Kapitel 14 Social- psykology

Transkript

1 Hur förhåller vi oss /ll varandra? Kapitel 14 Social- psykology Kap. 14 Översikt 1. Hur vi tänker om andra människor (och oss själva!) 2. Hur andra människor påverkar både tänkande och beteende: 3. Hur vi behandlar varandra, relaterar Hll varandra Konformitet Lydnad Gruppbeteende Fördomar AOrakHon Aggression Altruism Konflikter och konflikthatering 1

2 Socialpsykologi SJÄLVET Utmärks av tre egenskaper: Reflexiv medvetenhet mo8v: nyfikenhet, bekrä>else, självkänsla(=self serving) bias Mellanmänsklig aspekt självpresenta8on (instrumentell, expressiv) exekuhv funkhon - önskan ah själv ha kontroll, självförverkligande, självreglering Socialpsykologi Exempel på psykologisk fråga: Vad påverkar en student ae prata på en föreläsning, och vad gör ae studenten är tyst? För ah svara kan man analysera emo8oner, kogni8oner, mo8va8on, förstärkare eller något annat. Mer: Personlighetspsykologi granskar karaktärsdrag (eng. traits) som gör en viss individ mer benägen än andra ah o>are tala, och Socialpsykologi 8Har t ex på situa/onen i klassrummet som påverkar allas beslut ah tala 2

3 Social kognihon/ tänkande AOribuHon: ao hioa orsaker AOribuHon: en bedömning av orsaken 8ll en observerad händelse/beteende. AOribuHonsteori: Vi förklarar andras beteende på två säh: SituaHonen (faktorer av yhre slag, som t ex grupptryck), eller Personlighetsegenskaper (personens stabila, långvariga egenskaper, personlighet, förmåga, emo8oner) Kan du gissa orsaken 8ll en individs beteende u8från vad du lärt dig hivlls på kursen? Personer från västerländsk kultur brukar o>a göra sig skyldig 8ll: det fundamentala aoribuhonsfelet Social kognihon/ tänkande: Det fundamentala aoribuhonsfelet Kan du hiha felet i följande kommentar: Jag såg en ny kille komma snavande in in genom dörren. Hur klumpig kan man vara? Brukar han aldrig kolla var han säher ner föherna? Vad är felet?? Ledtråd: Nästa dag Vilket oflyt, dom måste verkligen fixa den där dörrma;an Var det ingen annan som snavade? Ok, men ingen annan hade tenta samma dag och en mobil som ringde precis samcdigt. The Fundamentala AOribuHonsfelet= a; gå för långt när det gäller a; förklara en annan persons beteende med hans/hennes personlighet (traits). Vi tror ah eh beteende beror på en egenskap Vi tenderar a; överdriva a;ribucon och underska;a a;ribucon. 3

4 Socialt kognihon/tänkande: det fundamentala aoribuhonsfelet Man gör deoa fel även när någon talar om för oss ao en person agerar/låtsas! Williams College study (1979): En kvinna fick betalt för ah vara trevlig mot några personer och otrevlig mot andra. Studenterna trodde ah hennes beteende var uhryck för hennes personlighet, ÄVEN när de fick höra a; hon bara följde de instrukconer hon fick. Social kognihon/tänkande: Själv vs. annan/aktör och observatör När man förklarar sih EGET beteende, vänder man delvis på resonemanget: man tenderar ah skylla misslyckanden på situahonen (men man tar själv åt sig äran när man lyckas). DeHa behöver inte bero på själviskhet: det händer när man säher sig i aktörens perspek8v, vilket är lähast när vi själva är just denna person (eller någon vi känner väl). 4

5 Social kognihon/tänkande Kulturella skillnader Personer från kollekhvishska kulturer (kulturer som värderar gruppens samförstånd, lojalitet och mål högre än individens önskningar) brukar inte göra samma ahribu8oner som mer individualis8ska kulturer, utan mer ah: 1. andras beteende är mer aoribuerade Hll situahon; och, 2. framgångar är o_are andras förtjänst, 3. man tar o_are på sig misslyckanden själv. Social kognihon/tänkande Våra emohoner påverkas av våra aoribuhoner Problema/skt beteende: ngn kör in precis framför dig SäEet du förklarar förarens beteende på styr din reak/on! 5

