Psykologisk makt. Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykologisk makt. Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet"

Lars Månsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Psykologisk makt Henry Montgomery Psykologiska institutionen Stockholms universitet

2 Ingress En ung man sålde glass på Statens Järnvägar den varma sommaren 1959.

3 Determinanter av mänskligt handlande Kausala (reagera). Orsaker. Mekaniskt styrt handlande, System 1. Intentionella(agera). Skäl. Överlagt handlande. System 2. Psykologins ahaupplevelser = kausala förklaringar Psykologinas affärsidé: Att ta fram lagbundenheter om faktorer som kausalt inverkar på människors beteende. Kunskap om dessa lagbundenheter kan användas för att förutsäga och kontrollera mänskligt beteende. -> Psykologisk makt

4 Typer av kausala determinanter (orsaker) av människors beteende Sociala Biologiska (inklusive genetiska) Känslor Behov Kognitiva strukturer och processer

5 Typiska drag hos kausala determinanter Omedvetna Automatiska Snabba Känslostyrning Upplevelse av tryck, kraft

6 Olika former av psykologisk makt Manipulativ makt Maktöver andra Manipulativmakt över andra Stimlerande av reflektion och kreativitet Det goda samtalet Makt över sig själv Manipulativ självkontroll Jfr beteendeterapi Självövervinnelse/ självinsikt Jfr insiktsterapi

7 Varför tala om manipulation? När man använder sig av psykologisk kunskap i för att kontrollera andra och även sig själv utnyttjar den som verkar kunskaper som saknas hos den som påverkas för att styra dennes beteende. Alltså ett slag bedrägeri eller självbedrägeri.

8 Hur utöva manipulativ makt Genom att sätta in psykologiskt tryck Genom diskreta puffar (nudges) Genom att skapa lämpliga tankevärldar (kognition)

9 Belöningar och bestraffningar Instrumentell betingning Kan vara mer eller mindre manipulativt Effektivt och ofta starkt lagbundet Styr beteende snarare än övertygelser Begränsad varaktighet Ofta lätt att genomskåda och överlista

10 Associativ styrning Klassisk betingning Associera två stimuli med varandra så att det ena stimulitbörjar skapa en respons som från början endast härstammade från det andra stimulit. Kopplat till känslor Jfr reklam och varumärken Kan kräva lång tid och stor skicklighet att få att fungera

11 Normtryck Deskriptiv norm (andra människors beteende) Injunktiv norm (andra människors gillanden eller ogillanden) Personlig norm (eget gillande eller ogillande)

12 Socialt tryck En kraft som utgår från förväntningar och beteenden i den sociala omgivningen Det sociala trycket verkar blint (omedvetet, automatiskt, till stor del omedvetet). Likheter med fysiskt tryck. Upplevs ofta som legitimt, omöjligt att ifrågasätta. Socialt tryck (i kraftiga doser) motverkar kreativitet men gynnar kraftfullt handlande.

13 Exempel på det sociala tryckets betydelse Milgrams lydnadsexperiment Aschs konformitetsexperiment

14 Aschs konformitetsexperiment

15 Kognitiv styrning: Dissonsreduktion Människor vill undvika dissonans (motsägelser) mellan sina beteenden och mellan tanke och beteende. Festingers dissonansteori. Styrning via dissonansreduktion Kräver att det egna beteendet upplevs vara fritt valt.

16 Social dissonans: Heidersbalansteori Människor vill ha balans mellan sina egna och andras attityder till ett givet objekt och hur man gillar och ogillar varandra. Teorin kan användas för kraftfulla manipulationer av människors attityder och deras gillanden eller ogillande av varandra.

17 P och O = två personer X = attitydobjekt Balanserade triader X + + X + - P O P O + - Oeniga fiender Eniga vänner (i gillande) X X P O P O - + Oeniga fiender Eniga vänner (i ogillande) Obalanserade triader: Vare sig eniga vänner eller oeniga fiender

18 Kognitiv styrning: Psykologisk distans Psykologisk distans = funktion av distans i tiden, rummet eller i socialt hänseende Psykologiskt avlägsna händelser är mindre påtagliga och har mindre positivt eller negativt värde. Ger möjlighet till styrning genom att manipulera t.ex. tidpunkt för beslut och tidpunkt för konsekvenser av beslut (jfr nudges ).

19 Kognitiv styrning: Makt genom språklig inramning ( framing ) Samma verklighet kan beskrivas med olika fokus och på olika sätt så att den som helhet framstår som mer eller mindre fördelaktig eller ofördelaktig.

21 Exempel på positiva/negativa inramningar i politiken Positivt Avdrag Gruppmålsättningar Lägre skatt för pensionärer (ref. punkt tidigare skatt) Valfrihet Antal sysselsatta Solidaritet Lägre arbetsgivaravgift för unga Negativt Bidrag Särintressen Pensionärsskatt (ref. punkt lönatagares skatt) Vinstdriven marknad Procent sysselsatta Bidragssamhälle Branchstöd

22 Skapa eller hitta nya ord (i politiken) som riktar in uppmärksamheten på Utanförskap Trösklar Drivkrafter lämpligt sätt Hållbar utveckling Evidensbasering Minnesbild Min, hans/hennes upplevelse

23 Ta motståndarnas bästa ord och ge dem en ny eller mer inskränkt mening Ord från motståndaren Arbetarepartiet Arbetslinje Full sysselsättning Välfärd Den svenska modellen Ny mening Parti för dem som arbetar Premiera dem som arbetar Jämviktsarbetslöshet Sjukvård och stöd till äldre Svenska modellen för avtal på arbetsmarknaden

24 Inramning ( framing ) av finansiella sparprodukter Swedbanks aktieindexobligationer, SPAX, ger både trygghet och möjligheter. Trygghet eftersom du alltid får tillbaka det nominella* beloppet. Möjligheterna ligger i att avkastningen är knuten till en eller flera marknader, till exempel aktiemarknaden. Går den underliggande marknaden bra får du mer pengar tillbaka. Går den sämre får du ändå tillbaka nominellt belopp. I vissa SPAX är du även garanterad en viss avkastning. ((Val av lfördelaktiga jämföerelsepunkterkombinerat med utelämnade av den totala kostnaden för produkten jämfört med andra produkter) Årligt avgift på 1,5 % av innestående kapital för månatligt pensionsspatrande med 1000 kr per månad under 40 år (beräknad årsavkastning 5 %.) Du betalar 43,8 % av hela ditt innestående kapital efter 40 års sparande enligt ovan.

25 Det goda samtalet Att man verkligen vill förstå vad de andra vill säga. Ta de andras perspektiv på allvar. Argumenten i stället för det sociala trycket (makten) påverkar. Påverkan är frivillig, övertänkt och medveten. Gynnas av reciprocitet (jämvikt, ömsesidighet) ifråga om makt och gillande. Resultat av det goda samtalet: Något nytt och oförutesett = kreativitet

26 Att stimulera fram det goda samtalet En bra ordförande Lämplig klädkod Lämplig fysisk miljö Lagom stora samtalsgrupper

27 Makt över sig själv och makt över andra Att vara människor innebär att vara inbegripen i en kamp mellan olika jag (t.ex. aktuellt jag, idealjag, bordejag) Också konflikter mellan mitt jag nu och mitt framtida jag. I stort sett samma principer gäller för hur man psykologiskt styr sig själv som hur man styr andra. Inte (primärt) fråga om viljestyrka, utan snarare om list och uthållighet. Men energi behövs, kan dock ej kommenderas fram.

28 Makt över sig själv: Betydelsen av specifikt fokus Tänk i förväg noga igenom varför du vill ändra ditt beteende (lättare och naturligare att göra i förväg än i den stund när beteendet skall ändras). Dela upp det beteende som skall avgränsas i avgränsade delar i tid och rum Träna det nya beteendet i förväg i den avgränsade situationen Det finns ingen central kommandocentral som kan programmera om beteende.

29 Att stimlera fram självinsikt Var nyfiken på dig själv Ett slags gott samtal med sig själv Leva sig in i andras perspektiv på sig själv Vidga tidsperspektivet Variera distansen till sig själv Lämplig yttre miljö

30 Slutsatser Psykologisk makt kontra påverkan genom reflektion och insikt Vänlig och ovänlig psykologisk makt Liknande principer för hur man påverkar andra och sig själv Att hitta den optimala balansen mellan psykologisk makt och utrymme för fria och goda samtal = utmaning för demokratin

Relevanta dokument

Nudging. och annan kommunikation. Det ska vara lätt att göra rätt!

Nudging. och annan kommunikation. Det ska vara lätt att göra rätt! Nudging och annan kommunikation Det ska vara lätt att göra rätt! PROGRAM 09.30-16.15 Vad är problemet...? Varför beter vi oss som vi gör? Det goda samtalet Skit i attityderna Nudging att knuffa åt rätt