i huvudsak endast inom engelska och psykologi), men i övrigt används väldigt lite annan teknik (ljud- eller videofiler i några kurser). Totalt erbjuds vid HF 550 sp nätstödda studier (av dessa är 67 sp samhällslärakurser, dvs. ESF-kurser, som inte tagits med i tabell 1). Vid MNF är webbsidor för distribution av kursmaterial den vanligaste formen för nätstödd undervisning det är endast inom miljökunskap och fysik som nätkurserna även erbjuder möjlighet till distansstudier. Moodle är i mer allmänt bruk än Blackboard, men i övrigt används väldigt lite annan teknik (ljud- eller videofiler och HotPotatoes i några kurser). Vid ESF/ekonomutbildningen används webbsidor för materialdistribution främst inom redovisning, medan man i företagets organisation och ledning samt inom internationell marknadsföring använder antingen Moodle eller Blackboard (Blackboard är vanligare än Moodle), men i övrigt används väldigt lite annan teknik. Lärplattformarna används i dessa ämnen för interaktion och distansstudier är möjligt. Vid ESF/pol.mag.-utbildningen används nätet främst för interaktion eller för att möjliggöra distansundervisning och inte endast för materialdistribution. I viss mån har det använts även annan teknik (Flash, wiki utanför Moodle, SecondLife, ljudfiler). Moodle är vanligare än Blackboard, men i kvinnovetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning och statistisk används fortfarande i princip endast Blackoard. Vid TkF:s IT-avdelning används nätet (Moodle) i första hand för materialdistribution, men även för interaktion och distansstudier (främst grundstudierna i informationsbehandling som erbjuds inom det öppna universitetet och för gymnasieelever samt inom informationssystem). Blackboard används inte alls. Vid TkF:s KT-avdelning används nätet för materialdistribution via webbsidor. Lärplattformarna används i mycket liten grad. Vid TF används nätundervisning främst inom det öppna universitetet och en majoritet av kurserna möjliggör distansstudier. Moodle och Blackboard är lika populära. Dessutom används i vissa kurser ljud-/videofiler. Vid PF används endast Moodle och inte alls Blackboard. Dessutom används inom de pedagogiska studierna för yrkeslärare och inom universitetspedagogiken många olika tekniker, bl.a. gruppvideonferens, ConnectPro för desktopvideokonferens, nätföreläsningar i Adobe Presenter och diskussions-/chatforum (utanför Moodle). I Universitetspedagogiken används dessutom wiki och bloggar, nätföreläsnigar i olika programvaror och Skype. I mediepedagogik används även nätföreläsningar och wiki. Vid SVF används främst Moodle men även Blackboard i viss mån och dessutom nätföreläsningar gjorda med WebLec och Flash. Vid CSK i Åbo har användningen av Moodle ökat markant under år 2007 och är nu lika populär som Blackboard. Moodle används främst för materialdistribution, medan Blackboard används i de kurser som möjliggör distansstudier eller interaktion via nätet. Dessutom används HotPotatoes i många kurser. Vid CSK i Vasa används Moodle och Flash. 4.3 Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademi Under år 2007 arrangerades vid akademienheterna i Åbo totalt ca 425 nätkurser (av dessa 14 % inom det öppna universitetet). I detta antal räknas alla typer av nätstödd undervisning. 12

