Barns utveckling 5-9 år 3 Barns bild på ledaren 4 Projektet På Barns Vis 5 Vid ridlektion 5. Presentation av föreningarna 6

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns utveckling 5-9 år 3 Barns bild på ledaren 4 Projektet På Barns Vis 5 Vid ridlektion 5. Presentation av föreningarna 6"

Transkript

1 INNEHÅLL REFERAT 2 INLEDNING 2 LITTERATURÖVERSIKT 3 Barns utveckling 5-9 år 3 Barns bild på ledaren 4 Projektet På Barns Vis 5 Vid ridlektion 5 MATERIAL OCH METOD 6 Presentation av föreningarna 6 RESULTAT 7 Observationsschema 7 Resultat av intervjuer med ledare 7 Övningar 9 DISKUSSION 11 SLUTSATS 12 REFERENSLISTA 13 1

2 REFERAT Ridlärare i Sverige kan ha problem med att förklara så att barnen förstår. Det kan även vara svårt att lägga upp en terminsplanering som är anpassad för åldersgruppen, med anpassade övningar och liknande. Hur ska ridundervisningen anpassas för barn (ålder 5-9 år)? Vi ville få bättre förståelse för hur vi ska lära barn att rida på ett säkert och förståeligt sätt. Vår hypotes var att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. Vi valde att göra studiebesök på två ridskolor, en simklubb och en gymnastikklubb, där vi observerade undervisningen av barn samt intervjuade instruktörerna. Resultatet visar att leken spelar stor roll i undervisningen för barn. En bra målsättning för barnens ridning är att de ska ha roligt och känna sig trygga med hästarna och sin ridlärare. Instruktörerna var lyhörda för barnens åsikter samtidigt som undervisningen utvecklades. Det alla instruktörer var överens om är att det är viktigt med pedagogiska kunskaper. Vi har kommit fram till att användning av lek i undervisningen stimulerar barnens utveckling positivt. Det kan även bidra till att barnen trivs på ridskolan och fortsätter rida. Hypotesen att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn kan varken antas eller förkastas. INLEDNING Det är viktigt att ta väl hand om barnen när de är på ridskolan. Hästintresset ska vidareutvecklas när barnen kommer till stallet. De bör bemötas av kunnig och utbildad personal som tar hand om dem på ett positivt och nytänkande sätt. Ridundervisningen kan till stor del inte förändras, men världen utanför ridsporten gör det. Därför måste även instruktörerna vara öppna för nya idéer och inte fastna i gamla spår. Hur man lär barn att rida på bästa sätt är en fråga som vi vill lära oss mer om och få en större inblick i, därför valde vi detta ämne. Ett problem som kan existera på ridskolor är att vissa ridlärare har svårt att förklara så att barnen förstår och att lägga upp en terminsplanering som är anpassad för åldersgruppen, med anpassade övningar. Ett barn lär sig inte på samma sätt som en vuxen människa och därför är det viktigt som ridlärare att på ett bra sätt anpassa sin utlärning till deras nivå. Finns det några likheter och skillnader mellan ridning och andra idrotter? Undervisning för barn är i grunden den samma vilken idrott de än utövar. Den största skillnaden är att i ridundervisning är hästen en viktig del. När det gäller ridning finns det fler störningsmoment att ta hänsyn till, på grund av hästarnas natur. En plint busar inte iväg över gymnastiksalen bara för att det blåser ute. Syftet med arbetet är att med hjälp av den information vi samlat in försöka finna bra metoder för undervisning av barn inom ridsporten. Det är tänkt att det ska bli en hjälp till ridskolor i landet som känner att de inte fått igång barnverksamheten ordentligt och vill ha lite tips och idéer på vägen. Hur ska ridundervisningen anpassas för barn (ålder 5-9 år)? Hypotesen är att det går att finna väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. 2

