Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum"

Transkript

1 Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet för Tora Friberg, professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet, var Kvinnor i den föränderliga staden. Hon gjorde först en historisk återblick och visade bilder från sin egen uppväxt i Karlskrona. Bland annat konstaterade hon att stadsrummet såg helt annorlunda ut då än nu, liksom att det användes på ett annat sätt av både barn, kvinnor och män. Hon lyfte fram gatorna som en viktig del i det offentliga rummet. - Jag minns en återvändsgata där vi barn ofta lekte. Nu ligger en parkeringsplats där. Bilarna har tagit över stadsrummet mer och mer. I sin forskning har Tora Friberg bland mycket annat ägnat sig åt att studera transporter ur ett genusperspektiv. Hon kom in på detta även den här kvällen och poängterade att männens behov genom tiderna har varit normerande när stadens transportsystem har planerats. Inte ens när funktionalismen slog igenom i stadsplanering och arkitektur skedde ett trendbrott, även om avsikterna ibland tydde på att så skulle bli fallet. - I all välmening planerades ibland med barnens och kvinnornas bästa för ögonen. Vad man glömde var att många kvinnor hade börjat förvärvsarbeta. Lyckades inte binda ihop staden Att alltfler kvinnor kom in på arbetsmarknaden innebar inte att ansvaret för barnen delades med männen. Och eftersom kvinnornas arbetsplatser, framför allt de inom industrin, var belägna långt ifrån bostäderna fick kvinnor många gånger besvärliga och tidskrävande arbetsresor. - Planerarna lyckades inte binda ihop staden så att kvinnornas behov av att både kunna

2 förvärvsarbeta och ha närhet till barnen blev tillgodosedda. Trots att det fanns intentioner i rätt riktning kan man därför säga att staden också i fortsättningen byggdes för männen. Även idag ser staden ut på ett sätt som inte gynnar kvinnor, sa hon. - Många kvinnor får pussla för att få ihop vardagen, och det beror i stor utsträckning på att staden är planerad som den är. Hon använde begreppet zappa för att utveckla resonemanget. - Kvinnor tvingas zappa mellan olika platser för att få vardagslivet att gå ihop. Det kan till exempel bli så att en småbarnsmamma först lämnar barnen på dagis, därefter skyndar sig till tåget och dessutom måste byta till buss innan hon kommer fram till jobbet. När hon ska hem sker det omvända plus att hon kanske måste handla något i livsmedelsbutiken. Om man skulle illustrera en kvinnas vardag skulle vi få bilden av en figuration med olika punkter i ett slags nätverk. Elisabeth Wilson och Jane Jacobs var två forskare som Tora Friberg nämnde och vars studier hon hänvisade till. - Wilson har visat att fler kvinnor än män sökte sig till städerna från början av 1900-talet. Trots det är det alltså männen som har satt normen för stadens utformning. Trygghet var det begrepp som hon lyfte fram hos Jane Jacobs. - Jacobs pekar på att trygghet nås lättare i en stad som är mångkulturell och där många människor rör sig, sa hon. För 20 år sedan, fortsatte Tora Friberg, påbörjades en diskussion som gick ut på att staden kanske skulle se annorlunda ut om den ritades och planerades av kvinnliga arkitekter. - Det fanns tankar om att det kunde resultera i mjukare städer och färre fallossymboler. Så ser debatten kanske inte ut idag. Snarare framhåller forskare med genusperspektiv det sociala rummet och de avtryck staden skapar för relationer mellan människor. Hon nämnde boken Speglingar av rum som hon själv har medverkat i, och som handlar om att staden kan tolkas med ett kodsystem utifrån kön. - Och kanske får vi i framtiden se en förändring från ett tungt, manligt byggande till något annat. Vad man i alla fall kan säga är att ingenting i staden är statiskt. Det sker hela tiden förhandlingar, bland annat om vilken könsordning som ska gälla i stadsplanering. Anna-Sofia Lundgren är ytterligare en forskare, fortsatte Tora Friberg, som studerar staden ur ett genusperspektiv. - Hon talar om att olika zoner i staden är bekönade, och det gäller även förorter. Vissa kaféer, till exempel, är förbehållna män, medan kvinnorna samlas på andra platser. Hon konstaterade sedan att det manliga respektive kvinnliga uttrycker sig på en mängd olika sätt, och att vi alla påverkas av det både på ett medvetet och omedvetet plan. Hon tog statyer som exempel och påpekade att manliga statyer föreställer personer medan kvinnliga representerar begrepp, som frihet. - Och kvinnostatyerna är inte sällan nakna eller draperade i en klädsel som blottar deras bröst, tillade hon. Mentala genuskartor

3 Tora Friberg pläderade också för mentala genuskartor som verktyg för stadsplanerarna, det vill säga kartor över hur kvinnor och män upplever staden, vilka platser de besöker, vilka som är trygga, säkra, vackra, fula och så vidare. Hon berörde också forskaren Ola Tuvessons resonemang om långsamhetens respektive snabbhetens nivåer. - I staden är hus och gator exempel på långsamhetens nivåer, medan fasader och affischering representerar snabbhetens nivå. I debatt och retorik förekommer ofta argument för jämställdhet i stadsplanering. Affischering med objektivisering av kvinnor visar att retorik är en sak och verkligheten en annan, sa hon. - Jag hoppas och tror att genusperspektivet blir ett allt viktigare inslag i fysisk planering och stadsplanering. Och jag skulle gärna vilja se att kommunernas jämställdhetsambitioner så snart som möjligt avspeglar sig i praktiken på snabbhetens nivå och så småningom även på långsamhetens nivå. (Föredraget bygger på ett bokkapitel med titeln Kvinnors rörelsemönster i den föränderliga staden i boken Resande, planering, makt som kommer att publiceras i december 2008, Arkiv förlag). Premiären för seminarieserien Mellanrum på Göteborgs Stadsmuseum lockade många intresserade. Cirka 70 personer kom för att lyssna på professorerna Roger Andersson och Tora Friberg. Därefter talade Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, om etniska minoriteter dynamiska processer men stabila mönster. Och - precis som föredragets rubrik antydde - förklarade han att bostadssegregationen följer stabila mönster.

4 - De bostadsområden som var inkomstmässigt fattiga i Göteborg för 30 år är det idag också. Samma områden har då som nu också en större befolkning med utländsk bakgrund. Men han poängterade att det går att notera en stor dynamik på individnivå vid studier av fenomenet. - Det finns alltid ett mått av godtycke när man kategoriserar, och det gäller både individer och delar av staden. Dessutom leder kategoriseringar, som är ofrånkomliga i forskning, ofta till att föreställningar befästs. Roger Andersson fortsatte med att hävda att det inte är säkert att etnicitet är den enda eller ens den viktigaste förklaringen till etnisk boendesegregation. - Att en person med utländsk bakgrund bor i ett bostadsområde som är etniskt segregerat kan lika gärna bero på att hon eller han är ung eller fattig eller båda delarna. Troligen spelar både etnicitet, klass och ålder in. Förvisning av människor Tidigare florerade en kulturell förklaringsmodell i diskussioner om varför människor bosatte sig i så kallat utsatta områden, sa Roger Andersson. - Teorin gick ut på att man vill bo nära människor med en kulturell bakgrund som liknar ens egen. Denna tes avlöstes lite senare av en annan. Fattigdom var förklaringen. - En ännu nyare modell är den som bland andra min kollega Irene Molina lanserar och som innebär att människor bosätter sig i etniskt segregerade områden för att majoriteten vill det. Majoriteten förvisar, enligt det förklaringssättet, människor till dessa områden. Roger Andersson avslöjade sedan att han själv inte har tagit ställning i frågan om vilken teori som bäst förklarar boendesegregation, även om han tonar ned hypotesen om självsegregation. - Jag anser att det är patetiskt att tro att minoriteter självständigt skapar boendemönster. Istället, fortsatte han, är det majoriteten som bestämmer dessa mönster. - Och det är faktiskt på det sättet att vi människor upplever att det spelar roll var vi bor, vilka våra grannar är. Han pekade sedan på tre dominerande mönster som styr utvecklingen. Det första betecknade han white flight och innebär att den vita medelklassen med etniskt svensk bakgrund flyr från ett område när minoriteter flyttar in. - Det andra är ett beteende som min kollega, forskaren Åsa Bråmå, kallar White avoidance, alltså en situation där majoritetssvenskar undviker att bo nära invandrare. Det tredje mönstret är blockering, alltså att inte släppa in minoriteter i svenska områden. - Blockering är utbrett även på arbetsmarknaden. Tidigare kunde personer som upplevde sig diskriminerade på bostadsmarknaden eller i krogköer inte hänvisa till blockering rent juridiskt, men på senare tid har det blivit en skärpning på det här området genom ny lagstiftning och skärpt bevakning av DO, diskrimineringsombudsmannen.

5 Tillsammans med forskarkolleger har Roger Andersson gjort två stora utredningar om bostadssegregationens orsaker och konsekvenser i Malmö- och Stockholmsregionerna. För närvarande håller han på med ett liknande arbete om Göteborgsregionen. Roger Andersson förklarade att eftersom han befinner sig mitt i studien kan han ännu inte dra några säkra slutsatser. - Men några saker går att se, och en av dem är en tilltagande polarisering mellan rika och fattiga bostadsområden. De rika områdena blir rikare och de fattiga fattigare. I de utsatta stadsdelarna är det också allt fler som inte har arbete. Blandning av upplåtelseformer är ett förslag på lösning som ofta kommer upp när problemet boendesegregation diskuteras. Roger Andersson berättade att han i studien har tittat på hur väl blandat det är i Göteborgsregionen. - Siffrorna som vi har fått fram är överraskande. Jag har aldrig sett något som liknar Göteborgsområdet. Några siffror som han redovisade: Av drygt 1200 områden var ungefär 450 sådana med ensidiga upplåtelseformer, och nästan alla dessa var egnahem (villor och radhus). Bara sju var områden med enbart hyresrätter. - I områdena med enbart hyresrätter har 83 procent av de boende utländsk bakgrund. I ensidiga egnahemsområden är motsvarande siffra tio procent. Rika i fattiga områden Andra intressanta fakta från studien som Roger Andersson redan nu avslöjade är att vissa rika människor med invandrarbakgrund bor i de fattigaste områdena, att ju yngre man är desto fattigare är man och att människor med bakgrund i Mellanöstern som regel bor i något av de fattigaste områdena oavsett om man är född i Sverige eller inte. - En annan fråga vi har ställt oss är hur flyttmönstren ser ut till och från utsatta områden. Vi har siffror från sydöstra Gårdsten som visar att av dem som bodde där 1991 så bor sju procent kvar idag. Han jämförde med ett typiskt svensktätt bostadsområde, en del av Tynnered, och berättade att 40 procent bor kvar av dem som var bosatta där Vart tar då de människor vägen som flyttar från områden med stor andel människor med utländsk bakgrund? Roger Andersson berättade att till Bergsjön har bara fyra procent flyttat in från andra segregerade bostadsområden sedan början av 90-talet. - För mig var detta också överraskande. Omflyttningen mellan dessa områden är liten, och betydligt fler än väntat har helt enkelt flyttat från Göteborg. Han berättade att studien kommer att beröra fler faktorer som kan ge en del svar på frågor om boendesegregationens orsaker och konsekvenser. - Det kan gälla frågor om hur stor roll grannskapet spelar, om man blir fattigare av att bo med fattiga, frågor om den sociala ingenjörskonstens roll i sammanhanget och så vidare. Slutligen tog Roger Andersson upp begreppet stigmatisering och hur viktigt det är vilken bild som förmedlas om ett bostadsområde, inte minst via massmedia. - Jag minns en löpsedel i Aftonbladet med ordalydelsen Våra värsta områden, berättade han och konstaterade sedan att TV, tidningar och radio har ett stort ansvar i det offentliga

6 samtalet om boendesegregation.

