En hjälp till socialpsykologin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hjälp till socialpsykologin"

Transkript

1 En hjälp till socialpsykologin Socialpsykologi = samspelet mellan individerna i en grupp. En människas beteende styrs inte enbart av hennes egenskaper utan av hennes relation till andra människor och samhället. Socialpsykologi handlar om; sociala relationer dvs beteende mot varandra, socialt tänkande/perception, hur vi uppfattar oss i grupp, socialt inflytande dvs hur vi påverkar varandra tex. social maskning, grupptryck. Social maskning: Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de jobbar som individer. Rigelmann (1913) - Jämförde hur tunga lass män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt. 1 person = 63 kg, 3 personer = 53 kg var, Fler än 8 personer = 31 kg Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder: Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande. Grupptrycket är litet Åskådareffekt The bystander effect handlar om att vi förlitar oss på andras bedömning av situationen och överlåter ansvaret på de andra. Kitty Genovese fallet visar tydligt att vårt handlande inte alltid styrs utav inre värderingar utan av hur andra människor tycks bedöma en situation: Vad är det som avgör om vi hjälper en annan människa eller inte? 1. Först måste vi uppfatta vad det är som händer och bedöma att ett ingripande behövs. I vår bedömning av huruvida det är en nödsituation eller inte förlitar vi oss starkt på omgivningens reaktioner. 2. För det andra måste jag känna att det är mitt ansvar att göra något. Är du ensam tenderar du i högre grad att hjälpa till än annars eftersom det går inte skylla ifrån sig ansvaret på någon annan då. 3. För det tredje väger jag kostnaderna för att ingripa mot dem för att låta bli. Hur kan jag övervinna åskådareffekten? 1. Är du ensamt vittne har du ingen att skylla ifrån dig på 2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en helt okänd person. 3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och bli dömda av de andra. 4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar man den. 5. Bli mer moraliskt observant. Träna dig på att stå upp för det som är rätt och praktisera motstånd mot det som är fel. Vi kan även påverka varandra genom tankar Positiva och negativa förväntningar är kraftfulla verktyg (se Jane Elliot). Självuppfyllande profetior = hur jag tänker om mig själv, mina mål, min förmåga har betydelse och påverkar mig, tror jag inte att jag ska lyckas är det stor chans att jag inte lyckas. Rosenthaleffekt = andras förväntningar påverkar ens prestation. Haloeffekt = (halo grek; betyder ett ljus som sprider sig cirkelformat) innebär att förväntningar på en person, goda som dåliga sprids tex. en person som är duktig i matte och har ett fördelaktigt utseende bemöts som duktig i alla ämnen och som självsäker. En detalj påverkar resten!

2 Socialisation en livslång process som innebär en direkt överföring av beteende, normer, regler, värderingar, attityder som varje individ utsätts för. Främst av de signifikanta andra. Grupp: Vi människor är gruppdjur. Men vad är en grupp? Svar: Ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Olika grupper med olika funktion: 1. Indelningen i primärgrupp och sekundärgrupp utgår från graden av personlig kontakt mellan medlemmarna. Primärgrupp begränsad till sin storlek. Face-to-face-grupp. Medlemmarna är intimt känslomässigt engagerade i varandra. Täta kontakter och hög grad av identifikation tex. familjen. Idéer, normer, attityder, livsstil, levnadsvanor, moral, värderingar grundläggs. Grymt viktig ur ett hälsoperspektiv tex. hur du ser på alkohol, träning och mat. Sekundärgrupp Ej lika tät och intim interaktion Inte lika intim, tät och utpräglad samhörighet och interaktion. Mer självvald grupp utbytbara medlemmar. Gemensamma normer finns! tex. fackförening, syjunta. 2. Gruppindelningen kan även baseras på i vilken grad gruppens uppbyggnad är bestämd utifrån. Formella och informella grupper talar vi om i samband med arbetslivet. a) Formella grupper Reglerna är bestämt uppifrån. Tillsatt i speciellt syfte. Relationerna i gruppen är ordnade, och olika personer har olika uppgifter tex. utsedd ledare. Tvingas in i gruppen. Har en tillhörighet tex. en styrelse b) Informell grupp växer fram spontant pga människans sociala och psykologiska behov. Viktig för trivsel, effektivitet, arbetsglädje. Uppstår ofta inom den formella gruppen personkemi! Väljer man själv om man vill vara med i eller inte. Känner en tillhörighet Beteende i folkmassa sk folkmassor - en stor mängd människor som är samlade och delar en gemensam känsla och mål under en kort tid tex. idrottspublik. De uppstår spontant, är lättpåverkade och kan lätt råka i panik. Social smitta - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller ( ) krafter/handlingar ex. publik som gör vågen Ett specialfall av den tillfälliga mässan är den PSYKOLOGISKA MASSAN som förekommer vid starkt känsloladdade situationer tex. brand, politiskt massmöte. Utlöses av en intensiv känsla tex. rädsla, vrede, glädje. Denna känsla gör att individen reagerar på ett sånt sätt som de aldrig annars vågat göra. I dessa känsloladdade situationer kan då individen bilda en massa som är dummare än den dummaste av dess enskilda medlemmar. Hur och varför uppstår den psykologiska massan? Deindividuation och identifikation med massan individen drunknar i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten går förlorad och ersätts av ett primitivt groupmind som gör att gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt. Anonymitet avsaknad av individuellt ansvar - en förutsättning för primitiva reaktioner och deindividuation Suggestion - påverkan av andras beteenden och kommunikation tex. kroppsspråk, mimik, röster, gester. ROLL ett förväntat beteende av en person i viss given situation. En persons kön, yrke, egenskaper, utseende påverkar omgivningens förväntningar och därmed den roll du tilldelas. Rollen bygger alltså på andras förväntningar, men ofta har individen själv också varit med och påverkat tex. genom att tala mycket vid första lektionen.

3 STATUS den sociala ställning en person har i en grupp. Vissa roller har hög status tex. kändis, chef, expert. Status bestäms utav: Social prestige kön, yrke, inkomst, social klasstillhörighet. Socialt anseende personens egenskaper tex. intelligent, rolig, duktig I en grupp har man alltså dels en roll dels en social rang (status). Ett sätt att betona eller höja sin status är att använda statussymboler tex. kläder, attityder mm. Rollförväntningar ofta påverkas vi kraftigt av de förväntningar som andra har utav en och skapar sedan roller som överensstämmer med dessa förväntningar sk. självuppfyllande profetia beter sig som man förväntas göra. Rollkonflikter en person rör sig hela tiden mellan olika rollförväntningar. Detta kan skapa rollkonflikter. Man brukar tala om 4 sådana: 1. En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar 2. Konflikt mellan samtidiga roller 3. Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på rollen. 4. Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. När vi ej kan leva upp till kraven uppstår en konflikt mellan vår vilja och vår förmåga. Rollkriser tex. bli mamma. En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning. 3 typer av ledarstilar enligt KURT LEWIN (filmen Metoder) 1. Auktoritärt ledarskap styr med järnhand. Kan dock vara enda alternativet i en krissituation. 2. Demokratiskt ledarskap beslut tas tillsammans. Delaktighet och samarbete. 3. Låt gå ledare Djungelns lag. Ledaren släpper tyglarna helt. Normer varje samhälle har sitt system av normer dvs. spelregler att följa. De delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och bete sig i gruppen hur man uppför sig Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet löper mer friktionsfritt ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer Ett samhälles normer tar tid att lära sig en del av socialisationsprocessen Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en grupp tycker att man bör göra. Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter normen? Du drabbas av en SANKTION belöning eller straff för passa in!. Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön. Andra sanktioner sker medvetet får vara med i gemenskapen alt. Fryses ut! Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga. Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land! KONFORMITET LIKFORMIGHET - En socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar

4 Vissa grupper har stränga och många regler. Om toleransen för avvikande beteende är liten säger man att KONFORMITETEN är hög (pga. för hög social kontroll). Man bevakar varandra och ser till att alla följer normerna genom starka sanktioner. Fördel - kan upplevas som trygga av de som följer normerna. Nackdel kan slå hårt mot de som vill göra/tänka på sitt sätt. I ett samhälle/grupp med låg social kontroll är toleransen för avvikande beteende hög låg konformitet. Fördel högt i tak stor individuell frihet, ok med oliktänkande. Nackdel otrygghet, får inget gjort då alla drar åt olika håll Solomon Asch berömda konformitetsexperiment (1940-talet). Flera av försökspersonerna föll för grupptrycket. 7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett experiment om hur man tolkar synintryck. 1 person var försöksperson, placerad näst sist! Skulle besvara vilken av tre linjer som var lika lång som den enskilda linjen på ett annat ark? Ingen svår fråga! Frågan saknade betydelse! Inget hot! 75 % föll för grupptrycket! Varför? 1. De som trodde de bedömde rätt! 2. Började tvivla på sin egen syn, Så många kan inte ha fel 3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten. Asch situation är konstruerad men många av våra ställningstagande avgörs på samma sätt. Val man har är : 1) Lämna gruppen 2)Bli avvikare 3) Föröka ändra gruppens inställning 4) Anpassa sig till gruppen. Oftast är det lättats att anpassa sig. Ett annat exempel på gupptryck är Reservbataljon 101. Konformitet förekommer i många sammanhang och i alla grupper. Vissa grupper och situationer kräver större likformighet tex. nynazisterna. Konformitet märks i klädmodet, hur vi möblerar våra rum, matvanor osv. Vi påverkas mer än vi tror. VI OCH DOM: Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom) När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen. Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen gruppidentitet inte görs på andras bekostnad. Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt ex. Robbers cave experiment. Robbers cave experiment: I Robbers cave en nationalpark i Oklahoma, pojkar deltog, indelade i två grupper skallerormarna och örnarna kom från samma bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt sommarläger. Fas 1: Lärde känna varandra, utan vetskap om att det fanns en grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några dagar Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas upp. Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks gruppidentiteten De där jäkla skallerormarna är fega och falska, medan vi örnarna är modiga och smarta. Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt. I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt. Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de förblev bittra fiender. Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit stulet, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den sades ha fått motorstopp. Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter hungriga och törstiga och samarbetade spontant över gränserna. Efter detta var fiendskapen bruten! Vad har vi lärt oss av experimentet?

5 Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand Lydnaden för en auktoritet Stanley Millgram 1960-talet gjorde en försöksserie som påvisade att en stark auktoritet ger lydnad, utan att tvång, mutor eller hot finns med som bestraffning. Frivilliga söktes till ett experiment som sas handla om inlärning (gavs alltså falska uppgifter), undersöka förhållandet mellan inlärning och bestraffning. Manipulerad lottdragning: läraren försöksperson, eleven= skådis! Inget hot förekom! Samtliga delade ut stötar på 300 volt! Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt Varför löd man? 1. Ej ansvarig själv 2. Opersonligt kände ej eleven 3. För den goda sakens skull ville vara en god försöksperson 4. De förtjänade ett straff så korkade som de var. Kritik mot Millgram Kritiseras för att vara oetiskt. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation Faktorer som påverkar lydnaden! 1. Närheten till offret 2. Närhet och legitimitet av auktoritet När katten är borta dansar råttorna på bordet. Om två försöksledare hade olika uppfattning ökade också olydnaden 3. Hur en annan person i samma situation gjorde Demografiska faktorer tex. kön, ålder, nationalitet påverkade inte! Stanford Prison experiment. För att läsa mer: När? Experiment 1971 Var? På Stanford University i källaren Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare Syftet? Besvara dessa frågor! Vad händer när du sätter goda personer i ett ont (makt) ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan? Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll; antingen fängelsevakt eller intern. Tillvägagångssätt: En ombyggd källare bli ett fängelse. Under förödmjukande former förs fångarna till fängelset. Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas, håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas). Vakternas uppgift UPPRÄTTHÅLLA ORDNING! Men hur skulle de göra detta????? Och frågan var: Skulle fångarna finna sig i detta????. Experimentet som skulle pågått under två veckor fick avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev vakterna sadistiska och fångarna deprimerade och stressade. Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer.

