teori och pr Christian Lu

Transkript

1 Formativ be dömning i teori och pr aktik k1 3 r y d Nor stad Karl Christian Lu ndahl Professor i pedagogik K arlstad univ ersitet och Stockholms universitet

2 Föreläsningens argument 0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar 0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet 0 Skolans personal saknar ofta kompetens att bedöma elever såväl formativt som summativt 0 Bedömning behöver bli en integrerad del av undervisningen 0 Skolan behöver en policy för bedömning 2

3 Lärarens betydelse för elevers resultat Copyright Christian Lundahl Ur Barber & Mourshed, 2007, s. 11, McKinsey)

4 Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande 0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av effektstudier: [T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. 4

5 Bedömningens syfte avgörande för dess utformning 0 Varför gör jag den här bedömningen? 0 Vad ska jag kunna använda resultaten till? 0 Hur utformar jag uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att jag kan göra en rättvis summativ bedömning alternativt ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? 0 Hur kommunicerar jag resultaten så att jag når syftet med bedömningen? (jfr Harlen 2005) 5

6 Formativ och summativ bedömning 0 Formativ bedömning betyder formande användning av en genomförd bedömning 0 Summativ bedömning betyder uppsummerande användning av genomförd bedömning 6

7 Vad är Bedömning för lärande ur ett elevperspektiv 0 Vilka är mina mål 0 Hur går det för mig 0 Hur vet jag vad som är ett bra arbete 0 Lär jag mig på bästa sättet utifrån mina förutsättningar 0 Vilka är mina styrkor och svagheter 0 Vad behöver jag förbättra 0 Hur ska jag åstadkomma den förbättringen 0 Vad får mig att tänka efter 0 Vad kommer jag ihåg och vad förstår jag 0 Vad ska jag fokusera på i min revidering (Smith & Engelsen 2013) 7

8 Formativ bedömning ur lärarens 0 Är alla eleverna aktiva? perspektiv 0 Lär de sig något/det jag tänkt att de ska lära sig? 0 Hur vet jag det? 8

9 Formativ bedömning i praktiken 0 Synliggör lärande och missförstånd 0 Ge återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör 0 Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke 0 Slutbedömning (alt. formativ cykel) Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 9

10 Formativ bedömning 0 Tydliggör 0 Utforska 0 Återkoppla 0 Följ upp 0 Tydliggör igen 0 Utforska igen 0 Återkoppla igen 0 Följ upp igen 10

11 Lärare saknar utbildning i bedömning och betygssättning hade 50% ingen utbildning alls, 50% ca 5poäng (7,5hp) (Lundgren & Nihlfors 2005, se även Lärarförbundet 2006)

12 12

13 Hur prövas och utvecklas elevernas kunskaper? 80% problemet: 80% av lärarnas bedömningar syftar till betygssättning (ex slutprov) 80% av lärarna har ingen uppfattning om progression 80% av lärarnas frågor och uppgifter ligger på en låg kognitiv nivå 80% av lärarnas feedback ingår inte i en feedback loop (McMillan et al 2013)

14 Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång 2. Utforska genom klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/ tecken på elevernas lärande 3. Ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande 14

15 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång Att inte veta hur man ligger till är inte ett argument för betyg utan att symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig! 15

16 Koppla mål till undervisning till bedömning = Alignment Konsten att planera med bedömning Copyright Christian Lundahl

17 Syfte och långsiktigt mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning och konkreta mål Bedömnings- situationer Ämnets syfte och de kunskaper/ förmågor eleverna ska utveckla. Vilket centralt innehåll berör arbetsmomentet Kravnivåerna Hur arbetar ni mot de långsiktiga målen och mot konkreta delmål Vilka formativa bedömningar kommer genomföras under arbetsområdet Exempel på vilka förmågor eleven eleven ska visa i förhållande till ett konkret innehåll på olika kravnivåer Copyright Vilka summativa bedömningar kommer genomföras under arbets- momentet

