Brott, straff och normer 2
|
|
- Emma Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero på? Uppgiften avser att pröva elevens kunskap om orsaker till att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Eleven visar det genom att resonera om och beskriva samband mellan olika faktorer som påverkar en individs livssituation. Uppgiften bedöms utifrån delkunskapskrav 2; Eleven kan föra * resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då * samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Bedömningsaspekter Progressionen i uppgiften består av: antal relevanta faktorer som tydligt förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. i vilken utsträckning elevsvaret innehåller konkretiseringar som förtydligar sambanden mellan faktorerna och kriminalitet. i vilken utsträckning eleven problematiserar sitt svar genom perspektivbyten eller genom att vrida och vända på resonemanget. Svar som ej nått E-nivå Elevsvaret innehåller inget resonemang som förklarar varför ungdomar i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvar: Elevkod: P7GA02 Människor som är invandrare eller har invandrarbakgrund blir lättare misstänkta för dom kanske inte får lika lätt jobb som riktiga svenskar eller att dom inte kan språket, och dom vågar mer i sverige för dom får inte lika farligt straff som i sitt hemland vi är mycket mesigare med det i sverige. Eftersom dom inte kan språket så har dom inte lika lätt att få kontakt med svenska människor. Och dom har levt i en miljö med mycket vapen och krig dem kans. har flytt från sitt land för att överleva. Dem kanske inte har lika gott om pengar som dom i storstäderna så är de avundsjuka på de rika i storstäderna och eftersom de bor lite utanför storstäder så vågar som för att de kanske inte finns lika mycket folk som ser där. Kommentar Eleven beskriver inga relevanta faktorer som tydligt kan förklara varför ungdomar i segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Det finns en antydan till att det har att göra 1
2 med att invandrare inte lika lätt får jobb och att de inte kan språket men kopplingen till kriminalitet är inte tillräckligt tydlig. Eleven menar också att Sverige har mildare straff vilket alltså skulle vara en faktor som gör att invandrare begår fler brott, detta är antaganden. Eleven visar kunskaper om att boendesegregationen beror på ekonomiska förutsättningar men kopplingen mellan ekonomiska förutsättningar och kriminalitet är otydligt beskrivet. Eleven lyckas inte att i sitt resonemang beskriva sambandet mellan segregationen, ekonomiska resurser och kriminalitet. Elevkod: P7LSB10 Dom som är invandrare eller har föräldrar som kommer från ett annat land har en annan kultur och brukar vara lite fattigare än andra svenskar. Dom har ett handikap så att säga med sociala saker. När man kommer från ett annat land till sverige så är det en annan kultur och andra regler. Invandrare och svenskar brukar skilja sig åt och bo i grupper som t.ex. Hjälbo och Rannebergen, i Hjälbo bor det mer invandrare och i Rannebergen bor svenskar. Jag tror att om invandrare och svenskar skulle umgås mera tillsammans och inte vara så fördomsfulla så skulle det finnas mindre kriminalitet. Det kan bero på att dom inte har något att göra eller att dom försöker vara med i gänget som man blir utstött ifrån bara för att man är högre skattad. Jag tycker att bara för att man har föräldrar som tjänar mera så ska man inte bli utstött från andra. Kommentar Eleven beskriver inga relevanta faktorer som tydligt förklarar varför ungdomar i starkt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Eleven menar att det på något sätt kan vara kulturellt betingat vilket inte kan räknas som en korrekt förklaring. Eleven skriver att människor med invandrarbakgrund brukar vara fattigare än andra svenskar men detta förklaras inte vidare. Det finns en vag antydan om att ungdomar i förorten har mindre att göra och därför hamnar i kriminalitet. Detta kan ha validitet, men är för vagt och för otydligt beskrivet. Belägg på E-nivå Elevsvaret innehåller en relevant faktor som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen konkretisering som förtydligar sambandet mellan någon/några faktorer och kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen problematisering. Elevsvar Brott, straff och normer / Elevsvar 6 Det kan bero på att de som har kommit från Irak, iran, palestina där det varit mycket krig så de kommer till Sverige och tror att man gör likadant här också. De har inte lärt sig hur man beter sig hur man gör i Sverige osv De tror att de kan göra så som de vill i Sverige för dom gjorde så i de andra länderna. De som bor i de rika områden de får alla de vill ha. För det är rika bor vid havet. Med stora villor och har fina miljöer osv. Den de som bor kanske i förorten, rosengård, hammarkullen 2
3 osv. De lever inte i fina hus som de rika de får inte allt de vill ha så de kanske tjuvar och gör brott för de gör så de bor inte vid havet. De personerna som bor vid förorten blir ju också kompisar med invandrare så de lär sig göra dumheter av sina kompisar också. Alla som kommer från de andra länderna alla flyttar just bara till förorten så bor de mest invandrare. Eleven inleder med att beskriva ett samband mellan att vara invandrare och risk att oftare hamna i kriminalitet som bygger på fördomar och generaliseringar om hur invandrare som kommer från krigshärjade områden beter sig vilket inte räknas som en relevant faktor. Eleven visar på kunskaper om vad boendesegregation är och om de skilda ekonomiska förutsättningar som personer som bor vid havet och de som bor i förorten har. Elevsvaret kan förstås som att bo vid havet är synonymt med en högre socioekonomisk boendemiljö. Eleven beskriver en faktor dvs. personers olika ekonomiska förutsättningar som kan förklara risker att hamna i kriminalitet. Svaret innehåller en del konkretiseringar, ex. hus vid havet och namn på förorter, men de förtydligar inte resonemanget. Belägg på C-nivå Elevsvaret innehåller minst två relevanta faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet. Elevsvaret innehåller någon konkretisering som förtydligar sambandet mellan någon/några faktorer och kriminalitet. Elevsvaret innehåller ingen problematisering. Elevsvar P7GA07 De bor i områden där det redan är mycket kriminalitet till exempel. Du är invandrare och kommer till ett bostadsområde där du inte känner någon. Om du är ungdom så kanske du börjar umgås med andra invandrare som bor där. Dom kanske är kriminella och då är det lätt att du också blir det. Eller att du inte känner att du kommer in i samhälet och gör revolt. En del invandrare säger att det beror på Sveriges slappa straff. Att om man snor nått i deras hemland kan man bli av med handen, och de känner att svenska fängelsen är rena lyxen. De (i segregerade områden) kan känna att de inte riktigt kommer in i samhället. Deras föräldrar kanske inte har något jobb och då känner de inte att det är någon mening att kämpa i skolan och få bra betyg om man ändå inte får nått jobb. Och likså om det redan är mycket kriminalitet där de växer upp är det lätt att hamna där också. Ungdommarna umgås bara med varandra och skapar olika kompisgäng. Det kan ju också vara så att om någon vill visa sig coolare och bättre än någon annan gör de det genom att begå brott. Eleven visar två relevanta faktorer som påverkar personers livssituation och kriminalitet. Eleven visar i första stycket att människor med invandrarbakgrund i stor utsträckning hamnar i segregerade områden. Vidare uttrycker eleven att ungdomar påverkas av de 3
4 personer man träffar och umgås med. I andra stycket visar eleven att personer kan känna att de inte är en del av samhället och att det kan leda till kriminalitet. Eleven konkretiserar sitt resonemang genom att utveckla vad som kan leda till kriminalitet i flera led, exempelvis arbetslösa föräldrar och att det kan leda till en känsla av utanförskap vilket i sin tur kan leda till att man inte känner mening med att satsa på skolan. Dessutom tillägger eleven att om bostadsområdet redan är kriminellt belastat är det större risk att hamna i kriminalitet. Belägg på A-nivå Elevsvaret innehåller minst två relevanta faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i kraftigt segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet, varav minst ett förklaras i flera led. Elevsvaret innehåller minst två konkretiseringar som förtydligar resonemanget. Eleven problematiserar sitt svar genom att byta perspektiv eller genom att vrida och vända på innehållet i resonemanget. Elevsvar Elevkod: P7 Elevsvar 4 Istället för att se statistisk siffrorna om brott som invandrare gör som ett varningstecken på att varning varning, alla invandrare är dumma och kriminella och begår brott! kan man se det som ett mönster som man måste göra någonting åt. Att det är så många invandrare som begår brott nu är ingen slump och det betyder inte heller att det är onda på något sett. Visst det beror på person till person. Klart att det finns idiotinvandrare, men det finns också många idiotsvenskar. Svenskarna borde inte kasta ut invandrare, de borde hjälpa dem. Det finns stora klyftor i samhället och vilken invandrarkilletonåring skulle inte blir frustrerad när han står arbetslös och ser hur en jämngammal kille kör förbi i porche? Då kanske den kriminella världen lockar, farlig ja, men bra betalt till viss del. Miljonprogramsbyggen tycker nog de flesta se väldigt tråkiga ut. Uppstaplade