3 LITTERATURÖVERSIKT BARNS UTVECKLING 5 9 ÅR En femåring börjar lära sig att behärska sina rörelser väl och är mycket road av rörelselekar. Kroppen är i fas med barnets intellekt vilket gör att det har lätt för att lära och ta till sig nya saker. Om barnet lär sig något i den här åldern kommer de ihåg det resten av livet, en automatiserad rörelse. Minnet av en automatiserad rörelse kan finnas kvar i kroppen hela livet och ofta kan rörelsen plockas fram och utföras igen efter många års uppehåll. Exempel på detta är t ex cykling, simning och ridning. Om barn övar på rörelser som de inte är mogna för, tycker de att träningen är tråkig och meningslös. Risken för felinlärning är dessutom stor. En felaktig rörelse som lärs in kan bli ett hinder för ny eller fortsatt inlärning. Därför är det viktigt att instruktören är noga med hur han eller hon lär ut och är observant på barnets sinnesstämning under inlärningen (Ståhlberg 1996 & Engström, m.fl.2001). En sexåring växer mycket. Småbarnsmagen försvinner och armar och ben blir längre. Denna tillväxt tvingar barnen att träna in ett nytt rörelsemönster och de har ofta svårt att koordinera sina rörelser. De blir fumliga och rastlösa, har svårt att sitta still och kan inte avsluta sina rörelser i rätt tid. Detta kan i sin tur hämma inlärningen då barnet kan skämmas för att de är fumliga och kanske inte klarar av alla rörelser. Barnen frågar mycket, ibland osammanhängande, men dessa frågor och de svar de får kan vara den information som barnet behöver för att få ordning på sina kunskaper. De blir ofta mycket medvetna om världen utanför den värld de vant sig vid hittills. I den här åldern börjar de ofta förstå innebörden av döden vilket kan vara känslosamt och skrämmande för många. Detta är även en vanlig trotsålder. De ifrågasätter regler och hittar ofta på egna regler till deras egen fördel. Alla som har provat att spela kort med en sexåring vet att det inte är lätt. De är i stort behov av fasta vanor och en yttre trygghet att lita till för att klara svåra situationer (Ståhlberg 1996 & Engström m.fl.2001). I sju och åtta års ålder blir rörelserna något försiktigare. Barnen är mer medvetna om risker och de bedömer sina rörelser skickligare. De blir intresserade av hur man utför saker rent tekniskt och kan intensivt träna en aktivitet för att lära sig att behärska den. Trots att de nu är starkare och orkar mer behöver de fortfarande pausa ofta. Nu börjar de även känna ett visst ansvar för sig själva och för andra. De vill ofta hjälpa till, särskilt om de har god kontakt med den vuxne ledaren. I och med ansvarskänslan får de även en viss känsla för sitt eget värde. Ett misslyckande kan därför kännas värre än tidigare. Nu är det inte bara att något gick fel, det är även fel på mig. I dessa situationer är barnet mycket känsligt, gråt och utbrott kan vara nära. Det är viktigt att ledaren stöttar, tröstar och är nära barnet när detta sker. Gruppbildning är vanligt, barnen fungerar bra tillsammans och de vill gärna samarbeta med sina jämnåriga kamrater (U. Ståhlberg 1996). Nioåringen är mer tålmodig, planerar sitt liv på längre sikt och arbetar mer organiserat. De har en stark kamratkänsla och de leker gärna lekar som kräver samarbete. De är lugna och avspända och i harmoni med omvärlden, och befinner sig i den s.k lyckliga åldern (U. Ståhlberg 1996). 3

4 BARNENS BILD PÅ LEDAREN Matsgård (2001) presenterar i sin bok samtal med barn och har kommit fram till följande: Hur ska en bra ledare vara? Bestämd men rättvis Rätta till fel Lyssna, inte bara prata Berömma Snäll Omtänksam Hjälpsam Peppa och ge råd Komma ihåg alla barnens namn Hjälpa till att ta fram och bort redskap Träna på roligt sätt Beskriva och visa Glad! När är ledaren dålig? Fel-fel-tjat Oförstående Spelar fel musik Pratar för mycket, ger inte barnen plats att uttrycka sig För hård När de skriker på barnen när de gör fel När de inte anpassar sig till barnens kunskapsnivå När de inte lägger märke till alla barn När de inte lyssnar Varför håller barnen på med just sin idrott, vad är roligast? Att man lär sig Rolig ledare Roliga, enkla övningar Att bada med hästarna Kompisar 4

5 Att lyckas Träffa barn från andra skolor och bli kompis med dem När man gör nya saker och övningar När man får beröm Träningstävlingar/matcher Fri lek Medaljer och diplom Gör träningen variationsrik låt det hända saker hela tiden! Man måste möta varje barn utifrån deras möjligheter och motoriska utveckling, att hjälpa alla. Genom idrotten lär barnen sig att kommunicera och att anpassa sig till samhället, speciellt i vårt lag där vi har många olika kulturer och nationaliteter. Mustafa Imamovic, Idrottsledare (Matsgård, 2001) Etiken som ledare är viktig. Ledaren är ofta en förebild, en idol för barnen och måste därför föregå med gott exempel. Att sänka ett barns självförtroende är lätt, även om ledaren själv inte är medveten om det. Små saker i kroppsspråket som att skaka på huvudet eller himla med ögonen kan uppfattas på helt fel sätt av ett barn. Om barnet råkar göra ett misstag är det bättre att skämta bort det lite och sedan säga kom igen. När ett barn inte beter sig på rätt sätt i gruppen kan det bero på många saker. Han/hon kanske stökar och har svårt att lyssna på vad läraren säger eller ser ledsen ut. Det bästa man kan göra är att visa att man tycker om barnet genom ett leende eller gå fram och prata uppmuntrande. Acceptera aldrig att någon i gruppen inte är snäll mot de andra! (Engström m.fl.2001) PROJEKTET PÅ BARNS VIS På Barns Vis är ett projekt som Svenska Ridsportförbundet driver med Lillemor Lindell som ledare. Projektet är till för ridskolor som behöver tips och idéer med utlärning och övningar för ridskolebarnen. Inom ridsporten strävar vi efter att leda barn på barns villkor. Med det menas att instruktören ska anpassa pedagogik och metodik efter varje barns förutsättningar. Alla barn måste mötas på sina villkor. Som ledare har man som uppdrag att stödja, locka och leka fram utveckling, i en takt som gör att alla hänger med. När man kommunicerar med barn är det viktigt att de känner trygghet, annars kan det hända att barnen tappar intresse eller har svårt att hänga med. Som ledare ska man till exempel akta sig från att skämta och skoja för mycket. Alla människor vill bli tagna på allvar, speciellt barn. En person som får beröm och instruktioner i positiv anda lär sig fortare och utvecklas mer. Om man får beröm när man gjort något bra blir det mycket roligare att lära sig saker. Ge gärna beröm till barnen vid alla tillfällen de gör något bra, men tänk på att verkligen mena det och inte använda det för mycket utan berömmet ska vara värt något och inte blir slentrian. (På Barns Vis, 5

6 VID RIDLEKTION Yngre barn har svårt att koncentrera sig längre stunder. De måste ha pauser för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig. För ett effektivt lärande bör man i största mån minska alla störningsmoment, som till exempel föräldrar. De får gärna följa lektionen från läktaren eller cafeterian där de inte kan kommunicera med sitt barn. Ridläraren har alltid en tanke med hur och varför ett barn instrueras. Barn kan inte ta emot för mycket information samtidigt. Ridläraren måste i sin tur vara flexibel och beredd på att ändra sin lektionsplanering om det inte blir som planerat. Ett exempel är om ridläraren har tänkt sig att lära ut galoppfattning en blåsig vårdag då hästarna oftast är pigga, vilket kan medföra olyckshändelser. För de yngre barnen kan hästlekis vara ett bra alternativ. Där tillbringar barnen en halvtimme i stallet med teori och hästskötsel och sedan rider de en halvtimme. Detta gör att de yngre barnen får de pauser de behöver ganska naturligt. De har lekt av sig när det är dags att rida och kan koncentrera sig på hästen. Det blir ett mer naturligt lärande på ett sätt där barnen är mottagliga för instruktioner. Ridningen i sin tur är inte avancerad utan går ut på att barnen ska vänja sig vid att sitta till häst och i viss mån kontrollera hästen själv. När barnet sedan börjar rida i en nybörjargrupp är dessa kunskaper till stor nytta då lektionen kan leda till utveckling och inte bara att sitta på hästen. (U. Ståhlberg 1996 & Informationsblad Väsby Ridskola) MATERIAL OCH METOD Vi har besökt ett par olika typer av verksamheter för barn, för att försöka identifiera de metoder som används för utlärning till barn. Tanken har varit att se om de andra idrotterna använder något som vi kan ta till oss inom ridsporten. Vid dessa besök gjordes intervjuer med ledarna för barnverksamheterna. Där gjorde vi observationer efter fastställda punkter som presenteras i ett observationsschema (se tabell 2). Vi har även samlat förslag till övningar som är lämpliga att använda för barn. Arbetet är begränsat till barn i 5-9 års ålder. Anledningen till att vi valt den åldersgruppen är att det är i den åldern de flesta barn börjar rida på ridskola. 6

7 PRESENTATION AV FÖRENINGARNA Väsby Ridklubb Väsby Ridklubb är en ideell förening, bildad De har 450 ridande/vecka. I ridskolan finns det 30 lektionshästar, både stora hästar och ponnyer. Ridgrupperna är indelade från nybörjare till tävlingsnivå. Tabell 1 Gruppindelning Nivå Dressyr Hoppning Nybörjare En termin, skritt, trav, enklaste ridvägarna. 1 Ridvägarna i skritt och trav. Cavalettibana. 2 Ridvägarna i skritt och trav. Galoppera. Cavalettibana. 3 Lätt C:1 Lätt D 4 Lätt B:1 Lätt D Brons Lätt B:2 Lätt C Silver Lätt A:1 Lätt C Teorilektioner äger rum minst en gång per termin. De består ibland av s.k demos då ridlärarna rider och visar olika övningar på lektionshästarna. Hoppning sker var femte lektion. Innan barnen börjar rida går de på hästlekis (ålder 5 7 år). P.g.a Väsby Ridklubbs långa kölista är det inga barn som börjar rida när de är äldre än sju år. På hästlekis lär de sig hur man umgås med hästen i stallet. De har lättare teori och även lite ridning ingår i varje lektion. I stallet är instruktören ensam med eleverna för att skapa en god kontakt. Vid ridningen är en förälder med och leder barnet. Personalen är utbildad från Ridledare till Diplomerad ridlärare. Sörgårdens Ridskola Sörgårdens ridskola är en privat ridskola som drivs av hippologen Marii Dahlman. Hon har 10 shetlandsponnyer/korsningar i verksamheten. Det är ridande/vecka. Eleverna är från 3 år till cirka 10 år. De har en viktgräns på 35 kg. Ingen hästhantering sker i stallet innan ridlektionen, det är endast ridundervisning. Teori förekommer en gång per termin. Gruppindelning sker efter ålder och kunskap. Föräldrarna får hjälpa till att leda barnen på lektionerna. Vallmobadet Vallmobadet är en lokal simhall i Kolbäck. De har dagtid simundervisning för skolklasser i området. Barnen börjar när de går vårterminen i första klass och undervisningen fortgår uppåt i åldrarna. Personalen är utbildad. Hallstahammars Sportklubb Gymnastik Hallstahammars Sportklubb Gymnastik har flera grupper som sträcker sig från barngympa till motionsgymnastik. HSK Gymnastik har cirka 662 medlemmar, varav 137 manliga. Personalen är utbildad. Vid barngrupper med ett stort antal deltagande (15-20 stycken) finns en till två medhjälpare närvarande förutom ledaren. 7

