Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010"

Stina Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s ) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den experimentella metoden som söker kausala samband. Enligt den sociala konstruktionismen styrs människors beteende av de språkligt konstruerade, ständigt föränderliga betydelser de ger sin omvärld. b) Longitudinell undersökning (s. 37) En studie vid vilken man samlar in data om samma personer eller grupper under en längre tid och vid minst två tillfällen, för att kunna följa de förändringar som åldern eller olika skeden i livet medför. c) Balansteori (s , ) En beskrivning som systematiserar människors vardagspsykologi där man antar att positiva fenomen och människor å ena sidan och negativa fenomen och människor å andra sidan är förknippade med varandra samt att det inte finns några kopplingar mellan positiva och negativa fenomen. d) Accentueringseffekt (105, 266) Tendens att som en följd av kategorisering uppfatta dem som hänförts till samma kategori som accentuerat lika och dem som hänförts till andra kategorier som accentuerat olika. e) Debriefing (33, 40-41) Samtal som anordnas efter ett experiment eller annan forskning för att berätta om forskningens avsikter och besvara deltagarnas frågor. Om forskningen innehållit vilseledning redogör man även för varför forskarna ansåg vilseledningen vara nödvändig. Frågan poängsätt så att en korrekt definition ger max 1 poäng/begrepp och ett korrekt exempel på begreppets innebörd ger max 1 poäng/begrepp = max 2 poäng/begrepp = max 10 poäng för uppgiften.

Enligt den sociala konstruktionismen styrs människors beteende av de språkligt konstruerade, ständigt föränderliga betydelser de ger sin omvärld. b) Longitudinell undersökning (s.

2 Uppgift II. Skriv ett essäsvar. (max 15 poäng) Beskriv olika socialisationsmiljöer och förhållandet mellan dem som ram för individens utveckling. Beakta i din redogörelse anknytningsteorin, den sociala inlärningsteorin och det kognitiva utvecklingsperspektivet. I boken sidorna Olika socialisationsmiljöer: - sociala organisationer: kontrollinstitutioner, org. som behandlar människor, org. som bearbetar ting, massmedier etc. - officiella socialisationsagenter: skolor, yrkesskolor, daghem etc. - smågrupper och inofficiella sociala nätverk (familj, släkt, kamratgrupper etc.) - o.n. påverkar via den omedelbara sociala och ekologiska miljön individens personlighetsutveckling - också t.ex. bank, bilverkstad eller restaurang är socialisationsmiljöer Förhållandet mellan socialisationsmiljöer: - vilka kunskaper och färdigheter tillägnar sig individen i en viss miljö? - i vilken omfattning är verkningarna av socialisationsmiljöerna överensstämmande eller motstridiga? - regleras av samhällets politiska struktur - regleras av samhällets sociala och kulturella struktur, t.ex. språk och uppfostran - skillnader mellan familj och kamratgrupp som socialisationsmiljö - inverkan från socialisationsinstitutionerna förmedlas i sista hand i individernas samspel med deras omedelbara sociala och ekologiska miljö Anknytningsteorin: - the strange situation (Ainsworth) A. undvikande anknytning B. trygg anknytning C. ambivalent anknytning - anknytning och skygghet ett balansregleringssystem mellan rädsla och nyfikenhet - anknytning av typ B erbjuder en trygg bas, utifrån vilken man kan utforska sin omgivning - trygg anknytning (typ B) hos barn i 1 års ålder förebådar senare självständighet, förmåga att hantera sociala relationer, nyfikenhet och lust att lära - orsaker till olika anknytningsmönster finns både i hur barnet vårdats och i barnet som individ Den sociala inlärningsteorin: - observationsinlärning, modellinlärning - samma lagbundenheter gäller för inlärning hos individer i olika åldrar - 4 delprocesser vid modellinlärning (Bandura): 1) uppmärksamhet, 2) bevarande, 3) utförande och producerande, 4) motivation - individens känsla av självförmåga är en viktig motiverande faktor för all inlärning

I boken sidorna 71-95 Olika socialisationsmiljöer: - sociala organisationer: kontrollinstitutioner, org. som behandlar människor, org. som bearbetar ting, massmedier etc.

3 - självförmågan påverkas av: 1) kännedom om tidigare prestationer, 2) en vikariell upplevelse (prestation utfört av någon annan person som liknar en själv), 3) verbal påverkan (t.ex. föräldrar som uppmuntrar), 4) fysiska och emotionella reaktioner - stark känsla av självförmåga får individen att känna att han eller hon kan påverka omständigheter som är viktiga i hans eller hennes liv Det kognitiva utvecklingsperspektivet: - avviker från inlärningsteorierna genom att de särskiljer struktur och innehåll - betonar tre omständigheter: 1) kvalitativa skillnader i tänkandet hos individer i olika åldrar, 2) utveckling innebär ökad differentiering, 3) utveckling innebär att tidigare kunskap som varit fragmentarisk integreras till en logisk helhet - rolltagande en av hörnstenarna i socialt samspel - utveckling av moralbedömning - miljön antingen påskyndar eller förlångsammar den stegvisa utvecklingen, men påverkar inte för övrigt väsentligt utvecklingens förlopp

liv Det kognitiva utvecklingsperspektivet: - avviker från inlärningsteorierna genom att de särskiljer struktur och innehåll - betonar tre omständigheter: 1) kvalitativa skillnader i tänkandet hos

4 Uppgift III. Läs den bifogade artikeln (Resultat av grupprocesser i Göteborg: Minskad tilltro till polisen) och besvara frågorna som anknyter till texten utgående från artikeln samt Helkama, K., Myllyniemi, R. & Liebkind, K. Socialpsykologi en introduktion. Besvara frågorna med egna ord och undvik att citera direkt ur texten. (max 15 poäng) I boken kapitel 14 och Vilka sociala processer beskrivs i artikeln? ( 3 p.) - fördomsfullhet respektlöst bemötande av den andra gruppen - massbeteende de fredligare demonstranterna solidariserar med bråkmakarna och tar ställning mot poliserna - social kategorisering poliserna och demonstranterna ser på varandra på ett onyanserat sätt som antingen goda eller onda 2. Vilken betydelse har den sociala identiteten i en dylik situation som beskrivs i artikeln? - när en viss gruppidentitet aktualiseras börjar individen följa normerna hos uttryckligen denna grupp samt framhäva de kännetecken som visar på tillhörigheten till denna grupp till en början såg varken poliser eller demonstranter demonstranterna som en enhetlig grupp, utan endast en liten del ansågs vara hotfull - demonstranterna ser sig till en början som fredliga, men då de blir behandlade som bråkmakare av polisen börjar de se sig som demonstranter som försvarar sig i nödvärn genom sina handlingar får både polis och demonstranter en social identitet som de inte avsett att utveckla - medierna blev en viktig informationskälla för såväl poliser som demonstranter, vilket förstärkte bilden av demonstranterna som hotfulla, potentiella våldsverkare förändrad självuppfattning (sociala identiteten förändrades) 3. Hur skulle klassiska och moderna teorier förklara fenomen som sker under demonstrationerna? (4 p.) Klassiska teorier - massans psykologi (Le Bon) i gruppen sjunker den psykologiska utvecklingsnivån, människan agerar anonymt (idag: deindividuation), stämningar och åsikter smittar av sig - mänsklighetens urtillstånd den böljande massan (Tarde), den oorganiserade gruppens primitivitet (McDougall), identifikation med gruppmedlemmar (Freud) Moderna teorier - privat och offentlig självmedvetenhet - emergenta normer en lugn demonstration kan utvecklas till ett upplopp när den första stenkastaren omdefinierar gränsen för det acceptabla och när många accepterar definitionen och agerar likadant

Vilka sociala processer beskrivs i artikeln? ( 3 p.

5 4. Hur skulle man kunna förebygga att ett dylikt händelseförlopp urartar utgående från teorierna om grupprelationer som beskrivs i Helkama et al.? Använd artikeln för att exemplifiera teorierna. (5 p.) - Personlighetsteorierna teorin om den auktoritära personligheten hävdar att det måste ske en personlighetsförändring hos en fördomsfull person om fördomar skall minska. Genom vissa uppfostringsmetoder går det att förhindra att människor blir trångsynta. - Enligt teorin om relativ deprivation kan fördomar och konflikter mellan grupper minimeras genom att förhindra frustration och medvetenhet om den, genom att reducera människors förväntningar, erbjuda människor ofarliga (icke-sociala) metoder för att ge utlopp för sina aggressioner eller genom att säkerställa att frustrerade människor inte har någon chans att ge uttryck för sin ilska - Enligt teorin om den realistiska konflikten är gemensamma mål och samarbete för att nå målen de faktorer som på sikt minskar fientligheter och konflikter mellan grupper - Teorin om den sociala identiteten säger att fördomar och öppna konflikter minskar i takt med att stereotypa föreställningar mellan grupper blir mindre nedlåtande och rigorösa och när grupperna bara konkurrerar med varandra med ömsesidigt accepterade, fredliga metoder - Enligt kontakthypotesen kan grupprelationer förbättras genom utökade kontakter mellan grupperna. Kontakterna minskar fientligheten mellan grupper bara under vissa förutsättningar: kontakten skall vara långvarig och ha samarbetskrävande aktiviteter kontakten måste få stöd av samhällets offentliga integrationspolitik kontakten måste ske mellan människor med samma sociala status Kontakten förmodas förbättra relationerna mellan grupperna på följande sätt: genom kontakter kan människor upptäcka att de har större likheter än de har trott kontakter mellan företrädare för gruppen generaliseras, det vill säga förbättrar inställningen till hela gruppen

Genom vissa uppfostringsmetoder går det att förhindra att människor blir trångsynta.

Relevanta dokument

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes