Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:"

Transkript

1 Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive ogillande på olika sätt. Normer i en arbetsgrupp kan handla om inställningen till arbetet, passa tider, hålla överenskommelser etc. Normer förmedlas dels genom att man talar om för varandra vad som förväntas, men framförallt genom "att man gör som man ser andra gör". En effektiv arbetsgrupp erkänner produktionsmålen och uppmuntrar produktionsinriktade beteenden. För att få en projektgrupp välmående och effektiv så krävs bra normer i gruppen. En välmående grupp gör att individerna blir generösa och lösningsorienterade, medan individerna i en icke välmående grupp blir ohjälpsamma, rigida i sitt tänkande och egoistiska. Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Uttalade normer Uttalade normer är sådant som är uttalat, dvs t ex hur ofta vi ska ha möten, arbetstider, regler för ledighet, flextid, raster etc. Outtalade normer Outtalade normer är sådant vi inte pratar om men som är underförstått, t ex hur vi ska förhålla oss till varandra, såsom samarbetsformer och diskussionsklimat, ansvar, lojalitet, hur vi förhåller oss till kunden, hur vi förhåller oss till nya i gruppen etc. Med bra normer i projektgruppen slipper du onödiga konflikter eftersom de tas om hand av gruppen själv på ett konstruktivt sätt. Individerna tar ansvar, ser varandra, kommunicerar och hjälper varandra. Bra normer är därmed grunden till effektivitet, arbetsglädje, lojalitet och trygghet i gruppen. En projektgrupp med bra normer klarar därmed ofta stora påfrestningar. Normer och företagskultur Begreppet företagskultur består i huvudsak av olika typer av uttalade och outtalade normer. Ofta brukar man säga att kulturen sitter i väggarna. Det uttrycket grundas på att det är väldigt svårt att förändra normer på företagsnivå. Det kan nästan enbart göras genom att beslut om normförändringar tas av ledningen och förankras nedåt i organisationen. Att förändra normer inom en organisation är ofta ett omfattande förändringsarbete som kräver en ordentlig analys av vilka värderingar och vilket beteende som önskas inom organisationen. Att identifiera önskade förändringar av normer är förhållandevis lätt jämfört med det faktiska genomförandet av att förändra dem.

2 Varför är det så svårt att ändra på normer? Anledningen till att det är så svårt att förändra normer beror på att när en ny medarbetare kommer till en grupp uppmärksammar han eller hon normerna. Det kan t ex vara att man bara får skämta om vissa saker, att det är ett par personer i gruppen som bestämmer eller att man är väldigt hjälpsamma och tillmötesgående inom gruppen. Väldigt snart så tar den nya medarbetaren till sig normerna och slutar att reflektera över dem. Normerna kan sägas nedärvas automatiskt. Konsekvenserna till detta blir att om projektgruppen har dåliga normer så ökar problemen för varje ny medarbetare som gruppen utökas med. Gruppen kommer att fungera sämre och sämre. Har du däremot en projektgrupp med bra normer, så är det inget problem att utöka gruppen med nya projektmedlemmar. Du får fler positiva och kreativa medarbetare. Det är med andra ord väldigt avgörande vilka normer som finns i gruppen. Det är betydligt lättare för dig som projektledare att förändra normer på gruppnivå än att ändra normerna på företagsnivå. Hur får man projektgruppen att ta till sig bra normer? Naturligtvis ska du som projektledare föregå som ett gott exempel. Som ledare har du status och vad du gör smittar av sig. Misstänker du att det finns risk för dåliga normer i din projektgrupp, så kan du genomföra en workshop där projektgruppen får diskutera och ta fram hur de tycker att gruppen ska fungera. Om workshopen görs i en helt ny grupp så behöver workshopen endast fokusera på de önskade normerna, dvs eventuella problem och oönskat beteende kan tonas ner då den typen av beteende då inte hunnit få en grogrund. Om projektet däremot har pågått ett tag och du som projektledare upplever att det finns problem i projektgruppen kan du även låta deltagarna i workshopen ge sin syn på vad de själva tycker fungerar mindre bra och vilka lösningar och regler de vill förändra för en bättre fungerande grupp. Det är alltid bra att låta projektgruppen själva komma fram till vilka normer de vill ha. Då känner de sig ansvariga för resultatet efteråt. Se till så workshopens resultat blir nedskrivet och hänvisa till det vid frånsteg. Då blir det goda samarbetsklimatet snart en vana som alla accepterar och följer.

3 Normer och social kontroll. Det är inte helt utan regler att vara medlem i en grupp. Det finns alltid vissa spelregler som medlemmarna måste följa. Dessa regler, eller normer, kan gälla olika saker och vara mer eller mindre tvingande. Det finns normer för vilka beteenden som är önskvärda, normer för hur vi t.ex. ska klä oss och hur vi kommunicerar inom gruppen. Det finns också normer för vilka tankar och åsikter som är godkända. "Spelregler" Den som bryter mot gruppens mest centrala normer riskerar att stötas ur gemenskapen. När normerna är tydliga och klara har gruppmedlemmarna valfrihet att acceptera dem eller inte. Det innebär ofta ett val mellan att vara kvar eller lämna gruppen. Om normerna är oklara blir det betydligt svårare. Då kan individen bli osäker på vilka regler som gäller och därmed få svårt att välja "Gruppen" Inom alla sociala system, vare sig det är familjen, vänkretsen, arbetet eller ett helt samhälle, finns ett system av beleöninga och bestraffningar som får medlemmarna att följa reglerna. Följden av att bryta emot en norm beror på hur viktig den är, t.ex. bestraffas mord hårdare än en felparkering, eftersom normen att inte döda är mer tvingande än en felparkering. Den sociala kontrollen kan visa sig med att gruppen belönar en medlem med uppskattning och beröm för beteenden som passar gruppens mål. Belöningen kan bestå i att vara populär och högt uppskattad. Kontrollen kan också bestå i att en medlem kritiseras eller förlorar i anseende om normen bryts. Klander, kritik eller avvisande är exempel på bestraffningar som en avvikande medlem kan utsättas för.

4 "Utanförskap" Normer förekommer i alla grupper. I primärgrupperna är ofta reglerna svåra att upptäcka för utomstående, men inom gruppen är reglerna självklara rättesnören. Sekundärgruppen formulerar ofta sina normer i form av skrivna stadgar och lagar. Primärgrupperna behöver inte vara så formella. En oskriven lag som gäller mellan människor med nära relationer kan vara svårare att bryta än en skriven lag. Vanligtvis identifierar människorna mera med sin primärgrupp, än med den sekundärgrupp de ingår i. Den lilla gruppens lagar kan alltså vara viktigare än samhällets. De "byggs in" i individens inre värld och blir en del av den personliga rättsuppfattningen. Socialisation innebär till stor del att individer medvetet eller omedvetet lär sig regler för umgänget med andra. "Samhällslagar" Ibland kan primärgruppens normer skilja sig från det omgivande samhällets, en normalkonflikt uppstår.individen kan lösa konflikten genom att rangordna normerna, vissa normer blir viktigare än andra. I första hand följs primärgruppens regler, i andra hand samhällets. Konformitet - att "följa strömmen" är också ett grupptryck,ett socialt tryck som verkar för likriktning, eller konformitet.

5 "Grupptryck" 80% av oss faller för gruppnormer gör du? I början av 50-talet gjorde den amerikanske forskaren Solomon Asch ett mycket intressant psykologiskt experiment som gav häpnadsväckande resultat. Han använde studenter i experimentet som gick ut på att visa människors benägenhet att anpassa sig till andra. Försökspersonen träffade en grupp andra försöks personer, trodde hon när hon anlände till lokalen. Men de andra var inte försökspersoner. De samarbetade med försöksledaren och hade fått till uppgift att svara fel. Syftet var att studera försökspersonens reaktioner. Deltagarna visades kort med svarta streck på och tillfrågades vilka streck som var lika långa. Uppgiften var lätt. Men när de införstådda försökspersonerna gav fel svar visade det sig att den oinvigde försökspersonen, hon vars reaktioner skulle studeras, oftast höll med dem. Trots att försökspersonen visade att hon kände sig illa till mods när hon mot bättre vetande samtyckte, vågade hon inte hävda det rätta svaret. Av 31 oinvigda försökspersoner var det endast 6 som vidhöll det korrekta svaret. Alla andra anpassade sig till majoriteten dvs. 80% föll för grupptrycket! Asch experiment visar hur vi människor anpassar oss efter andras uppfattningar och reaktioner, även när det driver oss att gå emot vad vi egentligen anser vara korrekt. Vi vill leva i harmoni med andra och anpassar oss därför till rådande normer. Känner du igen detta? Hur många grupper har du varit med i och upplevt detta? Du själv anpassat dig eller sett någon annan göra det? I dess fulaste form kan vår anpassningsförmåga tillåta vuxenmobbing på arbetsplatser genom att vi tillåter mobbarna regera.

6 Tänk dig nu en ledningsgrupp. En ledningsgrupp ansvarig för ett företags framgång och alla dess medarbetare. Där normen är sådan att bättre hålla med än säga vad men menar och mena vad man säger. Min erfarenhet är att detta inte är helt ovanligt och beror oftast på att kommunikationsklimatet i gruppen inte tillåter avvikande åsikter. Detta i sin tur kan bero på ett antal faktorer som t.ex. tidsbrist, auktoritär ledning, omognad i gruppen, rädsla att avvika etc. Jag vill nog mena att har man skapat rätt arbetsklimat i gruppen med tydligt syfte för gruppen och tillit bland dess medlemmar så kan man lättare undvika flockmentalitet. Jag tror inte man kan ta för givet att denna mognad i gruppen kan ske av sig självt. Det kräver engagemang och vilja i hela gruppen men främst dess ledare att jobba med dessa frågor. Gruppnormer - Kan man säga vad man menar? - Är man lyhörd för varandras åsikter? - Bygger inläggen på varandra? - Värderas det som sägs efter vem som säger det? - Tas känslor och personliga erfarenheter upp? - Ger man varandra feedback?

7 Ej fungerande omogen grupp Väl fungerande mogen grupp Fundera på hur det är i er grupp Acceptans av kompetens Individerna är inte på det klara med varandras kompetens i fråga om typ, nivå och jämförelse Individerna har klarlagt varandras kompetens och använder vars och ens kompetens när det behövs Medlemskap Individerna är osäkra på hur pass villiga de andra är att vara delaktiga i gruppen. Individerna ser sig själva och andra som fullvärdiga medlemmar i gruppen. Rollfördelning Individerna är osäkra på sin egen och andras roll i gruppen. Individerna har klargjort sina egna och andras roller. Kommunikation Kommunikationen är ensidig, artig, avvaktande och indirekt. Kommunikationen är öppen, direkt ärlig och spontan. Förtroende för varandra Individerna är misstänksamma och osäkra på hur mycket de vågar lita på varandra. Individerna litar på varandra och respekterar varandras åsikter, även vid oenighet. Acceptans av ledarskap och kontroll Individerna är osäkra när det gäller hur mycket inflytande de har över andra och hur mycket andra har över dem. Individerna känner sig nöjda med graden av kontroll de själva och andra har över gruppen och dess medlemmar.

8 Konflikthantering Konflikter mellan individerna undviks, döljs eller förnekas: Konflikt ses som ett dåligt inslag. Konflikter hanteras innan de får en chans att störa relationerna och/eller verksamheten. Anpassning till gruppnormer Kraven på anpassning till gruppens normer upplevs som stora trots att individerna är osäkra på vilka gruppnormer som gäller. Individerna anpassar sig till gruppens krav och behov utan att förneka sig själva. Uppskattning av individer Individerna är osäkra på hur mycket de bryr sig eller tycker om varandra i gruppen. Individerna visar öppet att de bryr sig och tycker om varandra. Acceptans av personlighet Individerna är osäkra på hur pass villiga de är att vara i samma grupp som vissa andra. Individerna accepterar varandra som de är. Inriktning på uppgifter Gruppens förmåga att lösa uppgifter hindras av personliga och relationsproblem inom gruppen. Individerna inriktar sin energi på att lösa gruppens uppgifter utan att undvika personliga och relationsproblem när de uppstår

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Varför ska vi prata om grupper?

Varför ska vi prata om grupper? Gruppdynamik Varför ska vi prata om grupper? Psykologi vad är det? Psykologi är läran om människors beteende Människans beteende i grupp Gruppens perspektiv Individens perspektiv Vad är då nyttan av detta

Läs mer

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Socialpsykologiska perspektivet

Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologi Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans Tillsammans Ända sedan begynnelsen har människor använt sig av arbetsgrupper för att generera nya idéer, få saker gjorda och fostra individer» Susan A Wheelan Teamarbete Flera förbättringsverktyg förutsätter

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Hur nöjd är du på en skala?

Hur nöjd är du på en skala? Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2 Medarbetarenkät 2016 Robertsfors / BOU Svarsfrekvens: 87,2 1 2 BOU Robertsfors Mål och uppdrag 71,6% 20,8% 4,1% 3,5% 4,9 4,8 Kompetens och utveckling 76,6% 19,3% 2,7% 1,3% 5 5 Information 79,5% 17,4% 2,5%

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

PEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION

PEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION Vi sätter ständigt människor i komplexa situationer och vi ger dom ingen träning eller vägledning, bara för att vi själva inte vet hur vi skall träna dem. - Vad är det som gör en organisation framgångsrik?

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010

Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Gott uppförande tillåtet! Vasa 8.12.2010 Osakligt bemötande, vad är det fråga om? Chefens och personalens möjligheter att förebygga och minska osakligt bemötande? Marjut Joki ledande konsult, psykolog

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65575 Totalt har 14 av 18 slutfört analysen (78 %) Analysdatum: 2013-02-11 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Projektgruppens utveckling

Projektgruppens utveckling Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Mikael Östberg

Mikael Östberg Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans Tillsammans Teamarbete Flera förbättringsverktyg förutsätter teamarbete Teamsammansättning Ledningskompetens - mandat att påverka Kunskap om förbättringsområdet/systemet tvärprofessionellt tvärorganisatoriskt

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng. Övning Mötesanalys - Hur fungerar våra möten? Beskrivning Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna

Läs mer

V Ä R D E R I N G A R

V Ä R D E R I N G A R U R V A L U T V E C K L I N G L E D A R S K A P H O G A N L E D A R S K A P V Ä R D E R I N G A R GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR OCH DRIVKRAFTER I Rapport för: John Doe ID: HA154779 Testdatum: Januari 11, 2

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?

ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi Jan Jonsson Att lära l sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid har förstått, tt, men påp ett

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp

Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp Desperation eller inspiration Att med gruppsykologi som ledare och

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Gruppens 12 egenskaper Ensize International AB Utskriftsdatum: 2013-11-18 Ensize International AB Martin Jansson Solleftegatan 15 162 53 Vällingby Martin.jansson@ensize.com

Läs mer