Bedömning för lärande. Christian Lundahl Professor i pedagogik, Karlstad och Stockholms universitet

Transkript

1 Bedömning för lärande Christian Lundahl Professor i pedagogik, Karlstad och Stockholms universitet

2 Föreläsningens argument Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet Bedömning är en del av undervisningen

3 Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande Hattie 2009 har analyserat resultaten av effektstudier:! [T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers (2009:23)! Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det.

4 Bedömning ur ett elevperspektiv Vilka är mina mål? Hur går det för mig? Hur vet jag vad som är ett bra arbete? Lär jag mig på bästa sättet utifrån mina förutsättningar? Vilka är mina styrkor och svagheter? (Smith & Engelsen 2013) Vad behöver jag förbättra? Hur ska jag åstadkomma den förbättringen? Vad får mig att tänka efter? Vad kommer jag ihåg och vad förstår jag? Vad ska jag fokusera på i min revidering?

5 Bedömning ur lärarens perspektiv Görs alla elever delaktiga och aktiva i sitt lärande? Ser jag alla elevers lärande? Vad lär de sig av det jag tänkt att de ska lära sig? Hur vet jag det? Hur använder jag den informationen? Vad måste jag förändra i min undervisning?

6 Lärare saknar utbildning i bedömning och betygssättning! 2004 fick 50% av lärarstudenterna i Sverige ingen utbildning alls om betyg och bedömning, 50% ca 5poäng (7,5hp) (Lundgren & Nihlfors 2005)

7 Källa: Lärarförbundet 2006

8 Att sätta betyg är svårt om det ska göras på rätt sätt

9

10 Från C till A De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter

11 Vad är en professionell bedömare? Att kunna utgå ifrån styrdokument?! Att utgå ifrån erfarenhet?! Lärare tycks framför allt söka sig till varandra och efterfråga tid för att samarbete kring bedömning.

12 Att kunna bevisa sina betygs riktighet versus att betygssätta på känn Lena: Du måste ha bevis på kunskap. Wilma: Jag måste ha bevis på kunskap. Lena: Det är ju himla viktigt. För man kan ju ha en, har man jobbat så länge som jag, så har man ju någon sorts känsla av det bara. Wilma: Jag har också känsla men jag måste kunna motivera. Lena: Det sitter där. Men vad hjälper det? Om jag tycker att du Jag ser att jag kan se att du kan massor. Men jag måste ju ha beviset. Citat från Larissa Mickwitz avhandling, kommer ht 2014.

13 Lärare försöker överleva Det finns ju en viss luddighet ändå i dom här kunskapskraven, formuleringar som ändå gör folk förvirrade, som att eleven uttrycker sig väl eller att eleven uttrycker sig relativt väl eller eleven uttrycker sig mycket väl. Ja i förhållande till vadå. Det är i alla fall svårt, jämfört med vadå, i förhållande till vadå? Då är man tillbaka där, det blir i alla fall ett personligt tyckande. För du kan ju inte bena i precis allting. (Wilma, Bäckskolan) Citat från Larissa Mickwitz avhandling, kommer ht 2014.

14 Trädgårdsmästare eller skogvaktare? Eva: Det man var rädd för var ju en A-elev som hade någonting på E. Då skulle man ju sätta D.! Lena: Men vad hände? Man fixade ju till det. [Skratt från övriga] Det är ju det man gör. Man är ju inte dum, om man ser sina resultat så upptäcker man, hoppsan, det här stämmer ju faktiskt inte. Det här är ju inte en sån elev. Det har ju med erfarenheten att göra. Man känner ju i ryggmärgen att, nej men det här ger fel bild, för så där kan det inte bli, det kan inte bli så att den här eleven ska ha D när den är så himla duktig i det här, den ska ju ha ett C minst. Så då fixar man ju till det. Det måste man ju göra. Citat från Larissa Mickwitz avhandling, kommer ht 2014.

