UTVÄRDERING AV SYSTEMET MED TRE TERMINER VID ÅBO AKADEMI

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV SYSTEMET MED TRE TERMINER VID ÅBO AKADEMI"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV SYSTEMET MED TRE TERMINER VID ÅBO AKADEMI Preliminär rapport Bakgrund En av rektor tillsatt arbetsgrupp presenterade sin rapport Strukturförändringar där det bl.a. ingick ett förslag att man vid ÅA skulle ersätta det rådande systemet med två terminer (omfattande ca 14 undervisningsveckor) med ett system med tre terminer, omfattande 12 undervisningsveckor. Termin I skulle inledas 1 september och termin III avslutas ca 31 maj. Avsikten var att effektivisera undervisningen och försnabba studierna genom att man utnyttjade för organiserad undervisning alla veckor mellan den första september och den sista maj (med undantag av ett två veckor långt jullov mitt i termin II), och likaså skulle alla veckodagar utnyttjas i lika utsträckning och alla dagens timmar från kl. 8 till kl. 17. Tanken var att kurskollisioner kunde undvikas i högre grad än förr, auditorierna skulle utnyttjas effektivare och de studerande som valt att studera på heltid skulle ges möjlighet att organisera sina studier så att de kunde avlägga 12 sv per termin och 36 sv per läsår. Kvalitetsnämnden och ÅA:s styrelse hade visserligen för fakulteterna föreslagit liknande åtgärder inom ramen för det gamla systemet, men få eller inga åtgärder hade vidtagits. Avsikten var nu att med en genomgripande reform som samtidigt omfattade alla fakulteter och enheter till fullo utnyttja den tid som stod till buds under läsåret för organiserad undervisning och handledning. För lärarna erbjöds möjligheten att koncentrera sin undervisning till två av de tre terminerna och den tredje terminen kunde sedan utnyttjas för forskning (och handledning). Styrelsen beslöt att Åbo Akademi som det första universitetet i Finland skulle övergå till ett system med tre terminer med periodiserad undervisning från hösten Efter ett intensivt planeringsarbete inleddes studierna läsåret enligt det nya systemet. Man beslöt också att systemet skulle granskas och justeras efter ett år och utvärderas efter tre. Sommaren 2001 utarbetades en lägesrapport (Ole Karlsson) baserad på de erfarenheter man nått under det första läsåret. Lägesrapporten utmynnade i ett antal förslag och rekommendationer som skulle avlägsna en del av systemets olägenheter och stärka de positiva effekterna. Det var dock uppenbart att systemet med tre terminer inte hade genomförts till alla delar, och att vissa lärare planerade sin undervisning utgående från sina individuella preferenser utan att anpassa den till systemet. År 2002 anhöll ÅA om ekonomiskt stöd från Utvärderingsrådet för att genomföra en ut värdering av systemet med tre terminer. Utvärderingsrådet accepterade projektet och stödde det med och sakkunnighjälp. För att leda utvärderingsprojektet tillsattes en stödgrupp med representanter för Göteborgs universitet, Utvärderingsrådet och Åbo Akademi. Det egentliga utvärderingsarbetet görs av professor i pedagogik Claes-Göran Wenestam (Göteborg och Kristianstad), professorn i nationalekonomi Olle Anckar (Åbo Akademi) och högskolesekreteraren

2 Ole Karlsson (Åbo Akademi). Utvärderingen skall sammanfattas i en rapport som kommer att färdigställas inom maj 2005 och som publiceras av Utvärderingsrådet. Planeringen av utvärderingen inleddes år 2003 med bl.a. hjälp av stödgruppen. Den egentliga kartläggningen av de erfarenheter lärarna och de studerande fått av systemet gjordes i mars Kartläggningen utfördes i form av en elektronisk enkät som skickades till alla lärare och studerande vid ÅA. 285 lärare (ca ¾ av lärarkåren) och 1285 studerande (närmare 1/3 av de aktiva studerandena). Enkäterna kompletterades med intervjuer i april av lärare (ca 30) och studerande (ca 50) och av administrativ personal. Vid utgången av läsåret fanns även statistik läsårsvis över antal avlagda examina (högre) och antal avlagda studieveckor, totalt och per fakultet dels under tre läsår innan reformen genomfördes och dels under de tre läsår reformen pågått. Preliminära resultat I det följande presenteras preliminära resultat av utvärderingen baserade på statistiska uppgifter, enkäterna och intervjuerna. Dessa preliminära resultat ger förhoppningsvis vägledning vid fattandet av de beslut rörande studiegången och terminsindelningen som måste göras under hösten En fullständig analys av resultaten kommer att publiceras under år Där kommer att ingå också sådana aspekter som inte är direkt beslutsrelevanta rörande en eventuell fortsättning av systemet med tre terminer. Statistiska uppgifter Under den undersökta perioden ( ) har antalet inskrivna studerande varit rätt konstant. Antalet avlagda högre examina per läsår var perioden i medeltal 434 och under perioden i medeltal 473. Fallande siffror för medeltalet uppvisar endast HF (95 90). Antalet avlagda studieveckor per läsår var perioden i medeltal och under perioden Skillnaden, ökningen på sv motsvarar ca 45 högre examina. Med undantag av HF (en minskning med 1940 sv, motsvarar ca 12 högre examina) uppvisar alla fakulteter en ökning. Antalet aktiva studerande (de som under ett läsår avlagt minst en studievecka) har ökat från 4205 till 4638 eller med 433 studerande. Nästan alla fakulteter kan uppvisa en ökning av antalet aktiva studerande, som i stort sett motsvarar ökningen av antalet avlagda studieveckor. Endast för HF:s del har det skett en minskning, från 885 till 857 aktiva studerande.(nedgången var dock tillfällig, och beror på fallet i antalet aktiva studerande år , sedan har siffrorna nått upp till den tidigare nivån) Denna minskning av antalet aktiva studerande (28) är bara en delorsak till den negativa trenden för studieprestationerna vid fakulteten. Effektiviteten per studerande mätt som antal studieveckor per läsår per aktiv studerande har inte ökat under den undersökta perioden. Antalet studieveckor per aktiv studerande och läsår har tvärtom minskat från 28.8 till 27.6, och en mindre

3 nedgång kan noteras för alla fakulteter utom ESF. För ESF:s del har skett en ökning från 28.2 till 28.9 sv. Den positiva utveckling som kan konstateras för avlagda studieprestationer beror ej på att en genomsnittsstuderande skulle avlägga flere studieveckor, utan på att antalet aktiva studerande ökat. Av de inskrivna studerandena har en växande andel börjat bedriva aktiva studier. En närmare analys förutsätter spridningsmått som inte ännu föreligger. Antalet studieveckor avlagda av de heltidsstuderande kan ha ökat, samtidigt som antalet deltidsstuderande med färre studieveckor ökat. Följden kan vara en nedgång i medeltalet. Det är omöjligt att dra långt gående slutsatser rörande orsakssammanhang utgående från trender för medelvärden. Under den gångna perioden har ett flertal olika åtgärder vidtagits för att effektivera studierna och öka examinationen vid ÅA. Av dessa åtgärder är systemet med tre terminer det mest genomgripande och synliga. Såväl lärarkåren som de studerande har blivit betydligt mer medvetna om betydelsen av effektiva studier. Endast de sammanlagda effekterna kan konstateras, och de kan ha ett samband med de vidtagna åtgärderna. Förändringar i de ekonomiska villkoren för de studerande och utvecklingen på arbetsmarknaden får dock samtidigt genomgripande effekter på studenternas benägenhet att studera och deltidsarbeta och på avbrytningsfrekvensen. Systemet med tre terminer kan ha påverkat antalet studieprestationer i positiv riktning. Effekterna kan ha varit sådana att såväl lärarna som de studerande blivit mer medvetna om betydelsen av effektiva studier. Effekterna kan också ha varit sådana att deltids- och heltidsarbete försvårats (eller av andra orsaker blivit mindre attraktivt eller möjligt) varigenom de passiva studerandena blivit mer aktiva. Olika kampanjer har också förts för att aktivera passiva studerande, och de kan ha varit framgångsrika och fått passiva studerande att partiellt återvända till studielivet. Erfarenheter inom lärarkåren Svaren på frågorna i enkäterna till såväl lärarna som de studerande uppvisar generellt en stor spridning mellan 1 (instämmer helt) och 5 (instämmer ej alls). I en bilaga finns svaren för lärarna och studenterna totalt sett. Arbetsgruppen har valt att i denna preliminära rapport kommentera närmast sådana frågor eller påståenden som besvarats på ett mer entydigt sätt. Utgångspunkten har varit procenten positiva svar (1+2) och procenten negativa svar (4+5). Om skillnaden mellan dessa överstiger 20 procentenheter kan det tolkas som ett klart ställningstagande för eller emot respektive påstående. Gränsdragningen är godtycklig, och de fullständiga resultaten finns i bilagan. Om skillnaden är liten kan det tolkas som att man upplever att några större positiva eller negativa effekter inte uppstått med reformen. Totalt 285 lärare besvarade lärarenkäten, och kompletterande intervjuer gjordes med 30 lärare, representerande olika fakulteter och tjänstekategorier. De första frågorna i lärarenkäten gällde närmast lärarnas arbetssituation. Man kan notera att arbetsbördan inte förändrats, men att å andra sidan arbetssituationen inte heller förbättrats. Man upplever att tidspressen på arbetsplatsen ökat (starkast vid SPT) och att man inte hinner återhämta sig mellan terminerna. Trivseln på

4 arbetsplatsen har påverkats i mindre grad. Effekterna på arbetssituationen är i huvudsak neutrala eller negativa, positiva resultat framkommer inte. Vad kursplaneringen beträffar anser en klar majoritet av lärarna att deras kurser anpassats till terminernas längd. Själva planeringsarbetet är nu mer tidsödande och nästan hälften av lärarna anser att det blivit svårare att planera in kurserna under läsåret. Samarbetet mellan lärarna har inte ökat. Samordningen av kurser fungerar inom ett ämne men inte mellan ämnena. En klar majoritet av lärarna (62.3 %) upplever att veckodagarna inte utnyttjas bättre och att kurskollisioner inträffar lika ofta som i det gamla systemet. Hälften av lärarna (49.5 %) anser att uppehållet runt jul mitt i den andra terminen omöjliggör en vettig kursplanering. Enligt lärarnas uppfattning har systemet med tre terminer inte förbättrat de studerandes möjligheter att planera sina studier. Sammanfattningsvis kan man konstatera att en klar majoritet av lärarkåren anser att det nuvarande kursplaneringssystemet fungerar otillfredsställande. Undervisningsmetoderna har inte påverkats av systemet, enligt lärarna är fördelningen av föreläsningstimmar, övningsuppgifter och grupparbeten oförändrad. Däremot har kursernas intensitet klar ökat (enligt 62.8 %). Man anser att antalet studerande per kurs inte ökat, vilket kan tyda på att ökningen av antalet aktiva studerande delvis beror på en ökning av deltidsstuderande som inte aktivt går på föreläsningar. En klar majoritet av lärarna (59 %) vill ha ett system med en undervisningsfri tentamensvecka i slutet av varje termin. Farhågorna om att kortare terminer skulle minska inslaget av övningsuppgifter och grupparbeten har inte besannats. Undervisningsmetoderna har inte påverkats, trots att kurserna blivit mer intensiva. Tentamenstillfällena har inte blivit för många i det nya systemet. Däremot anser lärarna att de studerande skulle behöva längre tid efter avslutad kurs att läsa in sig inför tentamen. Antalet alternativa tentamensmetoder har inte ökat, vilket står i strid med de rekommendationer man gett. Behovet av handledning har inte påverkats i större grad, och de studerandes inlärning har enligt lärarna inte heller försämrats. På denna punkt skiljer sig SPT från övriga enheter, lärarna där anser att språkinlärningen försämrats. Lärarnas forskningsmöjligheter har inte förändrats i det nya systemet, ej heller deras möjligheter att delta i vetenskapliga kongresser. Möjligheten att ha en undervisningsfri period har påverkat forskningsmöjligheterna positivt för endast 19.2 % av lärarkåren. Sammanfattningsvis kan man konstatera att många av de positiva effekter man förväntade av reformen med tre terminer uteblivit enligt lärarkårens uppfattning. Detta gäller speciellt de förbättrade forskningsmöjligheterna. På den negativa sidan kan noteras en ökad tidspress och svårigheter att återhämta sig mellan terminerna. Av olika orsaker har planeringen av det nya systemet inte utfallit helt tillfredsställande. Systemet med tre terminer har fortfarande inte genomförts helt och hållet (se studentsvaren), veckodagarna kunde utnyttjas bättre och kurskollisioner kunde i högre grad undvikas. Lärarna har inte i önskad utsträckning samarbetat vid

5 kursplaneringen mellan ämnena och man har inte heller i växande utsträckning tagit i bruk alternativa tentamensformer. Intervjuresultaten stärkte intrycket från enkäten. Vid intervjuerna ansåg de lärare som direkt tillfrågades att ett system med 4 perioder kunde undanröja en del av nackdelarna med det nuvarande systemet. Vid intervjuer med den administrativa personalen fördes starka argument fram för ett system med 4 perioder, speciellt från Språktjänst och Övningsskolan. Erfarenheter bland de studerande Studentenkäten besvarades av totalt 1285 studerande, vilket utgör 28 % av de aktiva (av dem som under läsåret avlagt minst en studievecka). Enkäten kompletterades med intervjuer av ca 50 studerande, representerande olika fakulteter och med erfarenheter av det gamla och det nya systemet. Av de studerande som besvarade enkäten hade 50 % erfarenheter av båda systemen, medan hälften endast hade studerat i ett system med tre terminer. Studentenkäten inleddes med påståendet att systemet med tre terminer helt och hållet genomförts i studiegången läsåret (det tredje året). Endast 68.2 % av studenterna ansåg att så var fallet (46.7 % instämde helt, 20.9 % delvis) medan 16.8 % tog avstånd. Medeltalet för svaren ligger på skalan 1 5 på För studerande inskrivna åren var medeltalet 2.48, för inskrivna åren och för inskrivna år För de olika enheterna varierade medeltalet mellan 1.51 (PF) och 2.40 (SVF). Svaren tyder på att det första läsåret följer en uppdelning i tre terminer men att tillämpningen av systemet under de följande årskurserna inte är konsekvent. Av studenterna ansåg 37.6 % att systemet med tre terminer gör det enklare att genomföra studieplaneringen, medan 38.2 % var av en annan åsikt. Noteras kan att endast 18.2 % av lärarkåren ansåg att systemet förbättrade studenternas planering, medan 54.5 % tog avstånd. De nyinskrivna studerandena hade en mer positiv inställning än de äldre. Endast 30.6 % av de studerande ansåg att kursinnehållet var väl anpassat till terminernas längd, medan 43.7 % hade en motsatt uppfattning. För jämförelsens skull kan noteras att lärarna ansåg till 60.9 % att kurserna hade anpassats väl, medan 26.4 % hade en annan åsikt. I denna fråga går de studerandes och lärarnas uppfattningar klart i sär. Beträffande studieeffektiviteten anser 43.5 % av de studerande att den ökat i det nya systemet, medan 35.6 % hade en motsatt uppfattning. De äldsta studerandena (inskrivna 1997 eller tidigare) upplever att studiesystemet blivit effektivare (44 % instämmer helt eller delvis). De som inlett sina studier har ingen klar åsikt (41 %) vilket även gäller följande läsår (39.9 %). De som däremot inskrivits läsåret tar klart ställning för det nya systemet (55.8 %).

