Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp?

Transkript

1 Intervjuguide: Under den här rubriken kommer frågorna att presenteras i korrekt ordning. Intervjuobjektens svar kommer även redovisas här efter intervjuguiden. Dessutom kommer ett enklare släktträd att presenteras eftersom det kan underlätta för läsaren att se eventuella likheter eller skillnader. I släktträdet kommer bara de individer som ingår i undersökningen presenteras och därför inga andra medlemmar i släkten. Givetvis har ingen tagits bort eller lagts till utav författaren, utan det är endast intervjuobjektens syn på saker som publiceras. Släktträd: Rudolfs Hausmanis född 1913 i Ventspils, Lettland och Erna Hausmanis (född Andersons) född 1915 i Ventspils, Lettland gifte sig på 30-talet. År 1938 fick de sin första son Arnis Hausmanis. År 1944 flydde de till Sverige. År 1947 fick de sin andra son Edvards Hausmanis som fick två söner (som dock inte är med i uppsatsen). Skaidrite Hausmanis, Rudolfs och Ernas yngsta dotter föddes år 1951 och hon fick två söner. Freddie Carlsson som föddes år Hennes andra son Robin Carlsson föddes år Intervjuguide: Tema ett - utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp? Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? Du är ju andra generationen lettisk i Sverige efter de första lettiska flyktingarna som kom till Sverige. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Hur integrerades du? 1

2 Tema två - Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Tror du att generation x och x ser sig själva som svenskar eller letter? Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva dig/din generation? 2

3 Arnis första generationen. Tema ett - Utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Arnis har aldrig upplevt utanförskap förutom när han kom till Sverige som flykting, han hamnade utanför i skolan i form av mobbning eftersom han inte kunde språket. Senare var det dock inga problem för Arnis eftersom han hade andra invandrare (finnar) att umgås med. Utanförskap beror mycket på hur självständig individen är enligt Arnis. Han har aldrig mått dåligt av det här mobbningen och den typen av utanförskap vill Arnis understryka. Det är för mycket daltande med mobbare nu för tiden. Om man ger med sig hamnar man utanför kan man stå emot trycket med ett starkt psyke hamnar man inte utanför berättar Arnis. Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp? Det är politikerna som står utanför samhället det är det som är felet. Politikerna har tagit in för mycket folk som de inte kan ta hand om. Sverige har varit för hjälpsamma och har tagit emot för mycket folk. Sverige kan inte ta hand om alla men eftersom politikerna står utanför, ser de inte vad det är som händer, säger han. När Arnis mamma och pappa kom då fanns det jobb med en gång och då sögs folk in i samhället på ett annat sätt. Nu blir det bara gangsters som av dem som kommer. Reinfeldt ser ingenting han bor i fina lägenheter och ser inga förorter från hans balkong. Han måste blunda eller vara inkompetent. Politikerna skulle reformerat välfärden för att hindra mygel för 40 år sedan menar Arnis. Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Arnis säger att invandrare utkastade från sitt land. Eftersom de hamnar utanför och eftersom de känner att de inte vill komma in i ett nytt land då invandrarna inte kan slåss för sitt hemland från Sverige. Invandraren ska få en person som stöd för att klara sig och för att integreras. Ifall en invandrare inte kan svenska eller det svenska tänket så hamnar man utanför. Eftersom de inte kan prata språket, då kan de heller inte kräva rättigheter. De utnyttjar inte sin kapacitet de får ju allt gratis så de behöver inte jobba. Svensken är väldigt ärlig myglar inte på samma sätt. Araben och ryssen är samma tjuvar som stjäl. Muslimer 3

4 tänker definitivt inte som svenskar och det är klart att de riskerar att hamna utanför med sina normer. Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? De var dumma mot Arnis i skolan helt enkelt. Det var enda gången han känt riktigt utanförskap. Men han understryker att han inte fick några ärr av det utan har bara ångat på och kört sitt eget race så har allt löst sig. Arnis menar att det är viktigt att folk växer upp och skaffar sig ett jobb för att undvika utanförskap. Du är ju den första generationen lett som kom som flykting till Sverige. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Hur integrerades du? Det var inte lätt då heller när Arnis och hans mamma och pappa kom, men de hade jobb. Hans pappas envishet räddade familjen eftersom pappan visade vad han kunde och jobbade stenhårt. Han köpte en fiskebåt och skapade sitt eget liv och hämtade aldrig något från staten. Arnis berättar om diskrimineringen på arbetsplatsen för hans far: Katrineholm Herrgård kom han först till som dräng och pengarna räckte knappt till mat. Hans far var en grovarbetare och fick därför mycket jobb. Samtidigt blev han ofta diskriminerad på arbetsmarknaden främst på grund av språksvårigheter, herrgården kallade honom livegen när han ville sluta. Tema två - Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? Arnis ser sig som en försvenskad lett. Han har inga känslor till territoriet längre men till folket. Han beskriver hur tråkigt det var att lämna sitt land och sina vänner bara för att kommunisterna kom. Partisanerna ser han som sina hjältar eftersom de slogs mot ryssar under hela Sovjetperioden. Han ser sig som mer svensk än lettisk eftersom han har tappat det lettiska språket. Det är dock tur hade han blivit kvar i Lettland hade ryssarna antagligen trakasserat honom som han säger. 4

5 Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Han beskriver att han ganska fort blev försvenskad men att han samtidigt alltid känt sig dubbel Tror du att generation ett och två ser sig själva som svenskar eller letter? Hans mamma var lettisk men blev aldrig svensk eftersom hon trodde att det var bättre i Lettland än i Sverige. Hon längtade tillbaka väldigt mycket till färdeneslandet hela sitt liv. Arnis pappa blev mer försvenskad för att han visste att Lettland var ett förlorat land i och med att ryssen hade tagit över det. Tredje generationen tror Arnis har blandade nationaliteter, men samtidigt är tredje generationen mest svenskar. Men samtidigt utlänningar svår fråga. Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva er? Arnis tror att de övriga individerna i undersökning ser honom som en riktig lett som kan svenska. 5

6 Edvards Andra generationen. Tema ett - Utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Att man inte är med i samhällsstrukturen, eller att man är mobbad. Att man inte får vara med på samma villkor som för alla förklarar Edvards. Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp? Politikerna målar upp samhället som segregerat mellan invandrare och svenskar. De borde ändra på det. Politikerna kanske pratar för lite om det enligt Edvards. De gör en massa åtgärder för att få in folk i samhället. Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Invandrare, eftersom de lever ett annat liv. Lever ihop i sina förorter med sina egna, med egna seder och bruk. Föräldrar som kommer hit släpper inte sina traditioner och seder så barnen integreras inte heller. Speciellt är tjejerna utsatta, blir behandlade som skräp och får inte umgås med vem de vill. Idag är det även tufft för svenska ungdomar med att inte hamna utanför, med hög arbetslöshet menar Edvards. Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? När Edvards var liten tycker han inte att han var med på samhället i skolor och så fanns det mycket annat. Han sa aldrig sitt efternamn när han sökte arbete, för att då fick han jobb. Han försökte möta företagen face to face. Ju mer arbetslöshet det blir desto mer sådant här kommer vi att se i samhället tror Edvards. Du är ju andra generationen lettisk i Sverige efter de första lettiska flyktingarna som kom. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Hur integrerades du? Det var nog svårare då att integreras, mycket tuffare då. Nu tar samhället hand om dig direkt, samhället hjälpte inte till med något på 1940-talet. Mamma och Pappa blev utnyttjade av 6

7 arbetsgivare med bland annat lägre löner än svenskar beskriver Edvards. Idag borde det vara lättare enligt Edvards eftersom invandrarna får allt serverat, de behöver ju inte jobba. Idag är de invandrare som kommer bortskämda. De är ju smarta med att de lär varandra hur man utnyttjar systemet säger han. Hans mamma och pappa var tvingade att jobba direkt, med diskriminering runt sig hela tiden. Tema två - Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? På gamla dagar har Edvards känt sig mer lettisk. Han känner sig hemma när han åker dit. I Sverige finns det inget mer än hans familj, men känslomässigt så mår han bättre i Lettland Han vet inte varför det är så. Edvards har sagt innan att han varit svensk, men nu har det slagit om. Inte så konstigt att han är lettisk eftersom hans föräldrar är lettiska. Kämpar för att få tillbaka marken som ryssarna stal. Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Såg sig som svensk när han var yngre men nu har det kommit tillbaka till lettisk. Kan vara för att språket kommer tillbaka. Känner sig mer välkommen i Lettland på ett sätt, han tycker att letter är mer välkomnande trots sin fattigdom. Språket har kommit tillbaka och är en bidragande orsak. Edvards åker till Lettland varje år. Tror du att generation ett och tredje ser sig själva som svenskar eller letter? Hans mamma pappa och storebror Arnis var/är letter. Generation tre är han osäker på. Det är nog lite skillnad mellan kusinerna. Intresset svalnar nog för varje generation. Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva er? Edvards tror att de övriga generationerna ser generation två som svenskar, eftersom de är födda här. 7

8 Skaidrite Andra generationen. Tema ett - Utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Man är inte med i gemenskapen. Står utanför samhällets vanliga normer. Tycker ordet säger vad det är. Folk känner sig inte tillhörande säger Skaidrite. Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar dem upp? När de ska integrera utlänningar i samhället och pratar om arbetslöshet. I de sammanhangen brukar politiker prata om utanförskap och även de handikappade, säger Skaidrite. Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Invandrare idag är det ofta de som kommer utanför men det var inte så förr, menar Skaidrite. Anledningen är att de får för mycket och får alldeles för mycket hjälp så dom behöver inte kämpa för att integreras. Samhället ger dem för mycket hjälp och då tar för lång tid eftersom det kanske är för många invandrare, anser Skaidrite. Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? Hon har aldrig känt sig utanför. Ibland menar Skaidrite att alla kanske känner sig utanför men det är normalt. Men inte när det gäller integration och så vidare. När hon var liten och grannarna beskyllde Skaidrite och hennes syskon för att ha stulit ur deras brevlåda var enda gången hon kände sig diskriminerad. Du är ju andra generationen lettisk i Sverige efter de första lettiska flyktingarna som kom till Sverige. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Hur integrerades du? Både ja och nej. Hennes mamma och pappa fick kämpa, en kniv och en gaffel en madrass allt var begagnat.- ett av allt. De tvingades in och jobba och kämpa för att överleva. De fick jobb nästan direkt det fanns då. I och med det kom de in lättare i samhället, menar Skaidrite. På den tiden fanns gott om jobb för personer som inte kunde språket. Samtidigt tuffare just för att 8

9 de inte kunde språket. Nu finns det SFI som inte fanns då. Själv integrerades hon av farten framförallt genom skolan lärde sig språket föräldrarna krävde resultat. Lekkompisar hjälpte till med integrationen. Tema två - Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? Skaidrite ser sig själv som svensk med lettisk bakgrund men räknar sig som svensk ändå. Hon har känslor för Lettland men känner sig som svensk. Det beror nog på att hennes mamma och pappa har pratat mycket om Lettland och att hon har själv varit och hälsat på, förklarar Skaidrite. Hon beskriver hur det känns som att letter är hennes folk. Hon har hela livet hört berättelser om skönhet och hemskheter samt språket, kanske är det därför förklarar hon. Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Det har känts så här hela tiden. I och med att Lettland var så slutet fram till 1991 har man ju inte kunnat åka och hälsa på. Därför har jag inte kunnat bygga upp en samhörighet. Hade det varit mer öppet och familjen kunnat åka dit varje sommar hade hon säkert kunnat känna mer för landet, säger hon. Tror du att generation ett och tre ser sig själva som svenskar eller letter? Mamma och pappa letter, äldsta brodern ser sig som både svensk och lettisk. Mamma och pappa såg sig svenska för medborgarskapet - men att de var letter när det gällde. De blev försvenskade med åren, men när de blev äldre så föll de tillbaka mer till det lettiska språket. Tror att generation tre ser sig själva som svenskar fast att de är medvetna om sina rötter säger Skaidrite. Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva er? Hon tror att generation tre skulle se hennes generation som svenskar. Hennes mamma och pappa hade nog också sett barnen som svenskar. Eftersom generation två har blivit försvenskade kan de inte lettiska till fullo. Hennes mamma och pappa har aldrig tvingat syskonen att prata lettiska eller tvingat på dem lettiska traditioner. De hade varit glada om 9

10 syskonen behållit språket men det var aldrig ett krav samtidigt fick de ingen modersmålsundervisning som idag, då hade det kanske varit annorlunda. Freddie Generation tre. Tema 1 Utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Andra människor som är utanför samhället. Utanför på ett eller annat sätt mobbad kan också vara utanför. Arbetslös, utanför det normala sociala, invandrare kan ofta vara utanför känns det som. Bidragstagare folk som inte kan eller vill tillföra någonting. Kriminella är utanför, säger Freddie. Hur skulle ni säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? vilken bild målar dem upp? Politiker populistisk synvinkel, för att få röster bilden av utanförskap blir inte sann. Vet inte till hundra men gissar att man inte kan lita på att deras bild av utanförskap är rätt, enligt Freddie. Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Fattiga oavsett bakgrund. Bottenskiktet utav samhället, socialt missanpassade människor, sjuka. Det segregerar och folk blir inte en del av det svenska samhället. Även invandrare riskerar att hamna i utanförskap, letar till sig till varandra och placeras i ghetton söker trygghet i likasinnade. Då blir det lätt att segregeras ifall det är ett samhälle i samhället fast det är utanför. Människorna som man inte kan ge en värdig tillvaro kan lätt hamna utanför. Sjuka har svårt att ta sig uppåt, psykiskt sjuka. Viktigt att understryka dock är att DE kanske inte ser sig som utanför. Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? Freddie har aldrig känt sig utanför, utan har alltid haft jobb. Jobb i största allmänhet är viktigt för att vara med i samhället även för den sociala biten, tror Freddie eftersom, man får många vänner genom jobbet. 10

11 Du är ju tredje generationen lett i Sverige efter de två första lettiska flyktingarna som kom. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Mycket svårare på den tiden, men folk blev tvingade att integreras eftersom det var hårdare klimat. Idag så får invandrare massa bidrag och grejer så att de inte behöver integreras. På 1940-talet var man tvungen att integrera sig själv i samhället för att överleva eftersom man inte fick mycket mat och andra grejer i början. Hårt i början men bättre i längden. Snålt med pengar men folk fick mat. Integreringen bör vara moroten för invandringen. Tema 2 Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? Freddie ser sig som 99 % svensk. Antagligen eftersom att han ser sin mamma som svensk eftersom hon har bott i Sverige hela sitt liv och pratat svenska under uppväxten i en svensk familj. Inte kommit i kontakt med så mycket lettiska under sin uppväxt. Ingen ser ut att vara något annat än svenskar i släkten. Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Freddie säger att han har känt sig likadan genom hela livet. Tror du att generation ett och två ser sig själva som svenskar eller letter? Generation ett ser sig som letter, garanterat i alla fall till 85 %. Mormor och morfar kändes definitivt som invandrare. Som sagt, de blev tvingade att integreras samtidigt som de hade det svårare att integreras med befolkningen. De hade ju skapat ett liv i Lettland och sen flydde de hit och kände sig kanske aldrig som svenskar. Generation två: Känner sig nog till största delen som svenskar eftersom de är uppvuxna här men de känner sig nog ändå inte som 100 % svenskar eftersom deras föräldrar inte var 100 % integrerade i samhället. Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva dig? Han tror att resten av släkten ser sig som 100% svenskar. Övrigt: Intressant att ingen vågar göra något åt integrationen. Synd att SD ska få sådant inflytande bara för att de andra partierna inte kan göra något vettig politiskt. 11

