En hjälp till socialpsykologin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hjälp till socialpsykologin"

Transkript

1 En hjälp till socialpsykologin Socialpsykologi = samspelet mellan individerna i en grupp. En människas beteende styrs inte enbart av hennes egenskaper utan av hennes relation till andra människor och samhället. Socialpsykologi handlar om; sociala relationer dvs beteende mot varandra, socialt tänkande/perception, hur vi uppfattar oss i grupp, socialt inflytande dvs hur vi påverkar varandra tex. social maskning, grupptryck. Social maskning: Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de jobbar som individer. Rigelmann (1913) - Jämförde hur tunga lass män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt. 1 person = 63 kg, 3 personer = 53 kg var, Fler än 8 personer = 31 kg Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder: Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande. Grupptrycket är litet Åskådareffekt The bystander effect handlar om att vi förlitar oss på andras bedömning av situationen och överlåter ansvaret på de andra. Kitty Genovese fallet visar tydligt att vårt handlande inte alltid styrs utav inre värderingar utan av hur andra människor tycks bedöma en situation: Vad är det som avgör om vi hjälper en annan människa eller inte? 1. Först måste vi uppfatta vad det är som händer och bedöma att ett ingripande behövs. I vår bedömning av huruvida det är en nödsituation eller inte förlitar vi oss starkt på omgivningens reaktioner. 2. För det andra måste jag känna att det är mitt ansvar att göra något. Är du ensam tenderar du i högre grad att hjälpa till än annars eftersom det går inte skylla ifrån sig ansvaret på någon annan då. 3. För det tredje väger jag kostnaderna för att ingripa mot dem för att låta bli. Hur kan jag övervinna åskådareffekten? 1. Är du ensamt vittne har du ingen att skylla ifrån dig på 2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en helt okänd person. 3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och bli dömda av de andra. 4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar man den. 5. Bli mer moraliskt observant. Träna dig på att stå upp för det som är rätt och praktisera motstånd mot det som är fel. Vi kan även påverka varandra genom tankar Positiva och negativa förväntningar är kraftfulla verktyg (se Jane Elliot). Självuppfyllande profetior = hur jag tänker om mig själv, mina mål, min förmåga har betydelse och påverkar mig, tror jag inte att jag ska lyckas är det stor chans att jag inte lyckas. Rosenthaleffekt = andras förväntningar påverkar ens prestation. Haloeffekt = (halo grek; betyder ett ljus som sprider sig cirkelformat) innebär att förväntningar på en person, goda som dåliga sprids tex. en person som är duktig i matte och har ett fördelaktigt utseende bemöts som duktig i alla ämnen och som självsäker. En detalj påverkar resten!

