Bedömningar blir lätt naturaliserade processer. Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens

Transkript

1

2 Mina argument Bedömningar blir lätt naturaliserade processer Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens En skola behöver gemensamma bedömningsrutiner/bedömningspolicy 2

3 Vad är en god bedömningskultur? Hur många prov i veckan gör en genomsnittlig elev på er skola? Hur många frågor ställer en genomsnittlig lärare på er skola per år? Hur många av dessa prov och frågor är bra? 3

4 Lärare saknar utbildning i bedömning och betygssättning hade 50% ingen utbildning alls, 50% ca 5poäng (7,5hp) (Lundgren & Nihlfors 2005, se även Lärarförbundet 2006)

5 Källa: Lärarförbundet

6 Hur prövas och utvecklas elevernas kunskaper? 80% problemet (OBS i USA): 80% av lärarnas bedömningar syftar till betygssättning (ex slutprov) 80% av lärarna planerar inte lektionerna utifrån en tydlig uppfattning om progression 80% av lärarnas frågor och uppgifter ligger på en låg kognitiv nivå lärarnas feedback ingår inte i en feedback loop (McMillan et al 2013)

7 Rektors ansvar för skolans bedömningar 0 Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4 6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). 0 Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). 0 Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 0 Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). 0 Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4 6 skollagen, AR Planering). 7

8 Lärarens betydelse för elevers resultat Copyright Christian Lundahl Ur Barber & Mourshed, 2007, s. 11, McKinsey)

9 Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande 0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av effektstudier: [T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. 9

10 Bedömningars olika syften

11 FORMATIV BEDÖMNING formande användning av en genomförd bedömning SUMMATIV BEDÖMNING uppsummerande användning av en genomförd bedömning

12 Formativ bedömning ur ett elevperspektiv Vilka är mina mål? Hur går det för mig? Hur vet jag vad som är ett bra arbete? Lär jag mig på bästa sättet utifrån mina förutsättningar? Vilka är mina styrkor och svagheter? Vad behöver jag förbättra? Hur ska jag åstadkomma den förbättringen? Vad får mig att tänka efter? Vad kommer jag ihåg och vad förstår jag? Vad ska jag fokusera på i min revidering? 0 (Smith & Engelsen 2013)

13 Formativ bedömning ur lärarens perspektiv Görs alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande? Ser jag alla elevers lärande? Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig? Hur vet jag det? Hur använder jag den informationen? Vad måste jag förändra i min undervisning?

14 Formativ bedömning i praktiken Synliggöra lärande och missförstånd Slutbedömning (alt. ny formativ cykel) Ge återkoppling (individuellt/grupp ) som bekräftar, utmanar, klargör Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke

15 Tydliggör Följ upp igen Utforska Återkoppla igen Återkoppla Utforska igen Tydliggör igen Följ upp

16 Summativa bedömningars Visa på avslutad utbildning syften Stärka skolplikten och barns rätt till skola Garantera stöd och kompensatoriska åtgärder vid icke godkända betyg Utgöra underlag för urval till högre utbildningar Utgöra ett mått på skolans resultat i statlig och kommunal utvärdering och uppföljning Informera elever och målsmän om elevens kunskapsnivåer Informera om skolresultat inför val av skola

17 17

18 18

19 19

20 Tidigbedömning Förskola Omsorgstraditioner Dokumentation IUP Nationella prov 3, 6 Betyg 6 Skola Utbildningstraditioner Barnet i centrum för verksamheten Verksamheten i centrum för individen 20

21 Skolledarens roll i är att främja balans mellan bedömningarnas olika syften Varför gör vi den här bedömningen? Vad ska vi kunna använda resultaten till? Hur utformar vi uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att vi kan göra rättvisa summativ bedömningar och ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? Hur kommunicerar vi resultaten till eleverna och till andra intressenter så att vi når syftet med bedömningen? 21

22 Skolledare och huvudmän behöver egen erfarenhet av skolutveckling

23 Störst effekt uppnås när skolledaren delar lärares lärande Främja och delta i lärares lärande och utveckling (0.84) Planera, koordinera och utvärdera undervisningen (0.42). Sätta upp och kommunicera mål och förväntningar(0.35), Strategiskt fördela resurser exempelvis genom att prioritera lärande och undervisning (0.34), Ordna en lugn och stödjande miljö för lärande (0.27) Robinson, Lloyd & Rowe,

24 Rektor behöver dela lärarnas utvecklingsprocess No, I could not have led the process invovling the whole staff if I did not have a solid basic knowledge about assessment. Perhaps technically I could have done something, but unless I had a deeper understanding of assessment, I could not have asked the good questions, I could not have supported the teachers in their learning, and I would have been without authority topic wise. (Principal) (Swith & Engelsen 2012, s. 118) 24

25 Förutsättningar för skolutveckling kring bedömning rektors roll 1) Att se till att lärarna känner att de är bekväma med nya bedömningsmetoder och implementeringen av dem. 2) Viktigt att ge tid för utprövning och diskussion 3) Viktigt att rektor är del i lärandeprocessen 4) Skolan behöver en strategi för att introducera nya lärare (och elever) till skolans bedömningskultur 5) Viktigt att hålla fast vid prioriteringar. Sök metaperspektiv på bedömning och skolutveckling och fasa in nya reformförslag i det snarare än att byta fokus 6) Rektor står för kontinuitet genom att motivera lärarna att fortsätta arbeta formativt även när det är svårt. 7) Rektor hjälper till att överbrygga och skapa synteser mellan ämnen och klasser. 25

26 Fem strategier för att stärka formativa bedömningar i undervisningen

27 1. Att veta vart man ska 27

28 0 Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Σ=32 innehållsliga aspekter, 14 värdeord 28

29 Progressionsuttryck (värdeord) som förekommeriförehållande till den uttryckta förmågan: enkla/ utvecklade/ väl utvecklade resonemang till viss del/ relativt väl/ väl underbyggda resonemang Bedömningsaspekter: Hur många led resonerareleven i? I vilken omfattning konkretiserar eleven sitt resonemang? Kommentarer progressionsuttryck: Enkla resonemang präglas av att resonemanget i huvudsak består av korta konstateranden. Finns resonemang i flera led är de i regel få, t.ex. a leder till b därför att... Ju längre resonemangskedjorna är desto mer utvecklade kan resonemangen sägas vara. Nyckelord elever kan tänkas använda för att skapa resonemangskedjor kan vara därför att, det leder till, det händer på grund av och eftersom osv. Merutvecklade resonemang innehåller konkretiseringari hög utsträckning. De kan göras med hjälp av exempel, paralleller, konsekvensbeskrivningar eller med stöd av egna erfarenheter. Hur stor del av ett relevant innehåll behandlas i resonemanget? I vilken omfattning problematiserar eleven i sitt resonemang? I vilken omfattning eleven drar relevanta slutsatser i sitt resonemang? I vilken omfattning använder sig eleven av ämnesspecifika begrepp med precision i sitt resonemang? I vilken omfattning underbygger eleven sitt resonemang medhjälp av Enklare resonemang är ofta mer allmänt hållna och på så sätt otydligare. I mer utvecklade resonemang rör sig eleven mellan det konkreta och det abstrakta (eller mellan helhet och detaljer).det generella (helheten) konkretiseras och tydliggörs med hjälp av det konkreta (detaljer). Merutvecklade resonemang behandlar en större del av det innehåll som är relevant att ta upp.om vi tänker oss att vi ska föra ett resonemang om ett kretslopp i biologi, blir resonemanget mer utvecklat om alla relevanta delarna i kretsloppet behandlas. Den här aspekten handlar om resonemangens bredd snarare än dess djup. Problematisering i ett resonemang kan handla om att eleven visare olika perspektiv på en fråga eller vänder och vrider på en fråga i resonemanget, å ena sidan å andra sidan. Enkla resonemang innehåller vanligtvis få problematiserande inslag.det kan till exempel handla om att redogöra för någon för- och nackdel utifrån en given utgångspunkt. Graden av problematiserande ansatser och perspektiv ökar i mer utvecklade resonemang. Dels handlar det om kvantitet. Ju fler relevanta slutsatser eleven drar i sitt resonemang desto mer utvecklat blir resonemanget. Dels handlar det också om slutsatsernas grad av kvalitet, till exempel komplexitet och generaliserbarhet. Enkla resonemang präglas i större utsträckning av ett vardagsspråk än ett ämnesspecifikt språk. I mer utvecklade resonemang används ämnesspecifika begrepp med god precision. Med det avses att begreppen används på ett korrekt sätt. Eleven kan också särskilja mellan närliggande begrepp som till exempel kommun och stat. Merutvecklade resonemang underbyggsmed hjälp av relevanta fakta exempeleller egna erfarenheter En annan 29

30 Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Tommy Lucassi. Copyright Christian Lundahl enle ande aggmatris med ele e empel/

31 2. Att veta var man är 31

32 Direktuppföljning metoden Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig 10 ord Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under lektionen One Minute Response viktigaste du lärt idag obesvarad fråga du lämnar klassen med idag Muddiest point (mest förvirrad om) Viktigaste frågan (exempel biologi) När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Copyright Christian Lundahl

33 Det var dags för ett Exit pass. Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram. (Joakim Nilsson) 33

34 Dokumentera exit tickets Copyright Christian Lundahl

35 #smartvarjedag 35

36 Måldialog med direktuppföljning Paint my way (Josef Holmqvist) Copyright Christian Lundahl

37 Delad målbild, tex med AnswerGarden /03/7as religionsalster pa answergarden.html Copyright Christian Lundahl

38 IT kan göra skolkunskaper verkliga

39 Publicera tillsammans Ex. SVA elever om Zlatan: ( 39

40 40

41 Ställ frågor som skapar tänkande 0 Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0 Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993) Copyright Christian Lundahl

42 Frågornas betydelse för lärande och bedömning 0 Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca frågor per år (100/dag) 0 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco Black och Wiliam mfl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003) Copyright Christian Lundahl

43 Att med frågor söka tecken på lärande få eleverna att tala/tänka Exemplifiera/precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller fler exempel på? Beskriv, demonstrera, berätta, visa, välj, rita, hitta, placera ett exempel på! Är ett exempel på? Vad gör. till ett exempel på? Nämn ett motexempel till? Finns det några speciella l å (t Komplettera, ta bort, ändra (metakognitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas bort/ändras för att tillåta/försäkra/motsäga? Vad kan läggas till/tas bort/ändras utan att påverkas? Berätta vad som är fel med! Vad behöver ändras för att? Jämföra, sortera, organisera (analytisk förmåga) Vad är likheter och skillnader mellan? Sortera eller organisera följande utifrån.! Är det eller är det inte...?

44 Följ upp med Sokratiska frågor som får Frågor för klargörande: elever att tänka till Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och vem får fördelar? Varför är X bäst? Copyright Christian Lundahl

45 Få alla att synas 0 Think pair share 0 No hands up 0 Trafikljus 0 Mentometerprinciper 0 Mini whiteboards Copyright Christian Lundahl

46 Diskutera variationen i svaren Voto.se Socrative.com Copyright Christian Lundahl Mentimeter.com

47 Hur tänker du nu? 1. Nova och Troj behöver leta reda på en nyckel som ska vara 5 cm lång. Vilken nyckel kan det vara? Ringa in den. (Här får du inte använda linjal) Berätta hur du löser uppgiften

