Utanförskap och identitet en svensk-lettisk resa genom den svenska integrationsdjungeln.

Transkript

1 Linköpings Universitet B-uppsats 7.5hp Statsvetenskap II, VT 2013 Handledare: Mariana Gustafsson Utanförskap och identitet en svensk-lettisk resa genom den svenska integrationsdjungeln. -En samling med analytiska intervjuer med svensk-lettiska individer i det svenska samhället. Segregation and identity a Swedish-Latvian journey through the Swedish integration djungle. - A collection with analyzing interviews with Swedish-Latvian individuals in the Swedish society. Av: Nataniel Sorvari Ord: 7776

2 Utanförskap och identitet en svensk-lettisk resa genom den svenska integrationsdjungeln. - En respondentintervju undersökning(samtalsintervjuundersökning) om en svensk lettisk släkts resa över generationer i Sverige. Sammandrag Författare: Nataniel Sorvari. Kurs: Självständigt arbete(b-uppsats) 7.5hp. Utanförskap och identitet är två begrepp som används flitigt i dagens politiska debatt när man beskriver en viss typ utav människor Politiker målar ofta av en bild där utanförskap är något som ofta händer arbetslösa och invandrare ofta i förorter. Däremot är problemet att det inte verkar som att någon frågar personerna som skulle kunna representera dessa grupper hur läget verkligen är. Därför syftar den här uppsatsen till att ta reda på och analysera hur tre generationer ur en lettisk släkt i Sverige ser på dessa begrepp. Inte för att vara representera alla invandrare eller ättlingar till invandrare utan för att se ifall det går att ge någon alternativ bild av utanförskap och kulturkrockar(identitet). Därför kommer det utföras en respondentundersökning, alltså samtalsintervjuer med fem individer ur tre generationers letter för att försöka få en djupare insikt i hur dessa ser på utanförskap och sina identiteter.

3 Innehållsförteckning: 1.0 Inledning s Bakgrund och forskningsproblem s Syfte och frågeställningar s Avgränsningar s Relevans s Disposition s Metod s Strategi och design s Begrepp s Metod/tillvägagångssätt s Källor s Kritisk diskussion om källor och val av källmaterial s Kritisk diskussion av validitet och reliabilitet s Kritiskt reflketerande jämförelse med en annan metod s Resultat s Analys s Slutsatsen av analysen s Sammanfattning/avslutning s Referenser s Tryckta källor s Källor hämtade från internet s Intervjuguide s.20

4 1.0 Inledning 1.1 Forskningsproblem och bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land där människor från många länder stöter på varandra varje dag, på jobbet, gymmet, skolan eller var det nu kan vara. Integrationen i Sverige möter samtidigt stark kritik 1 av både olika politiker i riksdagen samt av olika debattartiklar som visserligen både talar för en reformerad flyktingpolitik och/eller en minskad flyktingpolitik totalt sett 2. Flera politiker har samtidigt i år, 2013, uttalat sig om att integrationspolitiken kommer att kunna bli ett av valet år 2014 stora frågor. Således kommer mer fokus eventuellt att riktas på hur den delen av den svenska politiken faktiskt fungerar. Integrationspolitik kan man se på olika sätt, vissa ser det som en del av mångkulturen där förespråkare vill att invandrare ska behålla sin kultur och sina värderingar, medan andra menar att integrationspolitiken finns där för att assimilera människor in i den svenska kulturen. Frågor och diskussioner om vem som är svensk verkar aldrig ta slut och därmed verkar nationella identiteter finnas även i det nya landet. Samtidigt har begrepp som utanförskap 3 börjat användas allt oftare i media och det offentliga rummet. Begreppet innebär att det finns människor i Sverige som lever utanför samhället, ofta i förorter där det finns en hög andel arbetslösa och dessa områden ofta domineras av människor med invandrarbakgrund 4. I dessa tider av diskussioner kring flyktings- och integrationspolitik, vill den här b-uppsatsen reda ut begreppen utanförskap och identitet genom att intervjua tre generationers letter som kom till Sverige från början som flyktingar under andra världskriget. Intervjuobjekten kommer att få besvara hur deras syn på sin individuella identitet ser ut samt hur de tror att deras övriga släktingar ser på sina identiteter. De kommer även att få frågor om utanförskap och vad det innebär för dem. 1.2 Syfte och frågeställningar: Syftet med den är uppsatsen är att analysera tre generationer letter i Sverige, den första generationen är född i Lettland medan den andra och tredje generationen är födda i Sverige. 1 Åkesson, Jimmie, Romson, Åsa. Ferm, Maria. Kaplan, Mehmet, Granestrand, Lasse, 2011, 4 Arbetsmarknadsdepartementet,

5 Vidare syftar den här uppsatsen således till, att genom samtalsintervjuer se hur tre generationers lettiska flyktingar ser på begreppet utanförskap och om deras bilder av begreppet liknar eller skiljer sig från varandra mellan individerna och över generationerna. Utanförskap är således det första frågeställningstemat i uppsatsen, där frågorna kommer att utgå från en stor fråga för att få ett så dynamiskt samtal som möjligt. Det andra temat för intervjuerna kommer att vara identitet, med frågor om hur intervjuobjekten ser på sina egna och deras släktingars nationella identiteter. Givetvis kommer dessa frågor publiceras i en intervjuguide, som kommer att ha flera frågor för att besvara de större frågeställningarna. Detta för att försöka få en bredd och ett mer djupt svar på frågorna. Huvudtemat för de båda frågorna kan ses som luddiga, men begreppen utanförskap och identitet kommer att utredas under ett eget stycke i uppsatsen. Identitetsfrågan används för att se om det har skett någon skillnad på individernas nationella identitet över generationerna. Huvudfrågeställningar blir således: Hur ser du på begreppet utanförskap? Vilken nationell identitet anser du dig tillhöra? Förhoppningsvis kommer även de dynamiska samtalen också ge andra svar som kan besvara vissa andra delar av syftet och bakgrunden. Exempelvis om hur intervjuobjekten ser på flyktingpolitiken idag och hur det var när den första generationen kom till Sverige. 1.3 Avgränsningar Uppsatsen kommer inte kunna användas för att representera varken baltiska invandrare/flyktingar eller invandrare/flyktingar från övriga världen. Den är avgränsad till just de specifika individerna som är intervjuobjekt. Uppsatsen syftar inte heller till att finna någon universal uppfattning om hur generationer av flyktingar kan uppleva saker och ting. Därmed är resultatet, som sagts, inte representativt för alla flyktingar/invandrare. Således kommer uppsatsen förhoppningsvis att visa upp de olika individernas uppfattning, som jag som författare, hoppas kunna leda till att man ser ett logiskt samband eller en tydlig skiljepelare mellan dessa generationer då de tillhör samma släkt. Intervjuerna blir även till en viss del avgränsade eftersom det bara finns en person kvar tillhörande den första generationen som ger sin syn Relevans: Den här studiens relevans kan diskuteras, men som nämnts tidigare så finns det idag en omfattande debatt om olika frågor som handlar om invandringen. Därför kanske den här studien kan vara en liten del i att förstå hur en person integreras i Sverige och över tre 2

6 generationer inom samma släkt. Därmed känns det som att studien kan legitimeras då den faktiskt frågar flyktingar/ättlingar till flyktingar hur deras upplevelse av Sverige har varit, istället för att fråga någon journalist eller annan så kallad expert på ämnet som inte varit med om en liknande resa. Samtidigt är intervjuobjekten inte representativa som nämnt under fliken avgränsningar men de kan fortfarande kanske ge en verkligare bild av hur integrationspolitiken faktiskt fungerar i praktiken. Uppsatsen kommer förhoppningsvis därför betraktas som relevant. 1.5 Disposition Under rubriken metod kommer den tänkta designen och det tänkta tillvägagångsättet för studien att förklaras. Där kommer även metoden förklaras och beskrivas för att göra det enklare för läsaren att se ett mönster. Även definitionerna av begreppen utanförskap och integration kommer att presenteras och redas ut. Under kapitel tre kommer källorna att presenteras och diskuteras. Under kapitel fyra kommer resultatet och en analys utav resultatet presenteras. Till sist kommer slutsatsen att presenteras under kapitel fem. 2.0 Metod 2.1 Strategi och design: Studien kommer att vara strukturerad som en respondentundersökning. Det innebär att det är individerna som blir intervjuade och deras svar som blir intressanta för rapporten. Exempelvis Hur ser du på din nationella identitet? Det är bara en individ som kan svara på det och ingen kan svara för någon annan 5. Själva intervjuerna kommer vidare att vara strukturerade som samtalsintervjuundersökningar där det kommer att finnas huvudfrågor och delfrågor som individen kommer att få skickade till sig redan innan intervjun för att förbereda sig. Sedan, vid intervjutillfället, kommer frågorna som ställs samtidigt vara öppna, vilket jag hoppas kommer att kunna ge studien tydligare svar på huvudfrågorna som intervjun bygger på 6. Samtalsintervjun syftar inte på att generalisera hela populationen invandrare/ättlingar till invandrare för att ge en gemensam bild av dessa frågor, utan syftar på att se just den här familjens väg genom Sverige och se om den kan öppna för en diskussion. Respondentstrukturen som samtalsintervjun kommer att bygga på, syftar till att se ifall dessa individer som i tre generationer bott/bor i Sverige, har olika uppfattningar om sig själva som 5 Eisaiasson, Peter. Gilljam. Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängnerud, Lena. Metodpraktikan. Upplaga 3. Vällingby: Nordstedts juridik AB 2007, Ibid, 259 3

7 individer, sin släkt, ifall de tror att integrationspolitiken fungerade bättre förr eller idag, samt se hur intervjuobjekten reflekterar kring begreppet utanförskap. Således känns en respondentundersökning naturlig eftersom intervjun syftar till att försöka upptäcka någon slags gemensam nämnare eller skillnad mellan dem. 7. I stycket som följer kommer flera begrepp som är viktiga för studien att redas ut: Utanförskap, identitet. Utöver att intervjuobjekten svarar för hur de ser på dessa begrepp, vill jag även tydligt reda ut attribut som jag anser vara relevanta för min bild av begreppen. Vidare hoppas jag att läsaren enkelt ska kunna läsa av uppsatsen och därför ta del av den på ett bra sätt. Att skriva med ett språk som alla kan läsa anser jag därför vara viktigt och relevant för att göra uppsatsen legitim. 2.2 Begrepp Begreppet utanförskap: Begreppet utanförskap kan ha flera olika innebörder för olika människor. Många verkar ha synpunkter på vad det innebär och vilka olika grupper som ofta ingår i utanförskap. Enligt artiklarna som användes i avsnittet bakgrund finns det en gemensam nämnare bland de olika personer och institutioner som används som källor det verkar handla om att folk utan arbete lätt hamnar i utanförskap. Ofta målas det även upp en bild av att den arbetslösa individen är utrikesfödd eller har invandrarbakgrund, vilket gör att förklaringen av begreppet av utanförskap skulle kunna vara en arbetslös invandrare? Så lätt är det dock inte. Utanförskap kan innebära även andra saker anser jag. Därför blir förklaringen av begreppet än mer komplext i den här uppsatsen. Bilden av utanförskapet jag som författare ser, stämmer delvis överens med det överstående men inte helt. Utanförskap som begrepp i den här uppsatsen kommer att utgå ifrån att innebära att människor som på olika vis är svaga ofta eller lätt är i eller hamnar i utanförskap. Det innebär således att barn som är mobbade eller har många problem hemma, exempelvis med ekonomin, språket eller vad det än kan vara, ofta har större chans att vara i eller hamna i utanförskap. Även gamla och sjuka kan vara i utanförskap av samma anledning att de på olika vis kan vara svaga, exempelvis sjuka Även ekonomiskt utanförskap kan finnas, där folk som har ont om pengar kan känna ett visst utanförskap, eftersom det kan bli svårare att ta del av samhällets aktiviteter med mindre pengar. Begreppet blir således mer neutralt och öppet än den tidigare nämnda beskriven av politiker och media. Neutraliseringen av begreppet utanförskap gör att det även inte behöver bli lika laddat när intervjuobjekten ska förklara deras syn på utanförskap, eftersom det kan vara lätt att få bilden 7 Ibid, 258 4