2 Socialisation en livslång process som innebär en direkt överföring av beteende, normer, regler, värderingar, attityder som varje individ utsätts för. Främst av de signifikanta andra. Grupp: Vi människor är gruppdjur. Men vad är en grupp? Svar: Ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Olika grupper med olika funktion: 1. Indelningen i primärgrupp och sekundärgrupp utgår från graden av personlig kontakt mellan medlemmarna. Primärgrupp begränsad till sin storlek. Face-to-face-grupp. Medlemmarna är intimt känslomässigt engagerade i varandra. Täta kontakter och hög grad av identifikation tex. familjen. Idéer, normer, attityder, livsstil, levnadsvanor, moral, värderingar grundläggs. Grymt viktig ur ett hälsoperspektiv tex. hur du ser på alkohol, träning och mat. Sekundärgrupp Ej lika tät och intim interaktion Inte lika intim, tät och utpräglad samhörighet och interaktion. Mer självvald grupp utbytbara medlemmar. Gemensamma normer finns! tex. fackförening, syjunta. 2. Gruppindelningen kan även baseras på i vilken grad gruppens uppbyggnad är bestämd utifrån. Formella och informella grupper talar vi om i samband med arbetslivet. a) Formella grupper Reglerna är bestämt uppifrån. Tillsatt i speciellt syfte. Relationerna i gruppen är ordnade, och olika personer har olika uppgifter tex. utsedd ledare. Tvingas in i gruppen. Har en tillhörighet tex. en styrelse b) Informell grupp växer fram spontant pga människans sociala och psykologiska behov. Viktig för trivsel, effektivitet, arbetsglädje. Uppstår ofta inom den formella gruppen personkemi! Väljer man själv om man vill vara med i eller inte. Känner en tillhörighet Beteende i folkmassa sk folkmassor - en stor mängd människor som är samlade och delar en gemensam känsla och mål under en kort tid tex. idrottspublik. De uppstår spontant, är lättpåverkade och kan lätt råka i panik. Social smitta - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller ( ) krafter/handlingar ex. publik som gör vågen Ett specialfall av den tillfälliga mässan är den PSYKOLOGISKA MASSAN som förekommer vid starkt känsloladdade situationer tex. brand, politiskt massmöte. Utlöses av en intensiv känsla tex. rädsla, vrede, glädje. Denna känsla gör att individen reagerar på ett sånt sätt som de aldrig annars vågat göra. I dessa känsloladdade situationer kan då individen bilda en massa som är dummare än den dummaste av dess enskilda medlemmar. Hur och varför uppstår den psykologiska massan? Deindividuation och identifikation med massan individen drunknar i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten går förlorad och ersätts av ett primitivt groupmind som gör att gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt. Anonymitet avsaknad av individuellt ansvar - en förutsättning för primitiva reaktioner och deindividuation Suggestion - påverkan av andras beteenden och kommunikation tex. kroppsspråk, mimik, röster, gester. ROLL ett förväntat beteende av en person i viss given situation. En persons kön, yrke, egenskaper, utseende påverkar omgivningens förväntningar och därmed den roll du tilldelas. Rollen bygger alltså på andras förväntningar, men ofta har individen själv också varit med och påverkat tex. genom att tala mycket vid första lektionen.

3 STATUS den sociala ställning en person har i en grupp. Vissa roller har hög status tex. kändis, chef, expert. Status bestäms utav: Social prestige kön, yrke, inkomst, social klasstillhörighet. Socialt anseende personens egenskaper tex. intelligent, rolig, duktig I en grupp har man alltså dels en roll dels en social rang (status). Ett sätt att betona eller höja sin status är att använda statussymboler tex. kläder, attityder mm. Rollförväntningar ofta påverkas vi kraftigt av de förväntningar som andra har utav en och skapar sedan roller som överensstämmer med dessa förväntningar sk. självuppfyllande profetia beter sig som man förväntas göra. Rollkonflikter en person rör sig hela tiden mellan olika rollförväntningar. Detta kan skapa rollkonflikter. Man brukar tala om 4 sådana: 1. En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar 2. Konflikt mellan samtidiga roller 3. Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på rollen. 4. Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. När vi ej kan leva upp till kraven uppstår en konflikt mellan vår vilja och vår förmåga. Rollkriser tex. bli mamma. En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning. 3 typer av ledarstilar enligt KURT LEWIN (filmen Metoder) 1. Auktoritärt ledarskap styr med järnhand. Kan dock vara enda alternativet i en krissituation. 2. Demokratiskt ledarskap beslut tas tillsammans. Delaktighet och samarbete. 3. Låt gå ledare Djungelns lag. Ledaren släpper tyglarna helt. Normer varje samhälle har sitt system av normer dvs. spelregler att följa. De delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och bete sig i gruppen hur man uppför sig Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet löper mer friktionsfritt ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer Ett samhälles normer tar tid att lära sig en del av socialisationsprocessen Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en grupp tycker att man bör göra. Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter normen? Du drabbas av en SANKTION belöning eller straff för passa in!. Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön. Andra sanktioner sker medvetet får vara med i gemenskapen alt. Fryses ut! Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga. Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land! KONFORMITET LIKFORMIGHET - En socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar

4 Vissa grupper har stränga och många regler. Om toleransen för avvikande beteende är liten säger man att KONFORMITETEN är hög (pga. för hög social kontroll). Man bevakar varandra och ser till att alla följer normerna genom starka sanktioner. Fördel - kan upplevas som trygga av de som följer normerna. Nackdel kan slå hårt mot de som vill göra/tänka på sitt sätt. I ett samhälle/grupp med låg social kontroll är toleransen för avvikande beteende hög låg konformitet. Fördel högt i tak stor individuell frihet, ok med oliktänkande. Nackdel otrygghet, får inget gjort då alla drar åt olika håll Solomon Asch berömda konformitetsexperiment (1940-talet). Flera av försökspersonerna föll för grupptrycket. 7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett experiment om hur man tolkar synintryck. 1 person var försöksperson, placerad näst sist! Skulle besvara vilken av tre linjer som var lika lång som den enskilda linjen på ett annat ark? Ingen svår fråga! Frågan saknade betydelse! Inget hot! 75 % föll för grupptrycket! Varför? 1. De som trodde de bedömde rätt! 2. Började tvivla på sin egen syn, Så många kan inte ha fel 3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten. Asch situation är konstruerad men många av våra ställningstagande avgörs på samma sätt. Val man har är : 1) Lämna gruppen 2)Bli avvikare 3) Föröka ändra gruppens inställning 4) Anpassa sig till gruppen. Oftast är det lättats att anpassa sig. Ett annat exempel på gupptryck är Reservbataljon 101. Konformitet förekommer i många sammanhang och i alla grupper. Vissa grupper och situationer kräver större likformighet tex. nynazisterna. Konformitet märks i klädmodet, hur vi möblerar våra rum, matvanor osv. Vi påverkas mer än vi tror. VI OCH DOM: Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom) När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen. Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen gruppidentitet inte görs på andras bekostnad. Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt ex. Robbers cave experiment. Robbers cave experiment: I Robbers cave en nationalpark i Oklahoma, pojkar deltog, indelade i två grupper skallerormarna och örnarna kom från samma bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt sommarläger. Fas 1: Lärde känna varandra, utan vetskap om att det fanns en grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några dagar Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas upp. Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks gruppidentiteten De där jäkla skallerormarna är fega och falska, medan vi örnarna är modiga och smarta. Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt. I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt. Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de förblev bittra fiender. Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit stulet, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den sades ha fått motorstopp. Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter hungriga och törstiga och samarbetade spontant över gränserna. Efter detta var fiendskapen bruten! Vad har vi lärt oss av experimentet?

5 Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand Lydnaden för en auktoritet Stanley Millgram 1960-talet gjorde en försöksserie som påvisade att en stark auktoritet ger lydnad, utan att tvång, mutor eller hot finns med som bestraffning. Frivilliga söktes till ett experiment som sas handla om inlärning (gavs alltså falska uppgifter), undersöka förhållandet mellan inlärning och bestraffning. Manipulerad lottdragning: läraren försöksperson, eleven= skådis! Inget hot förekom! Samtliga delade ut stötar på 300 volt! Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt Varför löd man? 1. Ej ansvarig själv 2. Opersonligt kände ej eleven 3. För den goda sakens skull ville vara en god försöksperson 4. De förtjänade ett straff så korkade som de var. Kritik mot Millgram Kritiseras för att vara oetiskt. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation Faktorer som påverkar lydnaden! 1. Närheten till offret 2. Närhet och legitimitet av auktoritet När katten är borta dansar råttorna på bordet. Om två försöksledare hade olika uppfattning ökade också olydnaden 3. Hur en annan person i samma situation gjorde Demografiska faktorer tex. kön, ålder, nationalitet påverkade inte! Stanford Prison experiment. För att läsa mer: När? Experiment 1971 Var? På Stanford University i källaren Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare Syftet? Besvara dessa frågor! Vad händer när du sätter goda personer i ett ont (makt) ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan? Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll; antingen fängelsevakt eller intern. Tillvägagångssätt: En ombyggd källare bli ett fängelse. Under förödmjukande former förs fångarna till fängelset. Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas, håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas). Vakternas uppgift UPPRÄTTHÅLLA ORDNING! Men hur skulle de göra detta????? Och frågan var: Skulle fångarna finna sig i detta????. Experimentet som skulle pågått under två veckor fick avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev vakterna sadistiska och fångarna deprimerade och stressade. Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer.

6 Attityder en människas inställning till någon/något, en värdering av något tex. rökning, politik, invandrare. Attityder är nödvändiga oh hjälper oss att organisera våra tankar och känslor. Attityder är ett sätt att förenkla tillvaron och fungerar som en karta som vi använder för att snabbt ta ställning och veta hur vi ska handla. Det finns tre komponenter i en attityd: 1. Kognitiv komponent 2. Affektiv känslomässig komponent 3. Handlingsinriktad komponent Amerikanen Leon Festinger myntade på 1950-talet begreppet KOGNITIV DISSONANS (tankekonflikt) dvs. vi upplever en tankekonflikt när vi handlar på ett sätt som ej stämde med våra kunskaper eller erfarenheter tex. en person som röker fast vet att det är farligt! Stereotyp: En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten alla judar är giriga och den är egentligen varken sann eller falsk. Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk observation av en företeelse. Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för helheten. Ex. Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit. Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar, som har en tendens att fjärma sig alltmer från. Fördom en felaktig, fastlåst förutfattad mening. Fördomar präglas ofta av en negativ, generaliserande, och fördömande inställning, grundad på känslor istället för fakta. Fördom dömer en dom före. Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda egenskaper, de ses som ideal. Problem är att man som vid stereotyp inte bedömer den enskilda individerna Jane Elliot klassrumsexperiment från slutet av 1960-talet (http://www.youtube.com/watch?v=hqp6gnyqijq&feature=related). Jane Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper; blåögda och brunögda, i syfte att prata om fördomar, motverka fördomar och tala om diskriminering och rasism. Första dagen sågs de blåögda som bättre (superior), on top och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior). Nästa dag var det ombytta roller och de brunögda var de bättre och de blåögda sämre. Vad kan vi lära oss av experimentet: 1. Att såväl negativa som positiva förväntningar både av andra och på sig själv påverkar oss och vår intellektuella förmåga och prestation. Varje dag gav Elliot barnen språk och mattetest. Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP dvs såg sig själva som bättre. 2. Att bara en liten skillnad tex. ögonfärg, läppstorlek etc kan vara basen för att diskriminering, rasism uppstår OM en auktoritet lägger till ett värde tex. blåögda=bättre, brunögda=sämre. 3. När rollerna byts borde ju den grupp som blivit diskriminerad visa medkänsla, eftersom de fått känna på hur det är att vara en diskriminerad grupp, men vad händer. Jo, de lärde sig istället om makt. När det istället var de brunögda som var de bättre och som hade makten använde de den makten emot de blåögda som tidigare plågat dem. Utan fördomar skulle vi bli tokiga Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får så vi vet hur vi ska bete oss. Vi måste selektera i sinnesintrycken för att snabbt göra omgivningen begriplig om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information. Att snabbt kunna scanna av en situation och utifrån tidigare erfarenheter dra en slutsats om vad man kan

7 förvänta sig kan ha ett ÖVERLEVNADSVÄRDE. Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar Vad ligger bakom fördomar? Vi dom -tänkandet vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi lärt oss som naturligt och det rätta. Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter. Man generaliserar eller stoppar in folk i fack för att det är smidigt Grupptryck Politiska och ekonomiska faktorer. I vissa länder skapar politiken otrygghet, maktlöshet och dålig självkänsla hos många människor. Där befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland. Behov av syndabockar. Hur undviks fördomar? Kritisk granskande att vi inte köper det vi hör och ser rakt av. Att vi blir medvetna om våra fördomar. Kunskap det som är främmande är skrämmande. Självkännedom upptäcka sina egna positiva men även svaga sidor. Mötas dialog!medvetenhet! Mördarna inom oss - Vad är det som får oss att överge vår moraliska övertygelse till förmån för omoraliska handlingar? Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som bidrar till att omvandla en helt vanlig människa till djävulen själv. Faktorer som påverkar: 1. Lydnad för en auktoritet (Millgram) 2. Konformitet och grupptryck (Asch, reservbataljon 101) 3. Aggression medfött! Aggression är en beteendesekvens vars mål är att skada den person den är riktad mot. En specifik drift/energi som måste få utlopp Freud. Nyttig och nödvändig överlevnad Konrad Lorenz. 4. Inlärning - Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat! TV-våld och dataspelande hur påverkar detta mänskligt beteende? 5. Fördomar kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism och våld. 6. Ideologins makt, tankebilder och vi dom (Muzafer Sherif experiment). Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga samvetet. Offer fenomenet legitimerar övervåld på andra! Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras kvinnor! 7. Totalitära samhällens inneboende grymhet ondska uppstår ur situationer. Svagheter hos människan utvecklas lättare under dåliga förhållanden. Starka och dynamiska ledare spelar på människors instinktiva behov av trygghet, säkerhet och gemenskap. Ondska kommer ur situationer inte ur vanliga människor (Philip Zimbardo). Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra gör det. (Se Stanford Prison experiment, som även tar upp det här med roller). 8. Allas vår moraliska feghet - Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. Han menar: Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg. Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa. Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet. Stanford Prison Experiment visar också att alla människor besitter en kapacitet till både gott och ont!alla har ett ansvar! 9. Religion 10. Åskådareffekten lämnar över det egna ansvaret!

8 11. Annat??? Forskningsetiska principer Forskning är viktigt och nödvändigt för både individerna och samhällets utveckling. Därför ställs krav på att forskning bedrivs= FORSKNINGSKRAVET: Inriktas på väsentliga frågor,hålla hög kvalitet, kunskaper utvecklas och fördjupas, metoder förbättras. INDIVIDSKYDDSKRAVET= innebär att samhällets medlemmar har krav på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. livsförhållanden, ej utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. INDIVIDSKYDDSKRAVET: 4 huvudprinciper 1. Informationskravet Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre detaljerad. 2. Samtyckeskravet Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 3. Konfidentialitetskravet Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål

Jane Elliot A class divided!

Jane Elliot A class divided! Jane Elliot A class divided! Elliot delade in sin klass i blåögda och brunögda O Helige ande! Gör så att jag inte dömer min nästa innan jag gått åtminstone en mil i hans mockasiner ena dagen sågs de blåögda

Läs mer

Socialpsykologi bland andra!

Socialpsykologi bland andra! Socialpsykologi bland andra! Intresseområden för socialpsykologin Socialpsykologi handlar om att samspela med andra människor: Sociala relationer beteende mot varandra Social perception och tänkande -

Läs mer

Socialpsykologiska perspektivet

Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologiska perspektivet Socialpsykologi Vi är i allra högsta grad sociala varelser. Vi påverkas av och är beroende av varandra, kommunicerar med varandra på många olika sätt och bildar grupper

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi

v. 11-12 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi v. 13 Hemmavid: Inlämningsuppgift: Kognitiv psykologi Komvux VT 2013 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 Mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi

v. 41 Kunskapsområde 2: Kognitiv och biologisk psykologi Komvux HT 2012 Lärare: Nina Emilsson Telefon: 0725-443706 mail: nina.emilsson@varberg.se Litteratur: Nadja Ljunggen, Psykologi för gymnasiet. Hemsida: http://ninaemilsson.wordpress.com/ Psykologi 1 v.

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Kommunikation i grupp

Kommunikation i grupp Kommunikation i grupp Vad är en grupp? Ett antal människor som har olika roller som samspelar med varandra Regler och normer (oskrivna regler) Olika sorters grupper i samhället Olika funktioner samtidigt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Mål Arbetsmål Kan tolkas olika Kan vara i konflikt med varandra Kan vara skillnad mellan explicita och implicita mål Fas 1: inte säkert alla ställer upp på målet även om det verkar så Fas 2: öppen oenighet

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? Projektnätverk - Förändringsledning Hur påverkar hjärnan mig som projektledare? 1 www.minspiro.se Hur motiverar man andra? Hur blir du motiverad? 1 Yttre och inre motivation Yttre motivation Handling ->

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar

En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar En uniform, många olika finländare likabehandlingsärende för beväringar Likabehandling och jämlikhet under beväringstjänsten Då man talar om likabehandling och jämlikhet bland beväringar med olika bakgrund,

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

PUSSEL DISC. Coaching ID: 15. En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning

PUSSEL DISC. Coaching ID: 15. En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning PUSSEL DISC Coaching En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Analysdatum: 2013-03-22 Tid: 0 minuter Utskriftsdatum: 2013-04-09 Solleftegatan 15

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer