Fullmäktige Sida 1 / 34

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 34 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder:valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare Fyllnadsval: ledamot i affärsverksdirektionen Uppföljningsrapport I år 2013 och därav föranledda åtgärder Ramen för 2014 års budget och ekonomiplanen Godkännande av välfärdsplanen för barn och ungdomar 23 7 Fråga om att reservera ett område för Suomen Lähikauppa 29 Oy 8 Fråga om att anvisa en skolplats i Saunalahden koulu 31 Esbo Timo Soini ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 34 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Redogörelse Sammanträdet konstateras vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 34 2 Val av protokolljusterare Förslag Till protokolljusterare väljs representanter för Saml. och SDP.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i affärsverksdirektionen Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige väljer (SDP) till ordinarie ledamot i affärsverksdirektionen i stället för Jussi Päiviö (SDP). Redogörelse Beslutshistoria 1 2 Jussi Päiviö (SDP) anhåller per brev om avsked från uppdraget som ledamot i affärsverksdirektionen på grund av flyttning till annan ort. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (SDP) till ordinarie ledamot i affärsverksdirektionen i stället för Jussi Päiviö (SDP). Beslut För kännedom Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Direktionens sekreterare - Jussi Päiviö

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 5 / / /2013 Stadsstyrelsen Uppföljningsrapport I år 2013 och därav föranledda åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn Vesa Kananen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten för kännedom 2 antecknar den bifogade koncernrapporten för kännedom 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2012 för kännedom 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom. 5 godkänner följande ändringar av utgifts- och inkomstbudgeten: 1 Allmän förvaltning (utom revisionsnämnden och revisionen) ökning av inkomstbudgeten euro minskning av utgiftsbudgeten euro 24 Äldreomsorg ökning av inkomstbudgeten 25 Hälsovård ökning av inkomstbudgeten 27 Familje- och socialtjänster ökning av inkomstbudgeten euro euro euro euro euro euro.

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 6 / 34 Investeringar 95 Maskiner och inventarier, social- och hälsovårdssektorn euro 41 Tekniska nämnden ökning av inkomstbudgeten 43 Stadsplaneringsnämnden minskning av inkomstbudgeten 44 Miljönämnden minskning av inkomstbudgeten 45 Byggnadsnämnden ökning av inkomstbudgeten 49 Övriga teknik- och miljötjänster ökning av inkomstbudgeten minskning av utgiftsbudgeten Investeringar 9541 Tekniska centralen Investeringar 92 Jord- och vattenområden Balansenheten Storåkern minskning av inkomstbudgeten minskning av investeringsanslaget Balansenheten Hagalund minskning av inkomstbudgeten minskning av investeringsanslaget euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro Investeringar Lokalcentralen Projekt 6054 Servicebyggnad i Mellersta Esbos idrottspark Projekt 6073 Kannbrobackens bergrum Aktier och andelar euro euro euro Bilagor 3 Seurantaraportti I Pöytäkirjamerkinnät Valtuustoryhmän toiminnan tukeminen

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 7 / 34 6 Selvitykset vuoden 2012 arviointikertomukseen 7 Konserniraportti I/2013 Tilläggsmaterial Redogörelse - Tarkastuslautakunnan lausunto 1. Uppföljningsrapport I Sammanfattning Det ekonomiska läget i Finland och i Europa och andra ekonomiska sfärer är mycket osäkert. I Finland rådde redan senaste år ekonomisk nedgång och nedgången fortsätter. Finansministeriet uppskattar i konjunkturöversikten i juni att helhetsproduktionen minskar med en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Den allmänna ekonomiska situationen reflekteras i Esbo. I juli var antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 8,9 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med och arbetslöshetsgraden med 2 procentenheter. I den bifogade uppföljningsrapporten hänvisas till situationen i slutet av juni. Ostadigheten i omvärlden har lett till att ökningen av skatteinkomsterna tynar. I slutet av juli hade skatteinkomsterna ökat med endast 3 miljoner euro, d.v.s. 0,3 procent. Skatteinkomsterna kommer att underskrida budgeten med 15,3 miljoner euro. Samtidigt växer Esbo snabbast av de stora städerna. Januari maj 2013 ökade folkmängden med personer. I synnerhet ökar antalet barn, invandrare och äldre. Detta ökar kraftigt behovet av tjänster. Stadens resultat januari juli 2013 var betydligt sämre än Det prognostiserade årsbidraget 75,6 miljoner euro underskrider budgeten med 34,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat ser ut att uppvisa ett underskott på 30 miljoner euro. Årsbidraget minskar med 70 miljoner euro från fjolåret. Det är 100 miljoner euro mindre än vad investeringsnivån kräver. Staden och dess dotterbolag har dessutom ett omfattande investeringsprogram för de närmaste åren. Genomförandet av programmet har till stor del redan startat. Med den nuvarande nivån på årsbidraget når ökningen av skuldsättningen en kritisk gräns och staden skuldsätts snabbast av städerna i Finland. Stadens ekonomi har för närvarande ett hållbarhetsgap på 100 miljoner euro. Mera skatteinkomster skulle förbättra årsbidraget, men enligt prognoserna kommer skatteinkomsterna inte att öka under de närmaste åren. Ökningen av verksamhetsutgifterna har accelererat och överskrider inkomstökningen. Det leder till att investeringsbehoven täcks med allt större upplåning.

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 8 / 34 Det förekommer tendenser till budgetöverskridningar. Fullmäktige föreslås godkänna höjning av vissa anslag. En del måste emellertid skötas med interna jämkningar. Den allvarliga obalansen i ekonomin möjliggör inte överskridningar. Utgiftsökningen under början av året kan inte fortsätta under slutet av året och täckningarna måste bli bättre än vad som prognostiserats. Sektorerna ska stävja sina utgifter och vidta alla omedelbara åtgärder som säkrar att verksamhetsbidraget är åtminstone 8 miljoner bättre än prognosen. Anpassningsåtgärder är nödvändiga också inför budgeten och ekonomiplanen 2014, eftersom hela planperioden kommer att vara synnerligen stram. Ekonomin och verksamheten Inkomsterna till slutet av juli var 146 miljoner euro. Det är nästan 20 miljoner euro mera än fjolåret i slutet av juli. Enligt prognosen underskrider inkomsterna emellertid den ändrade budgeten med 2,5 miljoner euro. Inkomsterna kommer att vara 266 miljoner euro. Utgiftsökningen var i slutet av juli 5,4 procent och hela årets utgiftsökning uppskattas bli 6 procent. En del av ökningen förklaras med att staden växer och därmed kundmängderna och servicebehovet. Esbo stads utgifter ökar mycket mera än i kommunerna i snitt och i synnerhet mycket mera än de internt tillförda medlen. Ökningen är störst i köp av tjänster som ökade 5,6 procent och personalkostnader som ökade 4 procent. Kostnaderna har ökat från fjolåret med över 46 miljoner euro. Tendenser till överskridningar förekommer huvudsakligen inom specialsjukvården, barnskyddet samt utkomst- och arbetsmarknadsstödet. Förslagen till budgetändringar presenteras mer detaljerat i kapitel 2. De redovisade skatteinkomsterna slutet av juli var 787 miljoner euro. Ökningen från fjolåret var endast 0,3 procent, 2,6 miljoner euro. Prognosen för skatteinkomsterna 2013 är miljoner euro, vilket underskrider budgeten med 15,3 miljoner euro. Fram till slutet av juli inflöt 719,6 miljoner euro i kommunalskatt, vilket är 9,4 miljoner euro eller 1,3 procent mer än fjolåret. I samfundsskatt inflöt 65,2 miljoner euro, vilket är 7,5 miljoner euro eller 10,4 procent mindre än fjolåret. Fastighetsskatten som debiteras år 2013 är 68,8 miljoner euro, vilket är 2,4 procent mera än fjolåret. I slutet av juli hade staden anställda. Ökningen under början av året var 259 anställda. Personalen har framförallt ökat i social- och hälsovårdssektorn, men personalen har också ökat i de andra sektorerna. Den stora ökningen i social- och hälsovården beror på att i synnerhet äldreomsorgen och familje- och socialtjänsterna fick ökade anslag i budgeten Barndagvårdspersonalen ökade också. I år har dessutom många som länge jobbat på viss tid fått ordinarie befattningar. I början av året var utbetalningarna 148,5 miljoner euro och inbetalningarna 153,5 miljoner euro. Under denna tid lånades 82 miljoner euro i kortfristiga kassalån för i snitt 10 dagar. Av budgetlånet har 70