höga betong klumpar utan utsikt. De var till för de som jobbade inom industrin från början, Idag bor det fortfarande många industrifamiljer där och de som kanske har svårt med ekonomin. Klyftor mellan industriförortera och andra ställen som kanske klassas som finare är enorma. De som bor i ett segregerat område växer upp och går i skolan med samma människor. Många källor tyder också på att utbildningskvaliten i sådana förorter är relativt låg. Jag tror att många känner att deras framtid kommer bli hopplös. Det är nog en känsla som delas av både svenska och invandrare i såna områden. Ur hopplöshet och frustration växer nog kriminalitet fram. Eleven beskriver flera faktorer som förklarar varför ungdomar som växer upp i segregerade områden oftare hamnar i kriminalitet, dvs. klyftor i samhället och arbetslöshet. Idag bor det fortfarande många industrifamiljer där och de som kanske har svårt med ekonomin, Ur hopplöshet och frustration växer nog kriminalitet fram. 4
5 Eleven använder sig av flera konkretiseringar för att förtydliga sitt resonemang, ex: Miljonprogramsbyggen tycker nog de flesta se väldigt tråkiga ut. Uppstaplade höga betong klumpar utan utsikt. De var till för de som jobbade inom industrin från början Eleven utvecklar resonemanget i flera led genom att beskriva att det finns en problematik i samhället med klyftor mellan människor som skapar en känsla av hopplöshet och frustration som i sin tur bidrar till kriminalitet. Istället för att se statistisk siffrorna om brott som invandrare gör som ett varningstecken på att varning varning, alla invandrare är dumma och kriminella och begår brott! kan man se det som ett mönster som man måste göra någonting åt. Att det är så många invandrare som begår brott nu är ingen slump och det betyder inte heller att det är onda på något sett Det finns stora klyftor i samhället och vilken invandrarkilletonåring skulle inte blir frustrerad när han står arbetslös och ser hur en jämngammal kille kör förbi i porche? Då kanske den kriminella världen lockar, farlig ja, men bra betalt till viss del. Ovanstående textutdrag är också exempel på ett problematiserande i och med att eleven genomgående visar en förståelse för att det inte är personens etniska bakgrund i sig som leder till en ökad kriminalitet utan att det snarare handlar om individens socioekonomiska bakgrund och uppväxtmiljö. 5
Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merUPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA
UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA Uppgiftsformulering rätt svar 8a Förklara varför tavlan inte kan användas som källa. 8b Vilken av följande slutsatser kan du dra med kläderna som enda
Läs merVad är en resonerande text
Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.
Läs merIntegrationsutskottet
Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 1 Samhällskunskap
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merBrott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012
Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. 1 Samhällskunskap åk 6 2013
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. 1 Samhällskunskap
Läs merSegregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap ar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 1 Samhällskunskap
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merAKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN
AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar
Läs merFler i arbete ger ett tryggare Sverige! Norrtälje 5/4-17
Fler i arbete ger ett tryggare Sverige! Norrtälje 5/4-17 Kort info om mej/oss ICA Handlare på ICA Maxi Södertälje Uppvuxen i Haninge och Tyresö Varit handlare i 25 år Drivit butiker i Vårberg,Rågsved,Fisksätra,Hallunda
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merBedömningsstödet, en beskrivning
Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv
Läs merTummen upp! Religion ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merUngas tankar om ett bättre samhälle
Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merKommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap
Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5
Läs merJENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12
I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott
Läs merK1) Minska polisinsatserna i våra förorter
K1) Minska polisinsatserna i våra förorter Politiker och övriga makthavare har länge pekat finger mot ungdomarna i förorten. De antyder och pratar ständigt om den otrygga miljön och att de måste komma
Läs merLandet Demokratien. Om arbetsbladet
Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas
Läs mer1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!