48 3. Hur når jag målen 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 48

49 Återkoppling i processen. GPS modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Feedback i processen handlar om att ge råd: Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som ett förslag som har att göra med fortsättningen av en historia, som i alla fall går sin gång (W. Benjamin 1991) Copyright Christian Lundahl

50 50

51 leadership/dec07/vol65/num04/feedback That Fits.aspx 51

52

53 Feedback för lärandet... Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt. (ur Parr & Timperlay 2010) Copyright Christian Lundahl

54 Återkopplingen har störst effekt i och på processer Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 54

55 Ros på slutet På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang mellan olika historiska perioder, bland annat Presentationen innehöll flera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f)

56 Att leda bedömningsutveckling 0 Långsiktighet (3 5 år) 0 Prioritering (få utvecklingsprojekt och dessutom i samma riktning) 0 Få lärare att experimentera och utforska bedömningspraktiker 0 Skapa en öppna dörren kultur 0 Samarbete byggt på förtroende 0 Plats för kritiska frågor 0 Utrymme för att få misslyckas 0 Stöd för kompetensutveckling och att ge råd 0 Motivera lärare att fortsätta trots motgångar 56

57 Bedömningsforskningens utmaningar Den nya läroplanen förutsätter både till struktur och innehåll att elever och lärare kan arbeta mot givan mål och standards, och löpande utvärdera sig själva. Finns här skillnader i förutsättningar mellan olika lärare och mellan olika elever? Vi vet inte särskilt mycket om hur arbetet med bedömning påverkar lärares lärande om sin undervisning eller i sitt ämne. Vi har få läromedel som bygger på insikter om hur bedömning kan användas för att främja lärandet, även om det börjat hända en del kring fråga svarsmodeller i IKT miljöer, exempelvis genom mjukvaror som Socrative, Mentimeter, Answer Gardens. Vi vet inte så mycket om effekterna av dessa former av läromedel. 57

58 Den trojanska hästen 58

59 En bedömningspolicy som balanserar formativa och summativa syften Ramverket: 0 Nationell uppföljning och utvärdering 0 Huvudmännens uppföljning och utvärdering av sin verksamhet 0 Skolans uppföljning och utvärdering av sin verksamhet 0 Lärarens formativa och summativa bedömningsarbete 0 Elevens lärande och olika slags bedömningar av elevens lärande Copyright Christian Lundahl

60 Skapa en bedömningspolicy som sätter lärandet i fokus 0 Utgångspunkter och värdegrund för bedömning 0 Beskriv syfte med olika typer av bedömningar Gå igenom: 0 Planering T.ex: Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Genomförande T.ex: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Resultatkommunikation T.ex: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP). Balans i resultatdialogen med kommunen (inte bara summativa resultat) 0 Beskriv årets bedömningshändelser 60

61 Bedömningens syfte Bedömning i skolan sker i olika syften, dvs. olika sätt att bedöma är bra för olika ändamål. Så här skriver Skolverket om det som kallas formativ och summativ bedömning: Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå finnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever. Den spänning som kan finnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både coach och domare i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedömningen sker. (Skolverket) 61

62 Formativ och summativ bedömning på Hökmossens skola 0 På Hökmossens skola arbetar pedagogerna med formativ och summativ bedömning på följande sätt Formativ bedömning Summativ bedömning Tydliggöra mål: matriser, elevexempel Synliggöra eleven: elevinflytande över redovisning, kollegialt arbete med frågor/provuppgifter, allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT) Återkoppling: lektionsvis, framåtsyftande, IUP, skriftliga omdömen Kamratbedömning gensvar t.ex. med two stars and a wish. Självbedömning checklistor, lära sig revidera egna arbeten Slutprov, nationella prov Betyg Uppföljning/utvärdering/resultatkom munikation med kommun, stat, vårdnadshavare Diagnos/Särskilt stöd 62

63 Årets bedömningsarbete 63

64 Den trojanska hästen 64

65 Lästips Följ även min blogg: Copyright Christian Lundahl