Gruppens psykologi. Attributionsteori

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppens psykologi. Attributionsteori"

Transkript

1 SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva och andra? Hur påverkar attityder oss? Grupptryck, lydnad inför auktoritet, hur förhåller vi oss till andra i ett socialt sammanhang; omtanke om andra, ömsesidighet, vi och dem tänkande Gruppens psykologi Gruppens psykologi Attributionsteori Hur förklarar vi andra människors beteende? Heider (1958) noterade att människor har en tendens att tillskriva andra människors beteende eller förklara deras beteende utifrån följande faktorer: 1) inre egenskaper eller 2) yttre situation. Ex en student som kommer för sent. Läraren drar slutsatsen 1) att han är slarvig, 2) att T-banan ej fungerar. Fundamentalt fel: vi tillskriver oftare de inre egenskaperna, inte situationen 1

2 Kulturella skillnader Stereotyp En jämförelse mellan västerlänningar och österlänningar visar att asiater är mer benägna att dra slutsatser utifrån situationsbundna faktorer när det gäller attribution (Miyamoto et al 2002). Italienare har ett eldigt temperament.. Stereotyp är ett kognitivt schema, som underlättar en kategorisering av inkommande information. Man drar sedan snabba slutsatser om t ex människor eller situationer men som kan vara helt felaktiga. Attityder Attityder påverkar oss: Definition av en attityd: En övertygelse eller känsla avseende andra människor eller händelser och som påverkar våra reaktioner Attityder kan vara medvetna men de kan även vara omedvetna Hur påverkas vårt beteende? Attityder påverka våra handlingar, men: Våra handlingar påverkar även våra attityder, t ex vid rollspel Vi kan ändra våra attityder Foot-in-the-door Kognitiv dissonans (Festingers teori) Övertyga individer att gå emot sin egen vilja Våra handlingar påverkar våra attityder: att man går med på att göra en liten sak, t ex att skriva positivt om något man absolut inte gillar. Senare övertygas man om att gå med på att göra mycket mer När handling och attityd inte överensstämmer, uppstår en konflikt och vi känner ett obehag. Vi försöker reducera detta obehag genom att förändra vår attityd. 2

3 Rollspel påverkar attityder Kognitiv dissonans Vi ändrar vår attityd efter samspel eller genom att umgås med motparten, ex Stockholmsyndromet (Norrmalmsdramat) Efter att ha varit med som försöksperson i ett tråkigt experiment, som vi fått betalt för att säga att det var intressant. Då ändras vår attityd. Vi tycker att det inte var så tråkigt. Attityder kan vara motsägande, eller beteende och attityd stämmer ej överens. Vi löser konflikten genom att vi ändrar vår attityd. Det är lättare att ändra sin attityd än beteendet Kognitiv dissonans Följsamhet - Compliance Att ändra attityd är lättare än att ändra vårt beteendet. Exempel: en rökare kan säga: Jag röker men det är inte så farligt att röka. Att göra något som någon ber en om. Gäller även t ex att följa en föreskrift, att ta sin medicin enligt ordination. Eller följa ett rörelseschema enligt ordination. Följa doktorns rekommendation Konformitet Konformitet innebär att vi rättar oss efter gruppens normer: - Exempel är Asch experiment: - En grupp försökspersoner skall avgöra linjernas längd - Svaret är uppenbart, men försökspersonen ger vika för grupptrycket. 3

4 Solomon Asch och hans studie Asch experiment: Matcha linjer Konformitet Milgrams lydnadsexperiment Solomon Asch experiment: - Försökspersonen tror att de övriga i gruppen är vanliga försökspersoner - Han/hon hör när de andra avger sina svar - Svaren är felaktiga, men: försökspersonen går emot sin egen övertygelse och svarar felaktigt; han följer gruppens norm Stanley Milgram (1963, 1974): - Lära en elev en parad ordlista - Bestraffning av felaktiga svar: en elstöt av varierande styrka från mild till måttlig och till mycket stark. - Lydnaden var som störst när försöksledaren befann sig i samma rum Milgrams Experiment Experimentsituationen Kontroversiellt experiment: Experimentet går ut på att man ställer upp som försöksledare för ett experiment med en elev som har svårt att lära sig parade ord. När eleven svarar fel får han/hon en elstöt. Det finns olika grader av bestraffning: från svag, måttlig, stark till extremt stark elstöt 4

5 Resultat från Milgrams studie De flesta deltagarna fortsatte att ge elstötar som var extremt starka eller livsfarligt starka 63% av de försökspersoner som Milgram rekryterade följde instruktionen helt utan att avbryta sitt deltagande. Mekanism som användes: Foot-in-the-door effekten med endast en svag elstöt till en början och med stegvis förhöjd effekt: ge en allt starkare stöt Myers menar att detta kan översättas till andra situationer när vanliga människor begår grymma handlingar, t ex i krig Etiska aspekter av Milgrams experiment Diskutera de etiska aspekterna av experimentet. Man får inte lura någon. Försökspersonerna hade gjort upp ett kontrakt d v s de hade kommit överens om att agera som lärare. Därmed svårt att bryta kontraktet. Social Influence (påverkan) Social facilitering: En bättre prestation när man har åskådare, t ex idrottsprestation, bättre prestation på hemmaplan Social facilitering gäller även intellektuella prestationer, t ex att hålla föredrag Beror på att man skärper sig och att man har en förhöjd arousalnivå Deindividuation Sociala relationer Att man inte är en individ längre : Innebär att man i en grupp kan utföra handlingar som man annars ej skulle göra, man blir anonym, man känner inte ansvar. Ansvaret sprids på flera, ingen känner fullt ansvar. Fördom: Förutbestämd oftast negativ attityd till en grupp i samhället, ofta en minoritet. Har sin bakgrund i det faktum att vi reducerar inkommande information i stereotyper. Scapegoating: Syndabocksteorin Man skyller missförhållanden på en annan grupp, ofta annan etnisk grupp eller minoritet. 5

6 Altruism Att man gör goda saker för andra: Man är osjälvisk och visar omtanke om och hjälper andra människor. Frågan är varför vi är altruistiska och vilken utdelning det ger. Hypotes: Empati att vi kan sätta oss in i en annan människas situation. Sociala relationer forts. Ingroup och Outgroup tänkande: Vi och Dom tänkande. Vi behöver en grupp att identifiera oss med. Grupptänkande stärker ett slags bias: Vi anser vår egen grupp vara bättre. Bystander effekt - Att man som åskådare till en olycka inte väljer att ingripa. Mera sannolikt om det är många som är åskådare. Man ingriper om man ser någon annan ta ett initiativ, eller om man anser sig ha tid. Bystander effekt forts. Vi ingriper ifall vi anser det vara en verkligt farlig situation, Om offret liknar oss på något sätt, Om vi inte har bråttom, Om vi är på gott humör Om vi får skuldkänslor Social Exchange: Ömsesidighet Vi hjälper andra och förväntar oss att andra skall hjälpa oss. Om vi får hjälp, bör vi hjälpa vid ett annat tillfälle. Om jag får en present, bör jag ge en present nästa gång. 6

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Socialpsykologiska perspektivet

Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologi Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Tentamen PC1143: Kurs 2 Delkurs Socialpsykologi (7.5 hp). Lördag 4 juni,

Tentamen PC1143: Kurs 2 Delkurs Socialpsykologi (7.5 hp). Lördag 4 juni, Tentamen PC1143: Kurs 2 Delkurs Socialpsykologi (7.5 hp). Lördag 4 juni, 08.00-12.00 Skrivningen utgörs av totalt 8 frågor. Varje fråga ger max 5 poäng vilket ger att maxpoängen för hela skrivningen är

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Psykologisk makt. Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Psykologisk makt. Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologisk makt Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet Ingress En ung man sålde glass på Statens Järnvägar den varma sommaren 1959. Determinanter av mänskligt handlande Kausala

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS OM DAGEN Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS Ni fick träffa Anita och Marcus som befann sig mitt i en förändring

Läs mer

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive

Läs mer

2. "Prototyp" (prototype) är ett socialpsykologiskt begrepp som betyder: (lp)

2. Prototyp (prototype) är ett socialpsykologiskt begrepp som betyder: (lp) Lärare: Maria Ojala (07o:a Nedan foijer 28 flervalsfrågor, ringa in rätt svar. OBS! Enbart ett svar är rätt per fråga, om du ringar in fler än ett alternativ får nu inget poäng på frågan. Lycka till! l.

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar

Läs mer

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

a) The fundamental attribution error - Det fundamentala attributionsfelet b) Self- reference effect

a) The fundamental attribution error - Det fundamentala attributionsfelet b) Self- reference effect Tentamen i Socialpsykologi, 7,5 bp (6 bp tenta), Psykologi A, Vt 2012 (29 frågor) Lärare: Viveca Olofsson (070 eller O 19-30 38 07) OBS -nedan följer 26 flervalsfrågor- ringa in rätt svar. Enbart ett svar

Läs mer

OBM Organizational Behavior Management

OBM Organizational Behavior Management OBM Organizational Behavior Management Leif E Andersson leif@leifandersson.se Fokus på beteende Beteende skapar resultat, INTE värderingar, INTE kultur, INTE folks egenskaper. Ovanstående är några vanliga

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

Tidigare kurser. Lärandemål

Tidigare kurser. Lärandemål Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi

Läs mer

PSYD21, Psykologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD21, Psykologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD21, Psykologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

Kapitel 14 Social- psykology

Kapitel 14 Social- psykology Hur förhåller vi oss /ll varandra? Kapitel 14 Social- psykology Kap. 14 Översikt 1. Hur vi tänker om andra människor (och oss själva!) 2. Hur andra människor påverkar både tänkande och beteende: 3. Hur

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

Mikael Östberg

Mikael Östberg Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Jane Elliot A class divided!

Jane Elliot A class divided! Jane Elliot A class divided! Elliot delade in sin klass i blåögda och brunögda O Helige ande! Gör så att jag inte dömer min nästa innan jag gått åtminstone en mil i hans mockasiner ena dagen sågs de blåögda

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Psykologi som vetenskap

Psykologi som vetenskap Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

En hjälp till socialpsykologin

En hjälp till socialpsykologin En hjälp till socialpsykologin Socialpsykologi = samspelet mellan individerna i en grupp. En människas beteende styrs inte enbart av hennes egenskaper utan av hennes relation till andra människor och samhället.

Läs mer

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Psykologins rötter. Psykologins bakgrund. INTRODUKTION Psykologikursen Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Psykologins bakgrund

Psykologins rötter. Psykologins bakgrund. INTRODUKTION Psykologikursen Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Psykologins bakgrund INTRODUKTION Psykologikursen Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat.

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se

Läs mer

Auktoritet och lydnad

Auktoritet och lydnad Auktoritet och lydnad Auktoritet och lydnad hör till socialpsykologin som är en inriktning inom psykologin. Auktoritet Ordbeskrivningen för auktoritet enligt Nationalencyklopedin är: att det är en social

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman 16 maj 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt

Läs mer

Etik och människosyn

Etik och människosyn Etik och människosyn I LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE Annica Kosner Leg psykolog/st-psykolog neuropsykologi CalmarSund Psykologtjänst AB Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt dels i affektteori och utvecklings-

Läs mer

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna Ledarskap utv arbete och konflikthantering Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: 1 juni 2016 Tid: 17.30-20.30 Totalt

Läs mer

Tio övningar om hjälterollen

Tio övningar om hjälterollen Raoul wallenberg-kalendern Tio övningar om hjälterollen Här finns tio övningar som alla behandlar hjälterollen. De ska fungera som stöd i arbetet med Raoul Wallenberg-kalendern. Vad krävs för att bli en

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98

Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Den sökande ser ut att ha en god självkännedom. Försök ta reda på personens balans mellan att fokusera på sina styrkor respektive svagheter.

Den sökande ser ut att ha en god självkännedom. Försök ta reda på personens balans mellan att fokusera på sina styrkor respektive svagheter. JobMatch Screen är en kortare version av JobMatch Talent. Testtagaren svarar endast på frågor kring utvalda nyckelegenskaper och beteenden, relaterade till en viss yrkesroll. Nyckelegenskaper Matchningsindikator

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet Likabehandlingsplan Förskolan Norrskenet Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt Läroplan för förskolan (Lpfö-98)

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Ondskans makt och mekanismer! Är förklaringar möjliga?! Forskning i ondskans tjänst! Hypotermiexperiment med dödlig utgång.

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Välkommen! 14-05-21. leif@leifandersson.se 1. Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014. Ledarskapets utmaning

Välkommen! 14-05-21. leif@leifandersson.se 1. Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014. Ledarskapets utmaning Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014 Ledarskapets utmaning Omorganisationer Utbildning Arbetsbeskrivningar Kommunikationskontrakt Policydokument Fokusprocesser Värderingsarbete Teambuilding

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Röda Korset är en världsomfattande organisation, vars huvudsyfte är att hjälpa människor i nöd. Organisationens verksamhet baserar sig på

Läs mer

Nudging. och annan kommunikation. Det ska vara lätt att göra rätt!

Nudging. och annan kommunikation. Det ska vara lätt att göra rätt! Nudging och annan kommunikation Det ska vara lätt att göra rätt! PROGRAM 09.30-16.15 Vad är problemet...? Varför beter vi oss som vi gör? Det goda samtalet Skit i attityderna Nudging att knuffa åt rätt

Läs mer

Borgens Förskola. Likabehandlingsplan. och. Plan mot kränkande behandling 2014-15. X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad SOLNA STAD

Borgens Förskola. Likabehandlingsplan. och. Plan mot kränkande behandling 2014-15. X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad SOLNA STAD SOLNA STAD Barn- Frösunda/Ulriksdals och utbildningsförvaltningen förskoleområde X-förskolebyggnad/skolbyggnad X-förskolechef/rektor 2009-xx-xx Borgens Förskola X-förskolebyggnad/X-skolbyggnad Likabehandlingsplan

Läs mer