8 av den arbetslösa invandraren då det är den bilden media och politiker ofta målar upp. Eftersom att detta är mitt, alltså författarens, försök att neutralisera en bild som kan finnas i samhället, hoppas jag att mitt syfte ska kunna förstärkas genom vad intervjuobjekten i form av flyktingar/ättlingar till flyktingar har för bild av utanförskapet. Begreppet: Identitet: I den här studien kommer det andra huvudsakliga begreppet som undersöks att vara identitet. Den egna identiteten kan innebära mycket för olika typer av människor, vissa kan se sig själva som exempelvis Hammarby supportrar, egenföretagare eller djurälskare. Den identitet, eller självbild om man så vill, som kommer att undersökars i den här studien är främst hur intervjuobjekten ser på sin identitet. Pitchen eller teorin kring identitet, för den här uppsatsen, utgår ifrån att ju längre en person exempelvis har bott i ett land borde personen se sig själv mer och mer som tillhörande den aktuella nationella identiteten. Samtidigt verkar det ju inte riktigt vara så ifall man återigen ska se på politikernas och medias bild av utanförskap. Där verkar det ju vara tvärtom att personerna med utländsk härkomst inte får en chans att bli en del av den svenska identiteten då de inte har någon möjlighet att ta sig in i samhället. Därmed ska det bli intressant att se vad intervjuobjekten har att säga om sin nationella identitet eftersom det är den första till tredje generationen som undersöks kan de ha en ganska olika syn på vilket land de mest identifierar sig med. Begreppens relevans: Begreppen är relevanta och viktiga att förklara eftersom det i dagens mediastorm kring integrations- och flyktingpolitik behövs en tydlighet i vad begreppen innebär innan man börja kasta runt dem. Att kombinera och jämföra begreppen identitet och utanförskap är således viktigt innan intervjuerna genomförs. Förhoppningsvis kommer även intervjuobjekten känna att ingen fråga är på förhand ledande, utan att den är öppen. Kanske kommer hela neutraliseringen utav begreppet utanförskap vara irrelevant ifall de intervjuade ser på begreppet likadant som politiker och media. Samtidigt känns det relevant oavsett hur resultatet blir att förklara begreppen så att läsaren kan ta del av tesen som jag har lagt fram samt se medias och politikers bild av utanförskap. Således blir begreppsförklaringen en slags guide genom de flera olika synsätt som finns på just det här området. 5

9 2.3 Metod/Tillvägagångsätt: Studien kommer att bygga på intervjuer av fem individer som alla har lettiskt ursprung, över tre generationer. Intervjuerna kommer att vara samtal med öppna frågor som ska vara så neutrala som möjligt. Neutraliteten innebär att det inte ska finnas några värderingar eller nämnare i frågorna som kan göra att de blir ledande. Samtidigt kommer frågorna att ha olika teman för att försöka besvara frågeställningarna. Vidare syftar de öppna frågorna på att även ge flera svar på olika ting eller ämnen som kan uppkomma under samtalets gång med intervjuobjektet 8. Den respondenta strukturen som nämndes tidigare finns i bakrunden i intervjun hela tiden eftersom det intressanta är att försöka finna ett mönster mellan dessa olika individerna då de har ett gemensamt ursprung. Att de som individer skulle ha en exakt likadana världsuppfattningar är nog inte troligt, men samtidigt hade det varit intressant ifall det fanns någon slags likhet på deras svar. Variationen på individernas ålder kommer att variera ganska kraftigt, vilket antagligen kommer att spela in på de svar som kommer att ges. Den äldsta som kommer att bli intervjuvad är 76 år gammal och tillhör den första generationens flykting till Sverige och den yngsta som kommer att bli intervjuvad är 31 år gammal och tillhör den tredje generationen. Genom att intervjua personer med olika åldrar kan förhoppningsvis det ge en större bredd till studiens totala omfång samt kunna ge en större kunskap i hur generationerna liknar eller skiljer sig från varandra när det gäller deras syn på de olika ämnena. Intervjuerna kommer att genomföras både ansikte mot ansikte samt över telefon. Detta eftersom personerna bor på olika platser runt om Sverige och det finns tyvärr inte möjlighet att åka runt till alla. Därför kommer intervjuerna inte heller att spelas in, utan istället kommer jag med hjälp av en laptop skriva ner det som sägs i form av rådata, som sedan kommer att kunna användas som underlag för resultatet, analysen och slutsatsen. 3.0 Källor 3.1 Kritisk diskussion om källor och val av källmaterial: Källorna som är tagna från hemsidor visar inte hur diskussionen kring flyktings- och integrationspolitik såg ut i Sverige under 1940-talet då den första av intervjuindividerna kom som flykting till Sverige. Inte heller visar den hur politiken sett ut fram tills idag mer än ett par år tillbaka. Det gör att det kan vara svårt att framställa intervjuobjektens svar som 8 Ibid 266 6

10 trovärdiga eftersom det inte funnits någon källa som kunnat ge läsaren större kunskap om ämnet. Att göra en respondentintervju kan vara svårt eftersom intervjuobjekten kan vara förvirrade, trötta eller faktiskt ljuga i sina svar och därför inte kunna ange tydliga och sanningsspeglande svar. Dock är ändå objekten primärkällor och fyller därför en funktion för intervjun eftersom det är deras uppfattning som studien vill åt. För att minska risken för att göra fel och således minska validiteten av studien, kommer studien både använda sig av ett anteckningsblock och en dator för att ha svaren på två ställen. Att använda två olika sätt att anteckna svaren på är bra, eftersom man då kan presentera starkare källor och minska risken för att göra fel genom att tolka svaren på andra sätt etc Kritisk diskussion om validitet och reliabilitet: Enligt författarna av Metodpraktikan är det väsentligt att en god begreppsvaliditet och en hög reliabilitet finns för att ge ett bra och legitimt resultat. Samtidigt anser de att graden av systematiska och osystematiska fel innebär att studien faktiskt lyckas mäta det den syftar till att mäta 10. Begreppsvaliditeten innebär att de olika teoretiska begreppen måste övergå till att bli användbara i praktiken 11. Det är viktigt att begreppen används korrekt och det finns ett samband mellan begreppen och de olika empiriska momenten en studie syftar till, annars riskerar det att bli ett systemfel om det inte går att praktiskt använda begreppen 12. Det är därför viktigt att begreppen och frågorna i intervjun blir framförda på ett korrekt sätt. Teorin är ju att dessa individer ska kunna ge större kunskap och inblick i hur de ser på frågeställningarna. Vidare att man eventuellt kommer att kunna tta ett mönster och andra eventuella gemensamma nämnare mellan genarationerna. Det är även viktigt att jag som författare av studien läser igenom vad som skrivits flertalet gånger för att minimera risken för stavnings- och slarvfel samt att under dagarna objekten intervjuvas vara påläst, respektfull, skärpt och utvilad för att inte göra några fel under själva intervjun och i ett senare skede inte göra fel när jag sammanställer resultatet. Lyckas studien med detta så kommer reliabiliteten bli bra och systemfelen få. 9 Ibid, Ibid Ibid, Ibid,

11 Vidare kan avändandet utav primärkällor inte alltid vara helt korrekta vilket beror på ifall personerna som exempelvis blir intervjuade kan ljuga eller säga felaktigheter. Dock så tror jag för den här uppsatsens syfte är det relevant med primärkällor eftersom uppsatsen hoppas på att kunna besvara specifika individers upplevelser. 3.3 Kritiskt reflekterande jämförelse med annan specifik metod: En annan metod som hade fungerat på den här typen av studie, hade varit att eventuellt ha ett större urval med hjälp av en enkätundersökning. Det hade varit intressant att fråga flera släkter med baltiskt ursprung för att få fram ett mer generellt svar om hur den totala uppfattningen kan se ut. Det hade varit svårare att få ut större känslomässiga svar av en enkätundersökning men genom vissa svarsalternativ skulle intervjuobjektet kunna svara på hur den uppfattar frågeställningarna ändå 13. Det fåtaliga antalet som blev intervjuade kan inte svara på någon som helst helhetsbild av hur invandrare i stort (för del invandrare från Baltikum) ser på frågeställningarna. 4.0 Resultat Strukturen som resultatet kommer bygga på utgår ifrån de olika generationerna av intervjuobjekten, exempelvis kommer först generation ett presenteras och dennes syn på utanförskap och identitet. Sen den andra generationen följt av den tredje och så vidare. Det är den generella synen varje intervjuad individ har som kommer att presenteras i resultatet och som kommer att gå till analys. I analysen kommer sedan eventuella likheter och skillnader att presenteras och därmed förhoppningsvis besvara frågeställningarna. De övriga mer detaljerade svaren går att hitta i den bifogade intervjuguiden. Generation ett: Arnis Hausmanis. Utanförskap: Arnis Hausmanis kom till Sverige 1944 i sjuårsåldern. Han menar att utanförskap är individuellt. Han blev mobbad i början då han inte kunde språket. Men språket gick snabbt och lära sig och har man ett starkt psyke så kan man stå emot utanförskapet. Helt enkelt att jobba sig förbi utanförskapet som kan uppstå. Arnis förklarar även, att på den tiden var det inte så mycket daltande med flyktingar och det är därför han snabbt slapp att hamna i utanförskap. En viktig skillnad var, enligt Arnis, att det fanns arbete. Hans föräldrar kunde 13 Ibid

12 trots diskriminering i form av lägre löner och glåpord snabbt få jobb och därmed tvingade att umgås med svenskar. Därför fungerade även integrationen något smidigare. När han får frågan om hur politiker ser på utanförskapet, förklarar han att det är politikerna som sitter i utanförskap. Politikerna bor, enligt Arnis, i sina fina lägenheter som inte har någon utsikt mot förorterna. Det är därför det inte finns några som försöker lösa de sociala problem. Arnis uttrycker även att de som fastnar i förorterna har lättare att bli gangsters av naturliga anledningar ingen som ser dem eller bryr sig. Vidare tror han att det är invandrare framförallt muslimska invandrare - som har svårast att komma in i det svenska samhället. Dels på grund av att välfärdssystemet har gjort att invandraren inte behöver jobba eftersom de enligt Arnis får det mesta betalt idag i form av bidrag. Men även att andra normer (framförallt muslimska) inte stämmer överens med de svenska och därför sätter käppar i hjulen för integrationen. Utanförskap har han inte direkt upplevt förutom när han kom till Sverige som nämnt tidigare, han tror att det beror på att han alltid haft jobb och framförallt att det jämt fanns jobb till de flesta. Identitet: Som person ser sig Arnis som en försvenskad lett, till stor del för att han har tappat det lettiska språket. Han tycker att det var tråkigt att behöva fly från kommunisterna, men att han är glad att bo i Sverige där inte ryssarna kan trakassera honom. Vidare skedde försvenskningen ganska fort och därför har hans identitet förändrats över hans liv från lettisk till en mer försvenskad lettisk. När han får gissa hur den andra och den tredje generationen ser på sina nationella identiteter förklarar han att hans mor Erna Hausmanis aldrig blev svensk, eftersom hon trodde att Lettland fortfarande var ett bättre land än Sverige. Hans far Rudolfs Hausmanis visste dock enligt Arnis att Lettland var förlorat till kommunisterna och därför accepterade Sverige på ett annat sätt. Generation två är letter födda i Sverige. Hur generation tre ser sig tycker Arnis är en svår fråga, de är ju ganska blandade med svenskar samtidigt som de är utlänningar. Arnis tror att generation två och tre ser honom som en lett som är svensk till sättet. Generation två: Edvards Hausmanis och Skaidrite Hausmanis Edvards: Utanförskap: Begreppet utanförskap beskrivs av Edvards som ett stadium där människor hamnar utanför. 9

13 Det kan vara människor utan några vänner eller personer som inte kan ta sig in i samhällsstrukturen av olika anledningar samt inte får ta del av samhället på samma villkor som alla andra. Politikernas bild av utanförskap är enligt Edvards ett samhälle som är segregerat mellan svenskar och invandrare, det verkar som att politikerna gör massa åtgärder för att få in folk i samhället. Samtidigt pratar ingen om utanförskap tillräckligt mycket och därför händer kanske inget. Edvards menar att invandrare antagligen har lättast att hamna utanför eftersom de inte lever det svenska livet. De fastnar lätt i förorterna där man kan leva med sina landsmän utan att behöva integreras. Samtidigt har invandrarna ofta andra seder och bruk som kan slå snett i det svenska samhället och deras barn för med sig traditionerna som i sin tur får svårt att integreras. Även svenska ungdomar riskerar att fastna i utanförskap enligt Edvards, eftersom det råder en hög arbetslöshet just nu. Edvards tyckte aldrig att han var en del av den svenska skolan och på så vis kände utanförskap. Längre fram i livet så sa han exempelvis aldrig sitt efternamn när han sökte jobb eftersom arbetsgivaren kanske skulle säga nej till honom bara för att han hade ett utländskt efternamn. Ju sämre ekonomin blir desto mer av den typen av utanförskap kommer vi att se enligt Edvards. Det var tuffare att integreras när Edvards föräldrar kom till Sverige tror han. På den tiden fick de börja jobba direkt med minimala resurser, sämre löner och diskriminering runt sig hela tiden och därmed blev de tvingade att integreras. Idag får, enligt Edvards, invandrare nästan allt de behöver av ett utnyttjat välfärdssystem. Identitet: Edvards förklarar, att han när han var yngre såg sig själv som svensk, men nu på äldre dagar har börjat se sig mer som lettisk. I Sverige finns bara hans närmaste familj och släkt men han har idag ett mer känslomässigt band till Lettland. Det kan enligt Edvards bero på att han är där varje år och känner sig välkomnad av släktingarna där, trots deras fattigdom. Edvards åker nästan till Lettland varje år och kämpar för att få tillbaka sin mor och fars mark som ryssarna stal. Edvards tror att generation ett ser/såg sig själva som letter. Generation tre är svårare att gissa för Edvards. Han tror att det skiljer sig mycket mellan kusinerna hur de ser sig. Edvards tror att de övriga generationerna ser honom som svensk, eftersom att han är född i Sverige. Skaidrite: Utanförskap: Ordet säger vad det är, man är utanför enligt Skaidrite. Individer står utanför samhällets vanliga normer och är inte med i gemenskapen. Därför kan folk känna sig utanför. Politikerna 10

14 och media målar upp en bild av att invandrare är utanför samt arbetslösa och handikappade. Politikerna pratar även ofta om att man måste bekämpa arbetslöshet. På frågan om vem eller vilka som Skaidrite tror lättast hamnar i utanförskap svarar hon invandrare. Eftersom de idag får mycket serverat och därmed inte behöver integreras. Samhället ger för mycket hjälp till dem och invandrare behöver därför inte kämpa idag. Skaidrite har aldrig direkt känt att hon ingår i utanförskap när det häller integration exempelvis. Utan bara känt sig utanför som alla kan göra ibland. På frågan om det är lättare eller svårare att integreras idag jämfört med när hennes föräldrar kom, beskriver Skaidrite hur hennes föräldrar fick ett, av det lilla det fick en gaffel, en kniv, en madrass och allt var begagnat. De blev tvingade att integreras för att överleva. På den tiden fanns det även jobb för personer som inte kunde språket, enligt Skaidrite, därför kom de snabbare in i samhället jämfört med idag. Det var tufft för hennes föräldrar också eftersom SFI inte fanns då. Skaidrite anser att hon integrerades utav bara farten, skola och lekkompisar. Identitet: Skaidrite ser sig själv som svensk fast med lettiska rötter. Samtidigt känner hon att letter är hennes folk och därför känner ett starkt samband med folket och landet. Det kan bero på, som hon säger, att hennes föräldrar har pratat språket och berättat om både skönhet och hemskheter i Lettland. Hon har känt såhär hela livet eftersom Lettland var så slutet fram till 1991 så kunde de inte åka och hälsa på varje sommar eller så. Hade man kunnat det hade hon kanske känt sig mer lettisk säger hon. Skaidrite tror att hennes föräldrar såg sig som letter, fast svenska på papperet (medborgarskapet). Äldsta brodern (Arnis) som dubbel. Samtidigt blev de försvenskade med åren men när de blev äldre föll de tillbaka till det lettiska mer och mer. Generation tre tror Skaidrite ser sig som svenskar med medvetenhet om sina rötter. Hon tror att generation tre ser henne och hennes syskon som svenska. Hennes föräldrar hade också sett generation två som svenskar eftersom de blev försvenskade mer åren. Föräldrarna hindrade aldrig Skaidrite eller hennes syskon från att komma in i samhället och därför blev de heller inte påtvingade lettiska traditioner och så vidare. Hade gärna behållit det lettiska språket mer men det fanns ju inte modersmålsundervisning som idag. Generation tre: Freddie Carlsson och Robin Carlsson Freddie: 11

15 Utanförskap: Utanförskap för Freddie innebär att människor är utanför på olika sätt. Människor som är mobbade, invandrare de som inte vill eller kan tillföra samhället någonting, exempelvis kriminella. Freddie tycker att det känns som att politikers bild av utanförskap är något populistisk och eventuellt inte stämmer. Att man använder utanförskap för att vinna röster. Människor som är fattiga eller på olika sätt svaga verkar enligt Freddie ha lättare att hamna i utanförskap. När dessa människor väl hamnar i utanförskapet ökar enligt Freddie segregationen och det blir lätt en passiv stämning i form av bidragstagare. När människor inte kan få värdighet kan man lätt hamna utanför. Freddie har aldrig känt utanförskap Till största del tror han att det har att göra med att han alltid haft jobb. Då löser sig den sociala biten när man får en naturlig plats att träffa vänner och så vidare på. Freddie tror att det var ett hårdare klimat att integreras på 1940-talet än idag, att det var tufft i början men att det blev bättre i längden. Människor blev tvingade att integreras för att få mer saker än mat på bordet enligt Freddie. Idag behöver man inte integreras för att överleva utan idag finns det bidrag så att man slipper kämpa. Identitet: Freddie ser sig själv som 99 % svensk eftersom, som han själv beskriver, han inte kommer i kontakt med så mycket lettiska. Hans mor är född i Sverige och pratar svenska och ingen i släkten ser ut att vara något annat än svenskar. Freddie tror att generation ett alltså hans mormor och morfar och den ena morbrodern ser sig som 100 % lettiska. Framförallt hans mormor och morfar som Freddie såg som invandrare. De blev, som tidigare nämnts, tvingade att integreras inte landet, men de lyckades enligt Freddie inte att integreras helt med befolkningen. Generation tre tror Freddie ser sig mer som svenskar än letter eftersom de (förutom Arnis) är födda och uppvuxna här. Samtidigt blev nog aldrig generation två helt svenska eftersom deras föräldrar aldrig blev helt integrerade. Freddie skulle gissa att generation ett och två ser honom som 100 % svensk. I övrigt tycker Freddie att det är synd att SD får sånt inflytande bara för att de nuvarande politikerna inte kan föra en vettig diskussion kring integrationspolitik Robin: Utanförskap: Robin förknippar begreppet utanförskap med folk som på olika sätt har hamnat i kläm. Det kan vara folk som är arbetslösa och har svårt att få jobb, invandrare som har problem med att 12

16 integreras, speciellt ur en språklig synpunkt. Folk väljer dock till ganska stor del själva anser Robin. Tyvärr är det enligt Robin oftast barnen som hamnar i utanförskap på grund av deras föräldrars val. Naturligtvis väljer invandrare att söka sig till folk med samma språk och har sitt egna folks värderingar det skulle vi också kanske gjort, men det blir inte bra i längden eftersom man då hamnar utanför. Robin känner att politiker brukar associera utanförskap med invandring. Vidare så är det nog invandrare som oftast hamnar utanför påpekar Robin eftersom de ofta har problem med språket. Han vet själv hur det var när han var på semester i Polen där folket oftast inte kan engelska. Det blir problem att kommunicera. Själv har han dock aldrig upplevt utanförskap. Robin tror att det är lättare att integreras idag. På 1940-talet var det mer eller mindre okej med rasism. Idag ses alla mer som jämlikar. I Sverige har vi nog kommit ganska långt med det här tänket tror Robin. Den andra generationen pratar flytande svenska och har nog integrerats väldigt bra. Det gjorde även hans mormor och morfar. Robin känner inte till några lettiska traditioner men han gissar att de inte skiljer sig jättemycket från de svenska och det kan kanske därför ha varit en bidragande orsak till en fungerande integration. Identitet: Robin ser sig som svensk med lettiska rötter. Han är stolt över sitt ursprung och över hur släkten är. Tycker att han har baltiska gener när han ser sig själv i spegeln, men trots det är han svensk till största del. Han har känt på samma vis hela sitt liv, men han påpekar att ifall han hetat Hausmanis (det lettiska släktnamnet) hade det kanske varit lite mer relevant att se sig som mer lettisk. Generation två ser sig nog som mer eller mindre svenskar idag men såg sig nog som letter när dem var yngre eftersom de var lite utanför i skolan. Generation ett däremot ser sig nog som lettiska och ser nog på sina barn som letter. Hade Robin flyttat till ett annat land hade han sett sin egen familj som svensk. 4.2 Analys Analysens struktur: För att göra analysen enkel att avläsa kommer först varje generation jämföras med varandra. Detta för att göra det enklare att avläsa likheter eller samband. Sedan kommer dessa svar analyseras i en slutsats. Generation ett: Fråga ett: Tillskillnad från de övriga generationerna kom Arnis till Sverige som flykting och 13

17 har därför en annan bild av begreppet utanförskap. Han blev mobbad av svenskarna men klarade att gå framåt i livet med hjälp av några andra invandrare som han kunde umgås med. Fråga två: Han har också en syn på hur begreppet utanförskap används av politiker som skiljer sig från de övriga intervjuobjekten. Så som han ser det är det politikerna som är fast i ett utanförskap. Politikerna har nämligen enligt Arnis förlorat kontakten med verkligheten och verkar ignorera problemen som finns i förorterna runt om i Sverige. Fråga tre: Arnis tror att invandrare är den samhällsgrupp som lättast hamnar i utanförskap. Anledningarna till det är: Systemet är för lätt att utnyttja, invandrarna behöver inte jobba utan får allt gratis. Språket sätter käppar i hjulen eftersom det utan språkkunskaper i svenska kan bli svårt att kräva rättigheter. Sen nämner han kulturkrockar som en möjlig faktor. Samt att svensken är för ärlig och inte myglar på samma sätt som exempelvis araben och ryssen som Arnis uttrycker det. Fråga fyra: Arnis har inte heller direkt upplevt något utanförskap säger han, utan det var inte mer än mobbning i skolan. Samtidigt har han aldrig varit arbetslös vilket enligt honom har bidragit till att han klarat sig bra från utanförskapet. Fråga fem: Han delar de övriga generationernas syn på att det var ett hårdare klimat när han och hans föräldrar kom som flyktingar till Sverige. Däremot fick hans far jobb och till slut så klarade sig familjen bra trots diskrimineringar på arbetsmarknaden. Fråga sex: Arnis ser sig likt den andra generationen som en försvenskad lett. Till skillnad från hans bror Edvards ser han inte landmassan Lettland som sitt land. Snarare delar han Skaidrites upplevelse med att det lettiska folket är hennes folk. Fråga sju: Arnis har likt de övriga i undersökningen förutom Edvards, inte bytt identitet över livets gång. Fråga åtta: Arnis skulle gissa att hans mamma aldrig blev svensk eftersom hon trodde att Lettland fortfarande var ett bra land och leva i. Hans far däremot tror Arnis blev försvenskad eftersom faderb accepterade att Lettland var förlorat. Fråga nio: Han tror att de övriga generationerna i släkten ser honom som en lett som är svensk till sättet. Generation två: 14

18 Likheter och skillnader: Fråga ett: Edvards och Skaidrite har liknande syn på begreppet utanförskap. Båda säger att utanförskap är när man på olika sätt står utanför samhällets normer. En skillnad är dock att Skaidrite förklarade att utanförskap kan vara när man inte känner sig tillhörande, medan Edvards beskriver utanförskap som att man inte får vara med på samma villkor som andra. Fråga två: Båda två har liknande bilder av hur de ser på politikers bild av utanförskap. Att det handlar om integration och segregation. Skaidrite och Edvards pratar även om att politikerna försöker stoppa utanförskapet med hjälp av massa åtgärder. Fråga tre: De två syskonen tror båda att det är invandrare som har lättast att hamna utanför men av olika anledningar. Skaidrite beskriver hur det finns för mycket välfärdsskydd för invandrare så att man idag inte behöver kämpa för att integreras vilket gör att det tar för lång tid att komma in i samhället. Edvards menar istället att det blir en kulturkrock, där invandrare söker sig till varandra och inte lär barnen svenska traditioner. Därför är det svårt att komma in i det svenska samhället. Vidare menar Edvards att även arbetslösa ungdomar riskerar att hamna i utanförskap. Fråga fyra: Det verkar som att Edvards har känt av utanförskap i större utsträckning än Skaidrite som inte direkt har upplevt något. Edvards beskriver hur han aldrig sa sitt efternamn när han ringde och sökte jobb. Fråga fem: Både Edvards och Skaidrite beskriver hur det var ett tuffare klimat för invandrare på 1940-talet, men har lite olika syn på det. Skaidrite beskriver en bild av hur de fick mycket mindre hjälp av staten då än vad invandrare får idag, men samtidigt fanns det jobb så att man kom snabbare in i samhället. En annan orsak till att det var svårare var enligt Skaidrite att det inte fanns SFI och det var ett problem för hennes föräldrar. Hon tycker att hon själv integrerades bra på ett naturligt sätt, genom lekkompisar och skola. Edvards bild av integrationen idag är att den borde vara lättare idag eftersom invandrare får mycket hjälp och inte behöver jobba. Han beskriver hur hans föräldrar var tvingade att jobba direkt dock diskriminerade. Fråga sex: Edvards känner sig mer lettisk ju äldre han blir. Han åker numera till Lettland varje år och har känslomässiga band till landet. Han har tidigare sagt att han varit svensk men det har skiftat under de senaste åren. Inte så konstigt eftersom hans föräldrar var lettiska tycker han. Skaidrite ser sig som svensk med lettisk bakgrund. Samtidigt ser hon letter som hennes 15

19 folk. Dete tror hon beror på alla historier om både skönhet och hemskheter hon har hört om Lettland. Fråga sju: Som nämnt ovan så har Edvards identitet förändrats över tid. Ännu en bidragande orsak till att han ser sig mer som lettisk idag kan vara att han har börjat få tillbaka språket. Skaidrite har känt sig likadan hela tiden, hon tror att Sovjetunionen stängande av landet har gjort att hon inte kunnat bygga upp en riktig samhörighet med landet. Fråga åtta: Båda individerna anser att den första generationen var lettisk med undantag för Skaidrites syn på Arnis Han är nog dubbel menar hon. Generation tre tror Skaidrite ser sig som svenskar - medvetna om sina rötter. Edvards tror att det skiljer sig mellan kusinerna. Edvards menar även att han tror att intresset för Lettland minskar för varje generation. Fråga nio: Edvards skulle tro att de övriga generationerna beskriver honom som svensk eftersom han är född här. Skaidrite tror också att de övriga släktingarna skulle se henne som svensk, eftersom att hon har blivit försvenskad. Generation tre: Likheter och skillnader: Fråga ett: Robin associerar begreppet utanförskap med dåliga förhållanden på olika sätt, uteliggare, arbetslösa och missbrukare samt invandrare är grupper som brukar ingå. Robin säger att det dock är barnen till dessa som får de största problemen och kanske aldrig på grund av deras föräldrar kommer in i samhället. Freddie ser utanförskap som ett stadium där folk på olika sätt är utanför det normala sociala. Exempelvis folk som är mobbade, invandrare eller bidragstagare samt de som inte kan eller vill tillföra något. Fråga två: Robin tycker att politiker brukar associera utanförskap med invandringen. Freddie tycker snarare att politiker använder utanförskap till något populistisk somt exempelvis att vinna röster. Fråga tre: Robin tror att invandrare har lättast att hamna i utanförskap eftersom de kan ha problem med språket - då kan det vara svårt att kommunicera. Freddie tror att fattiga oavsett bakgrund har lätt att hamna i utanförskap och segregation. Likasinnade söker sig till samma ställe och kan där i en slags trygghet bli segregerade menar han. Fråga fyra: Ingen utav de två bröderna har känt utanförskap. 16

20 Fråga fem: Freddie tror att det var svårare att leva i Sverige som invandrare på 1940-talet eftersom de blev tvingade att integreras. Idag får invandrare bidrag och behöver inte integreras. Han tycker att 40-talets politik var hård i början men bättre i längden. Robin tror att det är lättare nu eftersom rasism inte längre är okej på samma sätt som det var på talet. Alla olikheter är mer accepterade idag. Samtidigt tror han att hans mormor och morfar integrerades bra delvis eftersom lettiska traditioner kanske inte skiljer sig så mycket från svenska. Fråga sex: Freddie ser sig själv som 99 % svensk, främst eftersom han har vuxit upp med en mor o far som pratar svenska, i en svensk familj och inte har exponerats mot lettiska företeelser under sitt liv. Robin däremot ser sig som svensk med lettiska rötter. Han är stolt över sitt ursprung men ser sig mest som svensk. Fråga sju: Varken Robin eller Freddie säger att deras identitet har förändrats över deras liv. Fråga åtta: Freddie tror att generation ett ser sig som letter, hans mormor och morfar var ju därifrån. Generation två tror han känner sig som svenskar till största delen, men inte helt eftersom deras föräldrar var invandrare. Robin tror att generation ett ser sig som letter. Om Robin hade behövt fly hade han sett sin familj som svenskar. Robin tror att Arnis ser sig som mer lettisk än de övriga syskonen eftersom han är född i Lettland. Generation två tror han kände sig mer som letter när de var yngre eftersom de var annorlunda i skolan men att de gick över mer till att bli svenska senare i livet. Fråga nio: Robin tror att de övriga generationerna skulle se generation tre som svenskar med lettiska rötter. Freddie däremot tror att alla ser honom som 100% svensk. 4.3 Slutsatsen av analysen Det är tydligt att generation tre aldrig har känt av utanförskap i sina liv. De två bröderna har även ungefär samma syn på vilka som lättast hamnar/är i utanförskap, invandrare, missbrukare etc. som nämnt tidigare. Båda berättade att deras mormor och morfar kunde komma in i samhället eftersom de fanns arbete och således kunde deras mor integreras bra i Sverige. Det intressanta är, att trots det, så skiljer sig deras syn något när det kommer till deras nationella identitet. Freddie ser sig själv som 99 % svensk, eftersom han har vuxit upp i en svensk familj som han uttrycker det. Robin däremot som har vuxit upp i samma familj ser sig som svensk med lettiska rötter. Det är otydligt vad den här skillnaden beror på, men det är ändå en ganska kraftig skillnad med tanke på att Robin och Freddie är bröder. 17

21 Generation två har också ungefär samma syn på begreppet utanförskap. Det betyder att folk är utanför på olika vis, utanför samhällets normer. Skaidrite har aldrig upplevt utanförskap direkt i sitt liv förutom exemplet där hennes grannar beskyllde henne för att stjäla. Edvards däremot beskriver att han kände utanförskap i den svenska skolan och har därmed en annan upplevelse än Skaidrite. De två syskonen tror även att det är invandrare som har lättast att hamna i utanförskap, fast av olika anledningar. Skaidrite tror att det är för enkelt att leva på staten och därför förlorar man gnistan att kämpa för att ta sig in i samhället. Edvards tror mer på att en kulturkrock mellan svenskar och invandrare kan leda till utanförskap eftersom invandrarna inte vill assimilieras. När det kommer till identitet så är Skaidrite mer delad än Edvards. Hon beskriver sig svensk med lettisk bakgrund fast hon ser letter som sitt folk. Edvards däremot såg sig som svensk som yngre men ju äldre han har blivit desto mer har det gått över till en mer lettisk identitet. Skaidrite tror att hennes uppfattning beror på att familjen inte har varit över i Lettland tillräckligt mycket och därmed inte kunnat bygga upp en samhörighet. Edvards däremot har börjat åka över till Lettland mycket de senaste åren och kanske därför har kunnat få en annan identitet. Arnis har en annan syn på utanförskap än sina syskon och syskonbarn. Han tycker att det är politikerna som är i utanförskap, eftersom de inte ser hur läget är i förorterna. Likt Edvards kände han sig lite utanför i skolan, men inte så mycket utöver det. Arnis tror också likt alla andra i undersökningen att det är invandrare som har lättast att hamna i utanförskap men av en annan anledning. Det är för att invandrare inte kan slåss för sitt egna land och därför inte bryr sig om att integrera sig i det nya. Samtidigt menar han även att kulturkrockar, för mycket bidrag och språksvårigheter är viktiga orsake.. I likhet med sina syskon och Robin ser han sig som en försvenskad lett eftersom han inte har mycket eller någon relation kvar med markytan Lettland. Däremot med folket på samma sätt som Skaidrite beskriver det. 5.0 Sammanfattning/Avslut Det man kan utläsa av undersökningen är att det verkar som den största skillnaden mellan dessa generationer är mellan generation två och ett. Generation tre har aldrig upplevt utanförskap, eller haft samma identitetsfunderingar. Deras syn på vilka de själva är skiljer sig, och deras syn har varit den samma över hela deras liv. Generation två däremot är lite svårare att tolka. Skaidrite ser sig som svensk men med lettiskt ursprung, fast hon ser letter som sitt folk. Edvards identitet har förändrats över livet. Därmed verkar det som att deras uppväxt med lettiska föräldrar har påverkat dem mer än vad exempelvis Skaidrite har påverkat sina barn. 18

22 Edvards beskriver även i en intervju att det är tänkbart att det lettiska minskar för varje generation, vilket man skulle kunna applicera på Skaidrites barn Robin och Freddie. Freddie som är äldst ser sig som 99 % svensk, medan Robin ser sig som svensk med lettiska rötter. Att inte generation tre har känt av utanförskap var inte något överaskande enligt mig, inte heller att Arnis som var första generationen eventuellt kunde ha upplevt det. Däremot förvånar det att Edvards och Skaidrite har olika syner på detta. Det känns som att det skulle behöva mer forskning över kanske fler generationer och med fler människor för att kunna dra större slutsatser. Det verkar som att generation tre har blivit ganska försvenskande, vilket antagligen är naturligt eftersom det var längesedan deras mormor och morfar kom till Sverige. Därför är kändes det ganska naturligt under intervjuerna att de aldrig har upplevt utanförskap. Samtidigt är många av alla intervjuobjektens svar ganska individuella. Identiteterna skiljer sig ganska mycket från varandra. I övrigt anser jag att frågeställningarna har blivit besvarade och intervjuobjekten har kunnat redovisa sina svar på ett tydligt sett. 19

23 6.0 Referenser 6.1 Tryckta källor Eisaiasson, Peter. Gilljam. Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängnerud, Lena. Metodpraktikan. Upplaga 3. Vällingby: Nordstedts juridik AB Källor hämtade från internet: Åkesson, Jimme, 2011 Märkligt att belöna de som stannar illegalt Sverigedemokraternas hemsida, tillgänglig på citerad 22/ kl Romson, Åsa. Ferm, Maria. Kaplan, Mehmet, 2012 Flyktingpolitiken i Sverige är inhuman Aftonblandets hemsida, tillgänglig på citerad 22/ kl Granestrand, Lasse, 2011 Utanförskapet skulle minska så här blev det Dagens nyheters hemsida. Tillgänglig på 22-/ kl Arbetsmarknadsdepartementet, 2012 Urban uteckling stadsdelar med utbrett utanförskap Regeringens hemsida. Tillgänglig på citerad 22/ kl Intervjuguide Se bifogat dokument. 20