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 9 / 34 miljoner euro lyfts. Ur fonden för utveckling av basservice har 33 miljoner euro lyfts och 7 miljoner euro får ännu lyftas i år. Den kassabrist som prognostiseras för slutet av året beror delvis på att ett budgetlån på 36 miljoner euro förfaller till betalning i september och på att skatteinkomsterna blir mindre än vad man tidigare uppskattat. För att täcka underskottet lyfts resten av det budgeterade lånet och vid behov kortfristiga kassalån. I början av året avkastade investeringsfonden för basservice och markanskaffning 4,2 procent och fonden för utveckling av basservicen 1,3 procent. Största delen av fondmedlen har placerats i olika egendomsslag. Därför realiseras hela avkastningen inte årligen i bokföringen. Bokföringen ger således inte en riktig bild av placeringarnas marknadsvärde. Fram till slutet av juli genomfördes investeringar för 85,7 miljoner euro. Uppskattningen för hela året är ca 240 miljoner euro. Investeringarna kommer att genomföras enligt budgeten, förutom vissa avvikelser och senareläggningar. I Esbostrategin för 2013 ingår 72 resultatmål. Av dessa uppskattar man att 9 resultatmål inte kommer att nås helt under året. Dessa gäller närmast produktivitet, verksamhetsutgifter, verksamhetsbidrag och styckkostnader. Några projekt som handlar om e-tjänster samt värderingen av stadens egendom har försenats från tidtabellen. Just nu verkar det att resultatmålet om förbättrad tillgång till icke-brådskande hälsovård inte nås. 2. Ändringar i budgeten Allokering av anslag för IKT Under egendomsslag 91 Immateriella tillgångar har 5,5 miljoner euro budgeterats centraliserat i allmän förvaltning för IKT-investeringar. Anslagen allokeras på förslag av stadens ledningsgrupp för dataadministration till projekt utifrån deras genomförbarhet. Stadsstyrelsen beslutar om överföringar av anslag från allmän förvaltning till sektorerna. Ledningsgruppen för dataadministration föreslog att anslag används för överföring av samtals- och datakommunikationstjänster och för ibruktagande av ett boknings- och anmälningssystem. Det nya avtalet om samtals- och datakommunikationstjänster undertecknades Tjänsterna tas i bruk med hjälp av ett projekt som bland annat ska höja näthastigheterna, skaffa ett modernare system för växel och kundservice samt ersätta trådtelefonerna med mobiltelefoner. Med boknings- och anmälningssystemet kan invånarna boka/ansöka om lokaler (t.ex. idrottslokaler, möteslokaler) och båtplatser och anmäla sig till olika evenemang (t.ex. motionsgrupper, läger för barn, guidade turer). Allmän förvaltning Inkomsterna överskrids med 0,1 miljoner euro och utgifterna kan minskas med 0,2 miljoner euro.

