Socialpsykologiska perspektivet

Transkript

1 Socialpsykologiska perspektivet

2 Socialpsykologi Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper med andra människor. Större delen av vårt liv utspelar sig i grupper: familjen, dagisgruppen, skolklassen, kompisgänget, fotbollslaget, arbetslaget... Dessa grupper är så självklara för oss att vi ofta inte ens märker hur mycket de påverkar oss.

3 Jaget Spegeljaget individens jag och identitet skapas i samspel med andra. Man speglar sig i andras uppfattning. därmed har individen inga inre egenskaper. på det sätt som omgivningen behandlar (genom bl a bekräftelse och förstärkning) individen, kommer också denne att uppfatta sig själv.

4 Identitet Två väsentliga komponenter i begreppet Identitet Självuppfattning Individens subjektiva upplevelse av kontinuitet över tid och rum (om självet) Andras uppfattning Andras uppfattning, en social identitet» Vårt beteende och handlingssätt i interaktion med andra» Fördel med samband mellan ens självuppfattning och ens sociala identitet bidrar till existentiell balans

5 Roller Storebror Kriminell Sträng Slarvig Kvinna Tonåring Fashionista Student Disciplinerad Statsminister Sval Mamma Advokat Norsk Clown

6 Rollkonflikter Fylla flera roller samtidigt Karriärskvinna/mamma En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar. Vuxen vs Barn Rollinnehavaren har förväntningar på sin roll som inte är förenliga med omgivningens förväntningar. Kvinnliga chefer Rollinnehavaren känner/tycker inte att han/hon lyckas leva upp till de förväntningar som finns på rollen fastän han/hon försöker. Inte tillräckligt bra förälder (man underskattar sina egna insatser).

7 Roller och status Vilka egenskaper framförallt ger hög status hos mellanstadiebarn, högstadiet, gymnasiet, hos vuxna? Likheter och skillnader?

8 o Vi skapar vår identitet genom de roller vi spelar. o Man spelar upp roller i mötet med andra människor. o Vårt jag och vår personlighet kommer till uttryck de roller vi spelar. o Roller är en anpassning till andras förväntningar

9 Grupper - Roller Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper med andra människor. Större delen av vårt liv utspelar sig i grupper: familjen, dagisgruppen, skolklassen, kompisgänget, fotbollslaget, arbetslaget... Dessa grupper är så självklara för oss att vi ofta inte ens märker hur mycket de påverkar oss.

10 Vad är en grupp? Definition: Ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Det är i gruppen vi formas och anpassar oss.

11 Social grupp Def: Att ett antal människor har något gemensamt, vilket gör att de samspelar med varandra på något sätt. De upplever sig som en enhet. De är medvetna om sin grupptillhörighet och delar vissa gemensamma mål, normer och värderingar.

12 Kategorisering av grupper 1. Primär och sekundär grupp 2. Informella och formella grupper 3. Medlems- och referensgrupper

13 Beskriv en grupp Ni ska beskriva en grupp som någon av er tillhör eller har erfarenhet av. Motivera och förklara era svar Vad är det för grupp? Primärgrupp, sekundärgrupp, formell, informell Vad har gruppen för gemensamma mål och normer? Socialt samspel inom gruppen och gentemot andra grupper. Vad har gruppen för stil utåt? Hur ser ledarskapet ut? Är det formellt eller informellt? Vad finns det för rollfördelning? Finns det några hierarkier? Vad ger hög status resp. låg status i gruppen? Hur är grupptrycket? Vilka beteenden är önskvärda, vilka är ickeönskvärda?

14 Ledarskap Auktoritär ledare + Tidsmässigt snabbast - Dålig stämning - Klarar sig dåligt utan ledaren

15 Ledarskap Demokratisk ledare + Bästa resultatet + Bra stämning i gruppen + Klarar sig bra utan ledaren - Tidsmässigt tar uppgiften längre tid. Låt-gå ledaren - Sämst resultat - Dålig stämning och trivsel - Tidsmässigt sämst

16 Ledarskap - Formell ledare är utsedd att leda, ex. rektor, vd - Informell ledare är ej utsedd att leda men leder ex. en grupp människor. Instrumentell ledarstil ledaren vill i huvudsak att gruppen ska uppnå goda resultat. Emotionell ledarstil ledaren vill att gruppen ska må bra och trivas.

17 Karismatiskt ledarskap Lägger vikt vid sin framtoning och har en fömåga att hålla inspirerande tal och framföranden. Är beredd att ta en risk för att uppnå sina mål. Denna ledarstil får gärna en klick trogna följeslagare runt sig. exempel?

18

19 Sociala normer Samhället vi lever i ställer olika förväntningar på oss som individer. Dessa förväntningar är s.k. oskrivna regler, normer. I den omgivningen vi befinner oss förväntas det att vi ska uppträda på ett visst sätt i ett specifikt sammanhang. Ta av sig skorna inomhus så hade ni givet bott i England, eller i USA så kanske det hade varit konstigt att ta av sig skorna hemma hos någon man besöker. Viktigt att tänka på att normer är kulturellt betingade, så ett beteende som anses vara normalt i Stockholm, kanske inte är det i Pajala, eller i Tokyo. Stark social kontroll hög likformighet alla gör likadant. Ex att köa. Man kan straffas om man bryter normer sanktioner. Behöver ej vara uttalat utan kan visas genom kroppsspråk, ex en fnysning.