6 Attityder en människas inställning till någon/något, en värdering av något tex. rökning, politik, invandrare. Attityder är nödvändiga oh hjälper oss att organisera våra tankar och känslor. Attityder är ett sätt att förenkla tillvaron och fungerar som en karta som vi använder för att snabbt ta ställning och veta hur vi ska handla. Det finns tre komponenter i en attityd: 1. Kognitiv komponent 2. Affektiv känslomässig komponent 3. Handlingsinriktad komponent Amerikanen Leon Festinger myntade på 1950-talet begreppet KOGNITIV DISSONANS (tankekonflikt) dvs. vi upplever en tankekonflikt när vi handlar på ett sätt som ej stämde med våra kunskaper eller erfarenheter tex. en person som röker fast vet att det är farligt! Stereotyp: En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten alla judar är giriga och den är egentligen varken sann eller falsk. Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk observation av en företeelse. Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för helheten. Ex. Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit. Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar, som har en tendens att fjärma sig alltmer från. Fördom en felaktig, fastlåst förutfattad mening. Fördomar präglas ofta av en negativ, generaliserande, och fördömande inställning, grundad på känslor istället för fakta. Fördom dömer en dom före. Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda egenskaper, de ses som ideal. Problem är att man som vid stereotyp inte bedömer den enskilda individerna Jane Elliot klassrumsexperiment från slutet av 1960-talet (http://www.youtube.com/watch?v=hqp6gnyqijq&feature=related). Jane Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper; blåögda och brunögda, i syfte att prata om fördomar, motverka fördomar och tala om diskriminering och rasism. Första dagen sågs de blåögda som bättre (superior), on top och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior). Nästa dag var det ombytta roller och de brunögda var de bättre och de blåögda sämre. Vad kan vi lära oss av experimentet: 1. Att såväl negativa som positiva förväntningar både av andra och på sig själv påverkar oss och vår intellektuella förmåga och prestation. Varje dag gav Elliot barnen språk och mattetest. Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP dvs såg sig själva som bättre. 2. Att bara en liten skillnad tex. ögonfärg, läppstorlek etc kan vara basen för att diskriminering, rasism uppstår OM en auktoritet lägger till ett värde tex. blåögda=bättre, brunögda=sämre. 3. När rollerna byts borde ju den grupp som blivit diskriminerad visa medkänsla, eftersom de fått känna på hur det är att vara en diskriminerad grupp, men vad händer. Jo, de lärde sig istället om makt. När det istället var de brunögda som var de bättre och som hade makten använde de den makten emot de blåögda som tidigare plågat dem. Utan fördomar skulle vi bli tokiga Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får så vi vet hur vi ska bete oss. Vi måste selektera i sinnesintrycken för att snabbt göra omgivningen begriplig om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information. Att snabbt kunna scanna av en situation och utifrån tidigare erfarenheter dra en slutsats om vad man kan

7 förvänta sig kan ha ett ÖVERLEVNADSVÄRDE. Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar Vad ligger bakom fördomar? Vi dom -tänkandet vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi lärt oss som naturligt och det rätta. Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter. Man generaliserar eller stoppar in folk i fack för att det är smidigt Grupptryck Politiska och ekonomiska faktorer. I vissa länder skapar politiken otrygghet, maktlöshet och dålig självkänsla hos många människor. Där befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland. Behov av syndabockar. Hur undviks fördomar? Kritisk granskande att vi inte köper det vi hör och ser rakt av. Att vi blir medvetna om våra fördomar. Kunskap det som är främmande är skrämmande. Självkännedom upptäcka sina egna positiva men även svaga sidor. Mötas dialog!medvetenhet! Mördarna inom oss - Vad är det som får oss att överge vår moraliska övertygelse till förmån för omoraliska handlingar? Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som bidrar till att omvandla en helt vanlig människa till djävulen själv. Faktorer som påverkar: 1. Lydnad för en auktoritet (Millgram) 2. Konformitet och grupptryck (Asch, reservbataljon 101) 3. Aggression medfött! Aggression är en beteendesekvens vars mål är att skada den person den är riktad mot. En specifik drift/energi som måste få utlopp Freud. Nyttig och nödvändig överlevnad Konrad Lorenz. 4. Inlärning - Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat! TV-våld och dataspelande hur påverkar detta mänskligt beteende? 5. Fördomar kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism och våld. 6. Ideologins makt, tankebilder och vi dom (Muzafer Sherif experiment). Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga samvetet. Offer fenomenet legitimerar övervåld på andra! Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras kvinnor! 7. Totalitära samhällens inneboende grymhet ondska uppstår ur situationer. Svagheter hos människan utvecklas lättare under dåliga förhållanden. Starka och dynamiska ledare spelar på människors instinktiva behov av trygghet, säkerhet och gemenskap. Ondska kommer ur situationer inte ur vanliga människor (Philip Zimbardo). Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra gör det. (Se Stanford Prison experiment, som även tar upp det här med roller). 8. Allas vår moraliska feghet - Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. Han menar: Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg. Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa. Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet. Stanford Prison Experiment visar också att alla människor besitter en kapacitet till både gott och ont!alla har ett ansvar! 9. Religion 10. Åskådareffekten lämnar över det egna ansvaret!

8 11. Annat??? Forskningsetiska principer Forskning är viktigt och nödvändigt för både individerna och samhällets utveckling. Därför ställs krav på att forskning bedrivs= FORSKNINGSKRAVET: Inriktas på väsentliga frågor,hålla hög kvalitet, kunskaper utvecklas och fördjupas, metoder förbättras. INDIVIDSKYDDSKRAVET= innebär att samhällets medlemmar har krav på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. livsförhållanden, ej utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. INDIVIDSKYDDSKRAVET: 4 huvudprinciper 1. Informationskravet Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre detaljerad. 2. Samtyckeskravet Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 3. Konfidentialitetskravet Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål

Jane Elliot A class divided!

Jane Elliot A class divided! Jane Elliot A class divided! Elliot delade in sin klass i blåögda och brunögda O Helige ande! Gör så att jag inte dömer min nästa innan jag gått åtminstone en mil i hans mockasiner ena dagen sågs de blåögda

Läs mer

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Socialpsykologi bland andra!

Socialpsykologi bland andra! Socialpsykologi bland andra! Intresseområden för socialpsykologin Socialpsykologi handlar om att samspela med andra människor: Sociala relationer beteende mot varandra Social perception och tänkande -

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Socialpsykologiska perspektivet

Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologi Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer: Normer Gruppmedlemmarnas gemensamma förväntningar på hur man bör/ska bete sig kallas för normer. De kan sägas vara oskrivna regler, vilkas efterlevnad regleras genom att gruppen uttrycker gillande respektive

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi Komvux VT 2013 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 Mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi Komvux HT 2012 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Lund 14 oktober 2009 Margareta Persson 2 3 Eugenitik tvångssteriliseringar 1935-1970 4 inom samhället tvingas att taga under övervägande att

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Rollkonflikter. Roller medför alltid rollkonflikter. En konflikt kan uppstå när det uppstår oförenliga förväntningar på en roll. Läraren kan t.ex.

Rollkonflikter. Roller medför alltid rollkonflikter. En konflikt kan uppstå när det uppstår oförenliga förväntningar på en roll. Läraren kan t.ex. Rollkonflikter. Roller medför alltid rollkonflikter. En konflikt kan uppstå när det uppstår oförenliga förväntningar på en roll. Läraren kan t.ex. uppleva motstridiga förväntningar från elever, föräldrar,

Läs mer

RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE

RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE RELIGION MÖTER INDIVID OCH SAMHÄLLE Iden6tet Stereotyper Religionen i media jessica clayton VEM ÄR JAG? klass kön?? religion sexualitet kultur Hemort yrke? poli;k na;onalitet språk IDENTITET ålder familj

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Inom Åstorps kommun skall ingen arbetstagare utsättas för kränkande särbehandling. Alla anställda har ett ansvar för

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Att bygga en stark klubbkänsla!

Att bygga en stark klubbkänsla! Att bygga en stark klubbkänsla! kontakt@anneliostberg.se www.anneliostberg.se 076-812 22 02 Facebook: Anneli Östberg - individ, grupp & org. utveckling Att bygga en stark klubbkänsla! Värderingar Hur värderingarna

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling: Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin,

Läs mer