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 10 / 34 Social- och hälsovårdssektorn Inkomsterna överskrids enligt prognosen med 1,8 miljoner euro. Försäljningsintäkterna överskrids enligt prognosen med 1,9 miljoner euro och bidragen med 0,4 miljoner euro, men avgiftsintäkterna underskrids med 0,5 miljoner euro. För verksamhetsutgifter budgeterades 705,1 miljoner euro. I slutet av juli hade 418,1 miljoner euro använts. Verksamhetsutgifterna överskrids enligt prognosen med 20 miljoner euro, d.v.s. 2,8 procent. Social- och hälsovårdssektorns utgifter år 2012 var 680,6 miljoner euro. Ökningen från bokslutet 2012 till prognosen 2013 är 6,5 procent. Social- och hälsovårdssektorn föreslår inkomstökningar på 1,8 miljoner euro och utgiftsökningar på 19 miljoner euro. För äldreomsorgen föreslås en ökning av inkomsterna med 0,3 miljoner euro. För äldreomsorgen föreslås en ökning av utgifterna med 1,2 miljoner euro för HNS' fördröjningsdagar och hyror. För hälsovården föreslås en minskning av inkomsterna med 0,5 miljoner euro, eftersom munhälsovården inte har så mycket inkomster som budgeterats. För hälsovården föreslås en ökning av utgifterna med 11,5 miljoner euro av vilket 9 miljoner euro används för specialiserad sjukvård hos HNS och 2,5 miljoner euro för köp av andra tjänster och för personalutgifter. För familje- och socialtjänster föreslås en ökning av inkomsterna med 2 miljoner euro, som består i ersättningar från staten och från trafikförsäkringar. För familje- och socialtjänster föreslås en ökning av utgifterna med 6,3 miljoner euro av vilket 4 miljoner euro används för utkomststöd och för kommunens andel av arbetsmarknadsstödet samt 2,3 miljoner euro för köp av externa och interna tjänster. Under egendomsslag 95 Maskiner och inventarier överskrids utgifterna för ytterligare ombyggnad av Gårdsbrinken. För att verksamheten på Gårdsbrinken ska kunna starta som planerat i oktober 2013 föreslås en ökning av utgifterna med euro. Teknik- och miljösektorn Nettoeffekten på verksamhetsbidraget av ändringarna i inkomster och utgifter är 0 euro. Utgifterna för gatuunderhåll i Tekniska centralens gatuoch parkförvaltning överskrids med 2,7 miljoner euro på grund av den snörika vintern. Hälften av överskridningen täcks med interna överföringar. För den andra hälften föreslås en ökning av utgifterna. Resurserna för parkeringsövervakning har ökats. Tack vare de ökade resurserna föreslås en ökning av parkeringsövervakningens inkomster med euro. Inkomsterna för fastighetsförrättningar och byggnadstillynsmätningar överskrids med euro och byggnadstillsynscentralens övriga inkomster med sammanlagt euro. Inkomsterna av avgifterna för detaljplanering varierar årligen beroende på storleken av planer och tillstånd. Inkomsterna torde underskridas med 96

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 11 / euro. Det är närmast frågan om budgeterade externa inkomster av avgifter. I miljönämndens budget ingår euro EU-stöd trots att EU-projekten redan hade slutat. Inkomstbortfallet kan inte täckas med andra inkomster. Byggnadsnämnden torde överskrida inkomsterna med 0,54 miljoner euro. Byggnadstillsynens inkomster härrör huvudsakligen från externa inkomster av avgifter. Inkomsterna beror på hur livlig byggnadsverksamheten är och på antalet stora byggprojekt. Tekniska nämndens överskridningar täcks med 0,6 miljoner euro ur sektorns centraliserade anslag för experttjänster. Sektorns stab betalar interna markanvändningsavgifter till Storåkerns balansenhet allteftersom genomförandet av investeringarna framskrider. Eftersom en del av de planerade investeringarna senareläggs, underskrids utgifterna med 0,7 miljoner euro. Inkomsterna av hyror för småhustomter och byggen överskrids med 0,4 miljoner euro. Investeringar Anslaget för markanskaffning är 4 miljoner euro. Det förslår inte för anskaffning av allmänna områden och byggnadsmark på grund av planläggningen. Det behövs ytterligare 6 miljoner euro. Balansenheten Storåkern Genomförandet av investeringarna har uppskjutits på grund av planläggningssituationen. Markanvändningsavgifterna inkomstförs inte innan investeringarna genomförs. Balansenheten Hagalund Genomförandet av investeringarna har uppskjutits på grund av planläggningssituationen. Markanvändningsavgifterna inkomstförs inte innan investeringarna genomförs. Budgeterad markförsäljning kommer inte att äga rum Inkomsten senareläggs men ändras inte. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion, som är direktion för affärsverket Lokalcentralen: Anslaget och kostnadsförslaget för servicebyggnaden i Mellersta Esbos idrottspark i budgeten 2013 är 2,23 miljoner euro. I det ursprungliga kostnadsförslaget saknades en del kostnader, såsom jordutbyte och pålning. Kostnadsförslaget överskrids med 1,2 miljoner euro som behövs För att projektet ska fortsätta utan avbrott och byggandet starta utan fullmäktiges beslut om det extra anslaget föreslås stadsstyrelsen godkänna byggstart trots överskridningen och föreslå extra anslag i investeringsprogrammet i budgeten Ändringen av anslaget görs som en ändring i budgeten 2013 och flyttning av anslagen för de återstående arbetena till 2014.