18 Exemplikiera kravnivåer Bedömning handlar om att utveckla en näsa för kvalitet Elever presterar bättre när de förstår kvaliteterna Lärarna bedömer bättre när det är klart vad som ska bedömas Copyright Christian Lundahl

19 Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Copyright Christian Lundahl Tommy Lucassi /10/03/bygg- en- levande- vaggmatris- med- elevexempel/

20 Använda elevexempel - The Beach buggy 20

21 Måldialoger före under och efter 0 Vad menas med att...? 0 När behöver du kunna det? 0 Hur kan du göra för att lära dig? 0 Vem kan du lära dig med? 0 Hur kan du visa att du kan? 0 När vet du att du verkligen kan? 0 Hur känns det när vi gör så här? 0 Vad tänker du på när vi gör det här? 0 Varför tror ni att vi gjorde det här? 0 Kan ni se i kursplanen vad det nu är vi har gjort? 21

22 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? - Välj redovisningsmetod som passar ämnet och eleverna - Eftersträva autentiska uppgifter - Ställ rika frågor Är du säker på att du vet vad eleverna kan? - Diagnostiska frågor 22

23 Direktuppföljning metoden - Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig 10 ord - Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under lektionen One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point (mest förvirrad om) Viktigaste frågan (exempel biologi) När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Copyright Christian Lundahl

24 Delad målbild, tex med AnswerGarden /03/7as- religionsalster- pa- answergarden.html Copyright Christian Lundahl

25 IT kan göra skolkunskaper verkliga

26 Ställ frågor som skapar tänkande 0 Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0 Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993) Copyright Christian Lundahl

27 Frågornas betydelse för lärande och bedömning 0 Det kinns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca frågor per år (100/dag) 0 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco Black och Wiliam mkl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003) Copyright Christian Lundahl

28 Hur frågar yrkeslärare (Tsagalidis 2012) 0 Informationssökande frågor (64% av 341): Vad, vilken, är det, hur? Ofta uppgiftsrelaterade (här och nu): Vad håller du på med, vad ska du ha i såsen? Hur tinar man upp marsipan? Fångar in begreppsligt vetande och praktiskt kunnande i situationen hjälper eleverna att lösa uppgiften Copyright Christian Lundahl

29 0 Handlingsfrågor (nu och sen) (13,8%): Vad behöver man gör för att?, hur gör du?, Vem gör det här...? Hur ska vi duka när vi har tre gäster? Handlingsfrågorna ställs i syfte att få fram information om vad som händer just nu och vad som ska göras direkt efter. De ger läraren kunskap om hur eleven utnyttjar sin handlingsfrihet. Fångar praktiskt behärskande, uppgiftsfokus Copyright Christian Lundahl

30 0 Framtidsfrågor. Hypotetiska, förutsägande och öppna frågor (4,7%). Påbörjas med: hur skulle du?, Hur tänker du?, Vad skulle hänt om? Kan ni föreställa er detta?, Vad kan du förbereda? Vad händer om salladen och brödet står på bordet när gästen kommer? 0 förutsägandefrågor (7%): Hur/vad tror du om? När ska det vara färdigt? Vad ska ni som service tänka på? Frågorna ger läraren kunskap om elevens framförhållning, men också om omdöme och begreppskunskap Copyright Christian Lundahl

31 Förändra, variera, reversera, alternera (analytisk förmåga) Alternera en aspekt av för att se effekten! Vad skulle hända om? Om det här snarare är svaret på en likande fråga, vilken är frågan? Gör på två (eller kler) sätt. Vilket är snabbast, lättast, säkrast,? Förändra i syfte att skapa spänningar, motsättningar,! (baserat på Zygfryd Dyrszlags matematikdidaktiska Generalisera, anta, spekulera (begreppslig förmåga) Vad är detta ett specialfall av? Hur ser det generellt sett ut? Är det alltid, ibland, aldrig? Beskriv alla så kortfattat som du kan! Vad kan förändras och vad måste vara det samma för att fortfarande ska vara sant? Förklara, justera, veriviera, övertyga, vederlägg (metakognitiv förmåga) Förklara varför! Ge en anledning att använda eller inte använda! Hur kan vi vara säkra att? Berätta vad som är fel med! Är det alltid fel/falskt att? (Är det alltid rätt/sant att?) Hur används i? Förklara roll eller användning/betydelse för

