Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum"

Transkript

1 Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet för Tora Friberg, professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet, var Kvinnor i den föränderliga staden. Hon gjorde först en historisk återblick och visade bilder från sin egen uppväxt i Karlskrona. Bland annat konstaterade hon att stadsrummet såg helt annorlunda ut då än nu, liksom att det användes på ett annat sätt av både barn, kvinnor och män. Hon lyfte fram gatorna som en viktig del i det offentliga rummet. - Jag minns en återvändsgata där vi barn ofta lekte. Nu ligger en parkeringsplats där. Bilarna har tagit över stadsrummet mer och mer. I sin forskning har Tora Friberg bland mycket annat ägnat sig åt att studera transporter ur ett genusperspektiv. Hon kom in på detta även den här kvällen och poängterade att männens behov genom tiderna har varit normerande när stadens transportsystem har planerats. Inte ens när funktionalismen slog igenom i stadsplanering och arkitektur skedde ett trendbrott, även om avsikterna ibland tydde på att så skulle bli fallet. - I all välmening planerades ibland med barnens och kvinnornas bästa för ögonen. Vad man glömde var att många kvinnor hade börjat förvärvsarbeta. Lyckades inte binda ihop staden Att alltfler kvinnor kom in på arbetsmarknaden innebar inte att ansvaret för barnen delades med männen. Och eftersom kvinnornas arbetsplatser, framför allt de inom industrin, var belägna långt ifrån bostäderna fick kvinnor många gånger besvärliga och tidskrävande arbetsresor. - Planerarna lyckades inte binda ihop staden så att kvinnornas behov av att både kunna

2 förvärvsarbeta och ha närhet till barnen blev tillgodosedda. Trots att det fanns intentioner i rätt riktning kan man därför säga att staden också i fortsättningen byggdes för männen. Även idag ser staden ut på ett sätt som inte gynnar kvinnor, sa hon. - Många kvinnor får pussla för att få ihop vardagen, och det beror i stor utsträckning på att staden är planerad som den är. Hon använde begreppet zappa för att utveckla resonemanget. - Kvinnor tvingas zappa mellan olika platser för att få vardagslivet att gå ihop. Det kan till exempel bli så att en småbarnsmamma först lämnar barnen på dagis, därefter skyndar sig till tåget och dessutom måste byta till buss innan hon kommer fram till jobbet. När hon ska hem sker det omvända plus att hon kanske måste handla något i livsmedelsbutiken. Om man skulle illustrera en kvinnas vardag skulle vi få bilden av en figuration med olika punkter i ett slags nätverk. Elisabeth Wilson och Jane Jacobs var två forskare som Tora Friberg nämnde och vars studier hon hänvisade till. - Wilson har visat att fler kvinnor än män sökte sig till städerna från början av 1900-talet. Trots det är det alltså männen som har satt normen för stadens utformning. Trygghet var det begrepp som hon lyfte fram hos Jane Jacobs. - Jacobs pekar på att trygghet nås lättare i en stad som är mångkulturell och där många människor rör sig, sa hon. För 20 år sedan, fortsatte Tora Friberg, påbörjades en diskussion som gick ut på att staden kanske skulle se annorlunda ut om den ritades och planerades av kvinnliga arkitekter. - Det fanns tankar om att det kunde resultera i mjukare städer och färre fallossymboler. Så ser debatten kanske inte ut idag. Snarare framhåller forskare med genusperspektiv det sociala rummet och de avtryck staden skapar för relationer mellan människor. Hon nämnde boken Speglingar av rum som hon själv har medverkat i, och som handlar om att staden kan tolkas med ett kodsystem utifrån kön. - Och kanske får vi i framtiden se en förändring från ett tungt, manligt byggande till något annat. Vad man i alla fall kan säga är att ingenting i staden är statiskt. Det sker hela tiden förhandlingar, bland annat om vilken könsordning som ska gälla i stadsplanering. Anna-Sofia Lundgren är ytterligare en forskare, fortsatte Tora Friberg, som studerar staden ur ett genusperspektiv. - Hon talar om att olika zoner i staden är bekönade, och det gäller även förorter. Vissa kaféer, till exempel, är förbehållna män, medan kvinnorna samlas på andra platser. Hon konstaterade sedan att det manliga respektive kvinnliga uttrycker sig på en mängd olika sätt, och att vi alla påverkas av det både på ett medvetet och omedvetet plan. Hon tog statyer som exempel och påpekade att manliga statyer föreställer personer medan kvinnliga representerar begrepp, som frihet. - Och kvinnostatyerna är inte sällan nakna eller draperade i en klädsel som blottar deras bröst, tillade hon. Mentala genuskartor

3 Tora Friberg pläderade också för mentala genuskartor som verktyg för stadsplanerarna, det vill säga kartor över hur kvinnor och män upplever staden, vilka platser de besöker, vilka som är trygga, säkra, vackra, fula och så vidare. Hon berörde också forskaren Ola Tuvessons resonemang om långsamhetens respektive snabbhetens nivåer. - I staden är hus och gator exempel på långsamhetens nivåer, medan fasader och affischering representerar snabbhetens nivå. I debatt och retorik förekommer ofta argument för jämställdhet i stadsplanering. Affischering med objektivisering av kvinnor visar att retorik är en sak och verkligheten en annan, sa hon. - Jag hoppas och tror att genusperspektivet blir ett allt viktigare inslag i fysisk planering och stadsplanering. Och jag skulle gärna vilja se att kommunernas jämställdhetsambitioner så snart som möjligt avspeglar sig i praktiken på snabbhetens nivå och så småningom även på långsamhetens nivå. (Föredraget bygger på ett bokkapitel med titeln Kvinnors rörelsemönster i den föränderliga staden i boken Resande, planering, makt som kommer att publiceras i december 2008, Arkiv förlag). Premiären för seminarieserien Mellanrum på Göteborgs Stadsmuseum lockade många intresserade. Cirka 70 personer kom för att lyssna på professorerna Roger Andersson och Tora Friberg. Därefter talade Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, om etniska minoriteter dynamiska processer men stabila mönster. Och - precis som föredragets rubrik antydde - förklarade han att bostadssegregationen följer stabila mönster.

4 - De bostadsområden som var inkomstmässigt fattiga i Göteborg för 30 år är det idag också. Samma områden har då som nu också en större befolkning med utländsk bakgrund. Men han poängterade att det går att notera en stor dynamik på individnivå vid studier av fenomenet. - Det finns alltid ett mått av godtycke när man kategoriserar, och det gäller både individer och delar av staden. Dessutom leder kategoriseringar, som är ofrånkomliga i forskning, ofta till att föreställningar befästs. Roger Andersson fortsatte med att hävda att det inte är säkert att etnicitet är den enda eller ens den viktigaste förklaringen till etnisk boendesegregation. - Att en person med utländsk bakgrund bor i ett bostadsområde som är etniskt segregerat kan lika gärna bero på att hon eller han är ung eller fattig eller båda delarna. Troligen spelar både etnicitet, klass och ålder in. Förvisning av människor Tidigare florerade en kulturell förklaringsmodell i diskussioner om varför människor bosatte sig i så kallat utsatta områden, sa Roger Andersson. - Teorin gick ut på att man vill bo nära människor med en kulturell bakgrund som liknar ens egen. Denna tes avlöstes lite senare av en annan. Fattigdom var förklaringen. - En ännu nyare modell är den som bland andra min kollega Irene Molina lanserar och som innebär att människor bosätter sig i etniskt segregerade områden för att majoriteten vill det. Majoriteten förvisar, enligt det förklaringssättet, människor till dessa områden. Roger Andersson avslöjade sedan att han själv inte har tagit ställning i frågan om vilken teori som bäst förklarar boendesegregation, även om han tonar ned hypotesen om självsegregation. - Jag anser att det är patetiskt att tro att minoriteter självständigt skapar boendemönster. Istället, fortsatte han, är det majoriteten som bestämmer dessa mönster. - Och det är faktiskt på det sättet att vi människor upplever att det spelar roll var vi bor, vilka våra grannar är. Han pekade sedan på tre dominerande mönster som styr utvecklingen. Det första betecknade han white flight och innebär att den vita medelklassen med etniskt svensk bakgrund flyr från ett område när minoriteter flyttar in. - Det andra är ett beteende som min kollega, forskaren Åsa Bråmå, kallar White avoidance, alltså en situation där majoritetssvenskar undviker att bo nära invandrare. Det tredje mönstret är blockering, alltså att inte släppa in minoriteter i svenska områden. - Blockering är utbrett även på arbetsmarknaden. Tidigare kunde personer som upplevde sig diskriminerade på bostadsmarknaden eller i krogköer inte hänvisa till blockering rent juridiskt, men på senare tid har det blivit en skärpning på det här området genom ny lagstiftning och skärpt bevakning av DO, diskrimineringsombudsmannen.