6 Mellan fakulteterna finns stora skillnader. Att studiesystemet blivit mer effektivt upplevs starkast av studerande vid ESF, ekonomutbildningen, 57.4 % och vid TF, 56.2 %. Inställningen är likaså klart positiv vid ESF, rättsnotarier 48 % och PF, klasslärare 46.1 %. Klart negativ är inställningen bland studerande vid KTF, 31.5 % och vid SVF, 34.9 %. Vid övriga fakulteter är inställningen till studieeffektiviteten neutral. Medeltalet på skalan 1 5 ligger på 2.92 och det är mer positivt för nyinskrivna (2.52) än för äldre ( , ). För enheterna varierar medeltalet från 2.41 (TF) till 3.25 (KTF) och 3.43 (SVF, vårdvetenskap). Däremot anser de studerande att man inte klarar studierna bättre i det nya än i det gamla systemet. Hela 59.1 % av de studerande har erfarenheter av att kurskollisioner ofta förekommer, vilket mycket nära sammanfaller med lärarkårens åsikt Kurstempot uppfattas som alltför högt av 44.8 % av de studerande, vilket sammanfaller med lärarnas uppfattning om att kursintensiteten stigit. Samordningen av kurser mellan olika ämnen är dålig enligt 55.0 % av de studerande (lärarnas uppfattning var i stort sett densamma, 53.1 %). Medeltalet för enheterna var 2.41, och det varierade mellan (ESF pol.mag., HF, dålig samordning) till (TF, PF barnträdgårdslär.). Tentamenstillfällena kom i lagom takt enligt studentenkäten % av studenterna ansåg dock att tiden att läsa inför en tentamen är för kort och 31.0 % hade motsatt uppfattning. (Motsvarande siffror för lärarna för samma fråga var 55.6 % och 24.0 %.) 57.4 % av de studerande ville ha en undervisningsfri tentamensvecka (26.9 % var emot) medan motsvarande siffror för lärarkåren var nästan desamma (59.0 % och 24.8 %) % av de studerande upplevde det som besvärligt att tentamensresultaten meddelades först under början av följande termin % hade en annan åsikt. Man ansåg att de korta terminerna gjorde det svårt att skriva proseminarier och uppsatser (46.3 % för, 20.6 % mot) och en klar majoritet (61.1 %) ville ha en undervisningsfri termin för avhandlingsskrivandet. Som förändringar i den studiesociala situationen kan man notera att stressen ökat (55.1 % för och 22.9 % mot) och att möjligheter till kortare lov under terminerna inte finns. Deltidsarbete har försvårats (56.0 % för, 14.8 % mot) och också möjligheterna till sommarjobb (56.9 %, 30.2 % mot). Den senare åsikten var starkast företrädd bland studerande vid KTF. De flesta studerande ansåg att utlandsstudier under ett års tid var lättare att kombinera med tre terminer än ett halvt år (54.6 % för, 6.1 % mot), och man upplevde även koordineringen med militärtjänstgörningen som ett problem.

7 Påståendet att inlärningen är bättre i ett system med tre terminer än med två gav inget entydigt utslag % var för och 36.5 % var mot. Detsamma gällde lärarnas inställning till i stort sett samma fråga % ansåg att inlärningen försämrats medan 28.7 % tog avstånd från tanken. För de studerandes del var medeltalet på frågan 3.25, och mest positiva var de inskrivna år 2003 (2.82 %), för inskrivna var siffran mer negativ (3.10), och för ännu mer negativ (3.40). För studerande inskrivna 1997 eller tidigare var medeltalet För enheternas del varierade medeltalet från 2.69 (MNF farmaceut) och 2.75 (ESF rättsvetenskap) till KTF (3.48) och SVF, vårdvetenskap (4.20). Sammanfattningsvis kan för de studerandes del noteras att studieintensiteten och också stressen ökat. Generellt kan också noteras att de yngre nyinskrivna studerande har en mer positiv inställning till reformen än de äldre, och att inställningen också varierar mellan enheterna. Också de studerande upplever ett behov av bättre kursplanering för att undvika kurskollisioner. En bättre samordning av kurserna mellan olika ämnen önskas. I likhet med lärarna önskar de studerande en undervisningsfri tentamensvecka. Man vill ha en bättre koordinering mellan studierna, utlandsstudier och militärtjänstgöring. Slutsatser och rekommendationer Övergången till ett system med tre terminer har förbättrat studieprestationerna kvantitativt sett. Samtidigt har kursernas intensitet ökat, och såväl lärare som de studerande känner att prestationskraven stigit. Kursplaneringen har inte utfallit enligt förväntningarna. Systemet är fortfarande inte genomfört helt och hållet. Planeringen har inte lyckats utnyttja veckodagarna helt, så att t.ex. måndagar och fredagar skulle ha samma undervisningsintensitet som övriga veckodagar. Kurskollisioner förekommer ofta och lärarna har inte i växande grad börjat samarbeta vid kursplaneringen. Kurserna har inte heller anpassats till terminernas längd. Avbrottet mitt i den andra terminen, julpausen, upplevs som besvärlig. Systemet har inte heller uppnått sin målsättning beträffande förbättrade forskningsmöjligheter för lärarna. Såväl de studerande som lärarna önskar en undervisningsfri tentamensvecka mellan perioderna. Systemet med tre terminer har dock såsom nämnts i samverkan med andra åtgärder och eventuella yttre omständigheter lett till en klar ökning av studieprestationerna vid ÅA. Det finns därför inga orsaker att frångå ett periodläsningssystem som utnyttjar dagens timmar, veckodagarna och veckorna effektivt under läsåret. Undervisningen sprids ut så att färre kollisioner inträffar och auditorierna utnyttjas mera vilket sparar kostnader i det långa loppet. Enligt direktiv från Undervisningsministeriet skall alla universitet i Finland tillämpa ett periodsystem eller motsvarande från De flesta universitet i Finland har redan fattat beslut eller planerar att övergå till ett periodsystem. För ögonblicket är ÅA det enda universitet som tillämpar ett system med tre terminer, övriga universitet övergår till 4 terminer eller perioder.