6 Social kognihon/ tänkande AOribuHon kan påverka polihska åsikter När vi ser en person i smutsiga kläder som 8gger pengar - hur förklarar vi denna persons beteende? 1. För lat eller inkompetent för ao skaffa sig eo jobb? (intern aor.) 2. Hemlös på grund av långvarig sjukdom och uaörsäkrad pga försäkringskassans nya striktare regler vilket gjort ao han/hon har svårt ao vända läget? (extern aor.) Hur skulle dina antaganden förändras om personen var full? Eller talade vårdat? Vilka lösningar och åtgärder skulle vara lämpliga I det första fallet? I det andra? Social kognihon/tänkande: Abtyder och beteende Abtyder: känslor, tankar, och före- ställningar som påverkar hur vi reagerar på andra personer, saker, och händelser. AVtyder är per defini8on något som påverkar våra handlingar: - Vi kommer snart ah se ah det också kan vara det omvända (handlingar påverkar avtyder) 6

7 Social kognihon/tänkande: Påverkan Två kognihva vägar kan påverka en avtyd Den centrala Riktar sig direkt Cll de förnups- mässiga delen av psyket, påverkar aqtyder med logik och fakta. Den perifera Undviker logiska resonemang, på- verkar i stället genom a; gå direkt på begär, rädslor och associaconer. Den här bilen förbrukar väldigt lite bensin. Personer som kör den här bilen är vackra och framgångsrika! Social kognihon/tänkande: Påverkan Två kognihva vägar kan ibland påverka en avtyd AE köra bil sam/digt som du talar i mobiltelefon ökar risken för olyckor. Belasta inte i onödan vår begränsade förmåga ae behandla nya problem och oförutsedda situa/oner. AE prata i telefon sam/digt som du kör bil fungerar bara så länge det inte händer något oförutsee. Central väg Perifer väg 7

8 Social kogni/on/tänkande Abtyder påverkar våra handlingr mest när: 1. Externa (yhre) inflytanden är minimala 2. AVtyden är stabil 3. AVtyden är specifik för eh visst beteende 4. AVtyden är läh ah komma ihåg. Exempel: Jag känner för ae äta på Big Burger så jag äter lunch där nu 1. Finns ingen hälsocoach i närheten som säger nej, 2. Det var ju goh alla 8digare gånger, 3. det ligger nära 8ll ah gå just dit från jobbet när jag snabbt blir superhungrig 4. Det är läh ah minnas Big Burger e>ersom jag går förbi där varje dag 8ll jobbet. Social kognihon/tänkande: Beteende påverkar abtyder när: Om abtyder påverkar handlingar, kan det fungera tvärtom? Hur kan det komma sig ao vi ändrar abtyder e_er eo visst beteende? Jo, o>a via tre social- kogni8va vägar : The Foot in the Door Phenomenon Sociala roller, och KogniHv dissonans 8

9 Social kognihon (tänkande): liten medgörlighet stor medgörlighet En föreläsare ber vid en föreläsningen student om hjälp med en dator Du går med på deea. - Sedan går du med på ae handla kaffe åt föreläsaren på rasten. - Sedan går du med på ae vara studentrepresentant i programnämnden i fem år. Och självklart donera die blygsamma arvode /ll Psykologer utan gränser. Vad hände här? Social kognihon/tänkande Liten medgörlighet medgörlighet Stor The Foot- in- the- Door Phenomenon (foten- i- dörren- tekniken): ah sannolikheten för ah gå med på en stor begäran e>er ah man har gåh med på en liten. Effekter på abtyder: Människor justerar sin avtyd u8från sina handlingar, och gillar personer de har gåh med på ah hjälpa, och ogillar de som de har gåh med på ah skada. PaHy Hearst 9

10 Social kognihon/tänkande: Rollspel påverkar abtyder Fake it Cll you make it. Alcoholics Anonymous slogan Även om vi vet ah vi bara spelar en roll, kommer vi så småningom förmodligen gradvis ah överta vissa avtyder som kännetecknar denna roll, och bli rollen. Stanford prison study. Diskutera e>er filmen Anekdo8skt: Skådespelare uppger o>a ah de förlorar sig själv i rollen (ex Heath Ledger uppgav ah han blev störd av Jokerns avtyder) Yrkesroll - hur påverkas man i det privata enligt den här teorin Reinfeldts humor? Social kognihon/tänkande KogniHv dissonans KogniHv dissonans: uppstår när dina handlingar inte stämmer överens med dina avtyder KogniHv dissonansteori: iakhagelsen ah vi vid kogni8v dissonans tenderar ah lösa konflikten genom ah ändra våra avtyder för ah passa vårt beteende. Ursprunget Hll den kognihva dissonansteorin Fes8nger (1957): Studenter fick an8ngen en mindre eller större summa för ah säga ah uhrycka entusiasm över en mycket tråkig uppgi>. E>er deha ändrade flera studenter avtyd 8ll uppgi>en åt samma håll. Vilken summa ändrade avtyden? De som fick mer betalt: Jag fick betalt för ae säga det där. De som fick mindre betalt: Varför skulle jag säga ae det var kul, bara för 7 kronor? Skumt! Det kanske inte var så tråkigt nu när jag tänker eyer 10

11 KogniHv dissonans Lisa är är emot köeätande av ideologiska skäl. Hon börjar äta köe när hon får familj och barn eyersom alla andra kräver deea och det är prak/skt. KogniCv dissonans: jag tycker det är fel a; äta döda djur men äter kö;. Lösning? Det är inte fel ae äta köe Sven går med i en religiös grupp vars vördade ledare har hay en vision om ae Gud ska få världen ska gå under ee viss datum. Datumet passerar men världen går inte under. KogniCv dissonans: jag är med i en bra sekt med en vis ledare - men nu har ledaren fel. Lösning? Gud har ändrat datum och beräeat det för min visa ledare, jag bör stanna kvar i gruppen Social påverkan Sociala situa8oner kan påverka våra beteenden, avtyder, antaganden och beslut. Social påverkan kan ta sig många former, som: Konformitet Lydnad Gruppsitua8oner och gruppbeteenden som leder 8ll: Social facilitering social lähja/social loafing (Ringelmann- effekten när man drar I eh rep 1913: en person 63kg, 8 personer 31kg/person!) gruppolarisering avindividualisering grupptänkande/group think 11

12 Konformitet Vilken typ av påverkan handlar dessa bilder om? Av Jan Blok from Holland (M'era Luna 2007) [CC- BY- 2.0 (hhp://crea8vecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons Social påverkan Konformitet: flera aspekter konformitet =ah anpassa sih beteende eller tänkande för ah passa ihop med gruppens AutomaHsk härmning av beteende Konformitet har flera komponenter och former Sociala normer påverkar vårt tänkande Norma8v och informa8v social social påverkan 12

13 Kameleont- effekten: Automa8sk/omedveten härmning (mimicry) Om en försöksledare I eh experiment avisktligt gnuggade sig I ansiktet eller skakade på foten ökade chansen ah försöksdeltagaren gjorde likadant (Chartrand & Bargh, 1999). Social påverkan: Knformitet ao svara på sociala normer När vi bland andra människor uppfahar en social norm (dvs eh korrekt eller normal sä; a; tänka eller bete sig i en grupp), kan kommer ens beteende o>a börja styras av denna norm mer än av ens egna bedömning. Asch konformitetsstudier (1955): Ca en 25% gick helt emot grupptrycket och gav ensam konsekvent räh svar. GenomsniHlig andel felak8ga svar hos övriga var ca 38%. (Endast 1% fel utan grupptryck.) Kommer den här killen ae gå emot de andra? Det räha svaret är a Vad i he..??? Det räha svaret är a 13

14 Konformitet Vilken jämförelselinje stämmer med standardlinjen, alternahv a, b, eller c? Standardlinjen Ca en 25% gick helt emot grupptrycket och gav ensam konsekvent räh svar. GenomsniHlig andel felak8ga svar hos övriga vid grupptryck var ca 38%. (Jmf: Andel felak8ga svar utan grupptryck var ca 1%.) Social påverkan: konformitet Vilka faktorer ökar sannolikheten ao vara konform? När du inte 8digare har bestämt dig för en viss uppfahning eller visst beteende...gruppen är ganska liten och dessutom enig. du är dragen 8ll, eller ser upp 8ll en viss grupp (hög status). gruppen försöker få dig ah känna dig inkompeten, osäker och granskad...din omgivning/kultur säher värde på ah följa normer. 14

15 Två typer av social påverkan NormaHvt socialt inflytande: Exempel: gå med på andras beteende för ah få erkännande (och undvika ah bli utstöh) The Asch conformity studies ; klädval. InformaHvt socialt inflytande: Exempel: gå med på andras beteende för ah deras idéer och beteende verkar vevga, och bevisn från den sociala omgivningen övertygar oss. När vi väljer vilken sida vi ska köra på på motorvägen. Lydnad: Respons på eo kommando/ eller order Milgram ville studera effekten av kommandon på beteende. Frågan: Under vilka be8ngelser är männskan mer benägna ah lyda en order? Experimentet: En auktoritet ber FP ao administrera elchocker Hll en learner (som egentligen var I maskopi med forskaren) när the learner svarar fel på eh minnestest. När elchockerna blir allt starkare; hur långt skulle folk gå? 15

16 Milgrams lydnadsstudie Design The Learner (sam- arbetar med forskaren egentligen) Ajj! Please con/nue. (Give the shock.) Men ok! Slight (15-60) Moderate (75-120) Elchockernas (föregivna) styrka I Volt Strong ( ) Very strong ( ) Intense ( ) Extreme intensity ( ) Danger: severe ( ) XXX ( ) Lydnad i Milgram s studie I enkäter som gjordes i förväg trodde de flesta ah FP skulle sluta så fort the learner uhryckte smärta. I experimentet följde en majoritet ledarens order, även när the learner klagade på hjärtproblem. Instruk8onerna var: Please con8nue. You must con8nue. The experiment requires that you con8nue 16

17 Hur många följde order hela vägen? Vilka faktorer ökar sannolikheten för lydnad? Order från en legi8m auktoritet en preshgefylld ins8tu8on ngn som står nära När the learner /offret är i eh annat rum När en ngn annan lyder/eller ingen vägrar (rollmodell för olydnad saknas) Mer om lydnad.. I krig kan människor ha svårt ah döda, men senare ökar lydnaden Lydnad kan också öka sannolikheten för hjältedåd och heroiska insatser; soldater/ andra kan ta risker/ offra sig själva, och särskilt under order. 17

18 Vad kan man lära sig av konformitets- och lydnadsstudier? Vanliga människor som pressas ah lyda, kommer ah säga och göra saker som de inte trodde ah de skulle kunna göra. Den verkliga ondskan kan ligga i själva situahonen AH se en människa begå skadliga handlingar och anta ah personen är ond/grym är ev. eh utryck för det fundamentala ahribu8onsfelet. Social påverkan: Gruppbeteende Förutom konformitet och lydnad, ändrar sig beteendet på andra säv i andras närvaro eller inom en grupp: Social Facilita/on Deindividua/on Groupthink Social Loafing Group Polariza/on 18

19 Individuella presta8oner ökar när du har publik Experter blir bähre; enkla uppgi>er underlähas (has8ghet, uthållighet etc) men - nybörjare som ska u{öra komplexa uppgi>er blir sämre. Social Facilita/on Social Facilita/on Varför förbäerar inte nybörjare sina presta/oner med publik? AH vara iakhagen (i synnerhet av många) ökar personens autonoma arousal och höjer mohvahonen för den som är självsäker, men skapar ångest för den som inte är så självsäker 19

20 Social läeja Lägre individuell arbetsinsats vid grupparbete? Social loafing (social läoja): när personer i en grupp anstränger sig mindre än om deras individuella insatser skulle mätas Möjliga förklaringar? I brist på belöning eller bestraffning bryr man sig inte Who will know if Man bedömer ah ens egen insats är mindre nödvändig, I m not pulling as gruppen klarar sig ändå hard as I can? No one can tell how Personer kanske tycker ah de kan fuska om man hard each ändå of delar us is lika på ev belöning pulling on the rope. Obs: I kollek8vis8ska kulturer sker mindre social loafing. Varför? Reducering av självmedvetande och självkontroll Exempel: upplopp, lynchning (KKK), konserter, internet- mobbning Gruppsitua8on: 1) Anonymitet och 2) Arousal Deindividua/on 20

21 Grouppolarisering När personer i en grupp med liknande åsikter diskuterar med varandra blir de mer extrema Så, olika grupper blir MER olika, mer polariserade. People in these groups may have only encountered ideas reinforcing the views they already held. Liberala bloggar (blåh) och konserva8va (röh) länkas mest 8ll likasinnade och skapar denna bild av en polariiserad bloggosfär. För a; behålla harmonin (och undvika öppna dispyter), kan grupper ibland fa;a beslut utan först a; utbyta olika åsikter Slutsats: Grupp- tänkande förhindrar tänkande, och förhindrar möjligheten ah hiha olika lösningar. Groupthink (grupptänkande) 21

22 3. Sociala relahoner Socialpsykologer studerar också psykologin kring hur vi relaterar 8ll varandra Exempel: Fördomar: när vi dömer personer på förhand Aggressioner: När vi skadar andra AErak/on och kärleksrela/oner Altruism: när vi hjälper andra Sociala konflikter/ när och hur vi kommer överens Sociala relahoner Fördomar Fördom En oberäqgad (o>ast nega8v) aqtyd gentemot en grupp (och dess medlemmar). Diskriminering: OberäQgat beteende gentemot personer som Cllhör en specifik grupp. Stereotyp: En generaliserad föreställning om en grupp som appliceras på samtliga enskilda medlemmar i gruppen. Fördomars tre komponenter Föreställning/ uppfaening (stereotyp) Emo/on (fientlighet.avund, rädsla) Predisposi/on ae handla (ae diskriminera) 22

23 Fördomar kan förändras/minska GeneraHon X GeneraHon Y Baby Boomers The Silent GeneraHon The Greatest GeneraHon STÖD FÖR interracial dahng i USA Sociala relahoner Fördomar finns kvar AVtyder om samkönat äktenskap har inte kommit lika långt som interracial marriage enl. Myers Ökade fördomar mot muslimer och araber som växt e>er 9/11 har inte minskat mycket Kvinnor är for{arande bedömda och behandlade orähvist AutomaHska, omedvetna reak8oner som fungerar som fördomar kan for{arande fortleva även när folk hävdar ah det inte har några medvetna, principiella fördomar. 23

24 AutomaHska (implicita) fördomar Studie: FP var mer benägna ah uppfaha ah ski>nyckeln var en pistol när den presenterades blixtsnabbt strax innan en bild på eh afroamerikanskt ansikte, och sedan täcktes över med en visuell mask (Payne, K., 2006) Inte en pistol Fördomar baserade på kön Folk kanske föredrar eh kvinnligt ansikte.. men den preferensen hindrar inte könsfördomar: Preferens för barn av manligt kön, leder 8ll abort och t o m barnamord. Visa beteenden (ambi8on, stridbarhet) uppfahas hos kvinnor som nega8va men hos män som posi8va 24

25 Sociala relahoner Fördomars sociala röoer Sociala oräovisor, när vissa grupper har mer resurser än andra: Kanske beror på fördomar, men kan också förvärra dem Kan användas som argument för ah räärdiga staus quo: Skapar avund mot dem som har mer, och brist på respekt för de som har mindre De som det går bra för måste ha gjort någon8ng räh, så de som har mindre måste ha gjort något fel. Vi och dem: Ingroups, Outgroups T ex via selekhvt minne (eller konfabulering) av negahv info om de andra dvs ut- gruppen Även om man randomiserar personer 8ll två grupper: kan vår naturliga önskan ah 8llhöra en grupp leda 8ll s.k. ingroup bias dvs favorisering av den egna gruppen), felbedömning av andra grupper och snabb kategorisering av andra: med eller emot mig. 25

26 Sociala relahoner EmoHonella orsaker Hll fördomar Scapegoat Theory (ung. Syndabock- fenomenet ): När något nega8vt händer kan fördomar rikta aggressioner, genom ah hiha ngn syndabock ah ge skulden. Experiment antyder en länk: Fördomar ökar 8llfälligt vid frustrahon (och minskar vid kärleksfull omsorg) Länk 8ll rädsla: fördomar tycks saknas när rädsloresponser saknas i Amygdala Sociala relahoner KogniHva orsaker Hll fördomar Kra_en i vivid cases (utshckande händelser): Tillgänglighets- heurismen ignorerar sta8s8k Formande av kategorier: De andra Just World - effekten ( världen är räovis ): Folk får vad de förtjänar Hindsight bias bidrar, kogni8v dissonans 26

27 Sociala relahoner: KogniHva orsaker Hll fördomar other- race effect Vi är hypersensi8va för skillnader, och ser personer med mixad bakgrund som mer lika varandra: Vilka ansikten är.. Kaukasiers said: Facit: Other- race effect: Vi tenderar a; se likheter inom andra grupper, och generaliserar 8ll andra förmodade likheter som karaktärsdrag (traits). Dessa förmodade likheter formar stereotyper. Föreställningar baserade på Vivid Cases Om vi ser drama8ska exempel på terorrdåd u{örda av muslimer kan vi skapa felak8ga associa8oner trots ah: 9/11 flygkapare Stereotypen Muslim = terrorist fastnar I människors medveteande trots ah en majoritet av muslimer inte är terrorister. 27

28 Sociala relahoner: KogniHva orsaker Hll fördomar Antagandet ao världen är räovis The Just- World Fallacy : AH tro ah rähvisan o>ast segrar och ah människor får de fördelar och de problem som de har förtjänat. Implika8on: rika och priviligierade männsikor har förtjänat sin posi8on; så om några har det favgt och är utstöha så har de förtjänat också deha. Tro på räovisa kan leda Hll blaming the vichm kognihv dissonans: Min kultur/familj behandlar minoriteter såhär, så det kan väl inte vara fel? The Availability Heuris/c: stereotyper bygger på uts8ckande händelser snarare än sta8s8k Tanke- vanor som förstärker fördomar! Hindsight Bias: de borde ha vetat bähre, klandrar offer för deras uppkomna situa8on. Confirma/on Bias: vi letar sällan e>er fakta som talar emot våra antaganden. 28

29 Sociala relahoner: AGGRESSION DefiniHon: Beteende med avsikt ah skada en annan person. Aggression förekommer i olika former och med olika avsikter: Aggression kan vara fysisk, verbal, eller socialt uhryckt: t ex slå, förolämpa, skjuta, förråda, manipulera ngn Aggression kan vara planerad eller reak8v Aggression drivas av impulsstyrd vrede eller vara mer kalkylerad Sociala relahoner: AGGRESSION Katharsishypotesen? ( ven/ng anger - är det bra?) 29

30 Biopsykosociala modellen: Aggression Altruism Osjälvisk omtanke om andra människor; AH hjälpa och skydda andra utan egen vinning, för ah det är räh sak ah göra o>a utan beaktande av risker eller konsekvenser. Altruismens psykologi Under vilka be8ngelser hjälper vi andra? Hur fungerar det när åskådare (bystanders) beslutar sig för ao hjälpa Hll? Vilka kulturella normer styr altruism? 30

31 Tack för er uppmärksamhet! 31