20 Kontroll av varandra Normer samhällets regler Formaliserade normer nedskrivna i forma av lagar och ordningsregler. Oskrivna normer visar hur man ska uppföra sig i umgänget med andra. Sanktioner åtgärder som ser till att medlemmarna följer normerna, ex. fängelsestraff, utfrysning.

21 Kontroll av varandra Konformitet - toleransen för avvikande beteende är liten och likformigheten stor ex.? Beror ofta på att den sociala kontrollen är stark.

22

23

24 Konformitet, lydnad och auktoritet Aschs konformitetsexperiment Hur många föll för grupptrycket? - ¼ helt självständiga - ¼ föll helt för grupptrycket - Resterande föll för grupptrycket en eller flera gånger. Varför föll de för grupptrycket? - Fel på ögonen alla de andra kunde inte ha fel. - Jobbigt att avvika Fick försökspersonerna en bundsförvant ökade försökspersonernas självständighet.

25 Konformitet Varför anpassar man sig?(asch) Svårighetsgrad på uppgift. Majoritet Hur man får svara på frågan Gruppens attraktivitet

26 Konformitet, lydnad och auktoritet Milgram s lydnadsexperiment Varför lyder man? - Ansåg sig inte vara ansvarig för smärtan de åsamkat offret, det var ju försöksledaren som gav order. - Försöket bara måste fortsätta. - Handlade för den goda sakens skull, d.v.s vetenskapen - Den dumma eleven som svarade fel förtjänade att bli bestraffad. Om det inte finns en tydlig auktoritet så är det många som slutar lyda.

27 Konformitet Varför anpassar man sig? Individens självkänsla (=insikten om sig själv, del av identitet) Individens kompetens/kunskap Kultur Sociala normer

28 Lydnad Varför lyder man? Sociala normer Övervakning/Närvaro av en ledare när katten är borta..

29 Lydnad Varför lyder man? Avstånd/Stötdämpare Ideologiskt rättfärdigande (en individs attityd och övertygelse i kombination, till vad aktiviteten handlar om)

30 Stanfordprison experiment v=l_lkzeqlpto

31 Bystander effect - Åskådareffekten Varför hjälper man inte till? Kollektivistisk ignorans Lägger över det sociala ansvaret på någon annan ngn annan är mer kompetent Spridning av ansvar Hämmad av publik

32 Attityder En människans inställning till något. Består av tre delar: - Kognitiva komponenten kunskapen jag har i en viss fråga - Affektiva komponenten känslor jag har gentemot något - Handlingskomponenten hur jag faktiskt agerar

33 Självuppfyllande förväntningar Rosenthaleffekten omgivningens förväntningar påverkar resultatet. Halo-effekten Tillskriver en person flera egenskaper av samma sort.

34 Begrepp Socialpsy/Kognitiv psy Rosenthaleffekten effekten av positiva förväntningar (andras förväntningar på en själv, även om de inte uttalas högt, påverkar ens prestationer. Haloeffekten man tillskriver gärna en person fler egenskaper av samma sort. Ex Han är så duktig på att sticka, så då måste han ju vara bra på att köra bil också

35 Fundera på. Har ni några erfarenheter av Rosenthaleffekten eller Haloeffekten? Hur kan Rosenthaleffekten påverkar killars och tjejers yrkesval?

36 Attityder Definition: En människas inställning till något Tre komponenter Den kognitiva komponenten De kunskaper vi har om en viss fråga mänskliga rättigheter Den affektiva De känslor vi har gentemot ngt Handlingskomponenten Hur vi faktiskt agerar - Om man umgås med någon uttalat religiös eller transexuell person eller inte.

37 Grupper Att tillhöra en grupp visar sig vara viktigt för individen. Medlemskapet kan stärka både en persons självbild och dennes sociala identitet. Primärgrupper är typiskt mindre sociala grupper vars medlemmar delar nära, personliga, hållbara relationer. Dessa grupper är märkta av medlemmarnas omtanke om varandra, delade aktiviteter och kultur, och långa perioder som de delat tillsammans. Exempel på primärgrupper inkluderar familj, barndomsvänner, och grupper med hög social påverkan såsom lagsportsgrupper och akademiska grupper. Individer i sekundära grupper uppför sig på en mindre personlig nivå än i primära grupper, och deras relationer är ofta endast temporära än vad de är långa långa. Referensgrupper är grupper en individ kan relatera till tankemässigt utan att vara specifik medlem, eller vilja identifiera sig med. Formell grupp: Medlemmarna delar gemensamma mål. Exempel på formella grupper är olika avdelningsgrupper inom företag, projektgrupper, och ledningsgrupper. Informell grupp: Medlemmarna delar sociala värden och attityder och deras gruppmål är ofta relaterat till individuella sociala behov.

38 Altruism Oegennytta/osjälviskhet betecknar handlingar i syfte att hjälpa andra utan att den som hjälper vinner på det.

39 Stigmatisering Social selektion Etikettering Fördomar Stereotyper Vi och dom

40 Socialpsykologiska begrepp Identitet självuppfattning/andras uppfattning/ social identitet Övning: Hur upplever jag mig själv, mina kvalitéer och karaktärsdrag Hur tror jag att andra upplever mig, mina kvalitéer och karaktärsdrag (På baksida av papper skriver någon annan) Hur den upplever mig, mina kvalitéer och karaktärsdrag