Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009
|
|
- Erik Bergman
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Roller Rolldifferentiering 1) Avsiktligt skapade av gruppen 2) Skapade utanför gruppen 3) Informell gruppstruktur a) Uppgiftsrelaterade roller b) Socioemotionella roller (neg/pos)
2 Roller behövs Svårt för en person ha både uppgifts- och socioemotionell roll (Bales; Parsons) För att nå gruppens mål Ex. (a) Uppgiftsspecialist: problemlösningar,idéer Frambringar frågor, antagonism, oenighet (b) Socioemotionell expert: Solidaritetsskapare, minskar spänning, skapar enighet o Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter
3 Roller Komplexa roller ger hög status kan skapa stress, rollotydlighet, rollkonflikt Viktigt tydliggöra rollens innebörd
4 Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet om målen Fas 3: måltydlighet, konformitet ökar Fas 4: klarhet och acceptans om målen
5 Beslut Grupper söker och behandlar information både kognitivt och socialt. Grupper har mer information än enskilda individer. Information som används vid beslut behandlas ofta grundligt av grupper.
6 Beslutsprocessen 1) Orientering 2) Diskussion 3) Beslutstagande 4) Utförande
7 Olika sätt att fatta beslut Delegera beslut Göra en helhetsbedömning av alla gruppmedlemmars åsikter Rösta Konsensus
8 Vroom-Yetton Fem beslutssätt 1) Ledaren beslutar själv 2) Efter info. från gruppen beslutar ledaren själv 3) Efter diskussion med några ur gruppen beslutar ledaren själv 4) Efter diskussion med hela gruppen tas ett beslut 5) Problemet presenteras för hela gruppen som får bestämma
9 Grupprocesser Det nödvändiga kittet som håller gruppens byggstenar (strukturens delar) på plats Verkar för att gynna framväxten av en god gruppkultur
10 Processförluster Social loafing Koordineringsproblem Misslyckande att utnyttja tillgängliga kunskaper och förmågor Olikheter i synsätt kan leda till konflikt Negativ Grupptryck Regressivt gruppbeteende
11 Processvinster Social facilitering Ökad kunskap, förmåga & ansträngning Olikhet i synsätt Grypptryck att sluta upp bakom normer
12 Gruppolarisering Tendens: Grupper tar mer extrema beslut än Genomsnittet av individernas åsikt Risken störst när gruppen är ny Fyra förklaringar: 1) Nya argument övertygar 2) Man söker samtycke från gruppen 3) Man konstruerar polariserad gruppnorm - Identifikation av den normen 4) Spridning av ansvar
13 Groupthink Stark sammanhållning Organisations och ledarskapsbrister Isolerad, sluten Homogen Form av hot utifrån Illusion av osårbarhet Överdriven optimism Riskbenägenhet Tro på högre moral Bortser från varningssignaler Ordningsvakt Beslut som baseras på - irrationella bedömningar - gemensamma vanföreställningar
14 Resultat av groupthink Ofullständig undersökning av alternativ Ofullständig undersökning av målen Undersöker inte riskerna med valt alternativ Dålig sökning av information Selektiv bearbetning av befintlig information Arbetar inte ut alternativ om vald plan skulle misslyckas
15 Ledarskap Process av social påverkan Syfte: Få grupp nå gemensamma mål Ledarskapsteorier: Från betoning på personliga egenskaper till specifik situation/uppgifts karaktär Dålig korrelation personlighet/ledarskap
Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet
Läs merHållpunkter. Kursens innehåll
Hållpunkter 3 föreläsningar (6/9, 22/9, 23/9) 1 seminarium (1/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 11/9 Utkast till slutlig analys av gruppdagbok klar och skickad till läraren 1
Läs merKursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap
Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.
Läs merSamspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas
Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Kärnavfallsrådets seminarium 9 december 2009 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no RIPENSA, NTNU Innehåll Psykologi:
Läs merDynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson
Dynamik i arbetsgrupper Christer karlsson christer.karlsson@liu.se Upplägg Vad är en grupp? Gruppens struktur Gruppens processer Gruppens utveckling över tid Ledarskap Gruppens utveckling över tid Flera
Läs merArbetsgruppers funktionalitet
Arbetsgruppers funktionalitet Påverkas av: Medlemmarna Grupprocesser (denna föreläsning) Organisationsstruktur Wilfred Bion (1899-1980) Bions teorier om kollektiva beteenden i grupper bygger delvis på
Läs merNor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per
Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs
Läs merEtisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem
Etisk problemlösning Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå
Läs merArbetsgruppens dimensioner
Gruppdynamik Arbetsgruppens dimensioner Relationsdimension Hur viktig är den enskilda människan och hennes välbefinnande Arbetsuppgiftsdimension Hur viktigt är själva arbetet och effektiviteten Målet:
Läs merMKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU
MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU Miljöfrågor karaktäriseras av Komplexitet Osäkerhet Motsättningar Syftet med en
Läs merMänniskors samspel i grupp och ledarskap under stress
Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Jönköpings län 2016-05-11 Gerry Larsson Del 1: Generell ledarskapsintroduktion Utvecklande ledarskap Destruktivt ledarskap Indirekt ledarskap Önskvärda
Läs merTeam Evaluator. Ensize International AB
Team Evaluator Ensize International AB Ensize International AB Totalt har 9 av 9 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2012-12-10 Utskriftsdatum: 2013-02-01 Ensize International AB Martin Jansson Solleftegatan
Läs merLedarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition
Ledarskap - Konflikt Definition En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part: 1. har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas 2.... och upplever möjligheterna till
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merFil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne
Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne Om vi behandlar barnen rätt är de bra vittnen 4-åringar resp 7-åringar, perifera vs. Centrala detaljer (Rudy & Goodman, 1991) Viktigt med en kompetent förhörsledare
Läs merUpplevelsebaserat lärande
Gruppdynamik Upplevelsebaserat lärande Konkret upplevelse Nytt beteende Processgenomgång Generalisering Lärande KU RO AT AE Om du lär dig genom konkreta upplevelser är det känslan som styr. Lär du dig
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Oksana Johansson Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling Roller i gruppen Gruppdynamik
Läs merSumman av delarna är större än helheten
Summan av delarna är större än helheten 1 Dels teoretiskt kunna känna till vad som är viktigt, dels i praktisk handling veta hur du gör 2 3 4 Varje individ måste.. -kunna se helheten. Det är lätt att bara
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merVad gjorde vi förra gången?
Vad gjorde vi förra gången? Malin Trossing Våga vara ledare i ditt projekt Simon Sineks Why good leaders make you feel safe Nonviolent Communication Giraffen vs vargen Feedback övning 1 2014-09-22 Marie
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merOrganisation Civilekonomprogrammet år 1
Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera
Läs merInnehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande
Innehåll Förbättringskunskap Staffan Pelling Katarina Karlsson 30 nuari 2008 Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens
Läs merHR-perspektivets kärna/grundfråga:
HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merKommunikation i grupp
Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt
Läs merHur reagerar människor i krissituationer?
Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald
Läs merThomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012
TEIQue - SF 2017-01-04 Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 Innehållsförteckning 3 5 6 7 8 9 10 Introduktion TEIQue-hjulet Globalt resultat Välbefinnande Självkontroll Emotionalitet Social samverkan
Läs merProjektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
Läs merChris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merEn grupp. varandra. gruppen, normer
En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merVad får oss att ändra beteende?
Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.
Bild 1 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 PROV!!! Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken. Bild 3 VAD ÄR EN GRUPP? Ett gemensamt mål.
Läs merOrganisation Individ och grupp
Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merSOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs merAttributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merNormer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:
Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merGruppens psykologi. Attributionsteori
SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merJohannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund
Johannes Heikkonen Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Frågan om likvärdighet och mänskliga rättigheter inom trossamfund, kan granskas som en fråga om de konkreta problem som finns i förverkligande
Läs merKompetens för teamarbete i palliativ vård
Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merRollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?
1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a
Läs merInstruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?
Instruktioner Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? I det här testet finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden.
Läs merChefsprofilen Sammanställning av resultat
Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning
Läs merHållbar utveckling väst 22 maj
Hållbar utveckling väst 22 maj 2018 Kerstin Bartholdsson Kerstin.Bartholdsson@spa.gu.se Tel 031-786 1588 Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet Hållbarhetens mänskliga byggstenar om betydelsen av
Läs merWalk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet
www.valbo.nu Walk%Over En#föreläsning#om#kriminalitet Bakgrund Kriminalitet#som#livsstil##(livsstils#begreppet) Brottslighet#kan#ses#som#en#livsstil#med#fyra# grunddrag: Upprepande%brott%mot%sociala%och%juridiska%lagar%och%
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som
Läs merKonflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1
Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merMaktbegrepp. Ledarskap
Maktbegrepp French & Ravens 1) Belöningsmakt 2) Tvingande makt (Bestraffningsmakt) 3) Legitimitetsmakt 4) Relationsmakt 5) Expertmakt 6) Informationsmakt Ledarskap Ledarskap i en arbetsgrupp innebär att
Läs merKollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.
Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning
Läs merSLU, Enheten för miljökommunikation
SLU, Enheten för miljökommunikation Kommunikation vid naturresurshantering Samverkan Kunskapsutbyte Deltagande processer Maktutövande Konflikter Sakområden -Reservatsbildning -Skogsproduktion -Livsmedelssystem
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merGrundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik
Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merHur socialt anpassa barn med ADHD? Konsekvenspedagogik
Hur socialt anpassa barn med ADHD? Konsekvenspedagogik Mussor skola Specialskola Tre undervisningsgrupper med KP (åk 1-9) ADHD, Asperger syndrom, trotssyndrom i dessa tre grupper Eleverna kommer oftast
Läs merUthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.
22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används
Läs merLEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Läs merInledning: Mitt forskningsområde Att doktorera något för dig? Föreläsningens huvudtema: Beslutsfattande
Inledning: Mitt forskningsområde Att doktorera något för dig? Föreläsningens huvudtema: Beslutsfattande Sofia Molander Doktorand i företagsekonomi E-mail: sofia.molander@kau.se Rum: 11C 383 Teorier om
Läs merSMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.
Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande
Läs merThermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna
Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna Totalt har 6 av 7 slutfört analysen (86 %) Analysdatum: 2008-09-01 Utskriftsdatum: 2017-01-25 Ensize
Läs merFörhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden
Läs mercopyright Annika Engström
Annika Engström Lärare i ledarskap, kommunikation, verksamhetsutveckling Doktor i pedagogik, Lektor i arbetsorganisation Disputerade i juni på avhandlingen: Lärande samspel för effektivitet Två utgångspunkter
Läs merFrågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:
IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merHögskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Avdelningen för kvalitetsteknik Ledarskap. Gruppens utveckling
Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Gruppens utveckling Ljungblom, Mia. & Norberg, Monica. (2011). Gruppens utveckling. Visby, Högskolan på Gotland Bakgrund För att förstå en grupps utveckling
Läs merKRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE
KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE Varje individ måste förstå hela det problem som ska lösas och inte bara sin egen del. Varje individ måste förstå hur han/han kan bidra till att lösa problemet. Varje individ
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merAnteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017
Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner
Läs merSLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att arbeta i styrelsen Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen
Läs merALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:
ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merP R O F E S S I O N E L L F Ö R E T A G S L E D N I N G LEDARSKAP DEL 2 ULF LARSSON
P R O F E S S I O N E L L F Ö R E T A G S L E D N I N G LEDARSKAP DEL 2 ULF LARSSON Vad är ett utvecklingssamtal Det blir vad du gör det till Personligt eller formellt Det tillfälle du kan skaffa dig en
Läs merFINNS IDEELLT LEDARSKAP?
VAD ÄR PROBLEMET? FINNS IDEELLT LEDARSKAP? Ja, det här med ledarskap alltså, det har jag svårt för i det här sammanhanget. Det är nåt man sysslar med inom näringslivet. Problemet såhär ute i landet är
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merIdén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet
Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering
Läs merHur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK
Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik
Läs merSlutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Läs merSeglingsledaren och ledarskapet
Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l
Läs merHur gruppstorlek påverkar gruppens prestation
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merKONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan
KONFLIKTER Att förebygga och hantera konflikter Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan Verkligheten är sann för oss alla men annorlunda för var och en. Marcel Proust Agenda Allmänt
Läs merInterkulturell kompetens. Interkulturell kommunikation är när något som kommuniceras i en kultur ska uppfattas i en annan.
Så här har jag alltid gjort och det fungerar. Samma prov för rättvisans skull. nya insikter Bo Norlund Institutionen för språkstudier Malmö högskola E-post: bo.norlund@mah.se Interkulturell kommunikation
Läs merLedarskapsutbildning 5 dagar
Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.
Läs merDiplomerat. Ledarutvecklingsprogram
Diplomerat sprogram Grupp och Ledare - Kursen vänder sig till dig som vill följa hur en grupp utvecklas över tiden och vad som främjar respektive hämmar en positiv utveckling. Kursen handlar också om ledarskapets
Läs merKulturella skillnader
Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala
Läs mer