15 Att utveckla bedömarkompetens

16 Lärare behöver tid att utveckla bedömarkompetens tillsammans med sina kollegor Att tydliggöra mål Att göra allsidiga bedömningar med autentiska uppgifter Ge framåtsyftande återkoppling Involvera eleverna med kamrat- och självbedömning

17 Tydliggöra utgångspunkter Bedömning handlar om att utveckla en näsa för kvalitet att se och förstå varför olika prestationer har olika värde

18 Bedömning som undervisning Att kunna avgöra vad som är en tydlig framställning, ett bra språk, ett underbyggt resonemang är att ha lärt sig bedöma.

19

20

21 Använd elevexempel

22 Mål,%normer%och%elevernas% egentliga%kunskaper% Mål%som%mäts%med%NP:% ska%kunna%skriftligt%återge%ett% kronologiskt%händelseförlopp%där%handlingen%tydligt% framgår % % Instruktion:%Skriv%en%berättande%text,%med%början%och% slut,%om%rädsla% % 1

23 Når målen

24 Elevtext'2.'Når'ej'målen' Borgström'&'Yassin'2010' 43

25 Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Tommy Lucassi /10/03/bygg-en-levande-vaggmatris-med-elevexempel/

26 Allsidig bedömning

27 IT kan göra skolkunskaper verkliga

28 Publicera tillsammans Ex. SVA elever om Zlatan: (

29 Frågornas betydelse för lärande och bedömning!! Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca frågor per år (100/dag) 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco 2009 Black och Wiliam mfl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003)

30 Ställ frågor som skapar tänkande Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex:! Hur många ben har en spindel? Vad kallar vi böcker som Hemingways Den gamle och havet?! Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex:! Varför är fågeln inte en insekt? Varför ses inte Camilla Läckbergs Tyskungen som en klassiker?! (ref Brown & Wragg 1993)

31 Att med frågor söka tecken på lärande få eleverna att tala/tänka ExempliBiera/precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller fler exempel på? Beskriv, demonstrera, berätta, visa, välj, rita, hitta, placera Är ett exempel på? Vad gör. till ett exempel på? Nämn ett motexempel till? Finns det några Komplettera, ta bort, ändra (metakognitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas bort/ändras Vad för kan att läggas tillåta/ till/ tas bort/ändras utan Berätta att påverkas? vad som är fel med! Vad behöver ändras för att? Jämföra, sortera, organisera (analytisk förmåga) Vad är likheter och skillnader mellan? Sortera eller organisera följande Är det utifrån eller.! är det inte...?

32 Direktuppföljning metoden - Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig 10 ord - Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under lektionen One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point (mest förvirrad om) Viktigaste frågan (exempel biologi) När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen?

33 Det var dags för ett Exit pass. Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram. (Joakim Nilsson)

34 Konsten att lyssna Jag ska nu läsa en text för er om en president som tycker att krig ibland är berättigat. När jag är klar vill jag att ni håller upp ett finger om ni håller med, två om ni inte håller med och tre om ni är osäkra eller vill ställa en fråga.

35 Framåtsyftande återkoppling GPS-modellen:! Mål Position Strategi

36 Feedback för lärandet... Jag skulle föreslå att du läser din text högt för en klasskompis. Det gör att du hör var du behöver använda punkt och komma. Punkt och komma gör att texten delas upp i mindre delar, vilket gör det lättare för läsaren att förstå vad du vill ha sagt. (ur Parr & Timperlay 2010)

37

38 Bekräfta det som är bra och tala om varför Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den med en påstående/referens.! Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har sagt och svarar med egen reflektion. Det är också typisk för en argumentation.

39 Vad behöver förbättras och varför Du skriver med ett gott flyt och använder litteraturen på ett resonerande och frågande vis som blir intressant. Tänk på att om du börjar med en frågeställning så bör den fångas upp och diskuteras i slutet. Det ser jag inte riktigt att du gör, utan där kommer en ny fråga utan koppling till din första fråga.

40 Olika feedback har olika effekt på lärandet Former&av&återkoppling& Svag%feedback% %eleverna%får%bara%reda%på%sina%resultat%eller% betyg%(kunskap%om%resultat)% Enkel%feedback% %eleverna%får%reda%på%sina%resultat%eller%betyg% Dllsammans%med%målen%de%skulle%nå%och/eller%de%räHa%svaren% (Kunskap%om%räH%svar)% Svag%formaDv%bedömning% %eleverna%får%reda%på%räh%svar% Dllsammans%med%någon%form%av%förklaring% Enkel%formaDv%bedömning% %eleverna%får%reda%på%räh%resultat% Dllsammans%med%någon%form%av%förklaring,%men%dessutom%också% specifika%förslag%dll%förbähring% Stark%formaDv%bedömning% %eleverna%får%reda%på%räh%resultat% Dllsammans%med%någon%form%av%förklaring,%men%dessutom%också% förslag%på%specifika%akdviteter%de%kan%göra%för%ah%utvecklas% (metakognidva%förslag%eller%uppmärksamhetskrävande% akdviteter)%(nyquist%2003)% Effekt&för& lärandet& 0.14%%(31s)% =8%mp% 0.36%(48s)% 0.26%(49s)% 0.39%(41s)% 0.56%(16s)% =33%mp% % N=185% studier%

41 Öka mängden återkoppling (och medlärande) genom kamratbedömning Marita Lundgren (STHLM), novellskrivning åk 4! Eleverna skriver om orättvisor. De ska skriva en början om en person, plats, tid och ett problem, en mitten med hinder och motgångar samt ett slut med en upplösning. Eleverna skissar sin början på dator. Början diskuterade de med en kompis och frågade vad hon/han ville höra med om. Sedan skrev eleverna vidare. Ny dialog med kompis. Skriva om. Presentera för helklass där alla skulle plocka ut något de gillat om motivera detta eller komma med frågetecken på oklarheter. Sedan över till formen: interpunktion, stavning, meningsbyggnad. Skriva om. Eleverna beställde nu undervisning kring angelägna skrivproblem!

42

43 Självbedömning Vad tycker du att du fick till bra? Vad tycker du blev mindre bra? Är det något du är osäker på om det är bra eller mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/otillräckligt) Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i skolan/hemma) Hur har processen gått till, hur har du jobbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt?

44 Lärarkommentarer till självbedömning Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med Du skriver att du inte kan men i tredje avsnittet visar du faktiskt att du behärskar detta! Jag håller med om att du ännu inte har kontroll på ännu. Detta ska vi jobba vidare med. Du är osäker på om du förstått Är detta något du vill ha hjälp med eller räcker det om du jobbar vidare själv? Du säger att du arbetat 10 timmar med Det kan jag inte riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj? (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s. 117)

45 Vad gör skolhuvudmännen? Olika sätt att se på kompetensutveckling! Kompetensutveckling kring de nya betygen i region Värmlands 14 kommuner

46 Pre-flight checklist Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? Skriver du det viktigast först? Innehåller din text bara den information läsaren behöver? Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? Använder du nyckelord och verb i rubriker? Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? Har du skrivit ut alla förkortningar? Använder du många engelska ord? Har du slagit upp alla ord du är osäker på? Har du gjort en stavningskontroll? Har du korrekturläst med papper och penna? Har du låtit någon annan läsa din text? Forsberg (2008): Tydliga texter

47 Att utveckla skolans bedömningsrutiner Långsiktighet (3-5 år) Prioritering (få utvecklingsprojekt och dessutom i samma riktning) Få lärare att experimentera och utforska bedömningspraktiker Skapa en öppna dörren kultur Samarbete byggt på förtroende Plats för kritiska frågor Utrymme för att få misslyckas Stöd för kompetensutveckling och att ge råd Motivera lärare att fortsätta trots motgångar

48 Tack för er uppmärksamhet! För mer kunskap om bedömning följ min blogg:! och webbsida: Eller Eller webbkurs: