Bedömning för lärande som policy Christian Lundahl

Transkript

1 Bedömning för lärande som policy C hristian Lun dahl

2 Föreläsningens tema betydelsen av tydliga utgångspunkter och riklig återkoppling 0 Skapa gemensamma riktlinjer för bedömning 0 Tydliggör mål, innehåll, bedömningsgrunder 0 Samla tecken på vad eleverna kan 0 Ge återkoppling som utvecklar lärandet och låt elever återkoppla på varandra

3 Rektors ansvar för skolans bedömningar 0 Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 och 4 kap. 4-6 skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). 0 Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). 0 Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). 0 Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämför och analyserar skolans kunskapsresultat och hur de förhåller sig till resultaten från de nationella proven och eventuellt annat bedömningsstöd (AR Planering). 0 Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation som används så att de är ändamålsenliga för ett systematiskt kvalitetsarbete (4 kap. 4-6 skollagen, AR Planering). 3

4 Formativ bedömning 0 Tydliggör 0 Utforska 0 Återkoppla 4

5 1. Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment i planeringen 0 Utgår lärarna vid planering av undervisningen från kursplanerna och planerar de för hur bedömningen av eleverna ska gå till så att den blir en integrerad del av undervisningen tillsammans med eleverna. AR Planering 0 Lärarna identinierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering).

6 Syfte, långsiktiga mål, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav 0 Syfte anger varför ämnet Ninns i skolan och vilka förmågor ämnet är tänkt att utveckla hos eleverna. Det centrala innehållet anger vad eleverna ska öva sina förmågor genom i undervisningen. Kunskapskraven anger progression i de förmågor eleverna utvecklat. 0 Kunskapskraven är i huvudsak ställda mot förmågorna, det är med andra ord elevens förhållningssätt till kunskaperna som ska stå i fokus för betygssättningen inte kunnandet i sig. 6

7 The Big 5 (Göran Svanelid) 0 Analysförmåga. Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. 0 Kommunikativ förmåga. Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa 0 Metakognitiv förmåga. Tolka. Värdera. Ha omdömen om. ReNlektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. 0 Förmåga att hantera information. Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. 0 Begreppslig förmåga. Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. magasinet/2011/11/08/lagg- krutet- pa- big- 5

8 Syfte och långsiktigt mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning och konkreta mål Bedömnings- situationer Ämnets syfte och de kunskaper/ förmågor eleverna ska utveckla. Vilket centralt innehåll berör arbetsmomentet Kravnivåerna Hur arbetar ni mot de långsiktiga målen och mot konkreta delmål Vilka formativa bedömningar kommer genomföras under arbetsområdet Exempel på vad eleven ska visa på olika kravnivåer Vilka summativa bedömningar kommer genomföras under arbets- momentet

9 Syfte och långsiktigt mål Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisning och konkreta mål Bedömnings- situationer Eleverna ska ges möjlighet att/ /tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv./ / Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. Eleverna ska utveckla följande: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikations- situation i övrigt. Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentations- tekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning. A: Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations- situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga Copyright framställningen. Christian Lundahl Exempel: Vi diskuterar kännetecken på god muntlig kommunikation. Studerar framgångsrika talare via bl.a. TED- talks. Vi behandlar begrepp och strategier från retoriken. Eleverna ska under perioden genomföra 2 parvisa samtalsövningar om X och 2 presentationer inför helklass. Formativa bedömningar Under de parvisa samtalsövningarna ger eleverna varandra feedback utifrån bedömningsmatris. Helklassövningarna bedöms med Skolverkets skattningsschema Summativa bedömningar Elevernas förmåga att bedöma varandra och anpassa sig utifrån feedback ligger tillsammans med helklassövningarna till grund för betyg i momentet.

