Bedömning för lärand Handout e Christia VT-2013 n Lu Professor i pedagogik ndahl Karlstad universit Stockho et lms och univ 1 ersitet

Transkript

1 Bedömning ut o d Han 013 VT-2 1 för lärande Christian Lu ndahl Professor i pedagogik K arlstad univ ersitet och Stockholms universitet

2 Föreläsningens argument 0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar 0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet 0 Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens 0 Skolan behöver en policy för bedömning 2

3 Rektors ansvar för skolans bedömningar 0 Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4-6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). 0 Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). 0 Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 0 Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). 0 Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4-6 skollagen, AR Planering). 3

4 Bäst lär sig lärare av varandra ( 4

5 Bedömningens syfte avgörande för dess utformning 0 Varför gör jag den här bedömningen? 0 Vad ska jag kunna använda resultaten till? 0 Hur utformar jag uppgifter som ger en rik information om vad eleven kan eller inte kan, så att jag kan göra en rättvis summativ bedömning alternativt ge adekvat formativ feedback som för eleven framåt? 0 Hur kommunicerar jag resultaten så att jag når syftet med bedömningen? 0 v=aey9aqnuxy4&feature=youtu.be&a 5

6 Formativ bedömning i praktiken 0 Synliggör lärande och missförstånd 0 Ger återkoppling som bekräftar, utmanar, klargör 0 Återkopplingen får konsekvenser och leder till revidering av arbete/tanke 0 Slutbedömning (alt. formativ cykel) Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 6

7 Bedömning och motivation för den högra hjärnhalvan 7

8 Att främja självständiga motiv till lärandet 0 Lyssna in 0 Ställa frågor om elevens intressen 0 Erkänna elevernas perspektiv på saker och ting 0 Realektera kring elevernas frågor 0 Läraren visar, paradoxalt nog, hög grad av delaktighet i läroprocesserna och står för både motstånd och erkännanden (Elliot & Dweck 2005, 304) 0 Optimerar elevernas utmaningar 0 Ge möjlighet att utforska och experimentera (s. 580) 0 Möjlighet att göra egna val (s. 586) 0 Skapa lärandemål

9 Från kunskap till kunskapande. Ny kunskapssyn påverkar bedömningarna Läroplanerna Lpo/Lpf94 signalerar tydligt en övergång från en syn på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb, som något performativt. Det påverkar bedömandet 9

10 Syfte, långsiktiga mål, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav 0 Syfte anger varför ämnet ainns i skolan och vilka förmågor ämnet är tänkt att utveckla hos eleverna. Det centrala innehållet anger vad eleverna ska öva sina förmågor genom i undervisningen. Kunskapskraven anger progression i de förmågor eleverna utvecklat. 0 Kunskapskraven är i huvudsak ställda mot förmågorna, det är med andra ord elevens förhållningssätt till kunskaperna som ska stå i fokus för betygssättningen inte kunnandet i sig. 10

11 The Big 5 (Göran Svanelid) magasinet/2011/11/08/lagg- krutet- pa- big- 5 Copyright Christian Lundahl

12 C och A Svenska skrivning De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter. 12

13 0 Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. Σ=32 innehållsliga aspekter, 14 värdeord 13

14 Bilaga om värdeorden ainns i kommentarmaterialet till respektive kursplan Ett annat exempel på hur de här värdeorden används är att de ibland anger med vilken kvalitet eleven motiverar olika ställningstaganden och val, exempelvis eleven formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar. Enkla motiveringar kännetecknas ofta av att de är allmänt hållna och baseras mer på subjektiva värdeomdömen än på utvecklade argumentationer. Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in alera olika aspekter och baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar. 14

15 Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång 2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/ tecken på elevernas lärande 3. Ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande 15

16 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång Att inte veta hur man ligger till är inte ett argument för betyg utan att symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig! 16

17 Bedömning är en del av planeringen av undervisningen 0 Lärarna utgår vid planeringen av undervisningen från kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav (1 kap. 11 skollagen och 9 kap. 1-2 skolförordningen, AR Planering). 0 Lärarna identiaierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Lärarna planerar så att bedömningen systematiskt blir en integrerad del i undervisningen för att tillsammans med eleverna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling i undervisningen och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete för att synliggöra lärandet för eleverna (AR Planering). 17

18 Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment Konsten att planera med bedömning Copyright Christian Lundahl

19 Syfte och långsiktigt mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning och konkreta mål Bedömnings- situationer Ämnets syfte och de kunskaper/ förmågor eleverna ska utveckla. Vilket centralt innehåll berör arbetsmomentet Kravnivåerna Hur arbetar ni mot de långsiktiga målen och mot konkreta delmål Vilka formativa bedömningar kommer genomföras under arbetsområdet Exempel på vilka förmågor eleven eleven ska visa i förhållande till ett konkret innehåll på olika kravnivåer Copyright Vilka summativa bedömningar kommer genomföras under arbets- momentet

20 Syfte och långsiktigt mål. Svenska GY muntlig framställning Eleverna ska ges möjlighet att/ /tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv./ / Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. Eleverna ska utveckla följande: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikations- Centralt innehåll Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentations- tekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. Kunskapskrav A: Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations- situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat Copyright i den muntliga framställningen. etc Undervisning och konkreta mål Vi diskuterar kännetecken på god muntlig kommunikation. Studerar framgångsrika talare via bl.a. TED- talks. Vi behandlar begrepp och strategier från retoriken. Eleverna ska under perioden genomföra 2 parvisa samtalsövningar om X och 2 presentationer inför helklass. M.m. Bedömnings- situationer Formativa bedömningar Under de parvisa samtalsövningarna ger eleverna varandra feedback utifrån bedömningsmatris. Helklassövningarna bedöms med Skolverkets skattningsschema. M.m. Summativa bedömningar Elevernas förmåga att bedöma varandra och anpassa sig utifrån feedback ligger tillsammans med helklassövningarna till grund för betyg i momentet.

21 Måldialoger före under och efter 0 Vad menas med att...? 0 När behöver du kunna det? 0 Hur kan du göra för att lära dig? 0 Vem kan du lära dig med? 0 Hur kan du visa att du kan? 0 När vet du att du verkligen kan? 0 Hur känns det när vi gör så här? 0 Vad tänker du på när vi gör det här? 0 Varför tror ni att vi gjorde det här? 0 Kan ni se i kursplanen vad det nu är vi har gjort? 21

22 Använd elevexempel 0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. 0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR 0 De nycklar som ainns för att hitta vad det är i kunskapskraven eleverna ska kunna i olika grad är uttryck som eleven kan, visar eleven, eleven avger 22

23 Paus För mer kunskap om bedömning följ min blogg: och webbsida: Eller 23

24 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? - Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna - Ställ rika frågor Är du säker på att du vet vad eleverna kan? - Diagnostiska frågor 24

25 Elever har rätt till allsidig bedömning 0 Lärarnas bedömning av elevernas kunskaper är allsidig och olika underlag används för att analysera kunskaperna så att eleverna ges goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i alla ämnen och använder aktuella bedömningsunderlag för att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna analyserar regelbundet de kunskaper eleven har visat, gör helhetsbedömningar av dessa och jämför med kursplanernas kunskapskrav (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevers kunskapsutveckling (9 kap skolförordningen). 0 Lärarna använder ändamålsenliga rutiner och former för dokumentation som främjar elevernas kunskapsutveckling och väl återspeglar deras kunskaper i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (AR IUP, AR Planering). 25

26 Direktuppföljning metoden 0 Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig, eller 0 3 likheter mellan..., 2 förutsägelser om..., 1 något annat Kort - 3 viktiga idéer, 2 frågor, 1 sak jag vill läsa mer om - 3 ord jag tycker är viktigast för detta ämne, 2 kopplingar jag gjorde, 1 sak jag inte gillar (Kingore, 2007) ämnen kan vara vad som helst men om de är relaterade till lektionen, nästa dags arbete, enheten temat etc. så mycket bättre Copyright Christian Lundahl

27 Exit tickets/lärande kvitton 0 Lärande kvitton/exit ticket 0 One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point (mest förvirrad om) 0 A & E- kort (Bedömning och utvärdering) - Visa 3 olika sätt att slutföra detta matematiska problemet; Förklara kortfattat gravitation. Ge ett exempel på gravitation i klassrummet eller på lekplatsen; Vilken händelse är viktigast i berättelsen? Varför? ( writingaix.com) Copyright Christian Lundahl

28 Viktiga frågor 0 Vad gör en bra fråga för en Exit Ticket? 0 Lärande biljetter bygger på en undervisningsstrategi som kallas Essential questions: viktiga frågor. Att börja använda väsentliga frågor, fråga dig själv en vägledande fråga varje gång du planerar en lektion: Om jag har genomfört min lektion bra, vilken fråga ska eleverna kunna besvara för att visa att de förstått huvudpoängen? 0 Viktiga frågor bör variera beroende på djupet av innehåll och mål. Copyright Christian Lundahl

29 0 Om en biologilärare har bestämt att han bara behöver ge sina studenter en grundläggande förståelse av det kardiovaskulära systemet (hjärt- kärlsystemet) kan han viktiga frågor vara: Vilka delar av hjärtat går blodalödet genom? I vilken ordning? Vilken riktning gör blodalödet genom det mänskliga hjärtat? Lite mer på djupet: Hur bidrar varje del av hjärtat till syresättningen av blodet? När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Skapa synteser, överblicka: Tänk på stadens jobb, från statsborgarråd till avloppsanställda: Vilket jobb är mest likt dina lungor, och vilket jobb är mest likt ditt hjärta? Varför? I vilken utsträckning håller du ditt hjärta friskt? Hur skulle du förbättra hälsan hos ditt hjärta om vi startar imorgon? Copyright Christian Lundahl

30 Dokumentera exit tickets 0 På 1-1 skolor är det möjligt att låta eleverna skriva sina exit tickets direkt in i skolans dokumentationssystem. Copyright Christian Lundahl

31 IT kan göra skolkunskaper verkliga

32 Publicera tillsammans Ex. Detektiven Emil och vi ( 32

33 Ställ frågor som skapar tänkande 0 Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? 0 Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? (ref Brown & Wragg 1993) Copyright Christian Lundahl

34 Få alla att synas - No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning fy vad elakt! t.ex. med hjälp av appen: Names in a hat Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till talkshow host. Frågorna ska vara ett Fönster in i elevernas tänkande Ge eleverna mer tid Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu, vad betyder det, varför blir det så lyssna in vad dina kamrater säger så återkommer jag till dig Få eleverna att gå från jag kan inte till jag förstår inte 34

35 Få alla att synas! 0 Spegelsalar 0 No hands up! All student response system: exit ticket, mini whiteboard, traaikljus, eller eller, Socrative (ainns som app): Copyright Christian Lundahl

36 Konvergensfrågor och divergensfrågor 0 Konvergensfrågor får eleven att söka sig fram genom många svar till det rätta svaret 0 Divergensfrågor uppmuntrar eleven att komma på så många alternativa svar som möjligt 0 Kombinera: Vad kan du göra med en ailt och en sten? (divergens) Sätt om möjligt dina användningar i relation till fysikaliska principer (konvergens) 36

37 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 37

38 Återkopplingens två grundprinciper 0 Bra återkoppling generar tänkande (fokus på hur man går vidare) 0 Återkopplingen ska innebära mer arbete för eleverna än för läraren (låt eleverna matcha återkoppling till elevarbete i grupp, ge alla elever lika många frågor att arbeta vidare med, etc) 38

39 GPS- modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi Copyright Christian Lundahl

40 Olika feedback olika effekt Former av återkoppling Svag feedback eleverna får bara reda på sina resultat eller betyg (Kunskap om resultat) Enkel feedback eleverna får reda på sina resultat eller betyg tillsammans med målen de skulle nå och/eller de rätta svaren (Kunskap om rätt svar) Svag formativ bedömning eleverna får reda på rätt svar tillsammans med någon form av förklaring Enkel formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också speciaika förslag till förbättring Stark formativ bedömning eleverna får reda på rätt resultat tillsammans med någon form av förklaring, men dessutom också förslag på speciaika aktiviteter de kan göra för att utvecklas (metakognitiva förslag eller uppmärksamhetskrävande aktiviteter) (Nyquist 2003) Effekt för lärandet 0.14 (31s) =8 mp 0.36 (48s) 0.26 (49s) 0.39 (41s) 0.56 (16s) =33 mp N=185 studier 40

41 0 Vad ska du göra nu? 0 Förstår du varför? Förstår eleven återkopplingen 0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0 Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning) Flippad bedömning: v=aey9aqnuxy4&feature=youtu.be&a Copyright Christian Lundahl

42 Från det kollektiva till det individuella 0 Strävansmål/... /Bedömning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen: 0 Under de första 7 veckorna har eleverna fördjupat sina kunskaper om framförallt judendom och islam i vår tid och historisk tid. Genom diskussioner i klassen har de även utvecklat sin förståelse för hur samhället och religionen har ömsesidig påverkan på varandra och hur religionerna påverkar det svenska samhället. Eleverna har dess- utom blivit medvetna om likheter och olikheter mellan de tre syskonreligionerna. 0 Vad krävs för att komma vidare? Du har visat att du kan mycket fakta om de olika religionerna och du kan realektera. För att komma vidare bör du utveckla dina resonemang ytterligare, till exempel genom att ta upp även andras ställningstaganden och bemöta de med argument (se det ur olika perspektiv). Det kommer aler uppgifter där du kommer att få möjlighet att visa de olika förmågorna. (Skolverket 2010, utvärdering av skriftliga omdömen) Copyright Christian Lundahl

43 Tid för revidering avgörande för värdet av feedback 43

44 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. - Gemenskapen gör att vi hjälper varandra ganska mycket och det bidrar nog till att vi har bra betyg också (Kille åk 9 Höglandskolan, Metro ) Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem. 44

45 Two stars and a wish De elever som vill göra gesällprov måste behärska momentet herrföning vilket är lite svårt bl.a. för att det numer är ganska ovanligt i frisersalonger. Eleverna arbetade enskilt med perukdockor. Thomas inledde med att föna en docka och förklara de viktigaste aspekterna. Medvetet gjorde Thomas sin föning inte helt perfekt. Efteråt bedömde han sin föning genom att identiaiera två styrkor och något han kunde utveckla, two stars and a wish. Eleverna aick sedan göra sin föning och bedöma sig själva på samma vis. För att bedömningen ska bli utvecklande så är det viktigt att identiaiera styrkor och utvecklingsområden. Till en början uppmärksammade eleverna bristerna för mycket i sitt arbete men de kom att förstå vikten av att även uppmärksamma det som gjorts väl (Ur Holmgren 2010). 45

46 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt. 46

47 Smart eller studiesmart? 47

48 Betyg och bedömning Lgr2011 Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. 48

49 Halva rättningar 0 Ingen poäng comment only kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel. 0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det. 49

50 Pre- alight checklist 0 Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? 0 Skriver du det viktigast först? 0 Innehåller din text bara den information läsaren behöver? 0 Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? 0 Använder du nyckelord och verb i rubriker? 0 Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? 0 Har du skrivit ut alla förkortningar? 0 Använder du många engelska ord? 0 Har du slagit upp alla ord du är osäker på? 0 Har du gjort en stavningskontroll? 0 Har du korrekturläst med papper och penna? 0 Har du låtit någon annan läsa din text? Forsberg (2008): Tydliga texter 50

51 Det är inte en till sak som ska göras det ligger redan i uppdraget 51

52 Skolans syfte 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. / / Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800)

53 Vad är då skolans resultat? 0 Kunskaper 0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar 0 Livslång lust att lära 0 Respekt för människors lika värden 0 Demokratiska värderingar 0 Se de egna behoven 0 God kommunikation med hemmen

54 Bedömning för lärande the missing link

55 Lästips Följ även min blogg: Copyright Christian Lundahl