1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs merMOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET
ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive
Läs merVARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:
VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte
Läs merKommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap
Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merFOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.
Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merSverige är väldigt vackert.
Årsrapport 2017 Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Bakgrund delrapport 1 - ankomstboende Samtal med 450 barn på ankomstboenden. Barn berättade om: dåligt fysiskt mående. att de inte fick vård.
Läs merMänniskan och Teknik
Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merSamhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov B2 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merTrappan - Ungas väg till ett innanförskap
Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har
Läs merPiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet
Läs merMina kompisar. Bättre vänner igen. Vänskap, är viktigare än pengar. Man ska säga, snälla saker Och fråga, om någon vill va med!
Mina kompisar Kompisen är så positiv Undrar bara vad vi skall göra Mina kompisar, åh åh jag Eller min BFF, åh åh jag Ska hitta på nåt bra, åh åh jag Att gå till skolan nu, varje dag det känns bra Emojis
Läs merHinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
Läs merFortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.
Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar
Läs merUppväxtvillkor i Sofielund
Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merNormer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten
Läs merOm någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf
Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga
Läs merVISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merVarför långtidsuppföljning?
Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy
Läs merUtveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar:
Utveckla resonemang om musikupplevelser Här är några saker du ska tänka på när du resonerar: Förklara varför Ge exempel Visa med olika alternativ Generalisera Fördjupa med frågor Använd bindeord för att
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden? Situation: Sveriges arbetslöshet inom hela befolkningen är idag 6,7 %. Ungdomsarbetslösheten
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merEtik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:
1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt
Läs merHur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp?
Intervjuguide: Under den här rubriken kommer frågorna att presenteras i korrekt ordning. Intervjuobjektens svar kommer även redovisas här efter intervjuguiden. Dessutom kommer ett enklare släktträd att
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merDen fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一
Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merVad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER
SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter
Läs merBARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE
BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed
Läs mer- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.
När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld
Läs merKvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling
Ur Praktik & Teori, nr 1 2009, s 46-48 Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Av Carina Listerborn Är medborgarinflytandet att den som bor i en
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs mer»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU
Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället
Läs merVälbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum
Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs merÅk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Läs merDANS RÖRELSE TILL MUSIK
DANS RÖRELSE TILL MUSIK Arbetsområde I detta arbetsområde ska vi jobba med olika former av dans och rörelse till musik. Vad är takt, rytm och sammanhang. Hur sätter man ihop en gruppdans? Vilka moment
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Lärarhandledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att jobba i klassrummet med Skarven s.3 Förslag på samtalsfrågor per kapitel Efter läsningen s.4-9 s.10-11 Lärarhandledning till Skarven av Sara Lövestam Utgiven
Läs merRädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering
Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering 1 Du är 13 år. Du bor i ett socioekonomiskt utsatt område i 2018 års Sverige. 2 Erik Westling Det område
Läs merFeriepraktik 2014. Enkät Ungdomar, period 2 Falköpings kommun. Standardrapport
Feriepraktik 2014 Enkät Ungdomar, period 2 Falköpings kommun Standardrapport Procent Antal Kille 43,3% 13 Tjej 56,7% 17 Procent Antal 1996 33,3% 10 1997 66,7% 20 Barn- och fritidsprogrammet 0% 0 Bygg-
Läs merRapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research
2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med
Läs merDen stora katastrofen
Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,
Läs merUndersökning bland deltagare i Volvosteget 2013
Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merTummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
Läs merTycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?
Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6
siffra som motsvarar ditt svar framför dig (siffran dold). När alla valt vänds korten upp. Var och en får sedan berätta varför de valt som Följa med okänd familj Ditt barn säger att hon/han vill följa
Läs mer