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet

2014-09-12 A2014/2000/DISK. Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Promemoria 2014-09-12 A2014/2000/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Europeiska Kommissionen mot Rasism och Intolerans Europarådet Information om Sveriges uppföljning av prioriterade rekommendationer i ECRI:s

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Svenhammeds journaler

Svenhammeds journaler Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer

Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Hur lång tid tar det att få svar på ett bygglovsärende? Hur mycket stök är det för en restaurang som

Läs mer

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Våra rättigheter diskrimineringslagen 24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

Anders Biel höll med om mycket av detta.

Anders Biel höll med om mycket av detta. Staden med alla sina budskap kan te sig förvirrande för var och en. Rent kaotisk kan upplevelsen bli för psykotiska personer. Det fick besökarna en inblick i när Anneli Jäderholm visade sin och dokumentärfilmaren

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN Kulor, cash och sedlar Hur många presenter behövs för att fylla ett hål av saknad i hjärtat? Kommer någon och räddar dig till slut, som prinsessan på den vita hästen,

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Tillgänglig minister

Tillgänglig minister 22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik BOENDETS SAMBAND HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund Lika barn är inte bäst. Stad bygger på olikhet; Det sade Aristoteles, som levde på 300-talet

Läs mer

Positiv särbehandling?

Positiv särbehandling? UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Fredrik Alm Arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen Magisterexamen HT 2012 Positiv särbehandling? Next Time Jet (NextJet) Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Remissyttrande över motion av Joakim Granberg (RP) Fler lärare med högskolekompetens till förskolor i invandrartäta områden i Södertälje

Remissyttrande över motion av Joakim Granberg (RP) Fler lärare med högskolekompetens till förskolor i invandrartäta områden i Södertälje 1 (3) 2015-09-22 Tjänsteskrivelse Dnr UN 15/0065 Kontor Utbildningskontoret Handläggare Sanna Fritz, verksamhetschef förskola 08-5230 6282 sanna.fritz@sodertalje.se Utbildningsnämnden Remissyttrande över

Läs mer

DOM 2010-10-05 Meddelad i Malmö

DOM 2010-10-05 Meddelad i Malmö 1 MALMÖ TINGSRÄTT DOM Meddelad i Malmö Mål nr T 3169-08 PARTER KÄRANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: jur. kand.ulrika Dietersson Samma adress SVARANDE Gymnastik-O Atletklubben

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET

RFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET POLY SÅ FUNKAR DET 1 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan att känna romantisk kärlek till mer än en person åt gången. För att vara polyamorös krävs alltså inte en praktik,

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Allt fler kvinnor bland de nyanställda

Allt fler kvinnor bland de nyanställda STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning Datum/ löpunmmer 2013-09-10 / 7 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Hållbar avfallshantering: Projekt 5 Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Maria Andersson Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Källsortering:

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Balans- ett spel om hållbar utveckling

Balans- ett spel om hållbar utveckling Svenska Aralsjösällskapet presenterar Balans- ett spel om hållbar utveckling En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Fax 08-693 03 89 Stockholm den 4 december 2012 Svea hovrätt Box 2290 103 17 Stockholm Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Överklagat avgörande: Stockholms tingsrätts dom (mellandom) den 30

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Rapport: Bostadsundersökning 2014

Rapport: Bostadsundersökning 2014 Rapport: Bostadsundersökning 2014 Vilka har svarat på enkäten? Svar & bortfall 301 enkäter skickades ut varav 135 besvarades. Svarsfrekvens: 45 %. En enkät var ogiltig. Svar & bortfall 400 enkäter skickades

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Problem att fundera över

Problem att fundera över Problem att fundera över Här får du öva dig på att formulera en förmodan och försökabevisaden. Jag förväntar mig inte att du klarar av att gå till botten med alla frågorna! Syftet är att ge dig smakprov

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige

Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige AV SARA TÄGTSTRÖM Verksam vid avdelningen för penningpolitik Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots

Läs mer