Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Transkript

1 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research Sid 1 (9)

2 SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner hur mycket de budgeterade i kommunalt idrottsstöd för Undersökningen visar att Sveriges kommuner varierar kraftigt i sitt idrottsstöd per invånare. Bland de kommuner som ger mest respektive minst i idrottsstöd per invånare, kan idrottsstödet per invånare skilja sig flera hundra procent mellan kommunerna. Med hjälp av statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2012 går det att studera förhållandet mellan antalet anmälda brott i kommunen och storleken på kommunens idrottsstöd. När detta sedan jämförs kommunerna emellan, visar det sig att det finns ett tydligt samband: Ju mer kommunalt idrottsstöd en kommun ger, desto mindre brottslighet finns det i kommunen. Sambandet är i vissa fall så starkt att brottsligheten till och med minskar mer med ökat idrottsstöd än med ökad sysselsättning i kommunen. Lägger man därtill de positiva hälsoeffekterna av ökat idrottande, och den positiva mediebild som idrott kan medföra, så kan effekterna av låg arbetslöshet jämfört med effekterna av ökat idrottsstöd till och med beskrivas som blygsamma. Resultaten som framkommer i den unika forskning Swedstat genomfört, visar bland annat politiker och andra beslutsfattare vilken roll idrotten spelar i samhället. Statistiken talar nämligen sitt tydliga språk: Brottsligheten minskar när. Alexander Abrahamsen VD Swedstat Statistics & Research Tel: E-post: alex@swedstat.se Sid 2 (9)

3 VAD FÖR FORSKNING HAR GJORTS? Forskningen har gått ut på att mäta sambandet (korrelationen) mellan brottslighet och kommunalt idrottsstöd. Med brottslighet menas i denna studie sådana brott som Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) rubricerar som: Våldsbrott Stöld, rån och häleribrott Skadegörelse Bilbrott Vapenbrott All statistik baseras på antalet anmälningar som gjorts i varje kommun 2012 och divideras med antalet invånare i respektive kommun för att få fram antalet brott per invånare. I Riksidrottsförbundets Kommunundersökning 2011 har varje kommun angett sitt kommunala idrottsstöd för Dessa siffror har dividerats med antalet invånare i respektive kommun för att få fram det kommunala idrottsstödet per invånare. Alla statistik som har använts i studien är neutral i sin karaktär och finns tillgänglig för alla via Brottsförebyggande rådets- respektive Riksidrottsförbundets hemsida: & AVGRÄNSNINGAR För att kunna dra några slutsatser om det kommunala idrottsstödets påverkan på brottsligheten, är det viktigt att kommunernas brottslighet är jämförbar med varandra. På mindre orter med få invånare är det vanligt att många av invånarna är bekanta med varandra. I en ort med väldigt få invånare kan det därför vara svårt att t.ex. stjäla en bil utan att vara bekant med ägaren till bilen. Detta gör sannolikt att i orter med få invånare, så uteblir många brott på grund av ortens storlek. Brottsstatistiken i små kommuner är därför inte jämförbar med brottsstatistiken i större kommuner, då små kommuner har en onaturligt låg brottslighet. Denna studie har därför exkluderat kommuner vars invånarantal understiger personer. Även Stockholms- och Göteborgs kommun har exkluderats i studien då dessa kommuner har en brottslighet som i statistiska termer beskrivs som extrema värden. Sid 3 (9)

4 VAD VISAR FORSKNINGSRESULTATEN? Forskningsresultaten visar att det finns ett signifikant samband mellan antalet anmälda brott och hur mycket kommunalt idrottsstöd som varje kommun ger. Ju mer kommunalt idrottsstöd en kommun ger, desto mindre brottslighet finns det i kommunen. Figur 1. Sambandet mellan brottslighet och idrottsstöd. I figur 1 ser vi ett negativt samband mellan brottslighet och idrottsstöd, vilket innebär att brottsligheten minskar när idrottsstödet ökar. I figuren ser vi också att de kommuner som har lägst idrottsstöd, i vissa fall har mer än dubbelt så hög brottslighet än kommunerna med högst idrottsstöd. I genomsnitt sjunker antalet anmälda brott per invånare med 10 för varje hundralapp i ökat idrottsstöd. På riksnivå innebär detta att om idrottsstödet ökades med en hundralapp per invånare, så skulle vi se färre anmälningar som rör våldtäkt, misshandel, rån etcetera, varje år! Då det sedan tidigare är känt att kommuner med låg arbetslöshet har en signifikant lägre brottslighet, är det intressant att jämföra arbetslöshetens effekter med effekterna av det kommunala idrottsstödet. En sådan jämförelse ger oss också en bra uppfattning om styrkan i sambandet mellan brottslighet och idrottsstöd. Sid 4 (9)

5 Figur 2. Sambandet mellan brottslighet och arbetslöshet. I figur 2 ser vi ett positivt samband mellan brottslighet och arbetslöshet, vilket innebär att brottsligheten ökar när arbetslösheten ökar. I figuren kan vi se att de kommuner som har högst arbetslöshet i vissa fall har mer än dubbelt så hög brottslighet än de kommuner som har lägst arbetslöshet. För varje procentenhet som arbetslösheten i en kommun stiger, så ökar brottsligheten i genomsnitt med 8,5 brott per invånare. För att nyansera resultaten än mer kan vi studera figur 3 nedan, som visar sambandet mellan brottslighet och median-inkomst. I figuren ser vi att den streckade linjen i stort sett är helt vågrät, vilket innebär att brottsligheten inte påverkas nämnvärt av median-inkomsten i kommunen. Figur 3. Sambandet mellan brottslighet och median-inkomst. Sid 5 (9)

6 VAD ÄR FÖRKLARINGEN BAKOM FORSKNINGSRESULTATEN? Swedstats forskning visar att det finns ett mycket starkt signifikant samband mellan graden av brottslighet och graden av kommunalt idrottsstöd. Ett samband kan emellertid inte betraktas som en förklarande modell, eftersom ett samband i vissa fall kan uppstå av en slump. Swedstat har därför talat med Peter Hörnemalm som är chef på Föreningsbyrån i Umeå kommun, och som har ansvar för det kommunala idrottsstödet i Umeå. - Vi vet genom forskning att insatser som motverkar utanförskap och marginalisering ger minskad kriminalitet. Att kunna umgås i strukturerade aktiviteter med gott ledarskap, där man kan bli sedd och få bekräftelse, är komponenter som finns inom idrotten och som med all sannolikhet minskar brottsligheten, säger Peter Hörnemalm. Av ett idrottsutövande följer också att tiden som varje utövare förfogar över, krymper så att utrymmet till brottsliga aktiviteter minskar. Det är därför med stor sannolikhet ingen slump att det finns ett samband mellan graden av brottslighet och graden av kommunalt idrottsstöd. HUR TOLKAS FORSKNINGSRESULTATEN? Det är inte ovanligt att många politiker och andra beslutsfattare lyfter fram strängare lagar och ökade resurser till polisen när de diskuterar brottsbekämpning. Swedstats forskning visar emellertid att det finns mycket goda skäl till en förändring i den retoriken, då effekterna av satsningar på idrotten inte bara är statistiskt säkerställda, utan också med största sannolikhet mer kostnadseffektiva. Att Polisen har en dämpande effekt på brottsligheten står dock utom allt tvivel, och det vore därför högst önskvärt att jämföra effekterna av ökade resurser till polisen med effekterna av ökade resurser till idrotten. Dessvärre är det inte möjligt vilket framgår av figur 4 nedan. I figur 4 ser vi kostnaden för polisen per invånare i Sveriges 21 olika län, och hur många anmälda brott som gjorts per invånare i respektive län (kostnaden för en polis antas vara ungefär lika stor oavsett län). Som diagrammet antyder, så finns det ett positivt samband mellan kostnaden för polisen och antalet brott. Detta skall emellertid inte tolkas som att brottsligheten stiger då antalet poliser ökar. Utan detta olyckliga utseende beror snarare på att polisen tillförs mer resurser när brottsligheten stiger. Något hönan och ägget-dilemma finns således inte. Sid 6 (9)

7 Figur 4. Sambandet mellan kostnad för polis och brottslighet. Figur 4 tjänar istället som syfte att nyansera kostnaderna för brottsligheten. Om varje invånare skulle bidra med ytterligare en hundralapp per år till polisen, skulle effekten av denna förändring bli marginell (eller t.o.m. negativ enligt figur 4) eftersom den totala kostnaden för polisen per invånare är så förhållandevis stor. En ytterligare hundralapp i ökat idrottsstöd per invånare skulle dock innebära mer än en fördubbling av det befintliga idrottsstödet i många kommuner (se figur 1). Samma satsning (en hundralapp) på idrottsverksamheten skulle med andra ord ge mycket stora effekter på idrotten, samtidigt som vi också vet att brottsligheten skulle sjunka med 10 fall för var 1000:e invånare. För en stad med en storleksordning motsvarande Borås, skulle det innebära över färre vålds-, stöld-, skade-, bil- samt vapenbrott per år. Som vi också har sett vid jämförelsen med arbetslöshetens effekter, så behövs en halvering av arbetslösheten för att uppnå samma effekt som en ökad hundralapp i idrottsstöd ger. Ställt i relation till hur enkelt det är att öka stödet till idrotten kontra hur enkelt det är att halvera arbetslösheten, så förstår vi vilken betydelsefull roll idrotten spelar i vårt samhälle. KRITISK GRANSKNING Denna studie har studerat sambandet mellan graden av kommunalt idrottsstöd och antalet anmälda brott i respektive kommun. Ett anmält brott är emellertid inte detsamma som ett lagfört brott. Det hade därför varit önskvärt att studera Sid 7 (9)

8 sambandet mellan idrottsstöd och lagförda brott. Dessvärre tillhandahåller inte Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sådan statistik uppdelat per kommun. Frånvaron av forskning kring sambandet mellan idrottsstöd och lagförda brott, anses dock inte kasta någon skugga på forskningsresultaten i denna studie, eftersom devisen ingen rök utan eld säger oss att få anmälningar hänger samman med få brott. Ur ett statistiskt perspektiv måste dock följande fråga ställas: Finns det ett samband mellan mörkertal och idrottsstöd? Eftersom alla brott inte anmäls finns det ett mörkertal som vi inte känner till. Finns det dessutom skäliga misstankar om att dessa mörkertal hänger samman med graden av kommunalt idrottsstöd, behöver en justering göras så att kommunerna blir jämförbara med varandra. Vid närmare efterforskning visar det sig dock att kommuner som har ett litet idrottsstöd har samma bakgrundsprofil som de kommunerna med stort idrottsstöd. Swedstat kan därför inte finna några belägg för att väcka misstanken om att mörkertalen hänger samman med graden av idrottsstöd. SLUTSATSER Swedstat har studerat sambandet mellan brottslighet och kommunalt idrottsstöd. Forskningsresultaten visar att det finns ett signifikant samband mellan antalet anmälda brott och hur mycket kommunalt idrottsstöd som varje kommun ger. I genomsnitt sjunker antalet anmälda brott med 10 per invånare, för varje ökad hundralapp i kommunalt idrottsstöd. Detta kan jämföras med arbetslöshetens effekter på brottsligheten, som sjunker med 8,5 per invånare för varje minskad procentenhet i arbetslöshet. En stad som exempelvis Borås skulle därför behöva skapa nya arbetstillfällen för att uppnå samma positiva effekt på brottsligheten som en ökad hundralapp i idrottsstöd per invånare ger. Swedstats forskningsresultat visar därför inte bara att idrotten har en stor betydelse i vårt samhälle, forskningsresultaten visar också hur betydelsefull idrotten är, och att idrotten kanske spelar en större roll i samhället än vi anar. Sid 8 (9)

9 OM SWEDSTAT Swedstat är ett svenskt konsultföretag specialiserat på statistik, men huvudsäte i Göteborg. Swedstat bedriver ett oberoende forskningsprojekt vars syfte är att ta fram en modell som beskriver effekterna av olika beslut som en kommun tar. Som en del av denna forskning ingår studerandet av sambandet mellan brottslighet och kommunalt idrottsstöd. Vill du ha en mer detaljerad rapport? Vill du veta mer om hur just Din kommun förhåller sig till de andra kommunerna? Vill du veta hur brottsligheten i just Din kommun påverkas av kommunens idrottsstöd? Kontakta: Alexander Abrahamsen, Statistiker Swedstat Tel: E-post: alex@swedstat.se KÄLLOR Statistiska Centralbyrån (SCB) - Antal invånare per kommun Medianinkomst per kommun 2012 Arbetsförmedlingen - Arbetslöshet per kommun 2012 Riksidrottsförbundet (RF) - Kommunalt idrottsstöd per kommun 2012 Polisen - Antal poliser per län - Budget Sid 9 (9)