13 För förteckning över nätstödda kurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet (listan över kurser inom grundutbildningen är dock inte garanterat fullständigt heltäckande utan baseras på den information som fakulteterna lämnat in): Tabell 2: Arrangerade nätstödda kurser per fakultet vid Åbo Akademi Med nätstödda kurser avses alla former av nätstödd undervisning, dvs. där nätet används för materialdistribution, där nätet används för interaktion eller där nätet möjliggör distansstudier. Arrangerade kurser Totalt Andelen HF % MNF % ESF/ekon* % ESF/pol* % TkF/IT-avd % TkF/Proc.avd % TF % CSK/Åbo % ÅBO TOTALT % PF % SVF % CSK/Vasa % Vasa totalt % ÅA TOTALT % * Nationalekonomin ingår i ekonomutbildningen Erbjudna och avlagda nätkurser vid Åbo Akademis öppna universitet Totalt erbjöds ca 60 nätkurser/ca 420 sp inom ÅA:s öppna universitet år I många fall var distansstudier möjliga, medan i vissa kurser ingick obligatoriska närstudier och nätet användes för interaktion. Nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000 finns på Inom det öppna universitetet producerades totalt ca sp av ca deltagare år

14 Tabell 3: Arrangeradre/Erbjudna nätkurser inom Sv är omräknade till sp (*1.8) för ) totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa totalt Åbo Vasa Deltagare H Avlagda sp Antal kurser som ordnats Antal sp som ordnats Antal kurser som erbjudits Antal sp som erbjudits Tabell 5: Antal deltagare och antal producerade sp per fakultet inom åren Antal -Antadeltagare producera de sp inom Antal deltagare 2006 Antal producera de sp inom 2005 Antal deltagare Antal producerad e sp inom ** HF MNF * ESF/ekon * ESF/pol * TkF/IT-avd.* TkF/Proc.avd (KTF)* CSK/Åbo Åbo totalt PF SVF CSK/Vasa Vasa totalt ÅA TOTALT *Nationalekonomin har räknats inom ESF/ekon. Fr.o.m har ämnena informationsbehandling från MNF och informationssystem från ESF flyttat över till TkF (som t.o.m hette KTF). ** Kurser som avlagt i sv år 2006 är omräknade i sp (*1.8). Inom erbjuds överlägset mest nätundervisning inom ramen för ESF:s kurser: ca av totalt ca sp (dvs. 59 %) har avlagts i ESF-ämnen av ca 800 deltagare (se tabell 5 och diagram 3 och 4). 14

15 Diagram 3: Andel -deltagare 2007 per fakultet TkF/IT-avd 12 % CSK/Åbo 2 % TF 8 % PF 7 % SVF 2 % ESF/pol 33 % HF 12 % MNF 8 % ESF/ekon 16 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol TkF/IT-avd TF CSK/Åbo PF SVF Diagram 4: Andel producerade sp inom år 2007 PF 5 % TkF/IT-avd 7 % CSK/Åbo 0 % TF 7 % SVF 2 % HF 12 % MNF 8 % HF MNF ESF/ekon ESF/pol ESF/ekon 16 % TkF/IT-avd TF CSK/Åbo PF ESF/pol 43 % SVF 4.4 Produktion av nätkurser Stiftelsen för Åbo Akademi beviljade för produktion av nätkurser, vilka fördelades så att skulle användas för ansökningar från enheterna i Åbo och för enheterna i Vasa. Medlen för projekten i Åbo fördelades av ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid ÅA på dess möte och för projekten i Vasa fördelades medlen av Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa. Följande nätkurser produceras med specialmedel vid enheterna i Åbo år 2007 (dels med medel från Stiftelsen, dels med restmedel från 2006), i enlighet med ledningsgruppens prioritering på mötet : HF/Folkloristik: Folktro, föreställningar och vardagsritualer 5 sp och Tradition som process 5 sp HF/Historia: Konsumtionshistoria 10 sp MNF/Fysik: Moderna fysikens historia 7 sp och Materiallära 6 sp ESF/PM Offentlig förvaltning: Budgetering och Redovisning 10 sp ESF/PM Nationalekonomi: Den globala ekonomin 5 sp ESF/EM Internationell marknadsföring: Brand Management 5 sp 15

16 TkF/Informationsbehandling: Software Quality 5 sp TF/Kyrkohistoria: Kyrkliga ledare i deras sociokulturella kontext 10 sp TF/Exegetik: Biblisk hebreiska 10 sp (kursproduktionen sker 2008) CSK/Kommunikation för ESF/PK 5 sp. Följande nätkurser produceras med specialmedel vid enheterna i Vasa år 2007, i enlighet med beslut av Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa: PF/Matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik: Ämnesstudier i gymnastik 35 sp. SVF/Landsbygdsforskning: Turism och fritidssociologi 5 sp SVF/Socialpolitik: Samhället och de äldre 10 sp (kursproduktionen sker 2008) Utgångspunkt för valen av delprojekt som finansierades med specialmedel 2007 följde de målsättningar för nätkursproduktion som angivits i ansökan till Stiftelsen: - Att skapa helheter (alla grundstudier, alla ämnesstudier el.dyl.) som kan erbjudas via nätet. - Att se till att alla ämnen kan erbjuda åtminstone en nätkurs åt sina studerande. - Att kunna erbjuda nätstödda helheter i ämnen som ingår i lärarutbildningen. - Att satsa på ämnen där det finns ett verkligt behov av nätkurser. - Att hitta tekniska och pedagogiska lösningar i kurser som kan utgöra modell och inspiration för andra produktioner. Med -medel finansierades produktionen av nätkurser i konstvetenskap (13 sp) och miljökunskap (5 sp). Med medel från UniPid-projektet producerades en nätkurs i mänskliga rättigheter (5 sp) och med medel från Baltic University Project en kurs i miljökunskap (5 sp). Totalt utvecklades ca 140 sp under år 2007 med specialfinansiering från Stiftelsen för Åbo Akademi, restmedel från UVM:s virtualiseringsprojekt, och med -, UniPid- och BUP-finansiering. Några nya ämnen kom med år 2007, dvs. landsbygdsforskning samt matematikens, naturvetenskapernas och idrottens didaktik. För de kursprojekt som virtualiseras med specialmedel uppgörs alltid upphovsrättsavtal, se Utvärdering av nätkurser inom /Åbo 2007 Utvärderingarna av nätkurser inom det öppna universitetet har sammanställts sedan år En jämförelse av kurserna är möjlig, eftersom det är fråga om rätt liknande typ av undervisning på alla kurser (i huvudsak grund- och ämnesstudier, där nätet i huvudsak används för att möjliggöra flexibla studier) och då det på en relativt stor del av kurserna används samma utvärderingsfrågor. Inom det öppna universitetet väljer många en nätkurs uttryckligen pga. att nätstudier erbjuder den flexibilitet öpu-studerande behöver det betyder att deltagarna överlag kan förväntas ha en positiv inställning till nätstudierna. Men man bör dock notera att det inom Akademins öppna universitet rätt sällan erbjuds en möjlighet för deltagarna att välja i vilken form de avlägger kurser, dvs. det enda sättet att avlägga en kurs i ett visst ämne de är intresserade av kan vara att göra det som nätstudier. Sammanställningen år 2007 har gjorts på basen av utvärderingar genomförda i 33 nätkurser. I sammanställningen ingår utvärderingar av totalt ca 550 personer. Resultaten (dvs. de statistiska uppgifterna) är i de flesta fall nästan identiska med resultaten från år 2006 (och även tidigare år). Utvärderingsfrågorna uppdaterades på sommaren 2006, då över hälften av frågorna ändrades (i vissa kurser har dock de gamla frågorna använts, så antalet svarande på vissa frågor är endast ca 400). Skalan i frågorna har varit utmärkt ganska bra inte så bra dåligt. Av respondenterna har 76 % (2006: 70 %) tidigare deltagit i nätkurser, vilket är bra att hålla i minnet då man analyserar resultaten. Andelen som tidigare deltagit i nätkurser har naturligt nog ökat sedan Den upplevda arbetsbördan på kurserna utvärderades. 67 % (2006: 65 %) tycker att arbetsmängden varit lagom (dvs. motsvarat antalet sp) och 24 % (2006: 29 %) ansåg att kurserna varit för arbetskrävande, dvs. 16

17 rätt många upplever alltså att arbetsmängden är för stor beror det på att nätkurserna har för mycket övningsuppgifter eller finns det en förväntning att komma lättare undan på nätkurser än på föreläsningbaserade kurser? Med instruktioner, feedback och handledning är deltagarna överlag nöjda. 87 % (2006: 97 %) ansåg att instruktionerna för uppgifter och arbetsgång varit utmärkta eller ganska bra (33 % utmärkt, 54 % bra). I de öppna kommentarerna fanns det dock påpekanden om att instruktionerna borde ha varit tydligare för vissa uppgifter eller i kursen som helhet. Våra nätkursstuderande önskar överlag struktur, rättvisa och punktlighet av sina studiekamrater och av lärarna. Kursens schema och tidtabell är ofta en av utmaningarna i nätkurser och det är svårt att hitta ett schema som passar alla deltagare. 17 % (2006: 31 %) tyckte att tidtabellen passade dem utmärkt och 70 % (2006: 41 %) ganska bra. 10 % tyckte att tidtabellen var för snabb (och endast 3 % upplevde att den var för långsam). Arbetstakten bestäms ju oftast av -terminer och helhetsutbud inom ett ämne, vilket gör att det kan vara svårt att göra ett schema med långsammare studietakt. 83 % (2006: 87 %) anser att handledningen (dvs. svar på frågor och råd under kursens gång) hade fungerat utmärkt eller ganska bra (42 resp. 41 %). Flera kursdeltagare påpekade att här saknades ett svarsalternativ, dvs. det att ingen handledning under kursens gång har behövts om instruktionerna är bra klarar sig studerande ofta utan att behöva be läraren om handledning. Med feedbacken på övningsuppgifter var 78 % (2006: 77 %) nöjda eller mycket nöjda - enligt 30 % har den fungerat utmärkt, enligt 48 % ganska bra). 22 % (2006: 23 %) tyckte att feedbacken var dålig eller inte så bra siffran är så pass hög att det nog finns skäl att se över detta. Det som överlägset mest kritiserades i deltagarnas fria kommentarer var om läraren inte synts till tillräckligt ofta på kursen och om feedbacken kommit sent. I de kursen där feedbacken kom snabbt (och innan nästa uppgift skulle lämnas in), där läraren ofta syntes på kursen, där det gavs individuell feedback och där feedbacken gav konkreta förbättringsförslag, så påpekade studerandena också detta i mycket positiva ordalag. Jag har inte hittills under min studietid fått så mycket feedback på mina inlämnade uppgifter som jag fått på denna kurs. Feedbacken kom alltid snabbt och var dessutom konstruktiv. Det kändes som om någon på riktigt är intresserad av vad vi svarar, vilket jag upplevde som väldigt motiverande för den kommande modulerna. Super! Alltid utförliga kommentarer, feedback, uppmuntran inför följande modul. Snabba resultat och svar på frågor. Feedback-avsnitten var de som jag uppfattade som undervisning. Givande och intressanta att läsa. Ofta klagade också kursdeltagarna på gruppuppgifter det som de kritiserade i hårda ordalag var att andra gruppmedlemmar inte skötte sig, dvs. de följde inte tidtabellen eller producerade dåliga bidrag. Dessutom tyckte de att gruppuppgifterna minskade på den flexibilitet de förväntade sig av nätkurser. I viss mån kritiserades också självrättande test, medan de också fick mycket positiv kritik i andra kurser. Deltagare som haft erfarenhet av nätföreläsningar i tidigare kurser önskade det också i andra kurser. Det som flera påpekade var att de upplevde att de lärde sig mer genom att de kontinuerligt måste göra olika typer av övningsuppgifter i stället för att endast ha en tentamen på kursen. Av de svarande hade ca hälften deltagit i en kurs där Blackboard användes och hälften i en där Moodle användes. Av deltagarna på Blackboardkurser tycker 96 % (2006: samma siffra) att plattformen fungerar utmärkt eller ganska bra, och av deltagarna på kurser i Moodle ansåg 95 % (2006: 94 %) att den fungerat utmärkt eller ganska bra - överlag fungerar alltså båda miljöerna bra (en större andel anser dock att Moodle fungerar utmärkt, dvs. 56 %, mot 40 % bland Blackboardanvändarna). 94 % (2006: 97 %) ansåg också att de fått tillräckligt tekniskt stöd under kursens gång. 17

18 5 Lärcenterverksamheten vid Åbo Akademi Lärcenterverksamheten rapporteras i skilda rapporter. I Årsrapporten över lärcenterverksamheten i Åbo år 2007 behandlas stödet för personalen i utveckling av nätstödd undervisning och studierådgivning, ope.fi-utbildningen för personalen och stödet för utvecklingen av studerandes allmänna färdigheter. Rapporten är tillgänglig här: Rapporterna från Tritonias Lärocenter är Tritonias verksamhetsberättelse för 2007 (under bearbetning) samt slutrapporten för Kvarken-Community-projektet. Tritonias lärocenters kursstatistik och rapporter kommer att hittas här under rubriken publikationer. 6 Rapportering Akademins virtualiseringsverksamhet rapporteras enligt följande: - Denna årsrapport för virtualiseringsverksamheten i Åbo år 2007 inlämnas av ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen till rektor, första och andre prorektor samt förvaltningsdirektören per Årsrapport över Lärcenterverksamheten i Åbo inlämnas till rektor, första och andre prorektor samt förvaltningsdirektören per Lärcenter- och virtualiseringsverksamheten rapporteras i Akademins verksamhetsberättelse Verksamheten upptas i Akademins verksamhets- och ekonomiplan En rapport över virtualiseringsverksamheten vid Åbo åren inbegärdes av de externa utvärderarna som utvärderade UVM:s satsning på virtualiseringen och ingår i rapport Utvärdering av verksamheten i det virtuella universitetet som publicerades UVM:s rapport över utvärdering av verksamheten i det virtuella universitetet åren UVM:s rapport över utvärdering av verksamheten i det virtuella universitetet åren publicerades Rapporten hittas via Man undersökte insatser och implementering samt verksamhetens effektivitet, resultat och effekter. Underlag utgjordes av en särskild utvärderingsblankett som universiteten under ledning av prorektorerna fyllde i våren 2007, samt av universitetens årsrapporteringar till UVM och virtualiseringsstrategierna. Utdrag ur rapporten där ÅA på något sätt direkt nämndes: - Svenskspråkiga universiteten nämner inbördes nätverkande. - I Vasa har de svenskspråkiga universiteten koncentrerat en del av virtualiseringsverksamheten till Tritonia. - Vid Lärocenter i Vasa deltar även yrkeshögskolorna i samarbetet. - ÅA betonar i sina svar nyttan med nätstödd undervisning, som syns i flexibilitet och tillgänglighet vilket möjliggör distansstudier. - ÅA visade på hur IT kan stöda studierådgivningen. - Tritonia är exempel på hur information och kunnande kan överföras från en organisation till en annan med möjligast små hinder. Lösningen befrämjar en gemensam användning av verktyg och ger synergieffekter. Det stöder även studerandes rörlighet. - En ytterlighet vad gäller i vilken grad universiteten har förbundit sig till att virtualiseringsverksamheten fortsätter är de universitet där man med basfinansieringar har anställt personer för att befrämja nätstödd undervisning även efter att projektet tar slut (som exempel nämndes ÅA). 18

19 7 Plan för verkställandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning åren I bilaga 4 framgår planerna för verkställandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning åren BILAGOR Bilaga 1: Lista över nätkurser vid fakulteterna 2007 enligt rapportering från fakulteternas referensgrupper och Öppna universitetet Bilaga 2: Årsrapport över lärcenterverksamheten i Åbo år 2007 Bilaga 3: Lärocenter Tritonias verksamhetsberättelse för år 2007 Bilaga 4: Plan för verkställandet av Akademins strategi för nätstödd undervisning åren Bilagorna är tillgängliga här: 19