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 12 / 34 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Budgeten för Kannbrobackens bergrum är 2 miljoner euro. I det ursprungliga kostnadsförslaget beaktas inte ombyggnadens omfattning och kvalitet tillräckligt. Därför föreslås ett extra anslag 2013 på 1,5 miljoner euro. Lokalcentralen betalar finansieringsvederlag till WeeGee Oy och Kiinteistö Oy Espoon Toimitilat. Den andel av finansieringsvederlaget som fonderas bokförs som utgifter under egendomsslag 96 Aktier och andelar och är 3,6 miljoner euro i budgeten Just nu uppskattas beloppet uppgå till 7,4 miljoner euro. Därför föreslås en ökning av utgifterna med 3,8 miljoner euro. Överskridningen täcks med ökade hyresinkomster. 3. Koncernrapporten Koncernrapporteringen har utvecklats under året och i fortsättningen presenteras det första halvårets ekonomi i helägda och delägda bolag, stiftelser och samkommuner i samband med Uppföljningsrapport I. Uppgifterna i rapporten kopplas också till koncernbokslutet. Rapporterna hjälper att följa verksamheten och resultatet i samfunden. I rapporten ingår resultaträkningarna för , en jämförelse med motsvarande tidpunkt under fjolåret, budgeterna, eventuella prognoser över budgetutfallet och de viktigaste händelserna och ändringarna i verksamheten och ekonomin De viktigaste samfunden har också tillställt en beskrivning av de väsentligaste riskerna och hanteringen av dem och av den interna kontrollen. Mellanbokslutet rapporteras skilt för varje samfund utifrån samfundens uppgifter. 4. Utvärderingsberättelsen för år 2012 Stadsstyrelsen har bett nämnderna reda ut iakttagelserna i utvärderingsberättelsen och presentera dem i samband med uppföljningsrapport 1. Utredningarnas bifogas. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 överför från egendomsslag 91 Immateriella tillgångar euro till kostnadsställe Informationsteknik, projekt 0969 Ibruktagande av samtals- och datakommunikationstjänster, euro till kostnadsställe Bildningssektorns gemensamma för ibruktagande av ett system för reservering av resurser.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 13 / 34 2 godkänner att projekt 6054 Servicebyggnad i Mellersta Esbos idrottspark inleds Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten för kännedom 2 antecknar den bifogade koncernrapporten för kännedom 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2012 för kännedom 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom. 5 godkänner följande ändringar av utgifts- och inkomstbudgeten: 1 Allmän förvaltning (utom revisionsnämnden och revisionen) ökning av inkomstbudgeten euro minskning av utgiftsbudgeten euro 24 Äldreomsorg ökning av inkomstbudgeten 25 Hälsovård ökning av inkomstbudgeten 27 Familje- och socialtjänster ökning av inkomstbudgeten euro euro euro euro euro euro. Investeringar 95 Maskiner och inventarier, social- och hälsovårdssektorn euro 41 Tekniska nämnden ökning av inkomstbudgeten 43 Stadsplaneringsnämnden minskning av inkomstbudgeten 44 Miljönämnden minskning av inkomstbudgeten euro euro euro euro

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 14 / Byggnadsnämnden ökning av inkomstbudgeten 49 Övriga teknik- och miljötjänster ökning av inkomstbudgeten minskning av utgiftsbudgeten Investeringar 9541 Tekniska centralen Investeringar 92 Jord- och vattenområden Balansenheten Storåkern minskning av inkomstbudgeten minskning av investeringsanslaget Balansenheten Hagalund minskning av inkomstbudgeten minskning av investeringsanslaget euro euro euro euro euro euro euro euro euro Investeringar Lokalcentralen Projekt 6054 Servicebyggnad i Mellersta Esbos idrottspark Projekt 6073 Kannbrobackens bergrum Aktier och andelar euro euro euro Behandling Beslut Ärendet behandlades efter 231. Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 15 / / /2013 Stadsstyrelsen Ramen för 2014 års budget och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner bifogade resultaträkning och finansieringskalkyl för budgetramen samt sektorernas totala verksamhetsutgifter och inkomster som riktlinje. Fullmäktige godkänner vid budgetbehandlingen ett program som inte visar underskott för balansering av ekonomin under fullmäktigeperioden. Bilaga Redogörelse 8 Kehyslaskelmat Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den arbetskorrigerade produktionen i hela Finland var enligt Statistikcentralens uppgifter från ,7 procent mindre i juni 2013 än i juni året innan. I under det första halvåret minskade den arbetskorrigerade industriproduktionen med 5,7 procent från året innan. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Volymen för bruttonationalprodukten krympte i januari mars under innevarande år med två procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Finansministeriet uppskattar i konjunkturöversikten i juni att helhetsproduktionen minskar med en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets prognos växer bruttonationalprodukten med 1,2 procent nästa år och 1,9 procent år Utsikterna har under det pågående året blivit svagare än de uppskattades vara i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under den senaste tiden har man också fått svagt positiva signaler från Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för ökad världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handel mellan Asien och u-länderna. Exportindustrins situation fortsatt svår

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 16 / 34 Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent år 2011 och 3,9 procent år 2012, vilket har hållit ökningen i skatteinkomster på en skälig nivå de senaste åren, dock har den varit betydligt sämre än före år Ökningen i lönesumman torde minska till 1,4 procent i år och uppgå till 2,4 procent år 2014, vilket innebär att utvecklingen i skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni i år 8,3 procent och nästa år 8,1 procent. Bakom ökningen finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt av exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt år 2014 kommer antagligen att innebära att konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningar i tillverkningsskatter samt ändringar i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för år 2014 och 2 procent för år Esbos omvärld och ekonomi Befolkningsutveckling Esbos befolkningsprognos baserar sig på prognosen för ökningen i bostadsproduktion. På hela stadens nivå överskrider befolkningsökningen 1,5 procent åren , åren är befolkningsökningen 1,3 procent och från och med år 2020 framåt 1,2 procent. För hela prognosperioden är tillväxten i genomsnitt 1,4 procent per år. Av ökningen beror största delen på födelseöverskott i jämförelse till antalet döda. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från inflyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel har varierat och kan även i fortsättningen variera mycket. Esbos invånarantal är uppskattningsvis , varvid befolkningsökningen i Esbo under prognosperioden är sammanlagt invånare, det vill säga i genomsnitt invånare, per år. Befolkningsökningen för åren är enligt prognosen , och från år 2020 framåt invånare per år. Nivån på prognosen har höjts från tidigare på grund av de senaste årens kraftiga befolkningsökning. År 2012 var ett rekordartat invandrarår för Esbo. Då flyttade det över invånare från utlandet till Esbo. Esbos befolkningsökning år 2012 var invånare. Av dem bestod hälften av födelseöverskott i jämförelse med antalet döda och andra hälften av inflyttningsöverskott. Inflyttningsöverskottet fördelade sig så att största delen var invandring, 74 procent, och resten, 26 procent, inflyttningsöverskott från andra kommuner.

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 17 / 34 Av storområdena växer Stor-Mattby, Stor-Hagalund och Stor-Alberga mest, med invånare. Inom småområdena sker den största ökningen i Storåkern, invånare, i Bastunäset och i Ängskulla invånare. Det finns sammanlagt 12 småområden med över tusen invånare. Samtidigt minskar invånarantalet på 16 småområden. Befolkningen åldras; antalet personer som fyllt 65 år ökar med och antalet personer som fyllt 75 och 85 år med och under prognosperioden. Esbos befolkning och befolkningsprognos ökning Esbo Stor-Alberga Stor-Hagalund Stor-Mattby Stor-Esboviken Stor-Köklax Gamla Esbo Norra Esbo Övriga Byggande av bostäder Byggandet av bostäder minskade markant under : Åren färdigställdes i genomsnitt bostäder per år. Efter det har antalet färdigställda bostäder minskat kraftigt och 2009 färdigställdes endast något över bostäder. Produktionssiffrorna sjönk i fråga om både statsstödda och fritt finansierade bostäder. Att antalet bostäder byggda 2010 och 2011 ökade beror främst på att antalet bostäder producerade med statligt stöd ökade med omkring tusen. Åren uppnådde man det långsiktiga målet, det vill säga cirka färdigställda bostäder, men enligt den aktuella prognosen når man inte målen för år 2013 och 2014, eftersom antalet påbörjade bostadsbyggen och beviljade bygglov sjönk i början av året. Sysselsättning och arbetslöshet Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik fanns det i Esbo i slutet av juni 2013 sammanlagt arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 8,2 procent. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med 32,6 procent (2 690 personer) och arbetslöshetsgraden med 2,0 procentenheter. Antalet arbetslösa under 25 år var 47,6 procent högre än året innan. Det fanns 38,5 procent fler långtidsarbetslösa än året innan. Esbos arbets- och näringsbyrå hade lediga jobb i slutet av juni. Det var 12,8 procent mer än föregående år. Arbetslösheten i Esbo har ökat sedan mars 2012 och ökningen var fortfarande kraftig i juni Särskilt ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt. Antalet långtidsarbetslösa började öka i juni 2012 och ökningen fortgår ännu.

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 18 / 34 Utveckling av stadens ekonomi Resultatet för år 2012 uppvisar ett överskott och årsbidraget steg med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen till en måttlig nivå på 145,5 miljoner euro. Resultatet förbättrades av en god utveckling av stadens fonder. De nettofinansiella inkomsterna var närmare 26 miljoner euro mer än år Resultatet för den egentliga verksamheten var däremot rätt så svagt. Skatteinkomsterna ökade endast 1,5 procent och var cirka 8,3 miljoner euro under budgeten. Samtidigt ökade verksamhetsbidragets underskott med närmare 5 procent. Utan ökningen i finansieringsintäkter skulle räkenskapsperiodens resultat ha varit knappt en miljon euro och årsbidraget klart otillräckligt för finansiering av investeringar. Fondavkastning går inte att användas för finansiering av tjänsteproduktionen. De kan och har använts till finansiering av investeringarna med budgetbeslut. Stadskoncernens skulder ökade med omkring 133 miljoner euro år 2012 och var i slutet av året miljoner euro, det vill säga euro/invånare. På grund av ett svagare ekonomiskt läge upptäcktes genast i början av året en betydande risk på miljoner euro i utfallet av årets skatteinkomster. Finansministeriet ändrade sitt system för skatteredovisning så att det i år inflyter en extra inkomst på cirka 13 miljoner euro, som beror på att redovisningen av den första posten av kvarskatt flyttas från nästa år till i år. Detta förstärker således inte stadens skatteunderlag. Enligt gällande uppskattning stannar skatteinkomsterna på kring 15 miljoner euro under budgeten. Budgeten för 2013 är utifrån bokslutet för 2012 generös i förhållande till det ekonomiska läget och därför utreddes i början av året möjligheterna att täcka åtminstone en del av underskottet genom att justera anslag och inkomstberäkningar. Det uppställda målet, att förbättra verksamhetsbidraget med cirka 15 miljoner, nåddes inte, men slutresultatet pekade åt rätt håll. Under sommaren har sektorernas uppskattningar av sin ekonomiska utveckling försämrats och särskilt kostnadstrycket inom social- och hälsovårdssektorn växer. Utifrån statistiken för januari juli visar verksamhetsbidraget för hela staden ett underskott på cirka 28 miljoner euro i jämförelse med budgeten. En stor del av underskottet härstammar från balansenheternas resultat och beror på att planerade inkomster från tomtförsäljning och markanvändningsavtal har flyttats framåt i tiden på grund av försenade planläggningsbeslut och det svaga marknadsläget. Stadens resultat hotar att sjunka till ett underskott på över 30 miljoner euro. Fortfarande utreds möjligheterna att stävja sänkningen i verksamhetsbidrag, så att finansieringsgapet för 2013 förblir så litet som möjligt.

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 19 / 34 I januari juli 2013 redovisades skatter på 787,3 miljoner euro för Esbo stad, vilket är 0,3 procent mer än året innan under motsvarande tidsperiod. Redovisningarna för slutet av året kommer att vara något större bland annat på grund av ändringar i redovisningssystemet, så för närvarande ser det ut som om en ökning i skatteinkomster på 3 procent uppnås i år i enlighet med ramanvisningen. Planeringsomgångens utgångspunkter Fullmäktige godkände i juni Berättelsen om Esbo, som innefattar stadens vision, värderingar och verksamhetsprinciper samt mål och fullmäktigeperiodens mål enligt fokusområden. Samtidigt godkände fullmäktige att fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram ska inledas, och att de styrs på ett nytt sätt av politiker och tjänsteinnehavare i samverkan. På basis av Berättelsen om Esbo har staden inlett beredningen av gemensamma och sektorvisa mål för fullmäktigeperioden och resultatmål. Dessa mål behandlas i samband med verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten i december. Skattefinansieringsprognosen justerades i augusti på grundval av uppgifter om hela landets och Esbos förvärvsinkomster samt beloppet på samfundsskatten 2012, skatteredovisningsuppgifter för januari juli 2013 samt Finlands kommunförbunds skatteinkomstprognos som uppdaterats År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 1 286,4 miljoner euro, det vill säga 3 procent mer än I bedömningen av skatteinkomster finns en post av engångsnatur på 13 miljoner euro på grund av en ändring i skatteredovisningssystemet, som inte påverkar kommande års prognoser. Utan detta skulle skatteinkomstökningen vara endast 2 procent. Staten ändrar definitionsgrunderna för fastighetsskatten i början av år 2014, vilket höjer inflödet av fastighetsskatt med cirka 4 miljoner euro. Uppskattningen av skatteinkomsten i förhållande till det ekonomiska läget är rätt så optimistisk, så hur realistisk den är måste ännu uppskattas under budgetprocessen. År , prognos för skatteinkomster enligt skatteslag:

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 20 / 34 RÄKENSKAPSÅR ** 2014** 2015** 2016** Skatteslag Kommunalskattt Ändring % 2,5 4,5 4,3 1,9 4,6 4,9 Samfundsskatt Ändring % 20,1-20,2-10,0 2,2 8,7-5,6 Fastighetsskatt Ändring % 0,9 1,9 4,8 7,2 0,5 0,8 BOKFÖRS SOM SKATTEINKOMST Ändring % 4,2 1,4 3,0 2,2 4,7 3,8 Uppskattningen av statsandelarnas sammanlagda belopp bygger på kommunförbundets kalkyl sommaren Det totala beloppet för statsandelarna år 2014 har ökat från ramanvisningen, bland annat för att kommunerna som en följd av regeringens skattelösningar i vårens ramförhandlingar kompenseras för förlorade skatteintäkterna vid statsandelsavräkningen. År 2009 är kompensationerna i Esbo uppskattningsvis ca 8,6 miljoner euro. Motsvarande summa minskar i skatteinkomster. Statsandelssystemet förnyas för närvarande och det nya systemet borde enligt nuvarande uppgifter träda i kraft i början av år Ännu har inga sådana uppgifter kommit till känna om det nya systemet, som skulle medge en tillförlitlig uppskattning av utvecklingen av statsandelar åren Det finns inte heller några provkalkyler ännu. I dessa avseenden är beräkningen av statsandelar gjord mekaniskt genom att man dragit av ett eurobelopp per invånare från siffrorna för år 2014 i enlighet med de inbesparingsbeslut som regeringen fattat i olika skeden. Finansiering av tjänsterna och investeringarna Skattefinansieringens mycket svaga utveckling åren leder enligt beräkningen till att stadens resultat från och med i år visar ett underskott för hela planperioden, trots att man förhållit sig mycket kritiskt till en ökning av resurser inom driftsekonomin då ramen fastställdes. För att staden ska hålla sig inom den föreslagna ramen krävs att stadens hela verksamhet värderas på nytt från grunden och att produktiviteten förbättras betydligt. Staden måste vara beredd på att västmetron samt byggandet och ibruktagandet av många stora serviceenheter (Esbo sjukhus, Lärobacken, Mattby torg, Leva och bo-centralerna) ökar stadskoncernens bruks- och finansieringskostnader märkbart om 3 4 år. I år är staden tvungen att höja alla lån som antecknats i budgeten, närmare 120 miljoner euro samt ta ut 40 miljoner euro ur fonder i enlighet med budgeten. Moderstaden tar upp nya lån till ett belopp av ca 72 miljoner euro och lånestocken uppgår i slutet av året till 230 miljoner euro, dvs. 886 euro/invånare. Om ekonomin sköts såsom presenterats i