8 RESULTAT OBSERVATIONSSCHEMA Med utgångspunkt från de litteraturstudier vi genomfört har vi kommit fram till dessa faktorer som vi vill att en lektion ska innehålla. Vi har gjort observationer under lektioner och resultatet redovisas i tabell 2 TABELL 2 Viktiga faktorer Väsby Ridklubb Sörgårdens Ridskola Vallmobadet HSK Gymnastik Är det individanpassat Ja Ja Ja Ja Finns lek i lärandet Ja Ja Ja Ja Är läraren engagerad Ja Ja Ja Ja Används tydliga instruktioner Ja Ja Ja Ja Är det trygghet i situationen Ja Ja Ja Ja Finns terminsplanering Nej Ja Ja Nej Känsla av utveckling Ja Ja Ja Ja Ges positiv kritik Ja Ja Ja Ja Är det god relation elev - lärare Ja Ja Ja Ja Det var två klubbar som inte hade terminsplanering. Resultatet av intervjuer med ledare Vilket är det bästa sättet att nå fram till barnen på? Väsby: Prata med barnen, håll en öppen dialog. I samlingsrummet sitter alla på små stolar för att hamna på samma nivå. Sörgården: Tilltala barnen med ett anpassat språk för att de ska känna att de förstår. Vallmobadet: Hålla sig på barnens nivå vid genomgångar. HSK Gymnastik: Sitta på golvet med barnen, vara intresserad av vad de har att säga. Hålla sig på barnets nivå. Använder ni er av lek eller seriösa övningar? Väsby: Mycket blandat. I ridhuset leker de ofta Följa John, Blunda över bommar, och liknande lekar som främjar bra balans och god inlärning. Sörgården: Leken är viktig för lärandet. Bomövningar används tidigt för barnen. Läraren låter barnen hitta på egna lekar i övningen, till exempel att imitera en fågel med armarna rakt ut över bommarna. De står upp i stigbyglarna för att träna balansen. 8

9 Vallmobadet: Simpasset börjar alltid med lek i den lilla bassängen för att barnen inte ska vara rädda för att ha huvudet under vatten. De har även dyklekar där barnen dyker efter leksaker på botten av bassängen. HSK Gymnastik: Passet börjar med fri lek med bollar som uppvärmning. Därefter en balansgångbana med redskap som blir individanpassad då barnen själva kan välja vissa vägar. Som avslutning leker de Kom alla mina kycklingar!. Är barnen motiverade för träning? Väsby: Ja, flera av barnen är bara här en gång i veckan, de ser fram mot lektionen. Sörgården: Barnen ser inte lektionen som träning, de vill mest bara rida, vilket de är mycket motiverade inför. Vallmobadet: Vissa av barnen är lite rädda för vatten. Detta tar bort motivationen. Efter ett par lektioner när de lärt sig att simma är de ofta mer positiva till lektionen. HSK Gymnastik: Barnen tycker det är roligt med gymnastiken. Även de barn som är blyga i början kommer till slut igång och leker med resten av gruppen. Hur hanterar ni konflikter? Väsby: Försöka hålla föräldrarna från lektionen för att lättare få kontakt med barnen. Detta gör att färre konflikter uppstår. Sörgården: Läraren håller en avslappnad stämning i ridhuset för att motverka konflikter. Vallmobadet: Vara tydlig och bestämd med de regler som gäller. HSK Gymnastik: Vara tydlig och bestämd med de regler som gäller. Vad har instruktören för utbildning? Väsby: Auktoriserad Ridlärare Sörgården: Hippologexamen (Diplomerad Ridlärare) Vallmobadet: Utbildad simlärare HSK Gymnastik: Utbildad barnskötare samt gymnastiktränarutbildningar. Hur viktigt är det med utbildade instruktörer? Väsby: Det är av stor vikt, men främst bör man vara pedagogisk. Sörgården: Utbildningen är viktigt, särskilt pedagogiken. Vallmobadet: Någon typ av pedagogisk utbildning är viktigast, och att man har ett intresse för sporten. HSK Gymnastik: Den pedagogiska utbildningen är viktigast. 9

10 ÖVNINGAR Här följer förslag på övningar som passar vid olika nivåer. Nivå 1: nybörjare som fortfarande rider med ledare. BAKA KAKA (EGEN ÖVNING) Lektionsmål: Lära sig att styra samt bokstävernas placering. Även balansträning. Utförande: Barnen ska baka en kaka. De turas om att rida i täten och följa ridlärarens instruktioner. En instruktion kan tillexempel vara: Rid hem till Cecilia och hämta mjöl. De ska då själva med hjälp av ridlärarens instruktioner styra till bokstaven C. När alla ingredienser är hämtade skrittar barnen längs spåret. Det är nu dags att röra ihop smeten vilket man gör genom olika balansövningar. Man kan till exempel sätta på vispen framme vid hästens öron, ugnens lucka sitter bak vid svansen. Övningen går att variera lätt. När kakan är färdig är lektionen slut. Att tänka på: Leken är viktig för den lär barnen under avslappnade former, men man får inte glömma att hästarna är levande djur. Barnen får inte bli för livliga under övningen. Följa John (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Barnen ska lära sig att styra samt balansövning. Utförande: Barnen turas om att rida i täten och då leda övningen. De andra barnen ska följa i ledarens spår och göra precis som han eller hon gör. Om tätryttaren väljer att rida en serpentin längs långsidan samtidigt som han/hon har händerna på hjälmen, ska de andra följa efter. Tätryttare byts efter varje övning. Att tänka på: Förklara gärna innan lektionen vilka vägar som kan vara lämpliga att rida med tanke på hästen. Ej för snäva svängar där vrickningar lätt kan förekomma. Nivå 2: rider utan ledare och kan trava och rida lätt längs fyrkantsspåret. Bomlek (M. Dahlman, Sörgårdens Ridskola) Lektionsmål: Eleverna ska träna balans och följsamhet. Utförande: Bommar med skrittavstånd (ca 1.20m) placeras valfritt i ridhuset. Barnen får sedan rida över bommarna och öva på att styra enligt ridlärarens instruktioner. När barnen har balansen att stå i lätt sits över bommarna kan man lägga till att de släpper först en hand, sedan båda händerna och tillsist kan de även blunda över bomserien. Detta går förstås att variera efter barnens kunskaper. Hela övningen genomförs i skritt. Om det fungerar bra är det ofta positivt att avsluta lektionen med att låta barnen prova att trava över bommarna. Att tänka på: Att hålla koll på bommarnas avstånd t ex om en bom råkar rulla iväg. Det är viktigt att vara anpassningsbar, om avståndet inte stämmer måste man ändra det. För shetlandsponnyer kan det passa med ett avstånd där ponnyn kan ta två 10

11 travsteg mellan bommarna. Denna övning går utmärkt att genomföra med ledare. Taktövningar i trav (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Eleverna ska lära sig att känna takten i trav. Utförande: Låt eleverna se på varandra och räkna högt. Först provar de att rida lätt som vanligt, därefter får de prova dubbel lättridning. I den dubbla lättridningen ska eleven stå två steg och sitta två steg hela tiden. Andra bra lättridningsformer som tränar både taktkänsla och balans är tretakten där eleven ska stå två steg, sitta ett eller stå ett steg, sitta två. Att tänka på: Gör inte övningen för svår för eleverna. Om de inte klarar av något, stanna då vid den övningen istället för att gå vidare. Målet med övningen är att eleven ska få en större förståelse för takten i traven och varför man rider lätt. Nivå 3: ska lära sig att galoppera och att rida ridvägarna själva, utan ledare. Galoppfattning (egen övning) Lektionsmål: Lära sig att fatta galopp och att sitta med i galoppen på ett naturligt sätt. Utförande: Barnen får stå uppställda på mittlinjen, vända mot den ena volten. Först visar antingen en elev eller ridläraren hur man fattar galopp. Sedan får eleverna prova en och en på volten. De elever som är osäkra kan ridläraren ha i longerlina. Att tänka på: Var uppmärksam på eleverna om det är någon som inte skulle våga. Ridvägar kadrilj (Att lära barn rida, U. Ståhlberg 1996) Lektionsmål: Barnen ska lära sig ridvägarna samt att kontrollera sin häst och samarbeta med de andra eleverna. Utförande: Eleverna delas upp i två led och ska sedan rida en enkel kadrilj. De ska först rida varje del var för sig och sedan sätta ihop hela kadriljen. Det är lämpligt att börja i skritt och sedan gå över i trav. Ridvägarna är många och går lätt att variera efter kunskapsnivå. Att tänka på: Håll avstånden till framförvarande par. Förklara vikten av att titta på sin parkompis och hålla samma takt och tempo som denna, annars blir det krockar och kadriljen går inte att genomföra. 11

12 DISKUSSION Det vi vill med arbetet är att lyfta fram barnens situation på ridskolan. En ridskola är mer än en plats där barn får rida. Det är en plats för utveckling. När barnet är i åldern 5-9 år formas de av sin omgivning, därför bör omgivningen vara anpassad för deras behov. Bara en sådan sak som att ha borstar som är gjorda för små händer underlättar barnens deltagande. Där spelar även hästmaterialet en stor roll, även det ska passa till barnen. Det är svårt att hitta snälla hästar som kan gå direkt in i verksamheten och detta kan orsaka problem. Där är det viktigt att ridläraren tar på sig arbetet att leta efter rätt hästmaterial. När nya oerfarna hästar kommer ska de slussas in i verksamheten med hjälp av ridlärare och duktiga elever. När hästen är invand kan den gå med i undervisningen för de minsta barnen som en stabil nybörjarhäst. Där är det viktigt att tänka på att gamla hästar inte alltid är de säkraste för nybörjare. Det är viktigt att ta hänsyn till hästens personlighet och temperament, inte bara till åldern. Vi har under arbetets gång fått mycket information. Det vi tycker är mest betydande är det faktum att en bra pedagogisk grund är det viktigaste för utlärning. Alla olika instruktörer vi har träffat har en utbildning i grunden. Några har börjat som pedagoger inom ett annat område och sedan vidareutbildat sig inom sin idrott. Många idrottsförbund erbjuder instruktörsutbildningar där pedagogik ingår. Vi tycker att pedagogikutbildning är bra, det främjar en bättre inlärning. Vi har reflekterat över vad barnen tycker i olika aspekter. Det kan vara bra att se på saker ur ett barns synvinkel för att få en bättre verklighetsuppfattning om hur en ledare ska vara. De punkter vi har tagit upp kan även fungera som en mall för diskussion med barnen. Det medför att barnen kan vara delaktiga i upplägget av utbildningen. Ibland är det bra för instruktören att ta till sig av barnens egna önskemål och åsikter. De övningar vi har presenterat är lätta att anpassa till olika ridskolor. Vi hoppas att de även kan fungera som underlag till att utveckla egna övningar. Det är viktigt för barnen att de aktiveras under lektionen. En vanlig företeelse är avsaknaden av lektionsupplägg och terminsplanering för nybörjare. På ridskolorna måste man se till att genomföra bra och utvecklande undervisning för att barnen inte ska tröttna och sluta rida eller byta ridskola. Det är också viktigt att komma ihåg att eleverna är betalande kunder och de förväntar sig den ridutbildning de betalar för. Där är även kommunikationen med föräldrarna viktig. De måste förstå att man inte kan gå för fort fram i undervisningen då det finns många risker när man jobbar med ett stort djur och små barn. Det är bra att kunna visa upp en terminsplanering med ett slutmål för att ge föräldrarna en förståelse för det arbete som utförs. Barn har många olika viljor och det är svårt att tillgodose alla. Det är alltid bra att prata med hela gruppen och med varje barn en och en och tillsammans med dem bestämma några regler för lektionerna. En bra sak är att bestämma ett gemensamt mål för hela gruppen att jobba mot under terminen. Det ger alla en motivation att fortsätta. Att motivera varje barn enskilt kan vara svårt men det kan vara bra att försöka ta sig tid och prata lite med var och en och fråga vad de vill klara av innan terminen är slut. Även om man har ett gemensamt mål får man inte glömma den enskilda individen. 12

13 Ett barn som uteblir från ett eller flera träningstillfällen kan känna oro att inte passa in i gruppen igen. För att förhindra att eleven slutar är det bra att prata med eleven om hur den ligger till och kanske erbjuda honom/henne att rida extra. Många ridskolor har ett väl fungerande igenridningssystem. Det är lämpligt att ringa hem till barn som inte har varit på lektionerna under några gånger och visa att de är saknade. Inom ridsporten är det ofta tävlingar som är målet för många. Just ordet tävling är mycket stressande och nervositetsframkallande för många. Barnen vill ofta prestera bra för att visa för mamma och pappa allt de har lärt sig. Vissa barn har också mycket press från föräldrarna, de vet att ridningen kostar pengar och vill då verkligen visa att de kan. I dessa situationer är det mycket viktigt att prata med gruppen inför en tävling och förklara att de endast tävlar mot sig själva och ingen annan. De ridskolor vi besökte valde vi för att vi fått information om att de har bra undervisning för barn. Sörgårdens Ridskola (se resultat) är anpassad för barn och fungerar väldigt väl därefter. Med en instruktör som har färsk utbildning och en vilja att lära ut, blir undervisningen ofta mer engagerad och anpassad. Vi valde att besöka en simklubb och en gymnastikklubb för att försöka identifiera de metoder som använts för utlärning till barn. Vår tanke har varit att se om de andra idrotterna använder något som vi kan ta till oss inom ridsporten. Övningarna som presenteras går att kombinera och variera helt efter tycke, smak och nivån på gruppen. Det är viktigt att man inte lägger nivån för högt. Om övningarna är för svåra kan barnen tappa intresset. De ska aldrig behöva känna prestationskrav. Det är också viktigt att tänka på hästarna. För snäva svängar, ett för högt tempo och slit i hästens mun kan göra att hästarna blir utslitna och inte samarbetsvilliga. Tänk också på att ljudnivån inte blir för hög. Leken i undervisningen ser vi som en naturlig och viktig del. Detta stimulerar barnen positivt och skapar en vilja att lära sig. Lek kan även göra att barnen slappnar av i okända situationer och nervositet och rädsla försvinner. Sammanfattningsvis har vi lärt oss mycket under arbetets gång. Vår förståelse för barn har ökats och vår förhoppning är att detta arbete ska vara till nytta för andra ridlärare. 13