32 Få alla att synas 0 Think pair share 0 No hands up 0 Trakikljus 0 Mentometerprinciper Copyright Christian Lundahl

33 Diskutera variationen i svaren Voto.se Socrative.com Copyright Christian Lundahl Mentimeter.com

34 Följ upp med Sokratiska frågor som får Frågor för klargörande: elever att tänka till Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och vem får fördelar? Varför är X bäst? Copyright Christian Lundahl

35 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 35

36 Återkopplingens tre grundprinciper 0 Bra återkoppling generar tänkande (fokus på hur man går vidare) 0 Återkopplingen ska innebära mer arbete för eleverna än för läraren (återkoppling kan gärna vara kollektiv utifrån individella exempel) 0 Återkopplingen ska ges under processens gång 36

37 leadership/dec07/vol65/num04/feedback- That- Fits.aspx 37

38 Återkoppling i processen. GPS- modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Feedback i processen handlar om att ge råd: Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som ett förslag som har att göra med fortsättningen av en historia, som i alla fall går sin gång (W. Benjamin 1991) Copyright Christian Lundahl

39 Feedback för lärande - Let s Dance Ann Wilson om Marcus Schenkenberg 2012: Marcus tango är ju en dans som är en väldigt passionerad dans, den växlar mellan staccatostegen som är kompakta och små och legatostegen som är långsamma och som fyller ut musiken. Du kick till det, du kick till fotarbetet, framåt med häl hela tiden och du såg sammanbiten ut men inte osäker. Det är första gången jag känner att nu är du med i tävlingen och tävlar på riktigt. Ann Wilson om Molly Nutley: Många tjejer i din ålder kan inte ens gå på så höga klackar, du kan dansa på dem, så jag tycker att du gör ett jättebra jobb. Men där var inte lika hög kvalitet idag, din vikt föll lite för långt tillbaka. Försök få fram vikten så att du får den mer fram på tårna, då är det lättare att få mer kraft. Och sen från en förälder till en annan Kalle, fortsätt att tjata, det ger resultat. Copyright Christian Lundahl

40 0 Vad ska du göra nu? Förstår eleven återkopplingen 0 Förstår du varför? 0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0 Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning) Copyright Christian Lundahl

41 Ros på slutet 0 På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du 0 På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du 0 På uppgift 3 visar du att du kan kinna sammanhang mellan olika historiska perioder, bland annat 0 Presentationen innehöll klera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f) Copyright Christian Lundahl

42 Olika feedback olika effekt Former av återkoppling Svag feedback eleverna får bara reda på sina resultat eller betyg (Kunskap om resultat) Enkel feedback eleverna får reda på sina resultat eller betyg tillsammans med målen de skulle nå och/eller de rätta svaren (Kunskap om rätt svar) Svag formativ bedömning eleverna får reda på rätt svar tillsammans med någon form av förklaring Enkel formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också specikika förslag till förbättring Stark formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också förslag på specikika aktiviteter de kan göra för att utvecklas (metakognitiva förslag eller uppmärksamhetskrävande aktiviteter) (Nyquist 2003) Effekt för lärandet 0.14 (31s) =8 mp 0.36 (48s) 0.26 (49s) 0.39 (41s) 0.56 (16s) =33 mp N=185 studier 42

43 Lärare lär bäst av varandra utveckla och dela fungerande praktiker 0 Exemplet Borås (TLC 2h/mån i 4 år) The mean grade point average (GPA) for students in Borås has increased slightly during the implementation process, while the mean GPA of most other municipalities of similar size have decreased during the same period of time. In the nation as a whole, the mean GPA has remained unchanged. This means that Borås has advanced from the bottom among municipalities of similar size and has now a mean GPA above he nation as a whole; a trend that can be seen for all schools in the sample.

44 Slut För mer kunskap om bedömning följ min blogg: och webbsida: Eller 44