10 Förberett tal 0 Länk till skolverkets bedömningsstöd: och- betyg/ /2.2911/2.3109/bedomning- av- muntliga- prestationer

11 ExempliNiera kravnivåer 0 Dansteknik för yrkesdansare. Musikalitet

12 Kunskapskrav Kunskapskrav A. Eleven undersöker, utvecklar konsekvent och anpassar med gott resultat dansens uttryck till musiken. Eleven undersöker, utvecklar och anpassar med tillfredställande resultat dansens uttryck till musiken. Detta visar eleven genom Vad är musikalisk förmåga? Den musikaliska förmågan utgörs dels av hur rörelser fraseras och dels av hur rörelser relaterar till musiken. Vad innebär kunskapskravet? Att eleven med gott resultat undersöker och konsekvent utvecklar dansens uttryck till musiken innebär: Eleven kan medvetet avgöra hur en rörelsesekvens ska fraseras. Eleven är uppmärksam på musiken, samspelar med den och provar medvetet och konsekvent olika rörelseuttryck. I övningar ligger eleven på och inte efter musiken. Eleven fraserar musikaliskt mellanstegen så att de stora rörelserna ges utrymme. Det kan till exempel visa sig i en kombination av glissade och grand jeté där eleven fraserar mellanstegen så att grand jeté ges dynamiskt större utrymme, och nyanserade dynamiska skillnader skapas. Eleven arbetar medvetet med att tänja på tid och frasering av rörelserna och kan skapa nyanserade musikaliska rörelser. Det kan till exempel visas i en grande valse där det Ninns ett kontinuerligt Nlöde i rörelseenergin eller i ett petit allegro där rörelserna har tydligare skärpa i rörelseenergin. Att eleven undersöker, utvecklar och med tillfredsställande resultat anpassar dansens uttryck till musiken innebär: Eleven kan oftast avgöra hur en rörelsesekvens ska fraseras, men provar också medvetet olika rörelseuttryck i relation till musiken. I övningar ligger eleven på och inte efter musiken. Eleven fraserar musikaliskt mellanstegen så att de stora rörelserna ges utrymme och dynamiska skillnader skapas. Det kan till exempel visa sig vid en kombination av glissade och grand jeté där eleven ger grand jeté dynamiskt större utrymme, även om eleven ibland behöver utveckla nyanser i dynamiken. Eleven arbetar med frasering av rörelserna och kan skapa musikaliska rörelser. Det kan till exempel visa sig i en grande valse där det Ninns ett kontinuerligt Nlöde i rörelseenergin eller i ett petit allegro där rörelserna har tydligare skärpa i rörelse-

13 Måldialoger före under och efter 0 Vad menas med att...? 0 När behöver du kunna det? 0 Hur kan du göra för att lära dig? 0 Vem kan du lära dig med? 0 Hur kan du visa att du kan? 0 När vet du att du verkligen kan? 0 Hur känns det när vi gör så här? 0 Vad tänker du på när vi gör det här? 0 Varför tror ni att vi gjorde det här? 0 Kan ni se i kursplanen vad det nu är vi har gjort? 13

14 Använd elevexempel 0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever. 0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR 14

15 2. Samla tecken på lärande 0 Låt elever få visa vad de kan på ett allsidig sätt 0 Ställ rika och utvecklande frågor som leder till att du förstår hur eleven tänker

16 Elever har rätt till allsidig bedömning 0 Lärarnas bedömning av elevernas kunskaper är allsidig och olika underlag används för att analysera kunskaperna så att eleverna ges goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna bedömer elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven i alla ämnen och använder aktuella bedömningsunderlag för att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7). 0 Lärarna analyserar regelbundet de kunskaper eleven har visat, gör helhetsbedömningar av dessa och jämför med kursplanernas kunskapskrav (Lgr 11, 2.7, AR Planering). 0 Lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevers kunskapsutveckling (9 kap skolförordningen). 0 Lärarna använder ändamålsenliga rutiner och former för dokumentation som främjar elevernas kunskapsutveckling och väl återspeglar deras kunskaper i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (AR IUP, AR Planering). 16

17 IT kan göra skolkunskaper verkliga

18 Få alla att synas! 0 Spegelsalar 0 No hands up! All student response system: exit ticket, mini whiteboard, tranikljus, eller eller, Socrative (Ninns som app):

19

20 Entydiga frågor

21 Hur tänker du nu? 1. Nova och Troj behöver leta reda på en nyckel som ska vara 5 cm lång. Vilken nyckel kan det vara? Ringa in den. (Här får du inte använda linjal) Berätta hur du löser uppgiften

22 3. Ge feedback som för lärandet framåt 0 Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling och ger kontinuerlig och framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla och hur detta ska ske så att bedömningen blir en integrerad del i undervisningen tillsammans med eleverna för att synliggöra lärandet (10 kap. 13 skollagen, Lgr 11, 2.7, AR Planering). 22

23 Tänk igenom Vad är det som prövats och vad bör alltså stå i centrum för återkopplingen Vad ska återkopplingen resultera i, vad är dess syfte Hur ska återkopplingen utformas (läraren/ kamratbedömning) Vad ska eleven göra med återkopplingen hur förväntar jag mig att eleven lär sig något av den

24 Hur tror jag att det jag skriver leder till ett ökat lärande?

25 25

26 Vad är syftet med återkopplingen 0 Ska den kartlägga styrkor som eleven kan bygga på och därigenom bekräfta, uppmuntra och motivera till fortsatt lärande, 0 Ska den ska rätta till konkreta misstag 0 Ska den ska ge förklaringar för att leda till ännu djupare förståelse, 0 Ska den ska utmana elevens kunskaper och uppfattningar 0 Ska den ska främja elevens självretlektion över sitt eget lärande och arbetssätt. ( pedagogisktprogram/aterkoppling.html)

27 GPS- modellen 0 Mål 0 Position 0 Strategi

28 Let s Dance se/noje/lets- dance/sa- tycker- lets- dance- juryn- om- deltagarna/ Lets dance

29 Let s Dance 2012 Ann Wilson om Marcus Schenkenberg: Marcus tango är ju en dans som är en väldigt passionerad dans, den växlar mellan staccatostegen som är kompakta och små och legatostegen som är långsamma och som fyller ut musiken. Du Nick till det, du Nick till fotarbetet, framåt med häl hela tiden och du såg sammanbiten ut men inte osäker. Det är första gången jag känner att nu är du med i tävlingen och tävlar på riktigt. Ann Wilson om Molly Nutley: Många tjejer i din ålder kan inte ens gå på så höga klackar, du kan dansa på dem, så jag tycker att du gör ett jättebra jobb. Men där var inte lika hög kvalitet idag, din vikt föll lite för långt tillbaka. Försök få fram vikten så att du får den mer fram på tårna, då är det lättare att få mer kraft. Och sen från en förälder till en annan Kalla, fortsätt att tjata, det ger resultat.

30 0 Vad ska du göra nu? Förstår eleven återkopplingen 0 Förstår du varför? 0 Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete? 0 Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning)

31 Låt eleverna ge varandra feedback 0 Använd matriser och exempel 0 Two stars and a wish (två stjärnor och en glödlampa) 0 Ge det tid

32 Två stjärnor och en glödlampa

33 Bedömningen ger underlag för den fortsatta planeringen 0 Lärarna analyserar i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). 0 Lärarna identinierar vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till läroplanen (AR Planering). 0 Lärarna utvärderar i vilken mån bedömnings- och dokumentationsformerna som används är praktiska och ändamålsenliga (AR Planering). 0 Lärarna ger fortlöpande information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kursplanernas kunskapskrav (3 kap. 4, 10 kap. 12 skollagen, Lgr 11, 2.4 och 2.7 ) 33

34 Gräv där du står och förädla 0 De olika bedömningar jag gör av eleverna, vad ser jag att det leder till? (Olika bedömningar kan ge olika konsekvenser) 0 Ge exempel på när mina bedömningar bidragit till elevens lärande? Hur gick det till? 0 Vad skulle jag helst pröva att arbeta vidare med i min bedömningspraktik? Och vad krävs för att det ska bli möjligt?

35 Skapa en bedömningspolicy som sätter lärandet i fokus 0 Utgångspunkter och värdegrund för bedömning 0 Beskriv syfte med olika typer av bedömningar Gå igenom: 0 Planering T.ex: Lärarna identinierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske (AR Planering). 0 Genomförande T.ex: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). 0 Resultatkommunikation T.ex: Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4., AR IUP). Balans i resultatdialogen med kommunen (inte bara summativa resultat) 0 Beskriv årets bedömningshändelser 35

36 Bedömningens syfte Bedömning i skolan sker i olika syften, dvs. olika sätt att bedöma är bra för olika ändamål. Så här skriver Skolverket om det som kallas formativ och summativ bedömning: Formativ och summativ bedömning är inte att betrakta som olika sorters bedömning med olika metoder utan skillnaden handlar om hur bedömningen används. En bedömningspraktik med utgångspunkt i styrdokumenten innebär att bedömning används i både formativt och summativt syfte. Det kan ändå Ninnas goda skäl att hålla isär bedömningarnas syfte. En klassrumskultur kan i olika hög grad präglas av ett formativt eller ett summativt synsätt på bedömning både hos lärare och hos elever. Den spänning som kan Ninnas mellan att bedöma i syfte att stödja lärande och att bedöma i syfte att betygssätta eller ge summativa omdömen har beskrivits som ett dilemma för lärare. En aspekt av detta dilemma kan vara att lärare upplever sig vara både coach och domare i sitt arbete med eleverna. Ett sätt att hantera detta dilemma kan vara att vara medveten om och tydlig med i vilket syfte bedömningen sker. (Skolverket) 36

37 Formativ och summativ bedömning på Hökmossens skola 0 På Hökmossens skola arbetar pedagogerna med formativ och summativ bedömning på följande sätt Formativ bedömning Summativ bedömning Tydliggöra mål: matriser, elevexempel Slutprov, nationella prov Synliggöra eleven: elevinnlytande över redovisning, kollegialt arbete med frågor/provuppgifter, allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT) Återkoppling: lektionsvis, framåtsyftande, IUP, skriftliga omdömen Kamratbedömning gensvar t.ex. med two stars and a wish. Självbedömning checklistor, lära sig revidera egna arbeten Betyg Uppföljning/utvärdering/ resultatkommunikation med kommun, stat, vårdnadshavare Diagnos/Särskilt stöd 37

38 Årets bedömningsarbete 38

39 Exemplet Kommun

40 Frågor för att ge policyn ett lokalt innehåll 0 Varför bedömer vi? 0 Hur bedömer vi? 0 När bedömer vi? 0 Hur använder vi resultaten om bedömning? 0 Hur kommunicerar vi resultaten? 0 Hur planerar vi våra bedömningar? 0 Hur utvärderar vi våra bedömningar? 0 Hur stämmer våra bedömningsmetoder överens med vår syn på kunskap, lärande och elever (vad har vi för bedömningsvärdegrund)? 0 Hur utvärderar vi effekten av våra bedömningar? 0 Var ligger tiden i bedömningsarbetet? 0 Hur dokumenteras bedömningsarbetet? 0 Vad har vi för bedömningskompetens och hur ser fortbildningsbehoven ut? 0 Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen. 0 Hur ska vi prioritera arbetet med en bedömningspolicy

41 Problematisera benintliga rutiner 0 Fokuserar bedömningarna på hur eleverna lär sig och inte bara vad 0 Främjar de elevernas motivation att lära sig och inte bara till tävling 0 Främjar de elevernas förståelse för mål och kunskapskrav 0 Hjälper de eleverna att förstå hur de ska lära sig bättre 0 Utvecklar de elevernas förmåga att bedöma sig själva 0 Främjar de elevernas lärande av varandra

42 Att upprätta en organisation kring bedömningsarbetet 0 Hur behöver en organisation för Bedömning för lärande se ut på skolnivå? Skillnader mellan olika stadier/gymnasiet? 0 Kan vi skapa team för utveckling av IUP, Skriftliga omdömen, användning av nationella prov, utvecklingssamtal etc? 0 Hur bryter vi lärares isolering i pedagogiska och didaktiska frågor? Var kan det Ninnas motstånd till samarbete kring dessa frågor. 0 Hur ofta behöver lärare träffas för att utveckla sina bedömningsmetoder, och under hur lång tid? 0 Vad kan och bör diskuteras i lärarnas regelbundna möten om bedömning?

43 Mötesstruktur 0 Punkt 1: Introduktion och mötesordning (5 min) 0 Punkt 2: Hur går det? (50 min) 0 Punkt 3: Nya rön om bedömning för lärande (50 min) 0 Punkt 4: Upprättande av individuella handlingsplaner (10 min) 0 Punkt 5: Summering av möteserfarenheterna (5 min)

44 Länkar 0 Frågor: 0 Feedback: to- whole- class- feedback