12 Robin Generation tre. Tema ett - Utanförskap Begreppet utanförskap har under lång tid kastats runt i media när man beskriver vissa grupper av människor. Vad betyder utanförskap för dig? Utanförskap dåliga förhållanden, uteliggare, folk som har kommit i kläm mellan jobb, olika typer av missbrukare. Uppfattar inte att det nödvändigtvis är invandrare som hamnar i utanförskap, utan att det är mer missbrukare som till en viss del har valt det själva. Tyvärr så är det barnen som riktigt hamnar utanför. Barnen är de som faktiskt hamnar i utanförskap, de vuxna väljer utanförskap och då främst invandrare eftersom de drar sig till folk som pratar samma språk. Det kanske vi också hade gjort. De väljer att inte komma in i samhället. Även kulturkrockar mellan svensk kultur och islam kan uppkomma genom som exempel olika syn på tjejer. Hur skulle du säga att en politiker beskriver begreppet utanförskap? Vilken bild målar de upp? Robin förklarar att han inte har tänkt så mycket på det. Politiker brukar associera utanförskap med invandringen känns det som. Vem eller vilka tror du har lättast att hamna utanför och varför? Invandrare, folk som har svårt med språket. Robin berättar om när han var i Polen och inte kunde kommunicera på varken svenska eller engelska med befolkningen. Han förklarar vidare att det är därför invandrare kanske lätt hamnar utanför på grund av språksvårigheter. Har du någon gång upplevt utanförskap enligt de variabler som enligt dig ingår under begreppet utanförskap? Nej det har Robin inte gjort, säger han. Du är ju tredje generationen lett i Sverige efter de första lettiska flyktingarna som anlände. Rent spekulativt, tror du att det hade varit lättare att integreras på 1940-talet in i det svenska samhället än i dag och i så fall varför? Hur integrerades du? Robin tror att det är lättare nu. Rasismen var ju okej vid 1940-talet på ett annat sätt så då var det mer okej med diskriminering känns det som. Olikheter är i Sverige idag mer accepterat och Sverige har nog kommit väldigt långt nu. Det är nog mer jämlikt totalt sett idag. Alla är likadana. Hans släkt har enligt Robin integrerats väldigt bra. Den andra generationen pratar flytande svenska och har väl aldrig haft svårt att komma in i samhället antagligen. Han känner 12

13 inte till några lettiska traditioner, men tror att de kanske liknar de svenska lite - även när det gäller religion. Hans mormor och morfar anpassade sig väldigt bra tror Robin. Tema två - Identitet Du har ju rötter i både Sverige och Lettland, hur ser du dig själv? Som lettisk, svensk eller kanske båda? Och varför? Robin beskriver sig som svensk med lettiska rötter och är stolt över att vara lettisk ändå trots att han ser sig som svensk. Robin är stolt över sin släkts identitet, svensk lettisk. Har din identitet förändrats över ditt liv, alltså att du har sett dig mer lettisk eller svensk tidigare men att det nu gått över till det ena eller det andra? Robin beskriver att han har haft ungefär samma identitet hela tiden. Tror du att generation ett och två ser sig själva som svenskar eller letter? Generation två ser nog generation tre som svenskar utan vidare. Men mormor och morfar hade nog sett sig som lettiska, säger Robin. Hade han själv flytt till ett annat land hade han sett sin egen familj som svenskar. Generation ett ser sig som letter, generation två tror jag är mer svenska faktiskt, säger Robin. Arnis föddes i Lettland därför borde han vara mer lettisk, enligt Robin. Generation två har nog tyckt att de var letter i början av livet men sen att de har övergått till svenskar. Eftersom de var annorlunda i skolan, spekulerar Robin. Hur tror du att de övriga generationerna i undersökningen skulle beskriva dig? Han tror att de skulle se honom som svensk fast med lettiska rötter. Familjen pratar inte så mycket om Lettland tycker Robin, men hans mamma skulle nog se honom som svensk medan hans mormor och morfar skulle antagligen sett honom som mer lettisk, tror han. 13

14 14