Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009"

Transkript

1 Roller Rolldifferentiering 1) Avsiktligt skapade av gruppen 2) Skapade utanför gruppen 3) Informell gruppstruktur a) Uppgiftsrelaterade roller b) Socioemotionella roller (neg/pos)

2 Roller behövs Svårt för en person ha både uppgifts- och socioemotionell roll (Bales; Parsons) För att nå gruppens mål Ex. (a) Uppgiftsspecialist: problemlösningar,idéer Frambringar frågor, antagonism, oenighet (b) Socioemotionell expert: Solidaritetsskapare, minskar spänning, skapar enighet o Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter

3 Roller Komplexa roller ger hög status kan skapa stress, rollotydlighet, rollkonflikt Viktigt tydliggöra rollens innebörd

4 Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet om målen Fas 3: måltydlighet, konformitet ökar Fas 4: klarhet och acceptans om målen

5 Beslut Grupper söker och behandlar information både kognitivt och socialt. Grupper har mer information än enskilda individer. Information som används vid beslut behandlas ofta grundligt av grupper.

6 Beslutsprocessen 1) Orientering 2) Diskussion 3) Beslutstagande 4) Utförande

7 Olika sätt att fatta beslut Delegera beslut Göra en helhetsbedömning av alla gruppmedlemmars åsikter Rösta Konsensus

8 Vroom-Yetton Fem beslutssätt 1) Ledaren beslutar själv 2) Efter info. från gruppen beslutar ledaren själv 3) Efter diskussion med några ur gruppen beslutar ledaren själv 4) Efter diskussion med hela gruppen tas ett beslut 5) Problemet presenteras för hela gruppen som får bestämma

9 Grupprocesser Det nödvändiga kittet som håller gruppens byggstenar (strukturens delar) på plats Verkar för att gynna framväxten av en god gruppkultur

10 Processförluster Social loafing Koordineringsproblem Misslyckande att utnyttja tillgängliga kunskaper och förmågor Olikheter i synsätt kan leda till konflikt Negativ Grupptryck Regressivt gruppbeteende

11 Processvinster Social facilitering Ökad kunskap, förmåga & ansträngning Olikhet i synsätt Grypptryck att sluta upp bakom normer

12 Gruppolarisering Tendens: Grupper tar mer extrema beslut än Genomsnittet av individernas åsikt Risken störst när gruppen är ny Fyra förklaringar: 1) Nya argument övertygar 2) Man söker samtycke från gruppen 3) Man konstruerar polariserad gruppnorm - Identifikation av den normen 4) Spridning av ansvar

13 Groupthink Stark sammanhållning Organisations och ledarskapsbrister Isolerad, sluten Homogen Form av hot utifrån Illusion av osårbarhet Överdriven optimism Riskbenägenhet Tro på högre moral Bortser från varningssignaler Ordningsvakt Beslut som baseras på - irrationella bedömningar - gemensamma vanföreställningar

14 Resultat av groupthink Ofullständig undersökning av alternativ Ofullständig undersökning av målen Undersöker inte riskerna med valt alternativ Dålig sökning av information Selektiv bearbetning av befintlig information Arbetar inte ut alternativ om vald plan skulle misslyckas

15 Ledarskap Process av social påverkan Syfte: Få grupp nå gemensamma mål Ledarskapsteorier: Från betoning på personliga egenskaper till specifik situation/uppgifts karaktär Dålig korrelation personlighet/ledarskap

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

Hållpunkter. Kursens innehåll

Hållpunkter. Kursens innehåll Hållpunkter 3 föreläsningar (6/9, 22/9, 23/9) 1 seminarium (1/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 11/9 Utkast till slutlig analys av gruppdagbok klar och skickad till läraren 1

Läs mer

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap

Kursens innehåll. Gruppens struktur processer och ledarskap Hållpunkter 3 föreläsningar (31/8, 4/9, 21/9) 1 seminarium (24/10) Gruppdagbok: första preliminärt utkast laddas upp senast 12/9. Ska innehålla hur ni tänker gå till väga för att skriva gruppdagboken (ex.

Läs mer

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas Kärnavfallsrådets seminarium 9 december 2009 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no RIPENSA, NTNU Innehåll Psykologi:

Läs mer

Dynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson

Dynamik i arbetsgrupper. Christer karlsson Dynamik i arbetsgrupper Christer karlsson christer.karlsson@liu.se Upplägg Vad är en grupp? Gruppens struktur Gruppens processer Gruppens utveckling över tid Ledarskap Gruppens utveckling över tid Flera

Läs mer

Arbetsgruppers funktionalitet

Arbetsgruppers funktionalitet Arbetsgruppers funktionalitet Påverkas av: Medlemmarna Grupprocesser (denna föreläsning) Organisationsstruktur Wilfred Bion (1899-1980) Bions teorier om kollektiva beteenden i grupper bygger delvis på

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem

Etisk problemlösning. Moraliska problem. Moraliska problem Etisk problemlösning Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå

Läs mer

Arbetsgruppens dimensioner

Arbetsgruppens dimensioner Gruppdynamik Arbetsgruppens dimensioner Relationsdimension Hur viktig är den enskilda människan och hennes välbefinnande Arbetsuppgiftsdimension Hur viktigt är själva arbetet och effektiviteten Målet:

Läs mer

MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU

MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan. Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU MKB dagen 17 september 2018 Integrering och samverkan Hanna Bergeå Forskare miljökommunikation, Vicedekan samverkan SLU Miljöfrågor karaktäriseras av Komplexitet Osäkerhet Motsättningar Syftet med en

Läs mer

Människors samspel i grupp och ledarskap under stress

Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Människors samspel i grupp och ledarskap under stress Jönköpings län 2016-05-11 Gerry Larsson Del 1: Generell ledarskapsintroduktion Utvecklande ledarskap Destruktivt ledarskap Indirekt ledarskap Önskvärda

Läs mer

Team Evaluator. Ensize International AB

Team Evaluator. Ensize International AB Team Evaluator Ensize International AB Ensize International AB Totalt har 9 av 9 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2012-12-10 Utskriftsdatum: 2013-02-01 Ensize International AB Martin Jansson Solleftegatan

Läs mer

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition Ledarskap - Konflikt Definition En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part: 1. har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas 2.... och upplever möjligheterna till

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Psykologi 1 (50p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne

Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne Om vi behandlar barnen rätt är de bra vittnen 4-åringar resp 7-åringar, perifera vs. Centrala detaljer (Rudy & Goodman, 1991) Viktigt med en kompetent förhörsledare

Läs mer

Upplevelsebaserat lärande

Upplevelsebaserat lärande Gruppdynamik Upplevelsebaserat lärande Konkret upplevelse Nytt beteende Processgenomgång Generalisering Lärande KU RO AT AE Om du lär dig genom konkreta upplevelser är det känslan som styr. Lär du dig

Läs mer

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Oksana Johansson Grundläggande perspektiv på grupprocesser Oksana Johansson Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling Roller i gruppen Gruppdynamik

Läs mer

Summan av delarna är större än helheten

Summan av delarna är större än helheten Summan av delarna är större än helheten 1 Dels teoretiskt kunna känna till vad som är viktigt, dels i praktisk handling veta hur du gör 2 3 4 Varje individ måste.. -kunna se helheten. Det är lätt att bara

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången?

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Malin Trossing Våga vara ledare i ditt projekt Simon Sineks Why good leaders make you feel safe Nonviolent Communication Giraffen vs vargen Feedback övning 1 2014-09-22 Marie

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande

Innehåll. Förbättringskunskap. Socialstyrelsens författningssamling. Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Innehåll Förbättringskunskap Staffan Pelling Katarina Karlsson 30 nuari 2008 Begrepp Verktyg Teori/teoretiker Verklighet Lärande Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 (M) Socialstyrelsens

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

Thomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012

Thomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 TEIQue - SF 2017-01-04 Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 Innehållsförteckning 3 5 6 7 8 9 10 Introduktion TEIQue-hjulet Globalt resultat Välbefinnande Självkontroll Emotionalitet Social samverkan

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken.

Bild 1. Bild 2. Bild 3 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP PROV!!! VAD ÄR EN GRUPP? Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken. Bild 1 KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION I GRUPP Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 PROV!!! Onsdagen den 21 november är det prov på kapitel 3 och 4 i boken. Bild 3 VAD ÄR EN GRUPP? Ett gemensamt mål.

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Johannes Heikkonen Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Frågan om likvärdighet och mänskliga rättigheter inom trossamfund, kan granskas som en fråga om de konkreta problem som finns i förverkligande

Läs mer

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

Kompetens för teamarbete i palliativ vård Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta? 1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a

Läs mer

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? Instruktioner Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer? I det här testet finns ett antal meningar som beskriver möjliga beteenden.

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Hållbar utveckling väst 22 maj

Hållbar utveckling väst 22 maj Hållbar utveckling väst 22 maj 2018 Kerstin Bartholdsson Kerstin.Bartholdsson@spa.gu.se Tel 031-786 1588 Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet Hållbarhetens mänskliga byggstenar om betydelsen av

Läs mer

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet

Walk%Over. En#föreläsning#om#kriminalitet www.valbo.nu Walk%Over En#föreläsning#om#kriminalitet Bakgrund Kriminalitet#som#livsstil##(livsstils#begreppet) Brottslighet#kan#ses#som#en#livsstil#med#fyra# grunddrag: Upprepande%brott%mot%sociala%och%juridiska%lagar%och%

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Maktbegrepp. Ledarskap

Maktbegrepp. Ledarskap Maktbegrepp French & Ravens 1) Belöningsmakt 2) Tvingande makt (Bestraffningsmakt) 3) Legitimitetsmakt 4) Relationsmakt 5) Expertmakt 6) Informationsmakt Ledarskap Ledarskap i en arbetsgrupp innebär att

Läs mer

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning

Läs mer

SLU, Enheten för miljökommunikation

SLU, Enheten för miljökommunikation SLU, Enheten för miljökommunikation Kommunikation vid naturresurshantering Samverkan Kunskapsutbyte Deltagande processer Maktutövande Konflikter Sakområden -Reservatsbildning -Skogsproduktion -Livsmedelssystem

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik

Grundläggande perspektiv på grupprocesser. Johan Forsell Doktorand pedagogik Grundläggande perspektiv på grupprocesser Johan Forsell Doktorand pedagogik Innehåll Gruppen Gruppens grundantagande Gruppdynamik Social interdependence theory Två sätt att beskriva en grupps utveckling

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Hur socialt anpassa barn med ADHD? Konsekvenspedagogik

Hur socialt anpassa barn med ADHD? Konsekvenspedagogik Hur socialt anpassa barn med ADHD? Konsekvenspedagogik Mussor skola Specialskola Tre undervisningsgrupper med KP (åk 1-9) ADHD, Asperger syndrom, trotssyndrom i dessa tre grupper Eleverna kommer oftast

Läs mer

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås. 22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Inledning: Mitt forskningsområde Att doktorera något för dig? Föreläsningens huvudtema: Beslutsfattande

Inledning: Mitt forskningsområde Att doktorera något för dig? Föreläsningens huvudtema: Beslutsfattande Inledning: Mitt forskningsområde Att doktorera något för dig? Föreläsningens huvudtema: Beslutsfattande Sofia Molander Doktorand i företagsekonomi E-mail: sofia.molander@kau.se Rum: 11C 383 Teorier om

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna

Thermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna Totalt har 6 av 7 slutfört analysen (86 %) Analysdatum: 2008-09-01 Utskriftsdatum: 2017-01-25 Ensize

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

copyright Annika Engström

copyright Annika Engström Annika Engström Lärare i ledarskap, kommunikation, verksamhetsutveckling Doktor i pedagogik, Lektor i arbetsorganisation Disputerade i juni på avhandlingen: Lärande samspel för effektivitet Två utgångspunkter

Läs mer

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är: IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Avdelningen för kvalitetsteknik Ledarskap. Gruppens utveckling

Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Avdelningen för kvalitetsteknik Ledarskap. Gruppens utveckling Högskolan på Gotland 2011-09-09 Sida 1 (12) Gruppens utveckling Ljungblom, Mia. & Norberg, Monica. (2011). Gruppens utveckling. Visby, Högskolan på Gotland Bakgrund För att förstå en grupps utveckling

Läs mer

KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE

KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE KRAV FÖR EFFEKTIVT GRUPPARBETE Varje individ måste förstå hela det problem som ska lösas och inte bara sin egen del. Varje individ måste förstå hur han/han kan bidra till att lösa problemet. Varje individ

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner

Läs mer

SLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att arbeta i styrelsen. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 29 oktober 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att arbeta i styrelsen Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

P R O F E S S I O N E L L F Ö R E T A G S L E D N I N G LEDARSKAP DEL 2 ULF LARSSON

P R O F E S S I O N E L L F Ö R E T A G S L E D N I N G LEDARSKAP DEL 2 ULF LARSSON P R O F E S S I O N E L L F Ö R E T A G S L E D N I N G LEDARSKAP DEL 2 ULF LARSSON Vad är ett utvecklingssamtal Det blir vad du gör det till Personligt eller formellt Det tillfälle du kan skaffa dig en

Läs mer

FINNS IDEELLT LEDARSKAP?

FINNS IDEELLT LEDARSKAP? VAD ÄR PROBLEMET? FINNS IDEELLT LEDARSKAP? Ja, det här med ledarskap alltså, det har jag svårt för i det här sammanhanget. Det är nåt man sysslar med inom näringslivet. Problemet såhär ute i landet är

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik

Läs mer

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.

Läs mer

Seglingsledaren och ledarskapet

Seglingsledaren och ledarskapet Seglingsledaren är dirigenten för en tävling Har två ledarroller Leda sin organisation Även leda deltagarna Hur ska en seglingsledare vara? Vilka ledartyper finns det? Auktoritär ledars/l Demokra/sk ledars/l

Läs mer

Hur gruppstorlek påverkar gruppens prestation

Hur gruppstorlek påverkar gruppens prestation Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan KONFLIKTER Att förebygga och hantera konflikter Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan Verkligheten är sann för oss alla men annorlunda för var och en. Marcel Proust Agenda Allmänt

Läs mer

Interkulturell kompetens. Interkulturell kommunikation är när något som kommuniceras i en kultur ska uppfattas i en annan.

Interkulturell kompetens. Interkulturell kommunikation är när något som kommuniceras i en kultur ska uppfattas i en annan. Så här har jag alltid gjort och det fungerar. Samma prov för rättvisans skull. nya insikter Bo Norlund Institutionen för språkstudier Malmö högskola E-post: bo.norlund@mah.se Interkulturell kommunikation

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Diplomerat. Ledarutvecklingsprogram

Diplomerat. Ledarutvecklingsprogram Diplomerat sprogram Grupp och Ledare - Kursen vänder sig till dig som vill följa hur en grupp utvecklas över tiden och vad som främjar respektive hämmar en positiv utveckling. Kursen handlar också om ledarskapets

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer