Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet om målen Fas 3: måltydlighet, konformitet ökar Fas 4: klarhet och acceptans om målen Grupprocesser Det nödvändiga kittet som håller gruppens byggstenar (strukturens delar) på plats Verkar för att gynna framväxten av en god gruppkultur 1

2 Socialisation FASER Undersökandefas Socialisationsfas Bevarandefas Omsocialisering Hågkomstfas ROLLFÖRÄNDRING ROLLER Inträde Ny medlem Acceptans Fullvärdig medlem Avvikelse Marginell medlem Utträde Före detta medlem Tomas Jungert Experiment Experimentdeltagare manipulerades så de tyckte att de var fullvärdiga gruppmedlemmar på sina kurser. De fick sedan information om två studenter (a) en på samma kurs (in group)och (2) en på en annan kurs (outgroup). Dessa studenter presenterades som (a) nya och motiverade, (b) fullvärdiga och motiverade, (c) marginella (vill byta grupp). Dessa studenter presenterades ha uttryckt (a) studenter bör gå samman för att nå positiv förändring (normativ) eller studenter är inte mogna nog att nå förändring (avvikande). Experimentdeltagare fick bedöma studenterna på 7 gradig skala (1=negativt; 7 = positivt) 2

3 Experiment om socialisation Slutsatser av experimentet Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer positivt än nya medlemmar av övriga medlemmar om de anses dela gruppen mål och värderingar. Gruppmedlemmar som är fullvärdiga bedöms mer negativt än nya medlemmar om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. 3

4 Slutsatser av experimentet Marginella medlemmar bedöms mindre positivt än nya och fullvärdiga medlemmar även när de anses dela gruppens värderingar och mål, och de bedöms mer negativt än nya och fullvärdiga, om de inte anses dela gruppens mål och värderingar. Beslut Grupper söker och behandlar information både kognitivt och socialt. Grupper har mer information än enskilda individer. Information som används vid beslut behandlas ofta grundligt av grupper. 4

5 Beslutsprocessen 1) Orientering 2) Diskussion 3) Beslutstagande 4) Utförande Olika sätt att fatta beslut Delegera beslut Göra en helhetsbedömning av alla gruppmedlemmars åsikter Rösta Konsensus 5

6 Vroom Yetton Fem beslutssätt 1) Ledaren beslutar själv 2) Efter info. från gruppen beslutar ledaren själv 3) Efter diskussion med några ur gruppen beslutar ledaren själv 4) Efter diskussion med hela gruppen tas ett beslut av ledaren 5) Problemet presenteras för hela gruppen som får bestämma Processförluster Social loafing Koordineringsproblem Misslyckande att utnyttja tillgängliga kunskaper och förmågor Olikheter i synsätt kan leda till konflikt Negativ Grupptryck Regressivt gruppbeteende 6

7 Processvinster Social facilitering Ökad kunskap, förmåga & ansträngning Olikhet i synsätt Grypptryck att sluta upp bakom normer Gruppolarisering Grupper tar mer extrema beslut än Genomsnittet av individernas åsikt Risken störst när gruppen är ny Fyra förklaringar: 1) Nya argument övertygar 2) Man söker samtycke från gruppen 3) Man konstruerar polariserad gruppnorm Identifikation av den normen 4) Spridning av ansvar 7

8 Groupthink Stark sammanhållning Organisations och ledarskapsbrister Isolerad, sluten Homogen Form av hot utifrån Illusion av osårbarhet Överdriven optimism Riskbenägenhet Tro på högre moral Bortser från varningssignaler Ordningsvakt Beslut som baseras på irrationella bedömningar gemensamma vanföreställningar Resultat av groupthink Ofullständig undersökning av alternativ Ofullständig undersökning av målen Undersöker inte riskerna med valt alternativ Dålig sökning av information Selektiv bearbetning av befintlig information Arbetar inte ut alternativ om vald plan skulle misslyckas 8

9 Sociala kategorier Vi har en benägenhet att skapa kategorier för att inte bli översköljda av information Ett ex. är att vi ser en man, en kvinna, en äldre man, en kort kvinna etc Vi har då kategoriserat enligt kön, ålder, längd och troligen skapat oss föreställningar om dessa personer utifrån vår idé om vad som kan förknippas med man, kvinna, gammal, kort Social kategorisering Vi klassificerar människor enligt de grupper som vi tillhör/inte tillhör: In group = grupp vi tillhör Out group = grupp vi inte tillhör. Vår identitet baseras till stor del på de grupper vi tillhör. Vi har både en personlig identitet och en social identitet. 9

10 Konflikter Situationer där förväntningar hos en person eller grupp är blockerad eller håller på att blockeras av en annan person eller grupp Egenskaper hos gruppkonflikter Målkonflikt (substantiv konflikt) Oenighet om vilka mål som är viktiga Personkonflikt (affektiv konflikt) Fientlighet mellan individer Kognitiv konflikt Ex. man tolkar situationer på olika sätt Rutinkonflikt (procedural conflict) Oenighet om metod, policy, strategi Tomas Jungert Orsaker till intergruppkonflikt Beroende mellan uppgifter Skillnader i prestationskriterier och belöningssystem Oklar ansvarsfördelning Begränsande resurser Dålig kommunikation Tomas Jungert 10

11 Strategier för att motverka konflikter Betona organisationsmål Ha väldefinierade, strukturerade och stabila uppgifter Underlätta intergruppskommunikation Undvik vinna förlora situationer Tomas Jungert Att lösa konflikter Förhandlingar Mjuk Hård Fullkomlig Kommunikation Fyra taktiker Tredje part Tomas Jungert 11

Maktbegrepp. Ledarskap

Maktbegrepp. Ledarskap Maktbegrepp French & Ravens 1) Belöningsmakt 2) Tvingande makt (Bestraffningsmakt) 3) Legitimitetsmakt 4) Relationsmakt 5) Expertmakt 6) Informationsmakt Ledarskap Ledarskap i en arbetsgrupp innebär att

Läs mer

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Kärnavfallsrådets seminarium 9 december 2009 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no RIPENSA, NTNU Innehåll Psykologi:

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Arbetsgruppers funktionalitet

Arbetsgruppers funktionalitet Arbetsgruppers funktionalitet Påverkas av: Medlemmarna Grupprocesser (denna föreläsning) Organisationsstruktur Wilfred Bion (1899-1980) Bions teorier om kollektiva beteenden i grupper bygger delvis på

Läs mer

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Dynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson

Dynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson Dynamik i arbetsgrupper Christer karlsson christer.karlsson@liu.se Upplägg Vad är en grupp? Gruppens struktur Gruppens processer Gruppens utveckling över tid Ledarskap Gruppens utveckling över tid Flera

Läs mer

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER KONFLIKTHANTERING ATT LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER Agenda Inledning och incheckning Vad är en konflikt? Att lösa en konflikt vad kan vi lära? Att hantera och förhindra en konflikt Avslutning Incheckning Vad

Läs mer

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Summan av delarna är större än helheten

Summan av delarna är större än helheten Summan av delarna är större än helheten 1 Dels teoretiskt kunna känna till vad som är viktigt, dels i praktisk handling veta hur du gör 2 3 4 Varje individ måste.. -kunna se helheten. Det är lätt att bara

Läs mer

Människors samspel i grupp och ledarskap under stress

Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Jönköpings län 2016-05-11 Gerry Larsson Del 1: Generell ledarskapsintroduktion Utvecklande ledarskap Destruktivt ledarskap Indirekt ledarskap Önskvärda

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Språket skapar Ämnesspråk som andraspråk med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Björn Kindenberg Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet

Läs mer

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

SLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att arbeta i styrelsen Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen

Läs mer

Projektets organisation

Projektets organisation Teamdynamik & Teamledarskap (civ.ing., tekn.,dr.) Avd för projektkommunikation/indek på uppdrag av Anna Jerbrant Projektets organisation En projektorganisation skapas under den så kallade planeringsfasen

Läs mer

Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp

Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp Denna presentation handlar om samspel i grupp (gruppsykologi) Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005) Samspel i grupp Desperation eller inspiration Att med gruppsykologi som ledare och

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem Etisk problemlösning Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Att hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering

Att hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering $WWKDQWHUDPRWVWnQGRFK PLVVWURYLGDUEHWVYlUGHULQJ / QHORWV-lP25DSSRUW Att hantera motstånd och misstro vid arbetsvärdering $UEHWVYlUGHULQJHQlUJHQRPI UG9lUGHULQJVJUXSSHQKDUKDIWVLWWVLVWD VDPPDQWUlGHI UGHQKlUJnQJHQ5HVXOWDWHWE

Läs mer

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H

Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Världsbilder, elever och naturvetenskap Lena Hansson, NRCF & Högskolan H Kristianstad 12 april 2011, Halmstad Vad kommer det att handla om? Vad är världsbild? Elevers världsbild? Världsbild och naturvetenskap?

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren Britt-Marie Larsson Vad är säkerhetskultur? En bra säkerhetskultur är gemensamma värderingar, attityder och kunskap inriktade på att skapa en säker arbetsplats.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016

Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Mobbning i skolan. Robert Thornberg Mobbning i skolan Robert Thornberg Vad är mobbning? Olweus klassiska definition: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från

Läs mer

LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE

LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE Stefan Lund, docent i pedagogik och prodekan Nämnden för lärarutbildning, Linnéuniversitetet Föreläsningens fråga Vad behöver lärarstudenter

Läs mer

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation

Plan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation Plan för likabehandling på Västmanlands-Dala nation Värdegrund Västmanlands-Dala nation har av tradition en bred verksamhet. Nationen är en mötesplats där människors olikheter resulterar i en livlig verksamhet

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande

Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra Rune Olsson PIE, IEI, LiU Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande Konflikthantering Projektstyrning Rationellt

Läs mer

Dnr Rev 12-2008. Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning. GöteborgsOperan AB

Dnr Rev 12-2008. Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning. GöteborgsOperan AB Dnr Rev 12-2008 Riskhantering, styrning och intern kontroll, sammanställning GöteborgsOperan AB Vårt uppdrag/syfte Lekmannarevisorerna, Revisionsenheten VGR, gav oss i uppdrag att medverka till en sammanställning

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Ecce homo! Caravaggio 1605 St Människan Människan i sin utsatthet Pilatus

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Islamisk kultur center i Rinkeby

Islamisk kultur center i Rinkeby Islamisk kultur center i Rinkeby 2015-05-13 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Vi är den största organisationen i Somaliska gruppen i Sverige, detta innebär att våra medlemmar är mer än 3000. Majoriteten

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

Det politiska läget inför valet 2014

Det politiska läget inför valet 2014 Det politiska läget inför valet 14 Markus Uvell 28 november Väljarnas agenda: skola och invandring Vad pratade du om när du pratade med någon om samhällsfrågor eller politik senast? Källa: Demoskop Jobben

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Ett arbete inom DiaNa-verksamheten Av Ted Morrow Ann Thomaeus Tobias Johansson vt2007 Inledning I detta arbete ges praktiska

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering

Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering Lönerevision 2012, Saco- s- föreningens utvärdering Årets lönesättande samtal genomfördes senare i år på grund av att ST:s avtal inte var klart innan den 1 oktober. Nytt för i år var att alla hade två

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 2014 Huddinge kommun Genomförd av CMA Research AB April 2014 Kön Är du 37 61 2 40 58 1 Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor, Kundundersökning

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Albert & Troutman: Applied Behavior Analysis for Teachers Introduktion. https://www.youtube.com/watch?v= ix9kqnmka Beteendeanalys

Albert & Troutman: Applied Behavior Analysis for Teachers Introduktion. https://www.youtube.com/watch?v= ix9kqnmka Beteendeanalys ANSVARIG LÄRARE Martin Karlberg martin.karlberg@edu.uu.se Undervisningen inför hemtentamen består i videoföreläsningar och både studentledda och lärarledda seminarier. Till respektive seminarium finns

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN

ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN ATT INTE KRÄNKAS PÅ ARBETSPLATSEN Normmedvetet perspektiv Carina Kullgren God social arbetsmiljö Fri från: Kränkande särbehandling Trakasserier (mobbing) 10-30 000 långstidssjukskrivningar/år 100-300 självmord/år

Läs mer

Män passar för vissa jobb och kvinnor för andra.

Män passar för vissa jobb och kvinnor för andra. 3 Män passar för vissa jobb och kvinnor för andra. Ja, det skulle man kunna tro om man tittar på arbetsmarknadsstatistik: ca 70 % av kvinnor och män i Sverige jobbar i yrken som domineras av det egna könet,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är:

I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är: 1 2 Gruppkontrakt I detta kapitel ingår fyra avsnitt, som beskriver arbetet med att skriva ett gruppkontrakt. De fyra avsnitten är: Arbetsmoment i en projektgrupp för att skapa ett gruppkontrakt Exempel

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Att skapa klimatsmarta beteenden

Att skapa klimatsmarta beteenden Att skapa klimatsmarta beteenden Klimatkommunernas nätverksträff i Borås 26 augusti 2016 Ida Zwahlen idazwahlen@hotmail.com 0735690576 Inledning Beteendepåverkande åtgärder för att minska klimatbelastningen

Läs mer