5 Tillsammans med forskarkolleger har Roger Andersson gjort två stora utredningar om bostadssegregationens orsaker och konsekvenser i Malmö- och Stockholmsregionerna. För närvarande håller han på med ett liknande arbete om Göteborgsregionen. Roger Andersson förklarade att eftersom han befinner sig mitt i studien kan han ännu inte dra några säkra slutsatser. - Men några saker går att se, och en av dem är en tilltagande polarisering mellan rika och fattiga bostadsområden. De rika områdena blir rikare och de fattiga fattigare. I de utsatta stadsdelarna är det också allt fler som inte har arbete. Blandning av upplåtelseformer är ett förslag på lösning som ofta kommer upp när problemet boendesegregation diskuteras. Roger Andersson berättade att han i studien har tittat på hur väl blandat det är i Göteborgsregionen. - Siffrorna som vi har fått fram är överraskande. Jag har aldrig sett något som liknar Göteborgsområdet. Några siffror som han redovisade: Av drygt 1200 områden var ungefär 450 sådana med ensidiga upplåtelseformer, och nästan alla dessa var egnahem (villor och radhus). Bara sju var områden med enbart hyresrätter. - I områdena med enbart hyresrätter har 83 procent av de boende utländsk bakgrund. I ensidiga egnahemsområden är motsvarande siffra tio procent. Rika i fattiga områden Andra intressanta fakta från studien som Roger Andersson redan nu avslöjade är att vissa rika människor med invandrarbakgrund bor i de fattigaste områdena, att ju yngre man är desto fattigare är man och att människor med bakgrund i Mellanöstern som regel bor i något av de fattigaste områdena oavsett om man är född i Sverige eller inte. - En annan fråga vi har ställt oss är hur flyttmönstren ser ut till och från utsatta områden. Vi har siffror från sydöstra Gårdsten som visar att av dem som bodde där 1991 så bor sju procent kvar idag. Han jämförde med ett typiskt svensktätt bostadsområde, en del av Tynnered, och berättade att 40 procent bor kvar av dem som var bosatta där Vart tar då de människor vägen som flyttar från områden med stor andel människor med utländsk bakgrund? Roger Andersson berättade att till Bergsjön har bara fyra procent flyttat in från andra segregerade bostadsområden sedan början av 90-talet. - För mig var detta också överraskande. Omflyttningen mellan dessa områden är liten, och betydligt fler än väntat har helt enkelt flyttat från Göteborg. Han berättade att studien kommer att beröra fler faktorer som kan ge en del svar på frågor om boendesegregationens orsaker och konsekvenser. - Det kan gälla frågor om hur stor roll grannskapet spelar, om man blir fattigare av att bo med fattiga, frågor om den sociala ingenjörskonstens roll i sammanhanget och så vidare. Slutligen tog Roger Andersson upp begreppet stigmatisering och hur viktigt det är vilken bild som förmedlas om ett bostadsområde, inte minst via massmedia. - Jag minns en löpsedel i Aftonbladet med ordalydelsen Våra värsta områden, berättade han och konstaterade sedan att TV, tidningar och radio har ett stort ansvar i det offentliga

6 samtalet om boendesegregation.

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Promemoria 2014-09-12 A2014/2000/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Information om Sveriges uppföljning av prioriterade rekommendationer i ECRI:s

Läs mer

Anders Biel höll med om mycket av detta.

Anders Biel höll med om mycket av detta. Staden med alla sina budskap kan te sig förvirrande för var och en. Rent kaotisk kan upplevelsen bli för psykotiska personer. Det fick besökarna en inblick i när Anneli Jäderholm visade sin och dokumentärfilmaren

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik BOENDETS SAMBAND HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund Lika barn är inte bäst. Stad bygger på olikhet; Det sade Aristoteles, som levde på 300-talet

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Våra rättigheter diskrimineringslagen 24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Texttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet.

Texttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet. Ämne: Du ska nu skriva en krönika som handlar om det svenska språket och hur det förändras. Den ska ta upp något aktuellt i vårt språk idag och innehålla en tillbakablick och/eller en spaning mot framtiden.

Läs mer

tryggt och jämställt ljus

tryggt och jämställt ljus tryggt och jämställt ljus Principer och metoder för att med ljussättning stärka tryggheten i stadsmiljöer. Med jämställdhetsperspektiv som en utgångspunkt. 1 Rapporten beskriver resultatet från projektet

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Byggbranschen behöver förändras

Byggbranschen behöver förändras GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnar kompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudande måste byggbranschen se över sina strukturer

Läs mer

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011

Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Sammanfattning från Samfundet S:t Eriks symposium Stadsplanering och Segregation den 10 mars 2011 Vad förmår politik och stadsplanering göra åt segregationens dynamik och konsekvenser? Föreläsare: Roger

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Balans- ett spel om hållbar utveckling

Balans- ett spel om hållbar utveckling Svenska Aralsjösällskapet presenterar Balans- ett spel om hållbar utveckling En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Hur lång tid tar det att få svar på ett bygglovsärende? Hur mycket stök är det för en restaurang som

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde)

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde) Röda Korsets byrå mot diskriminering Mänsklig mångfald - hur främja och varför Jan-Olov Madeleine Ågren 0920-23 72 30 Jan-Olov.Madeleine.Agren@redcross.se Röda Korsets byrå mot diskriminering Projektet

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2013-11-25 Dnr: 13/01745 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Svenhammeds journaler

Svenhammeds journaler Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN Kulor, cash och sedlar Hur många presenter behövs för att fylla ett hål av saknad i hjärtat? Kommer någon och räddar dig till slut, som prinsessan på den vita hästen,

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

DOM 2010-10-05 Meddelad i Malmö

DOM 2010-10-05 Meddelad i Malmö 1 MALMÖ TINGSRÄTT DOM Meddelad i Malmö Mål nr T 3169-08 PARTER KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: jur. kand.ulrika Dietersson Samma adress SVARANDE Gymnastik-O Atletklubben

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren

Läs mer

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna.

Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Socioekonomisk omvandling i Borlänge 1990-2008 med fokus på bostadsområdet Jakobsgårdarna. Hur påverka omflyttningen befolkningsstrukturen i ett bostadsområde? Anders Trumberg Johan Håkansson Nr: 2012:

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Senare stöter Håkan Karlberg ihop med Anette Åkesson på torget i Båstad. De kommer i samspråk och han rapporterar:

Senare stöter Håkan Karlberg ihop med Anette Åkesson på torget i Båstad. De kommer i samspråk och han rapporterar: Dialog med makten Jag har flera gångar tagit upp Håkan Karlbergs envisa försök att övertyga i synnerhet moderaterna om att de måste ändra sin invandringspolitik. Han formulerar sig alltid informativt och

Läs mer

Det perfekta kvarteret! 8 december 2009

Det perfekta kvarteret! 8 december 2009 Det perfekta kvarteret! 8 december 2009 1 Vi frågade 600 invånare* i Stockholms Stad om vad som bäst bidrar till ett perfekt kvarter generellt och för Slussen specifikt. Tänk dig att du skulle bo i Stockholms

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Tävlan och konkurrens

Tävlan och konkurrens Spelet om staden Inledning Vem bestämmer egentligen över städernas utveckling? Många av oss har säkert stått undrande inför situationer där en välbekant livsmiljö fått ge vika för olika former av ingrepp

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET POLY SÅ FUNKAR DET 1 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan att känna romantisk kärlek till mer än en person åt gången. För att vara polyamorös krävs alltså inte en praktik,

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Lunchvalet. Rapport. Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill, Sveriges Konsumentråd samt Stockholms läns landsting.

Lunchvalet. Rapport. Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Sigill, Sveriges Konsumentråd samt Stockholms läns landsting. Rapport Synovate LUI Tel +46 (0)8 522 330 00 P.O. Box 8057 Fax +46 (0)8 522 330 99 SE-104 20 Stockholm www.synovate.se Sweden VAT NO SE556147405601 Igeldammsgatan 22 Lunchvalet Rapport Beställare Konsult

Läs mer

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden

Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Nu frågan om kompletteringar återigen, fler kommer under veckan.

Nu frågan om kompletteringar återigen, fler kommer under veckan. DO sida 1 av 9 Agneta Broberg Box 3686 103 59 Stockholm do@do.se Kopia för kännedom och åtgärd Sveriges Regering Alla ministrar Sveriges riksdag Alla riksdagsledamöter EU-kommissionen. Stockholmskontoret

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering Sidan 1 av 8 Policydokument Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering December 2006 EFA CF Ledarna SEKO Sif Sidan 2 av 8 Konstruktiv energianvändning Vi eldar inte för kråkorna.

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. 1. Utvärdering av måluppfyllelsen i tidigare jämställdhetsplan I 2009 års jämställdhetsplan uppställdes ett stort

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan

... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan ... ett hållbart ställningstagande en skrift om alkoholpolicy i svenska missionskyrkan 2 På jakt efter Och huru ofta hör man icke sägas, att man skall styrka sig med ett glas? Man tänker, att man skall

Läs mer

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskriminering som hinder för en jämlik vård Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Lagens ändamål Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.

Läs mer

rätt växt på rätt plats

rätt växt på rätt plats 82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd

Läs mer