14 SLUTSATS Korta pass som inte tröttar ut barnen främjar utvecklingen. Att instruktören berömmer när barnen gör framsteg leder ofta till en vilja att utvecklas ännu mer. Alla instruktörer var överens om är att det är viktigt med pedagogiska kunskaper. Användning av lek i undervisningen stimulerar barnens utveckling positivt. Det kan även bidra till att barnen trivs på ridskolan och fortsätter rida. Vår hypotes var att det går att hitta väl anpassade metoder för ridundervisning av barn. Vi kan varken förkasta eller anta hypotesen. Vi kom fram till denna slutsats efter att ha konstaterat att det skulle krävas en mer omfattande undersökning av situationen på ridskolor i Sverige idag. Eftersom barn är olika kan man inte fastslå en metod för ridundervisning som ska fungera för alla. Det bästa är att prova sig fram med hjälp av sin utbildning och se vad som passar bäst på ridskolan som man arbetar på. REFERENSLISTA LITTERATUR Engström, L-M, Fagrell, B, Forsberg,A& Nilsson,P Idrott för ungdom. 108 sidor. Farsta: SISU idrottsböcker. Matsgård,M Se och möt varje barn. Farsta: SISU idrottsböcker. Ståhlberg, U Att lära barn rida. Stockholm: Svenska ridsportförbundet. PERSONLIGT MEDDELANDE Projektledare L. Lindell Svenska Ridsportförbundet. Ridinstruktör E. Arling Väsby ridskola. Hippolog M. Dahlman Sörgårdens Ridskola Gymnastiklärare C. Karlsson Hallstahammar Sportklubb Gymnastik Simlärare M. Ramström - Eriksson Vallmobadet, Kolbäck INTERNET På Barns Vis 14

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening

Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening På Ryttargården tar vi emot elever på alla nivåer från nybörjare till tävlingsryttare. Vårt motto är att erbjuda en hög kvalité på ridutbildningen med utbildade

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

SOMMAR I VIARP 2015. Jump Camp 27-29 juli 300 kr + beroende på tränare Dressage Camp 28-30 juli 300 kr + beroende på tränare

SOMMAR I VIARP 2015. Jump Camp 27-29 juli 300 kr + beroende på tränare Dressage Camp 28-30 juli 300 kr + beroende på tränare Hej alla hästvänner! SOMMAR I VIARP 2015 Nu är det dags att anmäla sig till sommarens olika kurser och läger. I år har vi något för alla så fortsätt läsa och skynda er att anmäla på bifogad blankett till

Läs mer

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening. Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Riddagbok för Lucky 2002-03

Riddagbok för Lucky 2002-03 Riddagbok för Lucky 2002-03 020919 Blev beordrad att vara med på lektion. Red på Lucky. Det gick alldeles utmärkt. Lyckades få honom att arbeta i rätt form i hela 45 min! Får mycket beröm av min ridlärare

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst

KUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst VÄLDOFTANDE» livet med häst Att övning och erfarenhet ger färdighet är inget nytt, eller hur? Gör ett test; lägg ihop alla år av hästkunskap, stallbestyr och ridlektioner som du och dina stallkamrater

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

(Om barnet rider lektion två gånger i veckan ger vi 15 % rabatt på avgiften)

(Om barnet rider lektion två gånger i veckan ger vi 15 % rabatt på avgiften) HÖSTTERMINEN 2016 När börjar vi? Vi startar vecka 33 och slutar vecka 50. På höstlovet utgår de ordinarie ridlektionerna? Sammanlagt er på terminen.är det 21 stycken lektion Vad kostar det? Vi har två

Läs mer

VÅRTERMINEN 2016 VÄLKOMMEN TILL EN NY RIDTERMIN PÅ JUTAGÅRDENS RIDSKOLA HÄLSAS BÅDE NYA OCH "TROGNA" ELEVER. Ridskolestart:

VÅRTERMINEN 2016 VÄLKOMMEN TILL EN NY RIDTERMIN PÅ JUTAGÅRDENS RIDSKOLA HÄLSAS BÅDE NYA OCH TROGNA ELEVER. Ridskolestart: VÄLKOMMEN TILL EN NY RIDTERMIN PÅ JUTAGÅRDENS RIDSKOLA HÄLSAS BÅDE NYA OCH "TROGNA" ELEVER. VÅRTERMINEN 2016 Ridskolestart: Måndagsgrupper v.2 11 januari Tisdagsgrupper v.2 12 januari Onsdagsgrupper v.2

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär

Gymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende

Läs mer

Kongahälla Ridsällskap

Kongahälla Ridsällskap Kongahälla Ridsällskap Nyhetsbrev juni 2015 Terminen närmar sig med stormsteg sitt slut. Vi vill först av allt tacka alla våra fantastiska, lojala medlemmar för denna termin som inte riktigt blev som vi

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Kattens Janssons månadsbrev

Kattens Janssons månadsbrev Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Välkommen att stödja Väsby Ridklubb

Välkommen att stödja Väsby Ridklubb Välkommen att stödja Väsby Ridklubb RIDKLUBBEN SOM SÄTTER HÄSTEN OCH ELEVEN I CENTRUM Väsby Ridklubb erbjuder ridutbildning i naturskön miljö vid Mälaren. Vi vänder oss till alla åldrar på olika nivåer.

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Lomma Ridklubb är en aktiv ideell förening som i år firar 40-årsjubileum. Föreningen bedriver en av Svenska Ridsportförbundet certifierad ridskola, för

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap

Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap Vem gör vad? Enskede Ridskola Hästar Ridinstruktörer Stallpersonal Anläggning & utrustning Allt som krävs för att erbjuda och genomföra ridlektioner

Läs mer

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola

Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola Ekebyhovs förskola 2007-05-07 Björkuddsvägen 98 170 31 Ekerö Grön Flagg Rapport Ekebyhovs förskola Av; Tina Sundström Therese Mattisson Innehållsförteckning Syfte... 3 Grön flagg... 3 Bakgrund... 3 Organisation...

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel

Målkriterier Beskrivning Exempel Bollspel - År 3: Eleven klarar enklare bollövningar enskilt, behärskar bollen. Eleven klarar bollövningar parvis, med olika typer av bollar. Eleven klarar olika bollekar och bollspel tillsammans med andra.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st

Läs mer

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013 Föreståndare Joline Bergqvist Grundfakta om familjedaghemmet Sätra Familjedaghem drivs som enskild firma av en person, Joline Bergqvist. Barngruppen består

Läs mer

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter Yrkeshögskolan Sydväst Informationsteknik YHHV8 Andreas Grönblom Petra Höglund Karolina Strandholm April 2004 Inledning Vi har valt att skriva om dataspel

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI Senast reviderad januari 2016 ÖSTERSUNDS FK AKADEMI VERSION 2 Innehåll 4 2 Förord 4 3 Målsättning på planen... 4 4...och utanför planen 4 5 Värdegrund & Vision 4 7 Träningsavgift & Innehåll 4 9 Förväntningar

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Styrelsen informerar.

Styrelsen informerar. Nr 3 December 2013 Styrelsen informerar. Året går snart mot sitt slut och vi vill passa på att tacka alla ideella som hjälpt till att driva föreningen. Cafeterian har haft bättre/mer öppet detta termin

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA En magiskt dimension i små barns lärande FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA Så här är vår vecka för t ex 3-5-åringar på Fjädern: Den första dagen i traditionell förskolemiljö med mycket

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer

Informationsbrev februari 2016

Informationsbrev februari 2016 Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Naturen ger nya chanser

Naturen ger nya chanser Sida 7 Weng Chia Hui och Eurydiki Takka två av flera lärare på besök i Linköping för magisterkurs i utomhuspedagogik. Naturen ger nya chanser Ju längre jag jobbar desto mer övertygad blir jag att idrottsämnet

Läs mer

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring

Lekar. Namnlekar. Lekens namn Stå i en ring Lekar Lek har stor betydelse för barns utveckling och är därför en viktig del av friidrottsskolan. Genom att leka olika typer av rörelselekar utvecklar barn och ungdomar sin rörlighet, balans, koordination

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Innehållsförteckning. Version

Innehållsförteckning. Version Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG. och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten

Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG. och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten 1 Denna policy gällande föräldraengagemang är ett av flera policydokument

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

EXAMENSARBETE. Koncentrationsstärkande övningar. En väg till god lärandemiljö? CAMILLA SUNDSTRÖM GABRIELLA JÖNSSON PEDAGOGUTBILDNINGARNA

EXAMENSARBETE. Koncentrationsstärkande övningar. En väg till god lärandemiljö? CAMILLA SUNDSTRÖM GABRIELLA JÖNSSON PEDAGOGUTBILDNINGARNA 2003:004 PED EXAMENSARBETE Koncentrationsstärkande övningar En väg till god lärandemiljö? CAMILLA SUNDSTRÖM GABRIELLA JÖNSSON PEDAGOGUTBILDNINGARNA BARN- OCH UNGDOMSPEDAGOGISK UTBILDNING med inriktning

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Sinnenas stig GNESTA

Sinnenas stig GNESTA Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2014-06-10 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Håksberg är beläget ca 6 km utanför Ludvika, rekorsområdet omfattar förskola, förskoleklassår 6 och fritidshem. Arbetsplanen för Håksberg är

Läs mer

PM för barngymnastik i SGA 4-8 år

PM för barngymnastik i SGA 4-8 år PM för barngymnastik i SGA 4-8 år Upplägg, övningar och tips Skrivet av Hannah Olsson 2015 Börja alltid med att samla alla barnen i en ring genom att till exempel säga Nu vinkar vi hejdå till alla föräldrar

Läs mer