8 Generellt kan man säga att de flesta av de fördelar som systemet med tre terminer kan uppvisa skulle bli bestående i ett periodsystem, med 4 i stället för 3 perioder. Flere av de nackdelar man upplever med det nuvarande systemet skulle kunna undanröjas med ett system med 4 perioder. Ur lärarnas synvinkel skulle ett system med 4 terminer (genomfört enligt bifogade förslag) ge 4 undervisningsfria veckor under läsåret (och jullovet skulle för undervisningens del förlängas till tre veckor). Kurserna skulle bli kortare och tiden till tentamensläsning skulle bättre räcka till. Samtidigt skulle dock vissa kurser kunna sträcka sig över två terminer. Flexibiliteten ökar då man parallellt kan ha kortare och längre kurser. Den undervisningsfria perioden skulle bli kortare, men samtidigt skulle denna möjlighet utsträckas till flere kategorier. I praktiken har det varit möjligt endast för professorerna att vara fria från undervisning under en tredjedel av läsåret. I ett system med fyra perioder torde det vara möjligt också för lektorerna att vara fria från undervisning under en fjärdedel av läsåret. Akademilektorerna har forskningsskyldighet och mer sammanhängande forskningsperioder kunde skapas för hela den undervisande personalen. Ur de studerandes synvinkel kan ett system med 4 terminer lättare anpassas till utlandsstudier och militärtjänst, och till delprestationer vid andra inhemska universitet. Man får större möjligheter att återhämta sig mellan terminerna och att koncentrera sig på tentamensläsning, då pauser på en vecka samtidigt genomförs vid hela ÅA. Situationen underlättas också för inkommande utbytesstuderande. Enligt gällande framtidsstrategier skall det internationella inslaget i studierna starkt utökas, bl.a. genom s.k. joint degrees med utländska universitet. Ett system med 4 terminer skulle tekniskt sett underlätta ett utvidgat internationellt samarbete. En förutsättning för att systemet skall lyckas oberoende av om det består av tre eller fyra perioder är att timplaneringen görs så effektiv att kurskollisioner kan undvikas. De enskilda lärarna förväntas anpassa sig till systemet. Enskilda avvikelser skapar problem för andra lärare och för de studerande. Alla kurser borde börja samtidigt då terminen inleds och även avslutas då undervisningsperioden tar slut. De undervisningsfria veckorna skall infalla samtidigt vid hela ÅA. De belastningsberäkningar och kärnstoffsanalyser som gjorts borde i den kommande planeringen göra att lärarnas och de studerandes uppfattningar om hur kurserna anpassats till terminernas längd närmar sig varandra. Innehållet skall planeras så att en heltidsstuderande kan avlägga 15 studiepoäng (ECTS) per period. Bilagor Statistik rörande studieprestationer vid ÅA Lärarenkäten, frågor och svar i procent Studentenkäten, frågor och svar i procent Förslag till periodindelning av läsåret vid ÅA

TRE TERMINER Nulägesanalys 4.12.2002

TRE TERMINER Nulägesanalys 4.12.2002 TRE TERMINER Nulägesanalys 4.12.2002 Nämnden för kvalitetssäkring och utvärdering Medlemmar: Olle Anckar (ordf.) Leena Hupa Karl Sällström Johan Nikula Arvid Treekrem Pia Uddström Reino Vainio Maria Valtonen

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Fem år i arbetslivet

Fem år i arbetslivet 1.2.2008 Arbetsforum Fem år i arbetslivet Placering på arbetsmarknaden - Utexaminerade från Åbo Akademi år 2000 och 2001 Erlund, Matias Kraufvelin, Jan Kuusakoski, Anna Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi

Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk mikrobiologi Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi A. Uppföljning av föregående års jämställdhetsplan Mål 2007 Vid institutionen ska ingen

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet

Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i samiska språk vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen

Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Information om plagiathantering och programvaran Urkund samt om system för f r elektronisk tentamen Tove Forslund, Lärcentret Dam Holm, Datacentralen Mars 2009 4.3.2009 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2015-03-02 BUN 2015.0123 Handläggare: Lotta Frisk Barn- och utbildningsnämnden Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Studenternas förkunskaper

Studenternas förkunskaper PER BYLUND & PER-ANDERS BOO Studenternas förkunskaper Under perioden 1998 2001 har förkunskaperna hos de nyantagna studenterna vid Umeå universitet analyserats. Här redovisas några av de intressantare

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Beskrivning av antagningsomgångar och

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 08-563

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 Marianne Wiktorin Dnr 2011/771 Bil 35 Rektors kansli 2011-05-30 Fastställd av Högskolestyrelsen 2011-06-10 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 INLEDNING Vid varje högskola ska högskolestyrelsen

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se 2015-02-25 411-0058-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011 Sida 1 av 9 Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011 Denna uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2011 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KIs handlingsplan för miljö-

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Rapport över uppföljning av egenlärarverksamheten i Åbo i juni 2008

Rapport över uppföljning av egenlärarverksamheten i Åbo i juni 2008 Rapport över uppföljning av egenlärarverksamheten i Åbo i juni 2008 Lärcentret i Åbo 2008 Introduktion För att bättre kunna stöda egenlärarna i framtiden och för att få en bättre översikt över hur egenlärarverksamheten

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen

Läs mer

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2013 Jan Bjuvberg 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet

Läs mer

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5 Statistisk analys Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Örebro universitet

Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Örebro universitet BESLUT 1(2) 2014-12-02 411-00058-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i matematik vid Örebro universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011

Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011 Förslag från landskapsregeringen 21 februari 2011 TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) INNEHÅLL AVSNITT 1 ALLMÄN DEL Allmänna och gemensamma bestämmelser.

Läs mer

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013

1 Inledning. Mikael Gunnarsson. 27 juni 2013 Kursutvärdering av Kunskapsorganisation 3 : beskrivningsmodeller och metadata, 7,5 hp, kandidatprogrammet Bibliotekarie, campus (31BKB3), vårterminen 2013 Mikael Gunnarsson 27 juni 2013 1 Inledning Kursen

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet

Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Lokala avtal Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för forskare/lärare m fl. Avtalet gäller med stöd av bilaga 5 ALFA (för lärare) samt med stöd av 4 kap. ALFA (för

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen.

Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Sara Karlsson BESLUT 2003-02-11 Reg.nr 641-786-02 Ansökan om rätt att utfärda receptarieexamen Umeå universitet ges rätt att ufärda receptarieexamen. Ansökan Umeå

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, hädanefter KP 1, genomfördes för första gången år 2011. Eftersom mycket få elever

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

YTTRANDE 2011-09-08. Yttrande över betänkande av utredningen om tidsbegränsad sfi, Tid för snabb, flexibel inlärning (SOU 2011:19)

YTTRANDE 2011-09-08. Yttrande över betänkande av utredningen om tidsbegränsad sfi, Tid för snabb, flexibel inlärning (SOU 2011:19) 1 YTTRANDE 2011-09-08 Dnr SU 50-1550-11 U2011/3454/SV Handläggare: Byrådirektör Karin Hedberg Humanistiska fakultetskansliet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkande

Läs mer

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal)

TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) 19.6.2013 Bilaga 1 TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL FÖR LÄRARE (bilaga 13 b i landskapets tjänstekollektivavtal) fr. 1.8.2013 INNEHÅLL AVSNITT 1 ALLMÄN DEL Allmänna och gemensamma bestämmelser. 1. Tillämpning 2.

Läs mer

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter HÖGSKOLAN I BORÅS INFORMATION till anställd 1 (6) 2008-04-23 Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter Handläggningen i disciplinärenden sker enligt handläggningsordningen.

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 6% Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 Valitse, millä kielellä haluat vastata kyselyyn. Välj på vilket språk du vill svara på enkäten. Please choose the language in which you want to answer the survey.

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun 2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.

Läs mer

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011 Kenth Häggblom/Gerd Lindqvist Tel. 018-25497 Utbildning 2011:2 24.5.2011 Lärare 2011 Totalt arbetar 650 lärare inom den åländska utbildningen vårterminen 2011. Inom grundskolan finns 412 lärare, varav

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SFS 2016:709 Utkom från trycket

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer