|
|
- Sten Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet om målen Fas 3: måltydlighet, konformitet ökar Fas 4: klarhet och acceptans om målen Grupprocesser Det nödvändiga kittet som håller gruppens byggstenar (strukturens delar) på plats Verkar för att gynna framväxten av en god gruppkultur 1
2 Socialisation FASER Undersökandefas Socialisationsfas Bevarandefas Omsocialisering Hågkomstfas ROLLFÖRÄNDRING ROLLER Inträde Ny medlem Acceptans Fullvärdig medlem Avvikelse Marginell medlem Utträde Före detta medlem Tomas Jungert Experiment Experimentdeltagare manipulerades så de tyckte att de var fullvärdiga gruppmedlemmar på sina kurser. De fick sedan information om två studenter (a) en på samma kurs (in group)och (2) en på en annan kurs (outgroup). Dessa studenter presenterades som (a) nya och motiverade, (b) fullvärdiga och motiverade, (c) marginella (vill byta grupp). Dessa studenter presenterades ha uttryckt (a) studenter bör gå samman för att nå positiv förändring (normativ) eller studenter är inte mogna nog att nå förändring (avvikande). Experimentdeltagare fick bedöma studenterna på 7 gradig skala (1=negativt; 7 = positivt) 2
3 Experiment om socialisation Slutsatser av experimentet Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer positivt än nya medlemmar av övriga medlemmar om de anses dela gruppen mål och värderingar. Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer negativt än nya medlemmar om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. 3
4 Slutsatser av experimentet Marginella medlemmar bedöms mindre positivt än nya och fullvärdiga medlemmar även när de anses dela gruppens värderingar och mål, och de bedöms mer negativt än nya och fullvärdiga, om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. Beslut Grupper söker och behandlar information både kognitivt och socialt. Grupper har mer information än enskilda individer. Information som används vid beslut behandlas ofta grundligt av grupper. 4
5 Beslutsprocessen 1) Orientering 2) Diskussion 3) Beslutstagande 4) Utförande Olika sätt att fatta beslut Delegera beslut Göra en helhetsbedömning av alla gruppmedlemmars åsikter Rösta Konsensus 5
6 Vroom Yetton Fem beslutssätt 1) Ledaren beslutar själv 2) Efter info. från gruppen beslutar ledaren själv 3) Efter diskussion med några ur gruppen beslutar ledaren själv 4) Efter diskussion med hela gruppen tas ett beslut av ledaren 5) Problemet presenteras för hela gruppen som får bestämma Processförluster Social loafing Koordineringsproblem Misslyckande att utnyttja tillgängliga kunskaper och förmågor Olikheter i synsätt kan leda till konflikt Negativ Grupptryck Regressivt gruppbeteende 6
7 Processvinster Social facilitering Ökad kunskap, förmåga & ansträngning Olikhet i synsätt Grypptryck att sluta upp bakom normer Gruppolarisering Grupper tar mer extrema beslut än Genomsnittet av individernas åsikt Risken störst när gruppen är ny Fyra förklaringar: 1) Nya argument övertygar 2) Man söker samtycke från gruppen 3) Man konstruerar polariserad gruppnorm Identifikation av den normen 4) Spridning av ansvar 7
8 Groupthink Stark sammanhållning Organisations och ledarskapsbrister Isolerad, sluten Homogen Form av hot utifrån Illusion av osårbarhet Överdriven optimism Riskbenägenhet Tro på högre moral Bortser från varningssignaler Ordningsvakt Beslut som baseras på irrationella bedömningar gemensamma vanföreställningar Resultat av groupthink Ofullständig undersökning av alternativ Ofullständig undersökning av målen Undersöker inte riskerna med valt alternativ Dålig sökning av information Selektiv bearbetning av befintlig information Arbetar inte ut alternativ om vald plan skulle misslyckas 8
9 Sociala kategorier Vi har en benägenhet att skapa kategorier för att inte bli översköljda av information Ett ex. är att vi ser en man, en kvinna, en äldre man, en kort kvinna etc Vi har då kategoriserat enligt kön, ålder, längd och troligen skapat oss föreställningar om dessa personer utifrån vår idé om vad som kan förknippas med man, kvinna, gammal, kort Social kategorisering Vi klassificerar människor enligt de grupper som vi tillhör/inte tillhör: In group = grupp vi tillhör Out group = grupp vi inte tillhör. Vår identitet baseras till stor del på de grupper vi tillhör. Vi har både en personlig identitet och en social identitet. 9
10 Konflikter Situationer där förväntningar hos en person eller grupp är blockerad eller håller på att blockeras av en annan person eller grupp Egenskaper hos gruppkonflikter Målkonflikt (substantiv konflikt) Oenighet om vilka mål som är viktiga Personkonflikt (affektiv konflikt) Fientlighet mellan individer Kognitiv konflikt Ex. man tolkar situationer på olika sätt Rutinkonflikt (procedural conflict) Oenighet om metod, policy, strategi Tomas Jungert Orsaker till intergruppkonflikt Beroende mellan uppgifter Skillnader i prestationskriterier och belöningssystem Oklar ansvarsfördelning Begränsande resurser Dålig kommunikation Tomas Jungert 10
11 Strategier för att motverka konflikter Betona organisationsmål Ha väldefinierade, strukturerade och stabila uppgifter Underlätta intergruppskommunikation Undvik vinna förlora situationer Tomas Jungert Att lösa konflikter Förhandlingar Mjuk Hård Fullkomlig Kommunikation Fyra taktiker Tredje part Tomas Jungert 11
Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009
Roller Rolldifferentiering 1) Avsiktligt skapade av gruppen 2) Skapade utanför gruppen 3) Informell gruppstruktur a) Uppgiftsrelaterade roller b) Socioemotionella roller (neg/pos) Roller behövs Svårt för
Läs merMaktbegrepp. Ledarskap
Maktbegrepp French & Ravens 1) Belöningsmakt 2) Tvingande makt (Bestraffningsmakt) 3) Legitimitetsmakt 4) Relationsmakt 5) Expertmakt 6) Informationsmakt Ledarskap Ledarskap i en arbetsgrupp innebär att
Läs merSamspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas
Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Kärnavfallsrådets seminarium 9 december 2009 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no RIPENSA, NTNU Innehåll Psykologi:
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.
Bild 1 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 PROV!!! Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken. Bild 3 VAD ÄR EN GRUPP? Ett gemensamt mål.
Läs merNormer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:
Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive
Läs merChris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Läs merKursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap
Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.
Läs merArbetsgruppers funktionalitet
Arbetsgruppers funktionalitet Påverkas av: Medlemmarna Grupprocesser (denna föreläsning) Organisationsstruktur Wilfred Bion (1899-1980) Bions teorier om kollektiva beteenden i grupper bygger delvis på
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Oksana Johansson Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling Roller i gruppen Gruppdynamik
Läs merAttributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merDynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson
Dynamik i arbetsgrupper Christer karlsson christer.karlsson@liu.se Upplägg Vad är en grupp? Gruppens struktur Gruppens processer Gruppens utveckling över tid Ledarskap Gruppens utveckling över tid Flera
Läs merSOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merNor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per
Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs
Läs merKognition betecknar människans intellektuella funktioner.
Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:
Läs merGruppens psykologi. Attributionsteori
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merLÄRA AV SVÅRA SITUATIONER
KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad
Läs merSMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.
Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande
Läs merInstruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?
Instruktioner Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? I det här testet finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden.
Läs merHållpunkter. Kursens innehåll
Hållpunkter 3 föreläsningar (6/9, 22/9, 23/9) 1 seminarium (1/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 11/9 Utkast till slutlig analys av gruppdagbok klar och skickad till läraren 1
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs merModul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok
Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte
Läs merMKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU
MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU Miljöfrågor karaktäriseras av Komplexitet Osäkerhet Motsättningar Syftet med en
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merKommunikation i grupp
Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt
Läs merSumman av delarna är större än helheten
Summan av delarna är större än helheten 1 Dels teoretiskt kunna känna till vad som är viktigt, dels i praktisk handling veta hur du gör 2 3 4 Varje individ måste.. -kunna se helheten. Det är lätt att bara
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merKan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Läs merKonflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson
Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merSLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att arbeta i styrelsen Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merProjektets organisation
Teamdynamik & Teamledarskap (civ.ing., tekn.,dr.) Avd för projektkommunikation/indek på uppdrag av Anna Jerbrant Projektets organisation En projektorganisation skapas under den så kallade planeringsfasen
Läs merOrganisering. Aida Alvinius.
Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization
Läs merEtisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem
Etisk problemlösning Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merEn anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare
1 2 3 En anledning till människans framgång som varelse är förmågan att samarbeta tillsammans är vi starkare Tillsammans skapar vi samhällen och kulturer civilisationen I yrkeslivet är vi många gånger
Läs merJGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge
Läs merHur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK
Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik
Läs merRegler för studenters behandling av personuppgifter vid Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Dnr 361-18 Regler för studenters behandling av personuppgifter vid Högskolan i Borås Målgrupp för styrdokumentet Studenter Publicerad Högskolans styrdokument Typ av styrdokument
Läs merSpråket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
Språket skapar Ämnesspråk som andraspråk med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Björn Kindenberg Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet
Läs merAtt hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering
$WWKDQWHUDPRWVWnQGRFK PLVVWURYLGDUEHWVYlUGHULQJ / QHORWV-lP25DSSRUW Att hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering $UEHWVYlUGHULQJHQlUJHQRPI UG9lUGHULQJVJUXSSHQKDUKDIWVLWWVLVWD VDPPDQWUlGHI UGHQKlUJnQJHQ5HVXOWDWHWE
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merVärldsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H
Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?
Läs merSTUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete
Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Socionomprogrammet B-nivå STUDIEGUIDE REFELEKTIONSGRUPPER Inriktning SP,MK,SO,VU terminerna 4,5,6. Martina Campart Tina Eriksson-Sjöö Innehåll
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merExempeluppgift. Miljöproblem
Exempeluppgift Miljöproblem elevuppgift miljöproblem MILJÖPROBLEM I den här uppgiften får eleverna träna på att se orsaker till problem och förklara vilken verkan det kan få i flera led framöver. Utifrån
Läs merModellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010
Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den
Läs merKonflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1
Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet
Läs merMetod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merRollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?
1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merKursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merMöjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,
Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla
Läs merVad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merFörbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson
Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren Britt-Marie Larsson Vad är säkerhetskultur? En bra säkerhetskultur är gemensamma värderingar, attityder och kunskap inriktade på att skapa en säker arbetsplats.
Läs merMänniskors samspel i grupp och ledarskap under stress
Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Jönköpings län 2016-05-11 Gerry Larsson Del 1: Generell ledarskapsintroduktion Utvecklande ledarskap Destruktivt ledarskap Indirekt ledarskap Önskvärda
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merOrganisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH
Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till
Läs merMiljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC1224 Kursnamn: Arbets och Organisationspsykologi 2 Provmoment: Gruppsykologi ur ett arbetslivsperspektiv Ansvarig lärare: Max Rapp Ricciardi Tentamensdatum: 2016-02-20 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merIdentitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016
Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som
Läs merUndervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.
631201.0 Pedagogisk idé- och samhällshistoria, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas studerande förstå: hur pedagogiska idéer uppkommit och utvecklats genom tiderna förhållandet mellan pedagogiska idéer och
Läs merEtnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Läs merLikabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.
Starten Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder. Samlade branschen i en gemensam strategi och handlingsplan Denna utbildning
Läs merLA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE
LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE Stefan Lund, docent i pedagogik och prodekan Nämnden för lärarutbildning, Linnéuniversitetet Föreläsningens fråga Vad behöver lärarstudenter
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merSLU, Enheten för miljökommunikation
SLU, Enheten för miljökommunikation Kommunikation vid naturresurshantering Samverkan Kunskapsutbyte Deltagande processer Maktutövande Konflikter Sakområden -Reservatsbildning -Skogsproduktion -Livsmedelssystem
Läs merMobbning i skolan. Robert Thornberg
Mobbning i skolan Robert Thornberg Vad är mobbning? Olweus klassiska definition: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från
Läs merNationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läs merJämställdhet Genus Ledarskap
Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap
Läs merHur reagerar människor i krissituationer?
Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merDnr Rev 12-2008. Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning. GöteborgsOperan AB
Dnr Rev 12-2008 Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning GöteborgsOperan AB Vårt uppdrag/syfte Lekmannarevisorerna, Revisionsenheten VGR, gav oss i uppdrag att medverka till en sammanställning
Läs merVi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande
Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra Rune Olsson PIE, IEI, LiU Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande Konflikthantering Projektstyrning Rationellt
Läs mer20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare
20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs merPlan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation
Plan för likabehandling på Västmanlands-Dala nation Värdegrund Västmanlands-Dala nation har av tradition en bred verksamhet. Nationen är en mötesplats där människors olikheter resulterar i en livlig verksamhet
Läs merLikabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Läs merUthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.
22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används
Läs merIslamisk kultur center i Rinkeby
Islamisk kultur center i Rinkeby 2015-05-13 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Vi är den största organisationen i Somaliska gruppen i Sverige, detta innebär att våra medlemmar är mer än 3000. Majoriteten
Läs merSe människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström
Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Ecce homo! Caravaggio 1605 St Människan Människan i sin utsatthet Pilatus
Läs merNätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om
Läs mer